SE442424B

SE442424B - Brenslestyranleggning for forbrenningsmotorer

Info

Publication number: SE442424B
Application number: SE7807722A
Authority: SE
Inventors: L L Bowler; J E Lahiff
Original assignee: Gen Motors Corp
Priority date: 1977-07-12
Filing date: 1978-07-11
Publication date: 1985-12-23
Also published as: IT7850250A0; DE2829958A1; DE2829958C2; FR2397529A1; IT1105625B; AU529512B2; SE7807722L; US4130095A; FR2397529B1; JPS6131291B2; CA1114045A; JPS5420231A; AU3622078A; GB1573897A

Description

7807722-9 fulla området, där luft-bränsleförhållandet förskjutes i rikt- ning mot överskottsbränsle, har omvandlaren benägenhet att va- ra mera verksam ifråga om reducering av kväveoxider, medan dess förmåga att oxidera kolmonoxid och kolväten är reducerad.

Om luft-bränsleförhållandet förskäutes i riktning mot över- skottsluft inom detta för närvarande väsentliga område, är omvandlaren mera effektiv ifråga om oxidering av kolväten och koloxid men blir mindre effektiv med hänsyn till reduktion av kväveoxider. Den mest effektiva omvandlingen av kväveoxider, kolmonoxider och kolväten till koldioxid, vatten och moleky- lärt kväve sker vid ett luft-bränsleförhållande inom ett li- tet område i närheten av det stökiometriska förhållandet.

Vid hittills kända bränslestyranläggningar, som arbe- tar med öppen slinga, har bränslematningsmekanismen, t.ex. förgasaren, bränsleinsprutningssystemet och så vidare, en bränslematningshastighet, som erfordras för styrning av mo- torns driftparametrar såsom motorbelastning och varvtal eller massaluftströmning på sådant sätt, att ett 1uft-bränsleförhål- lande erhålles, som generellt har önskat värde. Ifràga om motorfordon måste den erforderliga bränslematningshastighe- ten uppnås med hänsyn till det stora varvtalsområdet, motor- belastning, temperatur och andra driftparametrar, som normalt påträffas. Detta måste ske trots variationer i motorkompo- nenter med tiden, bränslevariationer och så vidare, som före- kommer efter motorfordonets igångsättning och är svåra eller omöjliga att taga hänsyn till vid system med öppen slinga.

Denna svårighet vid drift med öppen slinga har krävt förslag att använda olika former av bränslestyrsystem, som arbetar med sluten slinga. Vid de mest vanliga systemen med sluten slinga styres luft-bränsleförhållandet hos den till motorn matade blandningen medelst en givare, som reagerar för en gas- beståndsdel, som är utmärkande för den riktning och den grad, i vilken omvandlarens inverkan avviker från önskad effekt.

Härvid avkännes vanligen elementärt syre. I dessa system in- går vanligen en zirkonium-dioxid-syrgasgivare, som avger en utsignai, som växlar tämligen plötsligt mellan två spännings- nivåer med små variationer i luft-bränsleförhållandet omkring 7807722-9 det stökiometriska förhållandet. Den ena spänningsniván upp- träder, när jämförelsevis oxiderande tillstånd föreligger, medan den andra spänningsnivån uppträder, när jämförelsevis reducerande tillstånd förekommer. Bränslestyrsystem med slu- ten slinga kan åstadkomma jämförelsevis noggrann bränsle- luftstyrning under konstanta eller långsamt varierande for- donsdriftförhållanden. Men under varierande förhållanden kan de ej reagera noggrant till följd av de transporttidsfördröj- ningar, som kännetecknar motor-fordonssystem. Om motorn och fordonet drives under förhållanden, där bränsledoseringen ej är exakt riktig, förflyter en tidsperiod av t.ex. l sekund mellan förekomsten av den felaktiga bränsletillförseln vid motorns inlopp och givarens reaktion i avgassystemet, som kräver korrigering. Men vid denna tidpunkt kan motorn, i synnerhet vid användning i motorfordon drivas under andra förhållanden, där annan korrigering eller måhända motsatt el- ler ingen korrigering överhuvudtaget kräves. Under övergåen- de motordriftförhållanden så att säga jagar följaktligen bränslematningskorrigeringen i själva verket ett rörligt mål och kan kräva andra ändringar än de riktiga. När luft-bräns- leförhållandet ändras för att kompensera tidigare mager drift, sedan driften återgått i riktning mot normal drift, har från motorn avgivna kolmonoxider och kolväten benägenhet att öka.

När luft-bränsleförhållandet däremot ändras för att kompen- sera tidigare fet drift, sedan driften återgått i riktning mot normal drift, har kväveoxider benägenhet att öka. Denna form av fel härrör främst från motorns transportfördröjning mellan tillförseln av bränsle till motorns inloppssystem och tidpunkten, då syrgasgivaren eller annan givare kan avkänna de resulterande tillstånden i den katalytiska omvandlaren.

När anpassningen vid öppen slinga av bränslematningssystemet är sådan, att plötsliga variationer kan uppstå i luft-bräns- leförhållandet, när motorns drifttillstånd ändras, måste dess- utom utbytet vid sluten slinga vara sådant, att generellt snabb korrigering till önskat förhållande uppnås. Detta re- sulterar emellertid i en ökning i de maximala gränsavvikel- serna i luft-bränsleförhållandet, som härrör från heltalster- men i styrningen med sluten slinga i förening med motorns 7807722-9 transportfördröjningstid.

Varje sig ett system arbetar enbart med öppen slinga eller innehåller komponenter för sluten slinga, reagerar des- sa kända system verkligen inom vissa gränser för variationer i motorns drifttillstånd. Om bränslestyrsystemet med öppen slinga t.ex. är av hastighetstäthetstyp, bestämmas bränsle- tillförseln med ledning av det momentana motorvarvtalet och det momentana absoluttrycket på inloppssidan. Systemet rea- gerar sålunda sàsom en öppen slinga för dessa variationer på i huvudsak momentan grundval. Medan den slutna slingan ej har denna snabba reaktion, kan den gynnsamt bidraga till rik- tig bränsledosering. Men dessa styrsystem tager ej på något märkbart sätt hänsyn till omständigheten, att korrigeringar i bränsledosering endast är bestämbara efter motortransport- fördröjningen.

Uppfinningen är baserad på uppgiften att utveckla en bränslestyranläggning, som effektivt tar hänsyn till motor- transportfördröjningen, även om motorns drifttillstånd varie- rar snabbt. Under motor- och fordonsdrift utföres härvid upprepad bestämning av det riktiga trimningsvärdet för motor- varvtal och belastning och vid behov andra parametrar, som för tillfället uppträder under drift, varvid vid varje sådan upprepad bestämning eller om så önskas vid en medelvärdegrupp av dylika bestämningar det nya riktiga trimningsvärdet inma- tas till ett minne i stället för det tidigare registrerade värdet, som skall avropas, när motorn åter arbetar under dy- lika förhållanden. För ändamålet användes två typer av min- ne, varav det ena är ett korttidsminne, som under åtminstone motortransportfördröjningsperioden kan återinställa sambandet mellan bränslehastighet och motorns driftparametrar, medan det andra i huvudsak är ett permanentminne, som innehåller åtminstone de senast uppdaterade bränslestyrvärdena för in- verkan på bränslestyrning med öppen slinga.

Vid bränslestyranläggningen enligt uppfinningen använ- des en katalytisk omvandlare av trevägstyp i motorns avgaska- nal för omvandling av avgasbestândsdelar i enlighet med oxi- I dations-reduktionstillstånden i denna kanal. En styrsignal ' 7807722-9 för bränsletillförsel alstras i beroende av motorns belast- ning och varvtal och vid behov andra parametrar med ett vär- de, som bestämmas för att åstadkomma en bränslematningshas- tighet eller ett luft-bränsleförhållande, som i huvudsak lig- ger i närheten av den hastighet och det förhållande, vid vil- ket omvandlaren har önskade trevägsomvandlingsegenskaper.

Denna styrsignal innehåller en trimningskomponent, som avro- pas från ett huvudminne vid ett lagringsställe, som kan ad- resseras i enlighet med motorns belastning och varvtal och andra parametrar. En avgasgivare reagerar för oxidations-re- duktionstillstånden i avgaskanalen och därmed för den utsträck- ning, i vilken de önskade oxidations-reduktionstillstånden upp- nåtts, för alstring av en signal, som bestämmes av dessa oxi- dations-reduktionstillstånd och givarens egenskaper. Denna reaktion fördröjes i tiden från ifrågavarande bränsletillför- sel med motortransportfördröjningen, som isin tur delvis be- ror på motorns drifttillstánd. Inställning med sluten slinga av bränslestyrsignalen åstadkommas i beroende av de avkända avgasförhållandena för åstadkommande av en bränslematningshas- tighet och ett luft-bränsleförhällande, som mera exakt närmar sig den hastighet och det förhållande, vid vilket den kataly- tiska omvandlaren har önskad trevägsomvandlingseffekt.

Enligt uppfinningen samplas åtminstone motorbelastning- en och varvtalet periodvis, varvid företrädesvis ett värde, som representerar den då tillämpade trimningsfaktorn, även samplas. Detta sker med tidsmellanrum, som i huvudsak är mindre än transportfördröjningstiden, dvs. sampling mednellan- rum av 40 millisekunder, så att i huvudsak motorns samtliga driftegenskaper samplas under ett övergângstillstånd hos mo- torn. Ett antal av dessa samplade värden lagras vid tidsre- laterade adresser i ett korttidsminne för att bilda ett drift- händelseförlopp för motorn, som åtminstone sträcker sig över motorns möjliga transportfördröjningstider. Om motortrans- portfördröjningstiden kan variera från 0,5 sekund till 1,5 sekunder, täcker händelseförloppet vid varje tidpunkt den förutvarande tiden mellan 0,5 och 1,5 sekunder och täcker i en särskilt lämplig form samtliga tidigare tider upp till 1,5 7807722-9 n.sekunder. Vid efter varandra följande tidpunkter, företrädes- vis med samma tidsmellanrum som sampelvärdena avkännes, samp- las det avkända avgastillstàndet, medan motorns tillstånd med hänsyn till varvtal och belastning, som erfordras för beräk- ning av transportfördröjning, samplas och motortransporttiden beräknas. Genom den beräknade transporttiden identifieras ad- ressen i korttidsminnet, från vilket motorns tidigare belast- nings- och varvtalstillstånd, som givit upphov till det avkän- da avgastillståndet, avropas. Den tidigare trimningsfaktorn bestämmes sedan genom avrop av det förut lagrade värdet vid samma adress eller genom avrop från huvudminnet vid adressen, som bestämmas av motorns varvtal och belastning, och eventu- ellt andra adressvärden, som erhålles från korttidsminnet.

Denna avropade information användes sedan i förening med de avkända avgastillstånden för att beräkna ett nytt trimnings- värde, som är inställt för att åstadkomma eventuellt erforder- lig korrigering. Detta nya trimningsvärde inmatas sedan till huvudminnet vid adressen, som bestämmes av de avropade till- stànden med hänsyn till belastning och varvtal eller vid be- hov andra tillstånd. Denna uppdaterade trimningsfaktor är sedan tillgänglig för avrop och motorstyrning, när motorn näs- ta gång drivas under dessa belastnings- och varvtalsförhållan- den. Uppdateringen av trimingsfaktorn med hänsyn till in- ställningsinformation är samordnad med inställningen av den slutna slingan, så att ingendera inverkar störande på den and- ras inverkan. Men de samverkar för att åstadkomma effektiv drift, varvid var och en bidrar till att uppnå önskad luft- bränsleförhållande för uppnâende av önskade oxidations-reduk- tionstillstånd hos avgaserna i en utsträckning, som generellt ej kan uppnås av var och en för sig.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med ledning av åtföljande ritning, där fig. l visar en delvis genomsynlig perspektivvy av ett motorfordon med motor, bränslematningssystem, avgassystem, styrorgan för bränsletillförsel och givare, som ingår för att åskådliggöra uppfinningen, fig. 2 en tvärsnittsvy i rät vinkel mot vevaxeln för 7807722-9 den i fig. l visade motorn med markeringar, för att åskådlig- göra gasströmningsbanan under drift av motorn, fig. 3 ett diagram för att belysa fördröjningen i re- aktionen hos en avgasgivare för en ändring i 1uft-bränsleför- hållandet till följd av motortransportfördröjningen, fig. 4 en axiell tvärsnittsvy av en särskilt lämplig utföringsform av en anordning för avkänning av motorvarvtal enligt uppfinningen, fig. 5 ett schema, delvis i blockform, som visar styr- anläggningen enligt uppfinningen för bränsleinsprutning, fig. 6 ett schema för en ordersignalgenerator för styr- ning av bränslestyranläggningens drift, fig. 7 ett blocksohema för styrdelen med öppen slinga för den i fig. 5 visade styrkopplingen, fig. 8 ett kopplingsschema för en utföringsform av en del av en fig. 5 visad signalanpassningskoppling, som alstrar en utsignal från en syrgasgivare och en temperatur- signal från en annan syrgasgivare, fig. 9 ett schema för en medelvärdebildande koppling, avsedd att ingå i den i fig. 6 visade anordningen, fig. 10 ett blockschema för en del av en i fig. 6 vi- sad insprutningspulsberäknare, som alstrar en för insprut- ningsvaraktighet utmärkande signal, fig. 11 ett diagram för att belysa principen, som till- lämpas vid den schematiskt i fig. 9 visade kopplingen för be- stämning av massan luft per cylinder i motorn, fig. 12 ett blockschema av en utföringsform av en styr- koppling med sluten slinga, avsedd att användas tillsammans med den i fig. l visade bränslestyranläggningen, fig. 13 ett blockschema för en anordning för bestäm- ning av systemtransporttidsfördröjningen vid en anläggning av i fig. l visad art, fig. 14 ett diagram för att belysa komponenten i trans- portfördröjningen, som hänför sig till motorvarvtal, fig. 15 ett diagram för att belysa komponenten 1 trans- portfrödröjningen, som hänför sig till absoluttryok på in- loppssidan, fig. 16 ett blockschema av en styranordning för inställ- 'l 7807722-9 ningsinformation för trimning av den öppna slingan i anlägg- ningen av i fig. 1 visad art och fig. 17 ett blockschema för en andra utföringsform av uppfinningen.

Bränslestyranläggningen enligt uppfinningen har till uppgift att styra luft-bränsleblandningen för en förbrännings- motor 100 i ett motorfordon 102. Medan uppfinningen är till- lämpbar på medelst förgasare drivna motorer, beskrives i fö- religgande fall en utföringsform av uppfinningen med ett par magnetspolemanövrerade bränsleinsprutningsmunstycken 104 och 106, som i synnerhet enligt fig. 2 är monterade direkt över ett par gasspjällkanaler 108 och 110, som leder till motorns 100 grenrör på inloppssidan. Bränsle tillföras munstyckena 104 och 106 via en ej visad ledning, som hålles vid ett kons- tant tryck såsom ca 0,7 kg/cma. Bränsle under det reglerade trycket insprutas i kanalerna 108 och 110 under den tidspe- riod, då de olika munstyckena 104 och 106 är aktiverade med- elst en spänning, som inmatas över deras manöverspolar, så att den totala bränslemängden bestämmes av antalet och varak- tigheten av de till_munstyckena matade aküveringspulserna.

Luft tillföres grenröret på inloppssidan under drift av mo- torn l00 via en luftrenare 162 och kanaler 108 och 110. Den brännbara blandningen, som bildas av luften och bränslet, som tillföras gasspjällkanalerna, insuges i motorns olika cy- lindrar och förbrännes, så att värme bildas, som omvandlas till drivenergi för drivning av fordonet på välkänt sätt.

De förbrända biprodukterna strömmar in i ett utlopps- grenrör och därefter genom en katalytisk omvandlare 170 och sedan genom en ljuddämpare 174 ut i omgivningsatmosfären.

Omvandlaren 170 är av trevägstyp, varvid kolmonoxid, kolväten och kväveoxider omvandlas samtidigt, om den till omvandlaren matade luft-bränsleblandningen inom ett smalt område hàlles vid stökiometriskt förhållande, varvid bränsle och syre ingår i sådana proportioner, att båda vid absolut förbränning skul- le förbrukas fullständigt.

Vid den visade utföringsformen aktiveras munstyckena omväxlande medelst en bränsleregulator 178, varvid ett av mun- 7807722-9 styckena 104 eller 106 aktiveras för att mata bränsle en gång för varje insugningsslag för totalt fyra insprutningspulser per omloppsvarv hos motorn vid en åttacylindrig motor. In- sprutningsförloppet tidstyres medelst en signal från en i fig. 5 visad fördelare 185, som innehåller ett stjärnhjul med upp- gift att alstra en puls för varje tändförlopp. I föreliggan- de fall bestämmes luftströmningen till motorn 100 med ledning av cylinderlufttäthet och motorvarvtal, medan bränslemängden, som erfordras för uppnående av stökiometriskt förhållande, be- stämmes med ledning av denna luftströmning. Regulatorn 178 mottager en varvtalssignal i form av pulser med en mot varvtal proportionell frekvens från en varvtalsgivare 179 i synnerhet i fig. 4, som är monterad i fordonets transmissionskåpa 180 och avkänner kuggarna på ett kugghjul 181, som roterar till- sammans med motorns svänghjul 182. Absoluttrycket i grenröret och därmed cylinderlufttäthet avkännes av regulatorn 178 med- elst en rörledning 183, som kopplar absoluttrycket i grenröret till en tryckgivare, som kan vara en inuti regulatorn 178 in- byggd töjningsgivare. Regulatorn 178 är inställd på sådant sätt, att den i en öppen slinga reagerar för absoluttrycket i grenröret och motorns varvtal och bestämmer varaktigheten av varje insprutningsförlopp, som skulle resultera i en bränsle- strömningshastighet, som generellt ger upphov till ett stökio- metriskt luft-bränsleförhållande, vid vilket den katalytiska omvandlaren 170 har maximal omvandlingseffekt.

Regulatorn 178 innehåller en styrkoppling med sluten slinga, som efter en motortransportfördröjningstid T avkänner en avgasbeståndsdel, som är utmärkande för luft-bränsleförhàl- landet hos den till motorn 100 matade blandningen, och instäl- ler varaktigheten av munstycksaktivering på sådant sätt, att mera exakt stökiometriskt förhållande uppnås. I detta avseen- de ingår en första i fig. 5 visad syrgasgivare 184, som är. monterad i avgasledningen uppströms omvandlaren 170, och en andra syrgasgivare 186, som är monterad i avgasröret nedströms omvandlaren 170. Detta slutna slingsystem har generellt be- gränsad inverkan och den primära bränsleregleringen sker i öp- pen slinga. I föreliggande fall har det slutna slingsystemet en korrigeringseffekt av ca 3 25 % och en heltalsterm, som 7807722-9 10 varierar luft-bränsleförhàllandet med en hastighet av ca 0,9 luft-bränsleförhållanden per sekund. Givarna 184 och 186 är företrädesvis av zirkoniumdioxidtyp, som vid uppvärming med- elst motorns avgaser till en drifttemperatur av t.ex. ca 370° C avger en utspänning, som växlar plötsligt mellan ett jämförelsevis högt värde med luft-bränsleförhållanden hos av- gaserna mindre än det stökiometriska förhållandet och ett jäm- förelsevis lågt värde med luft-bränsleförhållanden större än det stökiometriska förhållandet. Dylika givare är välkända och ett typiskt exempel beskrives i amerikanska patentskrif- ten 5.844.920. Styrkretsen med sluten slinga i regulatorn 178 reagerar för utsignalerna från givarna 184 och 186 och trimmar strömningshastigheten vid munstyckena 104 och 106 på sådant sätt, att ett mera exakt stökiometriskt förhållande uppnås.

Orsakerna till transportfördröjningstiden T mellan ett ändrat bränslebehov och avkänningen medelst givarna 184 och 186 åskådliggöres_genom tvärsnittsvyn av motorn i fig. 2 och diagrammet i fig. 3. Den senare figuren åskådliggör givarens 184 gensvar på en stegändring i luft-bränsleblandningen, som tillföres kanalerna l08 och 110 vid tidpunkten tl från ett värde större än det stökíometriska förhållandet till ett vär- de mindre än detta förhållande. Vid tidpunkten tl befinner sig utspänningen från givaren 184 vid sin låga nivå, som re- presenterar mager luft-bränsleblandning. Från tidpunkten, då en speciell luft-bränsleblandning tillföres kanalen 108 eller 110, varvid en fet blandning tillförts vid tidpunkten tl i fö- religgande fall, inträder denna in i och genom inloppsgrenrö- ret 188 till en inloppsventilkanal 190. Blandningen tillföres motorcylindern 191 under kolvens 192 insugningsslag, då in- loppsventilen är öppen. Därefter utför kolven ett kompres- _ sionsslag och ett kraftslag med gasen i cylindern. Sedan har cylindern ett utblåsningsslag, under vilket utloppsventilen 194 är öppen och avgaserna avgår till grenröret 196 på utlopps- sidan. Från grenröret 196 strömmar avgaserna genom avgasled- ningar såsom ledningen 198 och anländer slutligen till giva- ren l84 vid tidpunkten t2. Utspänningen växlar då till ett högt värde, som representerar fet luft-bränsleblandning. 7807722-9 11 Av ovanstående framgår, att ett ändrat bränslebehov vid kanalerna 108 och 110 ej omedelbart avkännes av givaren 184. Denna transporttidsfördröjning T är av komplicerad ka- raktär och varierar med åtminstone varvtalet hos motorn 100 och absoluttrycket i grenröret. Medan transporttiden T kan variera från motor till motor, kan den typiskt variera inom ett område från 0,5 till 1,5 sekunder inom motorns driftomrà- de.

Om de ursprungliga och efteråt uppkomna felen i regu- latorns 178 inställning vid öppen slinga vore i huvudsak eli- minerade, kan styrfelen med hänsyn till luft-bränsleförhål- lande, som är samordnade med kopplingen med sluten slinga till följd av systemtransportfördröjningstiden, reduceras av- sevärt och till och med elimineras helt. De fel, som är sam- ordnade med inställningen av luft-bränsleförhållandet i bero- ende av tillstånd, som tidigare existerat, nedbringas t.ez. till ett minimum. Vid dimensionering av regulatorn med slu- ten slinga, kan vidare dess förstärkning bibringas optimalt värde på grundval av en jämförelsevis riktig öppen slinga-in- ställning, så att gränsperiodens amplitud begränsas och därmed storleken av luft-bränsleförhållandets avvikelser från ett önskat värde. I enlighet med uppfinningsprinciperna fyller regulatorn 178 en styruppgift med hänsyn till uppdatering av trimfaktor, som medför, att felet försvinner i inställningen med öppen slinga under motordrift, så att detta uppnås. Me- dan uppdateringsstyrningen enligt uppfinningen kan tillämpas med eller utan en styrkoppling med sluten slinga, samverkar styrfunktionen med hänsyn till uppdatering och styrkopplingen med sluten slinga i själva verket för uppnående av önskat luft-bränsleförhållande under motorns samtliga drifttillstànd i en utsträckning, som de ej kan åstadkomma var för sig. För- utom regulatorns med sluten slinga möjliggjorda förbättrade prestanda, när felet elimineras vid inställningen med öppen slinga, nedbringar regulatorn avvikelsen i luft-bränsleförhå1- lande, som åtminstone temporärt uppkommer, om felet vid öppen slinga reduceras under en tidsperiod, såsom beskrives nedan.

Utan sluten slinga-inställningen kan denna avvikelse resulte- ra i en ändring i den katalytiska omvandlarens omvandlinge- 7807722-9 egenskaper, vilket medför en ökning i utblåsning av åtminsto- ne en ej önskvärd avgasbeståndsdel.

I fig. 5 visas ett signalanpassningssteg 200, som mot- tager utsignaler från givarna 184 och 186, varvtalspulserna från givaren 179, utsignalen från en givare 202, som avkänner motorns kylmedietemperatur och kan vara av termistortyp, och utsignalen från en givare 204, som avkänner absoluttrycket i grenröret och kan vara en töjningsgivare. Steget 200 reagerar för de olika insignalerna och alstrar följande spänningssig- naler, nämligen en spänning 02Vl, som representerar utspän- ningen från givaren 184 uppströms omvandlaren 170, en spänning O2V2, som representerar utsignalen från givaren 186 nedströms omvandlaren 170, en varvtalssignal SPD, som består av en serie rektangelvågpulser med en frekvens, som motsvarar frekvensen för utsignalen från givaren 179, en spänning MAP med ett vär- de, som representerar grenrörets absoluttryck, en spännings- signal TEMP med ett värde, som representerar temperaturen hos motorns 100 kylmedium, en spänningssignal 02Tl, som repre- senterar temperaturen hos givaren 184, och en spänningssignal 02T2, som representerar givarens 186 temperatur.

Signalanpassningssteget 200 alstrar signalen, som hän- för sig till utspänningen från och temperaturen hos en av gi- varna 184 och 186. Utgången på givaren är förbunden med den negativa ingången på en operationsförstärkare 206 via ett mot- stånd 208. Den positiva ingången på förstärkaren 206 är jor- dad. Återkopplingselement för filtrering inklusive en konden- sator 210 parallellt med ett motstånd 212 är inkopplade mel- lan utgången på förstärkaren 206 och dess negativa ingång och bildar ett lågpassfilter. Utgången på förstärkaren 206 är för- bunden med ett inverterande och delande steg med en operations- förstärkare 214. Signalbanan från förstärkaren 206 till för- stärkaren 214 kan sträcka sig via ett motstånd 216. Den posi- tiva ingången på förstärkaren 214 är jordad. En återkopplings- kondensator 218 är inkopplad parallellt med ett återkopplings- motstånd 220 mellan utgången på förstärkaren 214 och dess ne- gativa ingång, så att den arbetar linjärt med någon tidsför- dröjning. Amplituddelning åstadkommas medelst ett inställbart 7807722-9 15 motstånd 221 mellan en spänning B+ och jord, varvid utgången på motståndet 221 är förbunden med ingången på förstärkaren 214 via ett motstånd 222. Utspänningen från förstärkaren 214 utgöres av en av spänningarna O2Vl eller O2V2. Givarna 184 och 186 avger en nyttig utspänning, som är utmärkande för av- gasernas luft-bränsleförhållande, endast när de uppvärmes av avgaserna eller andra medel till sin drifttemperatur av t.ex. 570° C. N är givarna är av zirkoniumdioxidelektrolyttyp, har de en impedans, som är omvänt relaterad till deras temperatu- rer, så att impedansen hos givaren kan användas för att avgö- ra, om givaren uppnått sin drifttemperatur. En typisk givare kan t.ex. ha en impedans av flera megohm i kallt tillstànd och en impedans av 12 kohm vid en drifttemperatur av ca 5?O° C.

Vid kopplingen enligt fig. 8 utnyttjas sambandet mel- lan impedansen hos givaren av zirkoniumdioxidtyp och dess tem- peratur för att alstra en signal, som anger om givaren befin- ner sig vid eller under sin drifttemperatur. Kopplingen inne- håller ett motstånd 224 och en kondensator 226, som är serie- kopplade med givaren. En rektangelvågsignal CLKl inmatas över seriekombinationen av motståndet 224, kondensatorn 226 och givaren, som bildar en spänningsdelare, som matar en pul- serande spänning vid förbindningspunkten mellan motståndet 224 och kondensatorn 226, vars toppvärde moduleras med impe- dansen hos syrgasgivaren. Toppamplituden hos denna pulseran- de spänning är därför i huvudsak proportionell mot storleken av resistansen hos givaren och följaktligen i huvudsak omvänt proportionell mot dess temperatur. Denna spänning tillföres den negativa ingången på en operationsförstärkare 228 via pa- rallellkombinationen av ett motstånd 250 och en diod 231.

Förstärkaren 228 innehåller en återkopplingskondensator 252, som är parallellkopplad med ett par motriktat inkopplade ze- nerdioder 254 och 256, som begränsar återkopplingsspänningen i förstärkaren 228. En referensspänning, som bildas medelst ett inställbart motstånd 258 mellan matningsspänningen B+ och jord tillföres den positiva ingången på förstärkaren 228.

Motståndet 230, dioden 231 och kondensatorn 232 bildar en toppvärdedetektor, som matar en spänning till den negativa ingången på förstärkaren 228 med ett värde, som i huvudsak 7807722-9 14 är lika med toppspänningen från spänningsdelaren, som är bil- dad av motståndet 224 och syrgasgivaren, och representerar gi- varens temperatur. Värdet av referensspänningen bestämmas av inställningen av den rörliga kontakten på motståndet 258 och bringas till likhet med spänningen vid negativa klämman på för- stärkaren 228, när givaren når drifttemperaturen av t.ex. ca 57o° c.

När syrgasgivaren uppvärmes av avgaserna från motorn 100, minskar dess resistans i enlighet med dess temperatur.

När givarens temperatur understiger 570° C, är det detektera- de toppvärdet av spänningen i den negativa klämman på förstär- karen 228 större än referensspänningen vid den positiva kläm- man, så att förstärkaren 228 avger en konstant utspänning med låg nivå. När givaren nått sin drifttemperatur av ca 370° C, är den detekterade toppspänningen vid förstärkarens 228 ingång mindre än referensspänningen till motståndet 258, så att för- stärkaren 228 mättas och avger en konstant utspänning med hög nivå. Utsignalen från förstärkaren 228 är därför en spänning med konstant lågt värde, när givaren är kall och konstant högt värde när givaren är varm.

Frekvensen för rektangelvågsignalen 0LKl är vald på så- dant sätt, att den är större än gränsfrekvensen för lågpass- filtret, bestående av förstärkaren 206 och återkopplingsele- menten 210 och 212, så att utsignalen från förstärkaren 206, som representerar givarens utsignal, ej påverkas av den kom- ponent i spänningen över givaren, som härrör från signalen CLKI. Denna signal har företrädesvis en frekvens av 1000 Hz.

För att återgå till fig. 5 är de återstående delarna av steget 200 av konventionell art. Utsignalen från varv- talsgivaren 179 kan t.ex. tillföras en rektangelsignalbildan- de förstärkare i steget 200, som avger rektangelvàgsignalen SPD till styrsteget 240 med en frekvens, som representerar motorns 100 varvtal. De med temperaturgivaren 202 förbundna komponenterna i steget 200 kan utgöras av en spänningsdelare eller en bryggkoppling. Resistansen hos temperaturgivaren 202 bildar den ena grenen i en koppling, vars utspänning till styrsteget för insprutningsmunstyckena är utmärkande för gi- 7807722-9 15 varans resistans och följaktligen kylmediets temperatur. Al- ternativt skulle resistansen hos givaren 202 kunna bilda re- sistansen för styrning av àterkopplingsförstärkning vid en förstärkare i steget 200, så att dess utsignal representerar temperaturen hos kylmediet. Utsignalen från absoluttryckgi- varen kan t.ex. tillföras en förstärkare, som till styrsteget 240 avger spänningen MAP, som representerar grenrörets abso- luttryck.

Styrsteget 240 har till uppgift att omväxlande aktive- ra bränsleinsprutningsmunstyokena 104 och 106 på sådant sätt, att bränslet införes i motorn 100 en gång under varje insug- ningsförlopp. Med hänsyn till en motor med åtta cylindrar resulterar detta i fyra insprutningspulser per omloppsvarv hos motorn.

Varaktigheten av vart och ett av insprutningsförloppen, som erfordras för att uppnå ett stökiometriskt luft-bränsle- förhållande, bestämmas från början med öppen slinga och i en- lighet med inställning med denna slinga. I detta avseende reagerar insprutningsstyrsteget 240 för den mot absoluttryck- et i grenröret svarande spänningen MAP för att generellt be- stämma den luftmassa, som tillföres varje cylinder under var- je insugningsslag i överensstämmelse med uttrycket (X) ° (MAP), där X är en konstant, som hänför sig till cylindervolymen och en konstant volymetrisk verkningsgradsterm. En aktiverande spänningspuls tillföres under varje insprutningsförlopp. Var- aktigheten av pulsen överensstämmer med uttrycket (X) ' (MAP) och strömningshastigheten vid insprutningsmunstyokena. Styr- steget 240 kan dessutom innehålla korrigeringselement, som reagerar för motorns temperatur, insugningslufttemperatur, motorvarvtal och andra vanligen förekommande faktorer. Men den aktuella luftmassan, som tillföras cylindern, kommer att avvika från ett värde, som beräknas med ledning av absolut- tryck i grenröret och en konstant term, som hänför sig till volymetrisk verkningsgrad. Detta beror på, att denna verk- ningsgrad hos en motor varierar märkbart inom dess arbetsom- råde, och på andra faktorer. För att kompensera denna varia- tion och andra faktorer, som beskrives i fortsättningen, an- 7807722-9 16 vändes ett trimningsuttryck, som i föreliggande fall är ett procenttal med värdet O motsvarande 100 %, ett minusvärde motsvarande ett procenttal mindre än 100 % och ett plusvärde motsvarande ett procenttal större än 100 %, vid styrsteget 240. Detta uttryck eller denna term har ett värde, som be- stämmes av motorns driftparametrar. Trimningstermen ändrar den på annat sätt bestämda varaktigheten av insprutningsspän- ningspulsen till storlek och riktning för mera exakt uppnåen- de av det önskade nära stökiometriska luft-bränsleförhàllan- det. I föreliggande fall bestämmas värdet av trimningster- men med ledning av de momentana värdena av motorvarvtal och absoluttryck i grenröret. För trimningsuttrycket kan vid behov dessutom användas värdet av motorns kylmedietemperatur eller andra väsentliga parametrar, som inverkar på motorns bränslebehov. Trimningstermen föreligger för varje sats trim- faktorer, som bestämmer motorns drifttillstånd såsom motor- varvtal. En uppslagstabell 244 för trimningsfaktorer omfat- tar ett minne med direkt access, som t.ex. kan vara en matris med 256 adresserbara ordlagringsceller. Varje cell är adres- serbar i beroende av en speciell kombination av absoluttryck i grenrör och t.ex. motorvarvtal och innehåller ett lagrat ord, som representerar värdet av trimningstermen för den spe- ciella kombinationen av motorns driftparametrar. Styrsteget 240 adresserar periodiskt tabellen 244 i beroende av de samp- lade värdena av motorvarvtalet och absoluttrycket vid gren- röret vid adressen, som bestämmes av dessa parametrar, åter- upprättar den lagrade trimningstermen och trimmar det bestäm- da värdet av insprutningsvaraktigheten till storlek och rikt- ning i enlighet med det sålunda återupprättade trimningsvär- det.

Trimningsvärdena, som från början lagras i var och en av lagringscellerna i tabellen 244, bestämmas i beroende av de vanligaste egenskaperna hos en speciell motortyp. Samtli- ga eller en del av de lagrade värdena kan vara felaktiga för en speciell motor och under alla händelser bli felaktiga till följd av ändringar med tiden. Sålunda kan tillverkningstole- ranser resultera i variationer i tidpunkter för ventilöpp- ning och stängning, variationer i kompressionsförhållande och 7807722-9 17 variationer i avgasernas baktryck, vilket medför, att de ur- sprungligen lagrade trimningsvärdena blir oriktiga. Tillverk- ningstoleranser med hänsyn till avkänningsanordningarna såsom absoluttryckgivaren 204 har likartad effekt. Dessutom kommer egenskaperna hos en motor vid någon speciell arbetspunkt att variera på sätt, som ej kan förutsägas, under dess livstid till följd av förslitning, avsättningar och andra ändringar.

De ursprungligen lagrade trimningsvärdena kräver följaktligen uppdatering från en tidpunkt till en annan.

Enligt uppfinningen reagerar ett styrsteg 246 med slu- ten slinga för de från syrgasgivaren avgivna spänningarna 02Vl och 02V2, som representerar ett avkänt luft-bränsleförhållande, och alstrar en sluten-slingasignal innehållande proportionella termer med positiva heltal, som alstras i beroende av luft- bränsleförhållandets avkända avvikelse från det stökiometriska förhållandet. Denna sluten-slingasignal utnyttjas av styrste- get 240 för ytterligare inställning av den bestämda insprut- ningstiden i sådan riktning, att felet i det avkända luft- bränsleförhållandet korrigeras. Ett styrsteg 248 för uppdate- ring av trimfaktorer ingår, som har till uppgift att elimine- ra inställningsfelen vid öppen slinga, som införas från samt- liga källor inklusive tillverkningstoleranser vid motorn och givare och mekaniska ändringar under motorns livstid. Medan denna styrning av uppdateringen kan ske utan något styrsteg med sluten slinga, samverkar styrstegen 248 och 246 för uppnå- ende av exakt styrning av luft-bränsleförhållandet under samt- liga drifttillstånd. I föreliggande fall samplar styrsteget 248 periodiskt olika driftparametrar inklusive adressen, som bestämmes av motorns parametrar och som senast utnyttjats i styrsteget 240 vid adressering av tabellen 244, trimningsfak- torn, som utnyttjats av insprutningsstyrsteget och vissa pa- rametrar inom styrsteget 246 med tidsmellanrum, som i huvud- aak är mindre än transportfördröjningen, dvs. 40 millisekun- der, och åstadkomma, att dessa data lagras i en efterföljan- de minnescell i ett korttidsminne 250 med direkt acces. Min- net 250 innehåller då uppgifter om motorns senaste driftför- lopp. Antalet minnesceller i minnet 250 är sådant, att det registrerade händelseförloppet täcker en tidsperiod, som åt- 7807722-9 18 minstone är lika med den maximala transportfördröjningstiden genom motorn, såsom redan diskuterats. Om den maximala trans- portfördröjningstiden t.ex. uppgår till 1,5 sekunder och samp- lingsmellanrummet uppgår till 40 millisekunder, skulle minst 58 minnesceller erfordras.

Styrsteget 248 samplar periodiskt felet i luft-bräns- leförhàllande, som bestämmes av utsignalen från givaren 184 och styrsteget 246 en gång för vart och ett av samplingsför- loppen, som användes i minnet 250, och hänför genom bestäm- ning av transportfördröjningstiden T felet till tiden till motorns tidigare förekommande driftparametrar och samordnade, i minnet 250 lagrade trimningsfaktor, som resulterade i det avkända felet. En ny trimningsfaktor beräknas sedan och lag- ras i minnescellen i tabellen 244, som är adresserbar medelst motorns tidigare förekommande driftparametrar. Den revidera- de trimningsfaktorn varierar från den ersatta trimningsfak- torn i sådan riktning, att inställningsfelet reduceras vid motorns tidigare existerande arbetspunkt, varvid denna revi- derade trimningsfaktor då är tillgänglig för trimning av in- sprutningstiden, som bestämmas av styrsteget 240, när motorn nästa gång återgår till denna arbetspunkt.

Den i fig. 5 visade kopplingen innehåller en tidgivare jämte styrsteg 252, som alstrar sekvensordersignaler, som åstadkommer att styrstegen 240, 246 och 248 genomför sina arbetsuppgifter i följd och periodiskt. I föreliggande fall åstadkommer styrsteget 252, att styrsteget 240 samplar motorns arbetspunkt och bestämmer den erforderliga insprutningstiden på grundval av en period av 100 millisekunder, och åstadkom- mer att styrsteget 248 genomför uppdateringen på grundval av en period av 40 millisekunder.

Fig. 5 visar en utföringsform av det i fig. 5 visade styrsteget 252, som har till uppgift att i följd alstra or- dersignaler för styrning av driften vid stegen 240, 246 och 248.

Högfrekventa rektangelformade klockpulser CLKO alstras av en tidgivare 252. En frekvensdelare 256 har till uppgift att dela frekvensen för dessa klockpulser till en klockpuls 7807722-9 19 CLKI med en lägre frekvens av t.ex, l kHz. Denna klocksignal kan användas vid det i fig. 8 visade mätsteget för mätning av syrgasgivarens impedans, såsom beskrivits tidigare. Klock- pulserna CLK1 frekvensdelas vidare nedåt medelst en delara 258, vars utsígnal består av rektangalvågformade klockpulser CLK2 med en frekvens av 100 Hz i föreliggande fall och följ- aktligen med en period av 100 millisekunder. Klockpulserna CLK2 räknas medelst en räknare 260, vars totala räknatillstând, som i fortsättningen benämnas indextal, tillföras ingången på en grind 262. Utgången på grinden 262 är förbunden med data- ingången på ett minne 264, som har till uppgift att sampla och lagra ett ingângstal, som tillföras detsamma, när en puls till- föras dess aktivaringsingång. Det i minnet 264 lagrade talet tillföras den positiva ingången på en komparatoromkopplare 266, vars negativa ingång från en refarenstalgenerator 267 tillföras ett referensindextal, som i föreliggande fall är 5.

Utsignalen från omkopplaren 266 är en logisk 1, när dess posi- tiva ingång mottager att tal, som är större än det till dess negativa ingång matade referenstalat. När det till dess po- sitiva ingång matade talet är lika med eller mindre än refe- renstalet, är utsignalen från omkopplaran 266 en logisk O.

Utgången på omkopplaren 266 är förbunden med en ingång på en OCH-grind 268 och med an ingång på en OCH-grind 270 via en in- varterare 272.

Ett bistabílt vippsteg 274 inställes var 10:e millise- kund medelst klockpulserna CLK2. Q-utgången på vippstaget 274 och klockpulsan CLKO tillföras respektive ingångar på grindarna 268 och 270. Utgången på grinden 270 är förbunden med klockpulsingångan på en pulsgenerator 276, medan utgång- en på grinden 268 är förbunden med klookpulsingången på en pulsgenerator 278. Generatorerna 276 och 278 omfattar på känt sätt skiftregister, och avger en utsignal med efter varandra följande pulser och kan innehålla inverterare för erhållande av den logiska l-pulsen, som förskjutes i följd via deras ut- gångsledningar i beroende av klockpulsar, som tillföras deras klockpulsingångar. Varje logisk l-puls från pulsgeneratorer- na 276 och 278 representerar en enda ordersignal i anläggning- an. Generatorn 276 styras på sådant sätt, att den alstrar en 7807722-9 ao serie ordersignaler 1 - 41 i följd var lO:e millisekund.

Pulsgeneratorn 278 styres på sådant sätt, att den alstrar ordersignaler 42 - 81 i följd var 40:e millisekund.

Om grinden 268 antages aktiveras medelst en kontinuer- lig logisk l-nivå, återställes räknaren 260 och lagrar minnet 264 ett tal, som är lika med eller mindre än 5, och återstäl- les vippsteget 274, medan ordersignalerna alstras på följande sätt. Vid uppträdande av en klockpuls CLK2 framstegas räkna- ren 260 för alstring av ett indextal 1 och inställes vippste- get 274 på sådant sätt, att dess Q-utgång övergår till en lo- gisk l-nivà. Eftersom omkopplaren 266 avger en logisk O-nivå, avaktiveras grinden 268. Men insignalen till grinden 270 från inverteraren 272 är en logisk l, så att denna grind, när var och en av klockpulserna CLKO uppträder, avger en klockpuls för styrning av pulsgeneratorn 276, som alstrar ordersignaler- na l - 40 med frekvensen för klockpulserna CLKO. Ordersigna- len 40 aktiverar minnet 264 för sampling av indextalet från räknaren 260, som är förbunden med detsamma via grinden 262.

Men när indextalet är l, förblir utsignalen från omkopplaren 266 en logisk O, så att klockpulsen CLKO fortsätter att sty- ra generatorn 276, som alstrar ordersignalen 41. Ordersigna- len 41 tillföres återställningsingängen på vippsteget 274, som áterställes för avaktivering av grinden 270 och avslutar klockpulsstyrningen av generatorn 276. Några ytterligare or- dersignaler alstras ej, förrän nästa klockpuls CLK2 åter framstegar räknaren 260 och inställer vippsteget 274, varef- ter förloppet åter upprepas. när den fjärde klockpulsen CLK2 alstras, så att det från räknaren 260 avgivna indextalet är 4, övergår utsignalen från omkopplaren 266 till en logisk l, när ordersignalen 40 aktiverar minnet 264 för sampling av indextalet. Grinden 270 avaktiveras därför och grinden 268 aktiveras för utmatning av klockpulserna till pulsgeneratorn 278 med frekvensen för klockpulserna CLKO. Generatorn 278 alstrar därför ordersig- nalerna 42 - 81. Den första från generatorn 278 avgivna or- dersignalen 42 har till uppgift att nollställa indextalet i räknaren 260 medan den sista från generatorn 278 avgivna or- 7807722-9 21 dersignalen 81 har till uppgift att aktivera minnet 264 för sampling av räknaren 260, vilket medför, att utsignalen från omkopplaren 266 växlar till en logisk 0 för att åter aktive- ra grinden 270. Därefter matas klockpulser CLKO till klock- pulsingången på pulsgeneratorn 276, som fortsätter att alst- ra den återstående ordersignalen 41. I föreliggande fall upprepas ordersignalerna från pulsgeneratorn 276 var 10:e millisekund och dessa signaler har till uppgift att styra insprutningsstyrsteget 240 och delar av styrsteget 246, me- dan ordersignalerna från pulsgeneratorn 278 upprepas var 40:e millisekund och har till uppgift att styra styrsteget 248 och en del av styrsteget 246.

Under vissa driftförhållanden hos fordonet, kan det vara önskvärt att avaktivera det uppdaterande styrsteget 248.

Det kan t.ex. under kall drift, acceleration, retardation el- ler start med varm motor vara önskvärt att driva motorn med ett annat luft-bränsleförhållande än det stökiometriska. Un- der dessa perioder, då insprutningsstyrsteget 240 i fig. 1 anger annat luft-bränsleförhållande än det stökiometriska, skulle styrsteget 248 ha till uppgift att inställa trimfakto- rerna i tabellen 244 i enlighet med avvikelsen hos luft-bräns- leförhållandet från det stökiometriska förhållandet. När styrsteget 240 åter anger ett stökiometriskt förhållande, skulle därefter de inställda trimfaktorerna vara felaktiga.

Med hänsyn till fordon, som är försedda med bränsleångfälla såsom en behållare med aktiverat kol, kan det vidare vara önskvärt att avaktivera styrsteget 248 under tidperioder, då fällan rengöres från bränsleångor, som hör till motorns rum för insugning av luft och bränsle. Under reningsperioden blir luft-bränsleblandningen fet och skulle styrsteget 248, om det är i drift, ha till uppgift att inställa trimfaktorer- na i tabellen 244 i bränsleminskande riktning, även om den tidigare förekommande trimfaktorn kan ha varit riktig. I fö- religgande fall är fordonet försett med en ej visad fälla för aktiverat träkol, vid vilken bränsleångreningen generellt är mest betydelsefull, när motorn först startas eller när fordo- net drives under extrema värmeförhållanden. För att förhind- ra uppdatering av trimfaktorer under dessa perioder kan styr- 'I 7807722-9 22 steget 248 avaktiverasft.ex. när motorns kylmedietemperatur understiger ca 80° C eller överstiger ca 95° C, som är repre- sentativa för ovannämnda reningstillstånd. Det är vidare möjligt att selektivt styra bränsleångreningen, i vilket fall signalen för styrning av reningen även kan användas för att avaktivera styrsteget 248.

I och för avaktivering av styrsteget 248 under ovan- nämnda förhållanden vid motorns drift ingår en koppling för att avaktivera grinden 262 i fig. 6, så att pulsgeneratorn 278 förhindras alstra ordersignalerna, som styr styrsteget 248. Denna koppling innehåller en ELLER-grind 280, som mot- tager en avaktiveringssignal DA från insprutningsstyrsteget 240 under tidsperioder, då annat luft-bränsleförhållande än det stökiometriska anges. Grinden 280 mottager vidare från en inverterare 281 en signal, som är en inverterad form av temperatursignalen O2T2 från givaren 186. Denna signal är en logisk l, när givarens 186 temperatur understiger dess drift- temperatur. Dessutom övervakar en temperaturomkopplare 287 kylmedietemperaturen, som representeras av utsignalen TEMP från givaren 202 i fig. 5, och avger en logisk 1 till grinden 280, när kylmedietemperaturen understiger t.ex. 80° C, som är representativ för ett ångfälla-reningstillstånd, och när kyl- medietemperaturen överstiger t.ex. 95° 0, som även är repre- sentativ för ett àngfälla-reningstillstånd. Omkopplaren 287 kan vara utformad på känt sätt med ett par komparatorer, som var för sig jämför temperatursignalen TEMP med en referens- signal, motsvarande någon av temperaturerna 80° C eller 95° C, för alstring av ovan beskrivna logiska 1-nivå. Utsignalen från grinden 280 är en logisk 1 under tidsperioden för en av- aktiveringssignal DA, då givaren 186 har en temperatur under dess drifttemperatur eller under den tidsperiod, då bränsle- ångfällan renas. Utsignalen från grinden 280 användes för av- aktivering av styrsteget 248, tills givaren 186 nedströms om- vandlaren 170 antar sin drifttemperatur varje gång ett annat luft-bränsleförhållande än det stökiometriska anges och under reningsperioderna för bränsleângfällan. Detta sker genom in- koppling av utgången på grinden 280 till aktiveringsingången på grinden 262 via en inverterare 282, så att grinden 262 av- .7807722-9 25 aktiveras under tiden för avaktiveringssignalen DA eller me- dan signalen 02T2 har låg nivå. Dessutom kan signaler såsom tidigare beskrivna signaler som är utmärkande för reningen av bränsleångfällan, tillföras grinden 280 i och för avaktivering av styrsteget 248.

Under tiden, då grinden 262 är avaktiverad, har grinden 280 till uppgift att aktivera en grind 284 för överföring av ett artificiellt indextal, som lagras i ett steg 285, till da- taingángen på minnet 264. Detta referensindeztal har ett vär- de, som är mindre än eller lika med det i minnet 267 lagrade referenstalet, så att omkopplaren 266, när minnet 264 aktive- ras av ordersignalerna 40 eller 81 för sampling av indextalet, kommer att mata en logisk 0 för avaktivering av grinden 268.

Så länge grinden 280 avger 1-signalen, förhindras generatorn 278 på detta sätt att alstra ordersignaler i följd. Men gene- ratorn 276 fortsätter att arbeta, så att styrsteget 240 fort- sätter sin styrning av bränsleinsprutningsmunstyckena 104 och 106. När utsignalen från grinden 280 åter växlar till en 0- signal, avaktiveras grinden 284, aktiveras grinden 262 och âterställes räknaren 260 medelst utsignalen från ett monosta- bilt vippsteg 285, som vippstyres till följd av övergången från logisk 0 till logisk 1. Därefter arbetar pulsgeneratorn 278 var 40:e millisekund enligt ovan.

Den i fig. 6 visade pulsgeneratorn 276 beordrar först styrsteget 240 att sampla och kvarhålla de olika analoga spän- ningarna. I detta avseende innehåller insprutningsstyrsteget enligt fig. 7 ett kombinationssteg 286, som mottager de ana- loga signalerna MAP, 02Vl, TEM, 02Tl, 02T2 och 02V2. Steget 286 instrueras att överföra en vald spänning av de analoga spänningarna till ingången på en analog-digitalomvandlare 288 i beroende av en binär kod, som alstras av en räknare 290.

Utgången på omvandlaren 288 är förbunden med de olika ingång- arna på ett antal grindstyrda minnen 292, 294, 296, 298, 500 och 501, som är samordnade med var sin dataingång på steget 286.

Ordersignalerna 1 - 18 styr samplings- och hållförlop- pet. För detta ändamål inmatas ordersignalerna l, 4, 7, 10, 7807722-9 24 l3 och 16 till olika ingångar på en ELLER-grind 302, vars ut- gång är förbpnden med klockinpulsingången på räknaren 290.

Vidare inmatas ordersignalerna 2, 5, 8, ll, l4 och 17 till olika ingångar på en ELLER-grind 304, vars utgång är förbun- den med aktiveringsingången på omvandlaren 288. Ordersigna- lerna 3, 6, 9, 12, 15 och 18 tillföres de olika aktiverings- ingångarna på minnena 292 - 301.

Om räknaren 290 antages vara återställd, har ordersig- nalen l till uppgift att klockpulsstyra räknaren 290 för alst- ring av en binär kod, som bringar steget 286 att mata den ana- loga signalen MAP, som representerar absoluttrycket i grenrö- ret, till ingången pà omvandlaren 288. Ordersignalen 2 akti- verar omvandlaren 288 för omvandling av signalen till ett di- gitalt ord, som representerar storleken av MAP-signalen. Or- dersignalen 3 aktiverar sedan minnet 292 för lagring av det digitala ordet, som representerar storleken av absoluttrycket i grenröret, och på samma sätt omvandlas återstående analoga spänningar till olika digitala ord och lagras i minnena 294 - 301. Efter ordersignalen 18 återställer en ordersignal 19 räknaren 290, så att kopplingen åter är klar att sampla och hålla värdena av insignalerna till kombinationssteget 286, när ordersignalerna l - 18 åter alstras. Eftersom absolut- trycket i grenröret varierar i beroende av insugningsventi- lernas öppning och stängning, användes i föreliggande fall ett medelvärde av detta absoluttryck vid bestämning av bräns- lekravet för fordonsmotorn. Vidare användes medelvärdet av utspänningen.02Vl från syrgasgivaren 184.

Under samplings- och hållförloppet beordrar pulsgene- ratorn 276 sedan ett par medelvärdebildande steg 306 och 308 att bilda medelvärdet av utsignalen från minnet 292, som re- presenterar värdet av absoluttrycket i grenröret, och utsig- nalen från minnet 294, som representerar storleken av spän- ningen 02Vl. De båda medelvärdebildande stegen 306 och 308 kan vara utformade såsom det i fig. 9 visade steget, som an- tages avge en utsignal, som representerar medelvärdet av ab- soluttrycket i grenröret MAPAVE.

Det i fig. 9 visade medelvärdebildande steget satis- 7807722-9 25 fierar generellt uttrycket ny summa/konstant, där den nya sum- man är lika med den gamla summan plus det nya värdet av para- metern, som medelvärdebildas, minus det gamla medelvärdet och där konstanten bestämmer stegets tidskonstant. En adderare 510 mottager utsignalen från minnet 292 i fig. 7, som repre- senterar det senast samplade värdet av absoluttrycket i gren- röret, och subtraherar från denna det gamla medelvärdet av absoluttrycket MAPAVE vid utgången på ett grindstyrt minne 512, vilket bestämdes under föregående beordrade medelvärde- bildning. Denna skillnad lagras i ett grindstyrt minne 515, när det aktiveras medelst ordersignalen 20. Den lagrade skill- naden adderas till utsignalen från ett grindstyrt minne 514 i en adderare 516. Utsignalen från minnet 514 omfattar det ti- digare summerade värdet vid utgången på adderaren 516. Utsig- nalen från adderaren 516 delas i ett divisionssteg 518 med ett referenstal, dvs. konstanten i ovanstående uttryck, som alst- ras av en referensgenerator 517. I föreliggande fall avger generatorn 51? referenstalet 4 till divisionssteget 518. Det- ta medelvärde tillföras sedan minnet 512 medelst ordersigna- len 21. Nästa ordersignal 22 aktiverar minnet 514 för lag- ring av utsignalen från adderaren 516, så att kopplingen se- dan är klar för alstring av ett nytt medelvärde av absolut- trycket, när nästa medelvärdebildning åter beordras av genera- torn 2?6. På samma sätt beordrar därefter samplingspulserna 25, 24 och 25 steget 508 att alstra ett medelvärde av utspän- ningen O2Vl från givaren 184. I föreliggande fall har steget 508 samma tidskonstant som steget 506.

Ett par komparatoromkopplare 520 och 522 jämför utsig- nalerna från minnena 298 och 500 med ett referensvärde från en referensgenerator 525, som ligger mellan minimum och maxi- mumvärdena av utsignalen från den i fig. 8 visade förstärka- ren 228, så att en logisk signal bildas, som ändras plötsligt, när de olika syrgasgivarna uppnår sina drifttemperaturer. I detta avseende växlar signalerna 02T1 och O2T2 vid utgången på omkopplarna 520 och 522 från en logisk 0 till en logisk 1, när givarna 184 och 186 uppnår sin drifttemperatur av ca 57o° 0. 7807722-9 26 5 Ett digitalt ord, som representerar motorns 100 momen- tana varvtal, alstras av ett steg, som arbetar asynkront med ordersignalerna från styrsteget 252. Detta steg innehåller en OCH-grind 524, som överför varvtalspulserna SPD till klock- pulsingången på en räknare 526 under en bestämd tid av t.ex. 12 millisekunder. Vid slutet av räkneperioden representerar räknarens 526 räknetillstånd motorns 100 momentana varvtal, varvid detta räknetillstànd lagras i ett grindstyrt minne 528.

Räknaren 526 och minnet 528 styres medelst en pulsgenerator 550, som klockstyres medelst klockpulserna CLKl och ett bi- stabilt vippsteg 552. Generatorn 550 är i huvudsak uppbyggd på samma sätt som generatorerna 276 och 278 i fig. 6, men som enbart alstrar en serie av t.ex. 15 pulser med ett mellanrum av l millisekund. Den första pulsen har till uppgift att in- ställa vippsteget 522, vars Q-utgång växlar till en logisk l för matning av varvtalspulserna genom grinden 524 till klock- pulsingången på räknaren 526. 12 millisekunder senare in- ställer den l5:e pulsen vippsteget 552 för avaktivering av grinden 524. Det totala räknetillstàndet i räknaren 526, som representerar motorvarvtal, tillföres sedan minnet 528 med- elst nästa puls från generatorn 520. Därefter återställer den sista pulsen i serien räknaren 526, varefter förloppet upprepas, så att ett binärt ord kontinuerligt uppträder vid utgången på minnet 528, som representerar motorns 100 momen- tana varvtal.

Efter medelvärdebildningen för uppnående av ett medel- värde av absoluttrycket i grenröret och medelvärdet av spän- ningen 02Vl beordrar pulsgeneratorn 276 sedan ett beräknings- steg 554 för insprutningspulser att bestämma massan av luften som tillföras varje cylinder i motorn 100 under insugningsför- loppet. Den del av beräkningssteget 554, som bestämmer luft- massan för varje insugningsförlopp, visas i fig. 10.

Den i fig. 10 visade kopplingen bestämmer luftmassan, som tillföras cylindern under varje insugningsförlopp, och arbetar enligt den i fig. 11 visade kurvan. I fig. 11 är luftmassan, som tillföras en cylinder under ett insugningsför- lopp, avsatt som funktion av det beräknade medelvärdet MAPAVE 7807722-9 27 av absoluttrycket i motorns 100 grenrör. Medan den aktuella luftmassan, som tillföres cylindern under varje insugningsför- lopp, generellt följer en komplicerad olinjär kurva, approxi- meras den olinjära kurvan genom tvâ rätlinjiga segment, som representeras av funktionen fl = G + H.MAPAVE och fa = = K + L.MAPAVE, där värdena av G och K representerar värdena vid skärningspunkten på y-axeln och värdena av H och L repre- senterar var sin av de rätlinjiga segmentens lutningar. Den i fig. 10 visade kopplingen innehåller en multiplikator 556, som multiplicerar medelvärdet av absoluttrycket i grenröret från steget 506 i fig. 7 med lutningskonstanten H för funktio- nen fl. Det resulterande värdet adderas till värdet G av funktionen fl vid skärningspunkten på y-axeln. Utsignalen från adderaren 558, som representerar luftmassan, som insuges per cylinder under varje insugningsförlopp inom området för kurvavsnittet, som bestämmes av funktionen fl, tillföres in- gången på en grind 540.

En multiplikator 542 multiplicerar medelvärdet av ab- soluttrycket med lutningskonstanten L för funktionen fa. Ut- signalen från mul iplikatorn adderas till Värﬂèf- K av funktionen fz i aäöﬁ-raren 344 V15 Skärﬂiﬂäwllfktef! på y-axeln. Det resulterande värdet, som representerar luftmassan per cylinder under var- je inloppsförlopp inom området av kurvavsnittet, som bestäm- mes av funktionen I2, tillföres ingången på en grind 546.

Den speciella funktionen fl eller fa väljes medelst en kompa- ratoromkopplare 548, som jämför storleken av medelvärdet av absoluttrycket med ett referensvärde från en referensgenera- tor 549, vilket är lika med medelvärdet av absoluttrycket vid skärningspunkten för de båda rätlinjiga avsnitten. När me- delvärdet av absoluttrycket är större än referensvärdet, är utsignalen från omkopplaren 548 en logisk 1, som aktiverar grinden 546 för överföring av utsignalen från adderaren 544.

När medelvärdet av absoluttrycket är mindre än referensvärdet, aktiverar utsignalen från omkopplaren 548 grinden 540 via en inverterare 552 för överföring av utsignalen från adderaren 558 till minnet 550. Den bestämda luftmassan, som tillföres en cylinder i motorn 100 under varje inloppsförlopp, samplas och lagras i minnet 550, när orderpulsen 26 avges från puls- 7807722-9 28 generatorn 276.

Utsignalen från minnet 550, som representerar luftmas- san till varje cylinder, divideras med ett värde, som repre- senterar ett planerat luft-bränsleförhâllande, i ett divi- sionssteg 354 i och för bestämning av den bränslemängd, som erfordras för att uppnå det planerade luft-bränsleförhållan- det. Under normal drift av motorn 100 är det till divisions- steget 554 matade planerade luft-bränsleförhållandet ett vär- de, som generellt motsvarar ett stökiometriskt luft-bränsle- förhållande och kan t.ex. uppgå till 14,7. Men under vissa driftförhållanden kan det vara önskvärt att använda ett luft- bränsleförhållande, som varierar från ett förhållande i när- heten av det stökiometriska förhållandet. Det önskade luft- bränsleförhållandet tillhandahållas av ett i fig. 7 visat pla- neringssteg, som normalt avger ett värde, som representerar det stökiometriska förhållandet, och reagerar för motorns kyl- medietemperatur, motorvarvtal och medelvärdet av absoluttryck- et i grenröret och alstrar ett planerat luft-bränsleförhållan- de, som varierar från stökiometriskt förhållande, jämte avak- tiveringssignalen DQ under vissa driftförhållanden såsom vid kall motor, vissa accelerationsnivåer eller retardationsnivå- er och start vid varm motor. Det önskade planerade luft-bräns- leförhållandet från steget 356 tillföres divisionssteget 354 i fig.10- Om ej annat anges, förutsättes i fortsättningen, att det till divisionssteget 354 matade planerade luft-bräns- leförhållandet har ett värde av t.ex. 14,7, som generellt motsvarar ett stökiometrískt luft-bränsleförhållande. Utsig- nalen från divisionssteget 354, som representerar den bestäm- da bränslemängden för varje insprutningsförlopp, tillföres ingången på ett divisionssteg 557, som dividerar den erforder- liga bränslemängden med ett värde, som representerar bränsle- strömmingshastígheten genom vart och ett av insprutningsmun- styckena 104 och 106, och avger ett digitalt ord, som gene- rellt representerar varaktigheten av varje insprutningsför- lopp för uppnående av ett stökiometriskt luft-bränsleförhål- lande. ' För att återgå till fig. 7 beordrar pulsgeneratorn 276 .7807722-9 närmast anläggningen att bestämma trimfaktorn vid motorns spe- ciella driftparametrar för inställning av värdet av insprut- ningstiden vid utgången på divisionssteget 357, så att en in- sprutningsvaraktighet uppnås, som mera exakt ger upphov till ett stökiometriskt luft-bränsleförhâllande. Trimfaktorn vid en speciell arbetspunkt för motorn erhålles medelst en adress- avkodare 558, som avkodar motorns arbetspunkt, som represen- teras av medeltrycket i grenröret och motorns momentana varv- tal. Avkodaren 558 avkodar värdena av medeltrycket i grenrö- ret och motorvarvtal och alstrar en tabelladress, som använ- des för adressering av lagringscellen i tabellen 244, som in- nehåller order, som representerar trimfaktorn, som är tillämp- bar på de aktuella driftförhållandena. Den från avkodaren 558 avgivna adressen tillföres en grind 559, som aktiveras medelst Q-utsignalen från ett bistabilt vippsteg 560. Ordersignalen 27 inställer vippsteget 560, vars Q-utgång övergår till en lo- gisk l för aktivering av grinden 559 och överföring av adres- sen fràn avkodaren 558 till tabellens 244 adressingångsled- ningar. Samtidigt beordrar Q-utsignalen från vippsteget 560 tabellen 244 att läsa ordet, som representerar trimfaktorn vid den från avkodaren 558 avgivna adressen. Trimfaktorn vid den adresserade cellen avropas sålunda och överföres via data- ledningar till tabellen 244. Dataledningarna är förbundna med ett grindstyrt minne 561, som aktiveras medelst ordersignalen 28 och lagrar den avropade trimfaktorn, som är tillämpbar på fordonets aktuella driftförhållande. Därefter återställer sig- nalen 29 vippsteget 560, vars Q-utgång övergår till logisk O för avaktivering av grinden 559 och bringar läsordern till tabellen 244 att upphöra.

I föreliggande fall utgöres de i tabellen 244 lagrade trimfaktorerna av förteckenförsedda tal, som representerar procentuella förändringar. En trimfaktor av O representerar 100 % eller ingen trimning, en positiv trimfaktor represente- rar ett procenttal större än 100 % för att åstadkomma ökning i bränslematningshastigheten och en negativ trimfaktor repre- senterar ett procenttal mindre än 100 % för att åstadkomma minskning i bränslematningshastigheten. En ändring av ett räknetillstànd i trimfaktorn representerar en ändring av 0,25 7807722-9 50 % i bränsleströmningshastigheten. En trimfaktor, som repre- senteras av talet + 40, skulle därför representera 110 %, dvs. en erforderlig ökning med 10 % av bränsleströmningshas- tigheten, medan talet - 40 skulle representera 90 %, dvs. en erforderlig minskning med l0 % av bränsleströmningshastighe- ten.

Den från tabellen 244 avropade trimfaktorn tillföres ett medelvärdebíldande steg 562, som är uppbyggt enligt fig. 9, varvid referensgeneratorn 517 emellertid innehåller refe- renstalet 2, så att steget 562 har mindre tidskonstant än tids- konstanterna för stegen 506 och 508. Steget 562 reagerar för ordersignalerna 50, 51 och 52 och alstrar trimfaktorn, som skall användas av räkningssteget 554 vid bestämning av in- sprutningstiden för uppnående av ett stökiometriskt luft- bränsleförhållande. Den av räkningssteget 554 använda trim- faktorn är lämpligen en medelvärdetrimfaktor för att förhind- ra plötslig ändring i den av beräkningssteget 554 bestämda insprutningstiden, om trimfaktorerna vid efter varandra föl- jande adresserade celler avviker märkbart.

Den bestämda trimfaktorn tillföres en multiplikator 564 i fig. 10: som inställer den medelst divisionssteget 557 bestämda insprutningstiden till storlek och riktning i enlig- het med den procentuella ändring, som representeras av trim- faktorn, så att ett stökiometriskt luft-bränsleförhållande uppnås mera exakt. Det från multiplikatorn 564 avgivna ordet representerar den öppen-slinga-bestämningen av insprutnings- tiden, som erfordras för att uppnå detta luft-bränsleförhål- lande. Medan insprutningstiden, som representeras av utsig- nalen från multiplikatorn 564, kan användas för styrning av insprutningsmunstyckena 104 och 106, inställes detta värde av insprutningstiden nämligen medelst det med sluten slinga ar- betande styrsteget 246.

Efter bestämningen av insprutningstiden medelst kopp- lingen enligt fig. 10 beordrar den i fig. 6 visade styrkopp- lingen för funktionssekvens styrsteget 246 i fig. 5 att be- stämma bränsleinställning i sluten slinga med ledning av det avkända felet i luft-bränsleförhållandet för justering av den 7807722-9 51 i öppen slinga bestämda insprutningstiden.

Den i fig. 12 visade bränslestyrkopplingen med sluten slinga är i stort utformad enligt amerikanska patentskriften 3.939.654 och innehåller en proportionell regulator av inte- graltyp, som reagerar för utsignalen från avgasgivaren 184, medan avgasgivaren 186 har till uppgift att styra arbetspunk- ten för denna regulator. Medan hänvisning sker till ovannämn- da patentskrift för erhållande av närmare detaljer om den en- ligt uppfinningen använda regulatorn, är det i föreliggande fall tillräckligt att framhålla, att givaren l86 är mera käns- lig för en ändring i luft-bränsleförhållandet och avger en signal, som kan användas för att hålla anläggningen inom ett smalt stökiometriskt område som funktion av tid utan drift, medan givaren 184 reagerar snabbare, eftersom den ej beröres av tidsfördröjningen, som införes av den katalytiska omvand- laren l70 och som reducerar transienta avvikelser från detta smala område, inom vilket omvandlaren har maximal effekt, och bidrar till att reducera den erforderliga förstärkningen i återkopplingsslingan i och för förbättring av det slutna sling- systemets stabilitet.

Den i fig. 12 visade styrkopplingen innehåller en kom- paratoromkopplare 366, som jämför utspänningen 02Vl från min- net 294 i fig. 7, som representerar utsignalen från givaren 184, med en från en adderare 368 avgiven referensnivå. Den från adderaren 368 avgivna referensnivån representerar värdet av02V1, när luft-bränsleförhållandet är stökiometriskt. Ut- signalen från omkopplaren 366 är följaktligen en logisk l, när det avkända luft-bränsleförhållandet är fetare än det stökiometriska förhållandet, och en logisk O, när detta för- hållande är magrare. Utgången på omkopplaren 366 är förbun- den med styringången på en reversibel räknare 370, som arbe- tar såsom integrator och alstrar en korrigeringsterm INT.

Räknaren 370 klockstyres medelst en av ordersignalerna från pulsgeneratorn 278 var 40:e millisekund. När omkopplaren 366 avger en logisk l, som representerar ett fett luft-bränsle- förhållande, inställes räknaren 370 till nedräkningstillstånd och nedräknar var 40:e millisekund i beroende av ovannämnda orderpuls. I föreliggande fall åstadkommer denna räknehastig- 7807722-9 52 .het en integral-styrterm vid utgången på styrkopplingen, som varierar sågtandformigt med en hastighet, som ger upphov till en trimfaktor, som åstadkommer en ändring av ca 0,9 luft- bränsleförhållande per sekund. När utsignalen från omkoppla- ren däremot är en logisk O, inställes räknaren 370 till upp- räkningstillstånd och framstegas var 40:e millisekund för att åstadkomma en trimfaktor, som representerar en ändring av ca 0,9 luft-bränsleförhållande per sekund. En proportionell term alstras även i form av en stegändring i reaktionen för utsig- nalen från omkopplaren 366. När luft-bränsleförhållandet är fett, subtraheras ett konstant värde från integraltermen, me- dan ett konstant värde adderas till denna term, när luft-bräns- leförhållandet är magert. På detta sätt införes en proportio- nell term i form av en stegändring i trimfaktorn. Detta steg kan ha sådant värde, att en stegändring av ca 0,45 luft-bräns- leförhållande uppnås, när luft-bränsleförhållandet passerar det stökiometriska förhållandet. En med sluten slinga arbe- tande regulator med en förstärkning, som ger upphov till ett proportionellt steg av ca 0,45 luft-bränsleförhållande, medan integraltermen har en stighastighet av ca 0,9 luft-bränsle- blandning per sekund, har befunnits medföra tillfredsställande resultat under drift med uppdatering av trimfaktor. För alst- ring av den proportionella integraltermen ingår en proportio- nell-referensgenerator 372, som alstrar en konstant, som utgör hälften av den önskade stegändringen i den proportionella ter- men. Denna konstant inmatas via en grind 374, som i förelig- gande fall antages vara aktiverad, till den negativa ingången på en adderare 376 och till den positiva ingången på en adde- rare 378. Den proportionella termen adderas till integralter- men från räknaren 370 medelst adderaren 378 och subtraheras från integraltermen från räknaren 370 medelst adderaren 376.

Utsignalen från endera adderaren 376 eller 378 väljes i bero- ende av utsignalen från omkopplaren 366. Med hänsyn härtill är utgången på omkopplaren 366 förbunden med aktiveringsingång- en på en grind 380, som, när det avkända luft-bränsleförhållan- det är mindre än det stökiometriska, aktiverar grinden 380 för överföring av utsignalen från adderaren 376 till ingången på ett grindstyrt minne 382. Utgången på omkopplaren 366 är även 7807722-9 55 förbunden med aktiveringsingàngen på en grind 384 via en in- verterare 386, som aktiveras för överföring av utsignalen från adderaren 378 till minnet 382, när luft-bränsleförhållandet är större än det stökiometriska. Minnet 382 samplar och lagrar utsignalen från endera grinden 380 eller 384 i beroende av or- dersignalen 33 var 10:e millisekund. Även om räknaren 370 klockpulsstyres endast var 40:e millisekund, samplas på detta sätt utsignalen från omkopplaren 366 var 10:e millisekund med avseende på den proportionella termen.

Ett från en referensgenerator 388 avgivet referensvär- de subtraheras medelst en adderare 390 från det av minnet 382 samplade värdet. Referensvärdet är lika med storleken av den proportionella integraltermen, som representerar korrigerings- termen 0 vid sluten slinga. Utsignalen från adderaren 390 är därför lika med 0, vilket representerar korrigeringstermen 0, när integraltermen är lika med referensvärdet. Räknaren 370 kan ha en räknekapacitet från O till 256, medan det från gene- ratorn 388 avgivna referensvärdet uppgår till 127, så att ett räknetillstànd av 127 i räknaren 370 är utmärkande för korri- geringsvärdet O. Liksom de i tabellen 244 lagrade trimfakto- rerna är det från adderaren 390 avgivna justeringsvärdet i fö- religgande fall ett förteckenförsett tal, som representerar ett procenttal, varvid 0 är lika med 100 %, medan ett minus- värde är ett procenttal mindre än 100 % och ett plusvärde är ett procenttal större än 100 %. Varje räkningstillstånd i räknaren 370 kan representera en ändring av 0,25 % i bränsle- strömningshastigheten. Trimfaktorn vid utgången på adderaren 390 tillföres en multiplikator 391 i fig. 10, där den multi- pliceras med den i öppen slinga bestämda insprutningstiden i och för uppnàende av en insprutningstid, som är korrigerad till storlek och riktning i och för uppnående av ett stökio- metriskt luft-bränsleförhàllande. När utsignalen från adde- raren 390 är större än 0, ökas insprutningstiden i och för ökning av bränsleströmningen, medan insprutningstiden minskas i och för minskning av bränsleströmning, när utsignalen är mindre än O. Utsignalen från multiplikatorn 391 samplas och lagras i ett grindstyrt minne 392 i beroende av ordersignalen 34. Detta värde användes av en insprutningspulsgenerator 395 7807722-9 34 i fig. 7 för styrning av aktiveringen av insprutningsmunstyckena 104 och 106. ' Pulsgeneratorn 393 kan vara uppbyggd på konventionellt sätt för alstring av en tidstyrd aktiveringspuls med ledning av ett digitalt tal. Generatorn 393 kan t.ex. innehålla en_ nedräknare, som fylles med det digitala talet, som represente- rar insprutningstiden, som bestämmes av varje puls från förde- laren 185 i fig. 5, och nedräknas till O medelst klockpulserna CLKl, medan aktiveringspulsen uppträder under varaktigheten av nedräkningsperioden. Växlingen mellan insprutningsmunstyckena lO4 och 106 kan åstadkommas medelst ett bistabilt vippsteg och logiska grindar, som aktiveras omväxlande medelst vippsteget, som kan styras medelst pulserna från fördelaren 185 i fig. 5.

Referenssignalen, som tillföres omkopplaren 366 i fig. l4 från adderaren 368, är lika med summan av ett konstant vär- de, som avges från en referensgenerator 394, och ett värde, som tillföras i beroende av utspänningen O2V2 från givaren 186. Signalen O2V2 från minnet 301 i fig. 7 jämföres med en från en referensgënerator 395 avgiven referenssignal medelst omkopplaren 396 i fig. 2. Värdet av referenssignalen från generatorn 395 är lika med nivån för signalen 02V2, när det av givaren 186 avkända luft-bränsleförhållandet är stökiomet- riskt. Utsignalen från omkopplaren 396 är därför en logisk 1, när luft-bränsleblandningen är fet, och en logisk 0, när luft-bränsleblandningen är mager. Denna utsignal styr räkne- tillståndet hos den reversibla räknaren 398 för två bitgrup- per, som klockpulsstyres medelst ordersignalen 35 var 10:e millisekund. Bäknaren 398 inställes till nedräkning, när ut- signalen från omkopplaren 396 har hög nivå, och till uppräk- ning, när utsignalen från omkopplaren 396 har låg nivå. Vär- det av bitgruppen med hög nivå, som kan vara positivt eller negativt, adderas i adderaren 368 till referenssignalen från generatorn 394 för åstadkommande av referensnivån för omkopp- laren 366. _ Varje bitgrupp vid räknaren 398 består av åtta bitar, så att bitgruppen med hög nivå ändrar värde vid vart 256:e räknetillstånd i upp- eller nedräkning. Tidskonstanten hos 7807722-9 35 räknaren 598, som arbetar såsom integrator, är i huvudsak mindre än tidskonstanten för den av räknaren 570 bildade in- tegratorn, som klockpulsstyres var 40:e millisekund. I detta avseende kan räknaren 598 i föreliggande fall ínställa nivån för spänningen till komparatoromkopplaren 566 till maximal hastighet, som är likvärdig med 6 millivolt per sekund med hänsyn till utspänningarna från givarna l84 och 186.

Såsom framhàllits tidigare, är det under vissa drift- förhållanden för motorn 100 önskvärt att driva densamma vid andra luft-bränsleförhållanden än det stökiometriska, vilket bestämmes av planeringssteget 556 i fig. 7» Under denna tids- period och även under den tidsperiod, då givaren 184 har läg- re temperatur än sin drifttemperatur, är det önskvärt att av- aktivera det i fig. 12 visade styrsteget för sluten slinga, så att detta ej reagerar för luft-bränsleförhållandets avvi- kelse från det stökiometriska förhållandet och ej reagerar för felaktiga från en kall givare avgivna signaler. Det i fig. 7 visade steget 556 avger en avaktiveringssígnal DA, var- je gång det planerade luft-bränsleförhållandet, som det be- stämmer, avviker fràn det generellt bestämda värdet för upp- nàende av ett stökiometriskt luft-bränsleförhâllande. Signa- len DA och en inverterad form av temperatursignalen 02Tl från en inverterare 599 tillföras ingången på en inverterare 400 i fig. 12 via en ELLER-grind 401 och har till uppgift att av- aktivera grinden 574, när något annat luft-bränsleförhâllande än det stökiometriska anges och när givaren 184 arbetar ne- danför sin drifttemperatur. Utsignalen från grinden 401 till- föres även aktiveringsingången på en grind 402, som aktiveras medelst signalen DA eller temperatursignalen O2Tl, när giva- ren 184 är kall, för överföring av ett i en förinställd tal- generator 405 lagrat tal till förinställningsingângen på räk- naren 570. Värdet av det förinställda talet bringas till likhet med det av generatorn 588 alstrade talet, så att de po- sitiva proportionella integraltermerna, som samples av minnet 582 i beroende av ordersignalen 55, är lika med värdet av re- ferenssignalen från generatorn 588. Under dessa förhållanden har utsignalen från adderaren 590 i fig. 2 nollvärde, som representerar ett nolltrimningsvärde överberäkningssteget i 7807722-9 '1 56 fig. 10 för beräkning av insprutningspulser. Följaktligen är sluten-slinga-kopplingen overksam och arbetar bränsleregu- latorn 178 enbart pà grundval av öppen slinga. Såsom fram- hållits tidigare, klockpulsstyres räknaren 570 var 40:e mil- lisekund medelst en ordersignal 43 från den i fig. 6 visade pulsgeneratorn 278. Men före alstringen av denna ordersignal beordrar generatorn 276 styrsteget 248 att bestämma transport- fördröjningen genom motorn 100 som funktion av motorns drift- parametrar. Den del av styrsteget 248, som arbetar i beroen- de av orderpulserna från generatorn 276 för bestämning av transporttidsfördröjningen, visas i fig. 13- Transportfördröjningen genom motorn 100, som åskådlig- gjbrts med ledning av fig. 2, innehåller en komponent, som är en funktion av motorvarvtalet, och en andra komponent, som är en funktion av absoluttrycket i grenröret. Den i fig. 13 visade kopplingen bestämmer den totala transportfördröjningen genom att först beräkna den fördröjning, som är samordnad med kvar och en av parametrarna motorvarvtal och absolut grenrörs- tryck, och summerar sedan de båda bestämda värdena för erhål- lande av den totala transportfördröjningen. Men vid en annan utföringsform kan fördröjningen bestämmas enbart i beroende av motorvarvtal, varvid hänsyn tages till den mest signifikan- ta delen av den totala transportfördröjningen.

Komponenten av den totala transportfördröjningen ge- nom motorn l0O, som är en funktion av motorvarvtal, represen- teras av kurvan i fig. 14, medan komponenten, som är en funk- tion av absoluttrycket i grenröret, representeras av kurvan i fig. 15- Kurvorna i fig. 14 och 15 är bestämda experimen- tellt. Medan de bestämda funktionerna vanligen är komplexa, approximeras de generellt exakt genom rätlinjiga avsnitt, så- som visas i figurerna.

Sásom framgår av fig. 14, approximeras den med motor- varvtal samordnade fördröjningen av en av två avsnitt bestå- ende kurva, som börjar vid motorns tomgângstarvtal, som re- presenteras av funktionen få = A - B.SPD inom ett första varv- talsområde och en funktion f4 = C - D.SPD inom ett annat varv- talsområde. Konstanterna A och C är skärningspunktvärdena på 7807722-9 57 y-axeln, medan konstanterna B och D är lutningsvärden. Den med ^b:oluttrycket i grenröret samordnade transportfördröj- ningen representeras av det enda rätlinjiga avsnittet enligt funktionen fs = E - F.MAPAVE, där E är skärningspunktvärdet på y-axeln och F är lutningen.

Med hänsyn till fig. 13 multipliceras varvtalssignalen från minnet 328 i fig. 7 med lutningskonstanten B i en multi- plikator 404 och multipliceras med lutningskonstanten D i en multiplikator 405. Utsignalen från multiplikatorn 404 sub- traheras från skärningspunktvärdet A i en adderare 406, vars utsignal är ett digitalt ord, som representerar funktionen fa. Utsignalen från multiplikatorn 405 subtraheras från kons- tanten 0 i en adderare 407, vars utsignal representerar funk- tionen f4. Utgângarna på adderarna 406 och 407 är förbundna med var sin ingång på grindar 408 och 410, som valfritt sty- res i beroende av motorns 100 varvtalsomràde. För detta än- damål jämför en komparatoromkopplare 412 motorns momentana varvtal med en referensvarvtalssignal, som är lika med motor- varvtalet vid skärningspunkten mellan de tvâ rätlinjiga av- snitten i fig. 14- Detta referensvarvtal kan vara lika med 1200 r/m. När motorns varvtal understiger referensvarvtalet, är utsignalen från omkopplaren 412 en logisk 0, som aktiverar OCH-grinden 408 via en inverterare 414 för överföring av ut- signalen från adderaren 406 till en adderare 416. När där- emot motorns varvtal överstiger referensvarvtalet, aktiveras grinden 410 för överföring av utsignalen från adderaren 407 till adderaren 416. Det digitala tal, som tillföras addera- ren 416 antingen från grinden 408 eller grinden 410, repre- senterar den komponent i transportfördröjningen, som står i samband till motorns 100 varvtal.

Den med absoluttrycket i grenröret samordnade trans- portfördröjningen àstadkommes medelst en multiplikator 418, som multiplicerar absoluttrycket med lutningskonstanten f och vars utsignal subtraheras från konstanten E i en addersre 420, vars utsignal representerar den med absoluttrycket i grenrö- ret samordnade transportfördröjningen. Denna utsignal till- föres adderaren 416, som avger en utsignal, som represente- rar summan av transportfördröjningarna, som hänför sig till “l 7807722-9 58 motorns varvtal och absoluttrycket och representerar den to- tala transportfördröjningen. Fördröjningen samplas och lag- ras i ett grindstyrt minne 422 i beroende av ordersignalen 56.

I föreliggande fall utnyttjas medelvärdet av transportfördröj- ningstiden T. Detta åstadkommes medelst ett medelvärdebildan- de steg 424 av samma form som det i fig. 9 visade medelvärde- bildande steget med t.ex. hänvisningsbeteckningen 4 för be- stämning av medelvärdet av tidskonstanten, varvid detta steg avger en medelvärdesígnal i beroende av ordersignalerna 37, 38 och 59.

Efter förloppet för bestämning av transportidsfördröj- ningen alstrar pulsgeneratorn 276 i fig. 5 ordersignalen 40, som förorsakar, att minnet 264 samplar indextalet från räkna- ren 260. Om detta tal är mindre än 4, förblir utsignalen från omkopplaren 266 en logisk 0 och klockstyr nästa klockpuls CLKO pulsgeneratorn 276, som alstrar en slutlig ordersignal 41 för áterställning av vippsteget 274. När nästa klockpuls CLK2 uppträder, inställes därefter vippsteget 274 åter och uppre- pas den l0 millisekunder långa perioden med hänsyn till order- signalerna l - 41. Men om indextalet i räknaren 260 är lika med 4, som representerar en förfluten tid av 40 millisekunder, förorsakar samplingen av dess utsignal medelst minnet 462 i beroende av ordersignalen 40, att omkopplaren 266 övergår till en logisk 1, som avaktiverar grinden 270 och aktiverar grinden 268 för överföring av klockpulser med frekvensen för klocksig- nalerna CLKO till pulsgeneratorn 278. Den första av pulsgene- ratorn 278 alstrade ordersignalen 42 nollställer indextalet i räknaren 260. Nästa orderpuls 45 utgöres av tidigare angiven klockpuls var 40:e millisekund för klockpulsstyrning av räkna- ren 570 i det i fig. 12 visade styrsteget med sluten slinga.

Efter klockpulsstyrningen av integralregulatorn i styrsteget med sluten slinga beordrar generatorn 278 styrsteget 248 att genomföra styrning av uppdatering av trimfaktor.

Det i fig. 16 visade styrsteget beordras först av puls- generatorn 278 att lagra de aktuella värdena av motorns drift- parametrar. Dessa parametrar utgöres av adressen vid utgång- en på adressavkodaren 558 i fig. 7, som bestämmes av existe- rande värden av motorvarvtal och absoluttryck i grenröret, 7807722-9 59 medelvärdetrimningstermen vid utgången på steget 562 i fig. 7, förtecknet för felet i luft-bränsleförhållande, som represen- teras av tvànivâutsignalen från omkopplaren 566 i fig. 12 och integralkorrigeringstermen INT från räknaren 570 i regulatorn med sluten slinga enligt fig. 12- Dessa parametrar lagras i olika minnesceller i minnet 250 vid adresser, som är relatera- de till tid. Lagringen av de olika parametrarna sker med hjälp av en adressavkodare 454 i fig. 16: som åstadkommer en adresscell i beroende av räknetillstàndet hos en räknare 456, som representerar tid i tillskott om 40 millisekunder, och ut- signalen från en räknare 458, som representerar den lagrade parametern. Denna adress tillföres en koppling, som matar värdet av den till densamma matade parametern i den minnes- cell i minnet 250, som motsvarar adressen.

Om räknaren 458 antages vara nollställd, lagras det ak- tuella värdet av medeltrimningsfaktorn, som användes för att trimma bränsleströmning vid tidpunkten J, dvs. den aktuella tidpunkten, i minnet 250 på följande sätt. Orderpulsen 44 tillföres en ELLER-grind 440, vars utsignal klockstyr räkna- ren 458. Den resulterande binära koden representerar en del av adressen i minnet 250, motsvarande den aktuella medelvärde- trimningsfaktorn. Denna kod i förening med räknetillståndet i räknaren 456, som representerar den aktuella tidpunkten j, avkodas medelst adressavkodaren 454, som matar motsvarande adress till en grind 442. Sedan inställer orderpulsen 45 ett bistabilt vippsteg 444, vars Q-utsignal övergår till en logisk l för att aktivera grinden 442, så att adressutsignalen från avkodaren 454 tillföres adressledningsingångarna på minnet 250. Orderpulsen 46 tillföres en ELLER-grind 446, vars utsig- nal klockstyr ett skiftregister 448, som omfattar fyra steg och är uppbyggd pà samma sätt som pulsgeneratorerna 276 och 278 i fig. 6 och alstrar utsignaler A - D efter varandra.

Utsignalen A från registret 448 växlar till en logisk l och aktiverar en grind 450 för överföring av det förteckenförsed- da ordet, som representerar den aktuella medelvärdetrimfak- torn, vid utgången på steget 562 i fig. 7 till dataledningar- na till minnet 250. Därefter matas orderpulsen 4? till en ELLER-grind 452, vars utgång är förbunden med skrivorderin- “I 7807722-9 40 gången på minnet 250, som bringas att skriva det förtecken- försedda ordet, som representerar den aktuella medelvärde- trimfaktorn, vid adresstället, som anges av avkodaren 454.

Därefter klockstyr orderpulsen 48 räknaren 458, vars binära kod representerar utgångsräknetillståndet från integratorn 570 i fig. 12- Utsignalen från avkodaren 454 är då adress- stället i minnet 250, motsvarande värdet av integraltermen i regulatorn med sluten slinga vid tidpunkten J. Sedan klockstyr orderpulsen 49 registret 448, vars utsignal A åter- går till en logisk 0, och vars utsignal B växlar till en lo- gisk l för att aktivera en grind 454 i och för överföring av värdet av integraltermen till minnets 250 dataledningar. Se- dan medför orderpulsen 50, att minnet 250 skriver det aktu- ella värdet av integraltermen INT vid adresstället, som an- ges av avkodaren 454.

Pâ samma sätt medför orderpulserna 51, 52 och 55, att förtecknet för felet i luft-bränsleförhållande, som tillfö- res en grind 456 från omkopplaren 566 i fig. 12, lagras i den lagringscell i minnet 250, som motsvarar tidpunkten J, medan orderpulserna 54, 55 och 56 medför, att den aktuella trimfaktoradressen vid utgången på avkodaren 358 i fig. 7, som är förbunden med en grind 458, lagras i den lagringscell i minnet 250, som motsvarar tidpunkten J. Ordersignalen 57 återställer sedan vippsteget 444, vars Q-utsignal övergår till en logisk 0 för frånkoppling av avkodaren 434 från min- net 250, medan orderpulsen 58 återställer registret 448, så att samtliga av dess utgångsledningar hör en logisk 0. Order- pulsen 59 återställer sedan räknaren 458. Enligt beskrivning- en nedan kommer räknaren 456 att klockstyras på sådant sätt, att dess räknetillstånd representerar en tidpunkt lika med J + 40 millisekunder. När de efter varandra följande order- signalerna 44 - 59 uppträder, kommer därefter värdena av mo- torns driftparametrar vid tidpunkten J + 40 millisekunder att lagras vid motsvarande tidsrelaterade adresser i minnet 250.

Detta förlopp upprepas var 40:e millisekund, så att minnet 250 i efter varandra följande minnesceller, som hänför sig till tid, lagrar samtliga uppgifter om värdena av motorns driftparametrar. Såsom tidigare angivits, representerar samt- 7807722-9 41 liga dessa uppgifter de senaste värdena, som täcker en tids- period åtminstone större än den maximala transportfördröjning- en genom fordonsmotorn. Därefter beordrar pulsgeneratorn 278 styrsteget för uppdatering att bestämma ett nytt värde av trimningstermen i överensstämmelse med avkända fel i luft- bränsleförhållandet. I syfte att samordna det aktuella av styrsteget 246 avkända felet i luft-bränsleförhållandet med motorns driftparametrar, som förorsakat det avkända felet, bestämmer uppdateringsstyrsteget i fig. 16 först adresställe- na för motorns driftparametrar i minnet 250, som resulterade i det avkända felet. Tidsdelen av dessa adresser bestämmes av en adderare 460, som subtraherar det beräknade värdet av transporttiden T i fig. 13 från den aktuella tidpunkten J, som representeras av utgångskoden från räknaren 456. Tids- perioden J - T under loppet av motorns drift användes sedan för att bestämma de driftparametrar, som förorsakat det ak- tuella felet i luft-bränsleförhållandet. Den bestämda tids- perioden J - T bringas av ordersignalen 60 att lagras i ett grindstyrt minne 462 i fig. 16. Utgången på minnet 462 är förbunden med en ingång på en adressavkodare 464.

Uppdateringsstyrsteget beordras sedan att bestämma ett nytt trimningsvärde i öppen slinga, Det rätta trimnings- värdet av denna art, som avropas från tabellen 244 i fig. 7 i beroende av en speciell arbetspunkt för motorn, är ett vär- de, som inställer utsignalen från delaren 557 i fig. 10 på sådant sätt, att önskat luft-bränsleförhållande uppkommer utan extra inställning medelst regulatorn i fig. 12. I före- liggande fall är det önskade förhållandet stökiometriskt, så att, om rätt trimningsvärde blivit använt, utsignalen från regulatorn, som skulle resultera i rätt insprutningstid, är 0, som motsvarar ett räknetillstånd av 127 i utgången på min- net 382 i fig. 12. I föreliggande fall är därför den ena komponenten i inställningen av trimningsvärdet, som bestäm- mes av motorns driftförhållanden vid tidpunkten J - T en funktion av värdet av integraltermen från regulatorn vid tidpunkten J - T och har en riktning, som strävar att redu- cera integralkorrigeringstermen till O. Om t.ex. integral- termen vid tidpunkten J - T har sådan riktning, som ökar 7807722-9 42 den öppen-slinga~bestämda bränslematningshastigheten, kan ett fel hänföras till öppen-slinga-inställningen, om det avkända luft-bränsleförhållandet efter en transportfördröjningstid senare (tidpunkten J) är större än det stökiometriska (mager).

Vidare är inställningsfelet åtminstone lika med integralkor- rigeringstermen. På samma sätt kan ett fel hänföras till öp- pen-slinga-inställningen, om integraltermen vid tidpunkten J - T har sådan riktning, att bränslematningshastigheten mins- kas och det avkända luft-bränsleförhållandet vid tidpunkten J är mindre än det stökiometriska (fet). Med hänsyn till de bå- da ovannämnda tillstånden kan integralkorrigeringsvärdet el- ler i föreliggande fall en del härav vid tidpunkten J - T över- flyttas till den vid tidpunkten J - T använda trimfaktorn, så att, när denna trimfaktor åter avropas från minnet, den kom- mer att resultera i en bränslematningshastighet, som mera exakt ger upphov till ett stökiometriskt luft-bränsleförhål- lande. Dessutom utföres i föreliggande fall inställning till den vid tidpunkten J - T använda trimfaktorn, om riktningen för felet i luft-bränsleförhållandet vid föreliggande tidpunkt J är densamma som riktningen för felet i detta förhållande vid tidpunkten J - T, vid vilken de förhållanden existerade, som förorsakade föreliggande luft-bränsleförhållande. Detta till- stånd anger, att den totala korrigeringen av bränsleströmning- en enligt trimfaktorn och regulatorn med sluten slinga var otillräcklig för att reducera felet till O. I föreliggande fall är storleken av denna justering beroende av medelvärde- felet i luft-bränsleförhållandet, som avkännes medelst giva- ren l84 i fig. 1.

I enlighet med ovanstående bestämmas ett nytt värde för trimfaktorn, som är samordnad med motorns förhållanden vid tidpunkten J - T, enligt följande uttryck: lNiuJ-T-k _o2v1._k trimfaktor AVE. J - T + .ka l AX: 5 där kl är en konstant med värdet av integraltermen, som re- presenterar bränslejusteringen O, som i föreliggande fall är 127 räknetillstànd, ka är en konstant för bildande av dött område och för begränsning av trimfaktorjusteringen till en del av integraltermjusteringen, vilka båda medför stabilitet 7807722-9 45 hos anläggningen, kš är en konstant med värdet av signalen O2Vl vid stökiometriskt förhållande och ku är en konstant.

Värdena av ka och k4 kan t.ex. vara 8 och 4. Justering av trimfaktorn för öppen slinga enligt integraltermen för slu- ten slinga sker endast, om integratorn med sluten slinga vid tidpunkten J - T reducerar bränsleströmningen, som bestämts vid öppen slinga, och om luft-bränsleblandningen är fet vid tidpunkten J eller om integratorn vid tidpunkten J - T ökar denna bränsleströmning och luft-bränsleblandningen är mager vid tidpunkten J.

Uttrycket för bestämning av en ny trimfaktor kan ha många andra former. Trimtermjusteringen kan t.ex. enbart in- begripa medelvärdet av trimfaktorn och integraltermen i före- gående uttryck eller enbart en konstant, som adderas till el- ler subtraheras från trimtermen vid adressen i tabellen 244, som bestämmes av driftförhàllandena vid tidpunkten J - T.

Om hågon bränsleinställning med sluten slinga ej förekommer, kan dessutom den vid tidpunkten J - T använda trimfaktorn jus- teras enbart pà grundval av förtecknet för felet i luft-bräns- leförhållandet vid föreliggande tidpunkt J. För att fullföl- ja ovanstående uttryck för inställning av trimfaktorn i tabel- len 244 vid adressen, som motsvarar motorns driftförhâllanden vid tidpunkten J - T, så att, när motorn åter arbetar under dessa förhållanden, bränslebestämningen i öppen slinga mera exakt åstadkommer ett stökiometriskt luft-bränsleförhâllande, beordras den i fig. 16 visade kopplingen först att avropa me- delvärdetrimfaktorn, som användes vid tidpunkten J - T, från minnet 250. Orderpulsen 61 tillföras en ELLER-grind 466, vars utsignal klockstyr en tidigare nollställd räknare 468.

Adressavkodaren 464 reagerar från den binära koden från räk- naren 468 och utsignalen från minnet 462, som representerar tidpunkten J - T, för åstadkommande av adresstället i minnet 250, vid vilken den vid tidpunkten J - T använda medelvärde- trimfaktorn lagrades. Orderpulsen 62 inställer då vippsteget 470, vars Q-utsignal aktiverar en grind 472 för överföring av adressen från avkodaren 464 till adressingångarna på minnet 250. Dessutom matas Q-utsignalen från vippsteget 470 till läsingeången på minnet 250, som till sina dataledningar över- 7807722-9 för ordet, som är lagrat vid adresstället, motsvarande avko- darens 464 adressutgång. Detta'avropade ord, som utgör medel- värdetrimfaktorn vid tidpunkten J - T, lagras därefter i ett grindstyrt minne 474, när orderpulsen 65 uppträder. Utsigna- len från minnet 474, som representerar medelvärdetrimfaktorn vid tidpunkten J - T, tillföres en positiv ingång på en adde- rare 476.

Kopplingen enligt fig. 16 beordras sedan att bestämma inställningen till den avropade medelvärdetrimfaktorn i enlig- het med integraltermen i föregående uttryck. Orderpulsen 64 klockstyr räknaren 468, vars binära kod, som tillföres adress- avkodaren 464, representerar den del av adresstället i minnet 250, som motsvarar värdet av integraltermen INT vid regula- torn med sluten slinga. Utsignalen från avkodaren 464 är där- för en adress, som motsvarar stället i minnet 250, som motsva- rar värdet av integraltermen vid tidpunkten J - T. Denna ad- ress överföras till adressingångarna på minnet 250 via den ak- tiverade grinden 472. Minnet 250 överför sedan till sina da- taledningar ordet, som representerar värdet av integraltermen vid tidpunkten J - T. Ordersignalen 65 åstadkommer sedan, att det avropade värdet av integraltermen lagras i ett grindstyrt minne 478. Utsignalen från detta minne 478 tillföres den po- sitiva ingången på en adderare 480, som från densamma subtra- herar värdet kl, som mottages från en referensgenerator 482.

Värdet av den från generatorn 482 matade referenssignalen re- presenterar värdet av integraltermen, som åstadkommer noll- korrigering av den med öppen slinga bestämda bränsleström- ningshastigheten. I föreliggande fall är detta värde ett räk- netillstånd av 127. Utsignalen från adderaren 480 är ett för- teckenförsett tal, som representerar den bränslemängd, som adderas eller subtraheras med integralkorrigeringstermen med ledning av den vid tidpunkten J - T bestämda bränsleströmnings- hastigheten. Utsignalen från adderaren 480, som hänför sig till denna integralkorrigeringsterm, divideras i ett divisions- steg 586 med konstanten ka, som avges från en referensgenera- tor 484. Divisionssteget 486, som enbart utmatar heltalsvär- ' den, representerar ett värde av justeringen, för vilken trim- faktorn vid tidpunkten J - T skall utsättas, om de villkor 7807722-9 45 uppfyllas, som tidigare ställts med hänsyn till integraljus- teringstermen. Detta värde tillföras ingången på en grind 488.

För att avgöra, om villkoren föreligger för inställ- ning av den vid tidpunkten J - T använda medelvärdetrimfak- torn i beroende av värdet av integralkorrigeringstermen vid sluten slinga, inmatas den förteckenförsedda biten från ad- deraren 40, som anger om integraltermen vid tidpunkten J - T hade till uppgift att addera eller subtrahera bränsle med led- ning av den med öppenslinga bestämda bränsleströmningshastig- heten, till en ingång på en EXKLUSIVE-ELLER-grind 490, som även mottager vid en andra ingång signalen från omkopplaren 366 i fig. 12, som representerar den aktuella riktningen för felet i luft-bränsleförhållandet. I förklarande syfte anta- ges, att den förteckenförsedda biten från adderaren 480 är en logisk 1, när utsignalen från adderaren 480 är positiv, motsvarande omständigheten att integraltermen adderar bränsle till bränsleströmningshastigheten, och en logisk 0, när ut- signalen från adderaren 480 är negativ, motsvarande situatio- nen, då integraltermen minskar bränsleströmningshastigheten.

Utsignalen från grinden 490 är en logisk 1, om en logisk 1 uppträder vid någon av dess ingångar men ej vid båda ingång- arna. Utsignalen från grinden 490 är följaktligen en logisk 1, endast om integraltermen vid tidpunkten J - T hade till uppgift att addera bränsle till bränsleströmningshastigheten och om det avkända luft-bränsleförhållandet vid tidpunkten J är magert eller om integraltermen vid tidpunkten J - T hade till uppgift att minska bränsleströmningshastigheten och om det avkända luft-bränsleförhållandet är fett vid tidpunkten J. Följaktligen är utsignalen från grinden 40 en logisk l, när villkoren föreligger för inställning av trimfaktorn i be- roende av värdet av integraltermen vid tidpunkten J - T, och en logisk 0, när villkoren föreligger, vid vilka ett fel i inställningen vid öppen slinga ej kan konstateras. Utgàngen på grinden 490 är förbunden med den ena ingången på en OCH- grind 492 och med en inverterare 494, vars utgång är för- bunden med den ena ingången på en OCH-grind 496. Orderpulsen 66 tillföras den andra ingången på var och en av grindarna 7807722-9 46 492 och 496. När sådana villkor föreligger, att trimfaktorn kan utsättas för justering i beroende av värdet av integral- termen INT, har utsignalen från grinden 492 till uppgift vid förekomst av orderpulsen 66 att inställa ett bistabilt vipp- steg 498, vars Q-utsignal aktiverar grinden 488 för matning till ett grindstyrt minne 500 av utsignalen från divisions- steget 486, som representerar värdet av integralkorrigering- en. Om däremot sådana villkor föreligger, att trimfaktorn ej kan utsättas för justering i beroende av värdet av inte- graltermen vid tidpunkten J - T, har utsignalen från grinden 496 till uppgift att inställa ett bistabblt vippsteg 502, vars utsignal aktiverar en grind 504 för matning till ingång- en på minnet 500 av utsignalen från en referensgenerator 506, som representerar O.

Ordersignalen 67 förorsakar, att minnet 500 lagrar an- tingen värdet av integraljusteringstermen från divisionsste- get 486 eller O i beroende av om den beskrivna kopplingen av- gör eller ej, om sådana villkor föreligger, att korrigering kan utföras i beroende av värdet av den vid tidpunkten J - T förekommande integraltermen. Ordersignalen 68 har sedan till uppgift att återställa det tidigare inställda vippsteget 498 eller 502. Utsígnalen från minnet 500 tillföres en andra po- sitiv ingång på adderaren 476, som justeras värdet av medel- värdetrimfaktorn, som användes vid bestämningen med öppen slinga av bränsleströmningen vid tidpunkten J - T i enlighet med värdet av den vid tidpunkten J - T förekommande integral- termen.

En adderare 508 subtraherar det från en referensgene- rator 510 avgivna konstanta värdet kg från medelvärdet av O2Vl, som alstras av det i rig. 7 visade steget 508. Utsig- nalen från adderaren 508, som representerar en avkänd medel- värdeavvikelse hos luft-bränsleförhàllandet från det stökio- metriska luft-bränsleförhàllandet, divideras i ett divisions- steg 514 med konstanten k4, som avges från en referensgenera- tor 512. Utgângen på divisionssteget 514 är förbunden med ett begränsningssteg 516, som begränsar storleken av utsig- nalen från divisionssteget 514. I föreliggande fall begrän- sar t.ex. begränsningssteget 516 utsignalen från divisions- 7807722-9 w steget 514 till ett maximumvärde av 2. Utgången på begräns- ningssteg 516 är förbunden med ingången på en grind 518. Så- som tidigare framhållits, användes i föreliggande fall den medelst begränsningssteget 516 begränsade utsignalen från di- visionssteget 514 endast, om förtecknet för felet i luft-bräns- leförhållandet relativt det stökiometriska ej ändrats under en tidsperiod, som är lika med den bestämda transportfördröj- ningen T hos motorn 100. Detta villkor bestämmes medelst en EXKLUSIVE-NOR-grind 520, som jämför förtecknet för felet i luft-bränsleförhållandet relativt det stökiometriska vid den aktuella tidpunkten J med förtecknet för felet i luft-bränsle- förhållandet vid tidpunkten J - T, varvid detta förtecken av- ropas från minnet 250. Förtecknet för felet i luft-bränsle- förhållandet vid tidpunkten J - T avropas vid alstring av or- dersignalen 68, som klockstyr räknaren 468, vars utsignal re- presenterar den del av adresstället i minnet 250, som motsva- rar förtecknet för felet i luft-bränsleförhållandet. Utsig- nalen från avkodaren 464 representerar då adresstället, vid vilket förtecknet för syrgasfelet lagras vid tidpunkten J - T.

Denna adress överföres till minnets 250 adressingångsledning- ar, vars dataledningar avger förtecknet för syrgasfelet vid tidpunkten J - T. Grinden 520 avger en logisk 1, om felen i luft-bränsleförhållande har samma förtecken. Denna l-utsig- nal aktiverar grinden 518 för överföring av den teckenförsed- da utsignalen från begränsningssteget 516 till den negativa ingången på adderaren 476, som åstadkommer justering av medel- trimvärdet, som användes vid bestämningen i öppen slinga av bränsleströmningen vid tidpunkten J - T. Den resulterande justerade trimfaktorn, som är tillämpbar på motorns drift- tillstånd, som förelåg vid tidpunkten J - T, lagras i ett grindstyrt minne 522 under inverkan av orderpulsen 69.

Den nya trimfaktorn, som skall lagras i tabellen 244 vid adressen, motsvarande motorns drifttillstånd vid tidpunk- ten J - T, är i föreliggande fall ett medelvärde av den nyli- gen beräknade trimfaktorn, som föreligger vid utgången på min- net 522, och den aktuella trimfaktorn, som lagras vid adress- stället i minnet 250, som bestämmas av de vid tidpunkten J - T existerande förhållandena. Detta medelvärde alstras, efter- 7807722-9 som motorn'kan drivas under samma driftförhållanden mera än en gång under transportfördröjningsperioden. Under dessa för- hållanden skulle en andra bestämning av en ny trimfaktor ej vara baserad på ett avkänt fel i luft-bränsleförhållande, som härrör från tidigare bestämd trimfaktor vid dessa driftförhål- landen. Därför bildas medelvärdet av de självständigt bestäm- da trimfaktorerna.

Ovannämnda medelvärdebildning utföres medelst koppling- en,i fig. 16 genom att först avropa adressen för tabellen 244, som bestämmes av motorns drifttillstånd vid tidpunkten J - T.

Orderpulsen 70 klockstyr räknaren 468, vars utsignal avkodas i förening med utsignalen från minnet 462, som representerar tidpunkten J - T, medelst avkodaren 464 för uppnående av ad- ressen för minnesstället i minnet 250, på vilket den vid tid- punkten J - T använda trimfaktorn lagras. Trimfaktoradressen vid detta minnesställe uppträder på minnets 250 dataledningar.

Denna adress tillföres adressingàngarna på tabellen 244 via en grind 524, som aktiveras medelst Q-utsignalen från ett bista- bilt vippsteg 526 vid uppträdande av ordersignalen 71, som in- ställer detta vippsteg 526. Dessutom överföres Q-utsignalen från vippsteget 526 till läsingången på tabellen 244, som via sina dataledningar avger trimfaktorn, som för närvarande lag- ras på adresstället, som bestämmas av motorns drifttillstånd vid tidpunkten J - T. Denna trimfaktor lagras i ett grind- 2 styrt minne 528 medelst ordersignalen 72. Därefter återstäl- ler ordersignalen 75 vippsteget 526 i och för bortkoppling av adressen, motsvarande motorns drifttillstånd vid tidpunkten J - T, från tabellens 244 adressledningar. Utsignalen från minnet 258 tillföras den positiva ingången på en adderare 550, som vid en andra positiv ingång även mottager utsignalen från minnet 522, som representerar den nyligen bestämda trim- faktorn för motorns drifttillstånd vid tidpunkten J - T. Sum- man av de båda värdena divideras med två i ett divisionssteg 552, vars utsignal representerar den nya trimfaktorn för mo- torns drifttillstánd vid tidpunkten J - T och som avviker från den ursprungliga trimfaktorn, som lagras i tabellen 244, till storlek pch riktning, på sådant sätt, att felet i öppen-slinga- bestämningen av bränsleströmningen reduceras vid denna arbets- 7807722-9 49 punkt för motorn. Denna nyligen bestämda trimfaktor lagras i tabellen 244 på stället, som adresseras medelst motorns drifttillstànd vid tidpunkten J - T medelst orderpulserna 74, 75 och 76. Orderpulsen 74 har till uppgift att inställa ett bistabilt vippsteg 554, vars utsignal aktiverar en grind 556 för överföring av den nyligen beräknade trimfaktorn till min- nets 250 dataledningar. Orderpulsen 75 inställer ett bista- bilt vippsteg 558, vars Q-utsignal aktiverar en grind 540 för överföring av adressen i tabellen 244, som bestämmes av mo- torns drifttillstånd vid tidpunkten J - T, som uppträder på minnets 250 data utgångsledningar och tillföres tabellens 244 ingående adressledningar. Därefter matas orderpulsen 76 till skrivingàngen på tabellen 244, som inmatar den nyligen beräk- nade trimfaktorn vid adressen, som bestämmas av motorns tidi- gare existerande drifttillstånd vid tidpunkten J - T. Däref- ter återställer orderpulsen 77 vippstegen 554 och 558, medan orderpulsen 78 återställer vippsteget 470 och orderpulsen 79 återställer räknaren 468, så att det i fig. 6 visade styrste- get för uppdatering åter försättes i funktion för att avropa parametrarna från minnet 250 under nästa förlopp, som bestäm- mes av den i fig. 6 visade pulsgeneratorn 278. Därefter als- tras orderpulsen 80, som tillföres klockpulsingången på räk- naren 456, som framstegas ett räknetillstånd, så att detta representerar tidpunkten J + 40 millisekunder.

Uppdateringens befogenhet och följaktligen gränsen för öppen-slinga-trimfaktorerna i tabellen 244 kan begränsas ge- nom inkoppling av begränsningssteg vid utgången på divisions- steget 552. Befogenheten eller begränsningen i storleken av trímfaktorkorrigeringen medges generellt på sådant sätt, att det blir möjligt att korrigera förutsedda från början och där- efter uppkomna fel i öppen-slinga-justeringen. Förutom att åstadkomma en form av säker drift åstadkommas till följd av begränsningen av justeringen i riktning magrare bränsle en alternativ lösning på anläggningens gensvar på rening av en bränsleàngfälla. Trimfaktorn för maximalt magert bränsle kan väljas så liten, att uppdateringen under ångfällans renings- förlopp ej inverkar ogynnsamt på motorns prestanda eller av- gasernas egenskaper. I föreliggande fall sker begränsning 7807722-9 50 -för uppnående av ovanstående till t.ex. 5 % i riktning magra- re blandning och t.ex. lO % i riktning fetare blandning.

Enligt ovan reagerar den i fig. 15 visade styrkoppling- en för uppdatering för avkända fel i luft-bränsleförhållandet och fastställer en ny trimfaktor för stället i tabellen 244, som motsvarar motorns drifttillstànd, som förorsakat de av- kända felen. När motorn 100 åter återgår till samma drift- förhållanden, resulterar därefter den nya trimfaktorn i öp- pen-slinga-bestämning av insprutningstiden, som mera exakt ger upphov till ett stökiometriskt luft-bränsleförhållande. Trim- faktorerna i tabellen 244 uppdateras kontinuerligt under mo- torns drift, så att justeringsfel, som härrör från någon käl- la i bränsleregleringen, kontinuerligt reduceras dynamiskt.

Till och med utan användning av någon sluten-slinga-justering arbetar anläggningen i detta avseende i huvudsak såsom en slu- ten slinga med hänsyn till avgaserna.

Men när det uppdaterande styrsteget reducerar juste- ringsfelet under en tidsperiod av ovan beskriven art kan en temporär förskjutning av luft-bränsleförhållandet från det stökiometriska uppkomma, eftersom en av anläggningens para- metrar bestämd ändlig tid erfordras för att reducera felet till 0. Om t.ex. ett fel föreligger i öppen-slinga-justering- en vid en speciell arbetspunkt för motorn, sker ej fullständig justering av trimfaktorn, motsvarande motorns speciella ar- betspunkt, i överensstämmelse med ett avkänt fel under varje uppdateringsförlopp. Storleken av ändringen, för vilken trim- faktorn utsättes, bestämmes av anläggningsparametrarna. Där- för reduceras inställningsfelet, som hänför sig till en spe- ciell arbetspunkt för motorn, i riktning mot O i beroende av upprepad drift av motorn vid den speciella arbetspunkten, var- vid tiden, som erfordras för reducering av felet till 0, be- stämmes av anläggningsparametrarna. När styrsteget användes tillsammans med en med sluten slinga arbetande regulator, kor- rigeras denna förskjutning medelst regulatorn, så att avga- sernas egenskaper förbättras.

Efter ordersignalen 80 alstras ordersignalen 81, som aktiverar minnet 264 i fig. 6 för sampling av utsignalen från 7807722-9 51 räknaren 260. Eftersom indextalet från räknaren 260 tidiga- re inställes till 0 medelst ordersignalen 42, avaktiverar ut- signalen från omkopplaren 266 grinden 268. Grinden 270 har då till uppgift att klockstyra pulsgeneratorn 276, när nästa klockpuls CLKO uppträder. Den resulterande alstrade order- signalen 41 tillföres återställningsingången på vippsteget 274, som återställes för att avaktivera grinden 270. Vid alstring av nästa klockpuls CLK2 beordras bränsleregulatorn åter att genomföra sina olika arbetsförlopp på sådant sätt och i sådan följd, som beskrivits tidigare.

En förenklad utföringsform av uppfinningen visas i form av ett blookschema i fig. 17. Vid denna utföringsform omfattar pulssignalen 542, som kan avges från en varvtalsgi- vare såsom 179 i fig. 4. endast en puls eller ett litet antal pulser för varje omloppsvarv hos vevaxeln. Dessa pulser till- föres en nedräknare 544, som återställes efter en tid, som i det närmaste motsvarar motorns transporttidsfördröjning. Om denna tidsfördröjning t.ex. uppgår till ca 1 sekund vid ett motorvarvtal av 600 r/m, kan räknaren 544 räkna ned inom ca 10 omloppsvarv hos vevaxeln. En räknare 544 med 64 steg och 6 pulserper omloppsvarv hos vevaxeln i signalen 542 skulle t.ex. åstadkomma nedräkning inom ca 10 omloppsvarv hos vev- axeln och en räknetid av 1 sekund vid 600 r/m. Vid högre varvtal såsom 2400 r/m reduceras räknetiden i omvänd propor- tion mot motorvarvtal, men motorns transporttidsfördröjning är även mindre, så att räknaren 544 räknar i det närmaste in- om motorns transportfördröjningstid. Räknaren 544 har tvâ utgångar, varav den ena är återställningsutgàngen 546 som bland annat strömmatas vid slutet av nolâräknetillståndet och återställer räknaren till 64 för förnyad räkning. Den andra utgången har lågt räknetillstånd såsom 2 eller 4 i förhållan- de till räknarens start, som anges vid 548. Härigenom över- föres till mellan komponenterna i anläggningen på nedan be- skrivet sätt.

Motorn 55O samverkar med givare för t.ex. lufttryck i grenröret och motorns varvtal, som avger utsignaler, som via en grind 551 tillföres minnet 552 för läsning och skrivning av insugningsadress. Motorns bränsleregulator 553 avger en 7807722-9 52 utsignal, som representerar den aktuella bränsletrimfaktorn, som via en grind 554 tillföres minnet 552. Grindar 551 och 554 aktiveras vid tidpunkten för varje återställningspuls på ledningen 546 och överför vid aktivering till minnet 552 ad- ressen för de då momentana drifttillstånden för motorn och trimfaktorn. Dessa tal innehåller t.ex. motorns varvtal och absoluttrycket i grenröret och anger adressen för den i min- net 556 lagrade trimfaktorn. Grinden 558 aktiveras medelst den fördröjda pulsen 548 från räknaren 544 för överföring av de i minnet 552 lagrade talen till en räknare 560, så att min- net 552 tömmes och mottager en ny sats tal från motorn 550 och regulatorn 553, när nästa àterställningspuls uppträder på ledningen 546. Vid tidpunkten för nästa återställninge- puls på ledningen 546 aktiveras grinden 564 och matar signa- len från syrgasgivaren 562 i avgaskanalen till ett beräknings- steg 566 för beräkning av trimfaktor. Samtidigt aktiveras grinden 568 medelst pulsen på ledningen 546, så att adressin- formationen för trimfaktorn, trimfaktorn och utsignalen från givaren 562 finnes tillgängliga vid beräkningssteget 566.

När nästa puls uppträder på ledningen 548, överföras adress- informationen och den beräknade rätta trimfaktorn till min- net 556 via en grind 570, så att det lagrade trimvärdet upp- dateras vid den rätta adressen. Det uppdaterade trimvärdet är sålunda tillgängligt för avrop i enlighet med adressen, när motorn nästa gång arbetar vid de genom denna adress an- givna motorförhàllandena.

Den i fig. 17 visade kopplingen innebär en avsevärd förenkling. Trimfaktorberäkningen i beräkningssteget 566 kan t.ex. vara ett tal med enbart ett positivt eller negativt vär- de, som enbart bestämmas av gívarens562 plus- eller minustill- stånd. Det resulterande talet, som lagras i beräkningssteget 566, kan överföras utan ändring till minnet 556 tillsammans med den nödvändiga adressinformationen och adderas till el- ler subtraheras från den tidigare vid denna adress lagrade trimfaktorn. Med detta arrangemang uppdateras trimfaktorer- na stegvis under en tidsperiod för åstadkommande av uppdate- ringsstyrning. Den beskrivna förenklade kopplingen möjlig- gör ej samma art av styrning, som kan uppnås med den i fig. .7807722-9 53 1 - 16 visade anläggningen. Under åtminstone vissa omstän- digheter kan den emellertid åstadkomma tillräckligt exakt upp- datering för uppnående av effektiv motordrift.

Enligt beskrivningen ovan med ledning av fig. 1 - 16 och fig. 17 lagrar tabellen 24# eller minnet 556 trimvärdena, som lagrats vid de olika adresserna, som det anger. Vid be- hov kan hela bränslestyrinformationen lagras vid denna adress.

I detta fall måste minnet ha något ökad kapacitet, men den to- tala bränslematningsinformationen för varje adress kan uteslu- tas från minnet och tillföras de bränsledoserande komponenter- na utan ytterligare beräkning. Den i rig. 17 visade uppdate- ringskopplingen kan t.ex. användas på följande sätt. Först kan motorn konstrueras och det fullständiga bränsledoserings- tillståndet för varje adress såsom varvtal och lufttryck re- gistreras i minnet 556. Sedan kan motorn drivas medelst den i fig. 17 visade kopplingen, varvid bränsledoseringstillstån- det uppdateras vid varje adress i minnet, S0m nu tjänst' gör sàsom minne för total bränsletillförselinformation, som uppträder från tidpunkt till tidpunkt i enlighet med motorns driftförhàllanden. Medan någon enstaka uppdatering sannolikt ej ger upphov till någon fullständig rätt justering med denna koppling, kan man förvänta, att informationen under en tids- period fortlöpande kommer att närma sig sitt optimala tillstånd och ge upphov till effektiv motorbränslestyrning.

Claims

7807722-9 54 Patentkrav

1. Sätt att driva en bränslestyranläggning för ett motorfor- dons förbränningsmotor (100. 550) med en katalytisk omvandlare (170). k ä n n e t e c k n a t av att bränslehastighet be- stämmes i huvudsak kontinuerligt åtminstone främst på grundval av en öppen slinga med ledning av motorns drifttillstând (178, 179. 202, 204) och ett trimningsvärde. som lagras i ett minne (244) vid en med dessa tillstånd samordnad adress. att bränsle (104. 106, 240, 553) matas i huvudsak kontinuerligt med denna hastighet. att den katalytiska omvandlarens oxidations-reduk- tions-tillstånd samplas periodiskt (184. 186. 246, 256), att med ledning av denna sampling och åtminstone ett drifttill- stånd hos motorn. som är tidigarelagt med i huvudsak motor- transportfördröjningen, ändringen i det trimningsvärde bestäm- mes (248). som erfordras för att mera exakt erhålla önskade oxidations-reduktions-tillstånd. och att ett nytt trimnings- värde lagras (244) vid adressen för motorns tidigare drift- tillstånd. som givit upphov till de samplade oxidations-reduk- tions-tillstânden, så att notorns drift närmar sig dess önskade drift.

2. Bränslestyranläggning för förbränningsmotor (100, 550) med ett förbränningsrum (191). som tillföres en luft-bränsleb1and- ning i och för förbränning, och med organ för bildande av en avgaskanal (198) från detta rum. genom vilken förbrukade för- bränningsgaser passerar till omgivningsatmosfåren. varvid en givare (184, 562) reagerar för oxidations-reduktions-tillstând vid en förutbestämd punkt i avgaskanalen och därmed efter en av motorns drifttillstând (178. 179, 202. 204) beroende transporttidsfördröjning (T) för den till förbränningsrummet matade blandningen och har ett uttillstând. son är utmärkande för förutbestämda. önskade oxidations-reduktions-tillstånd. k ä n n e t e c k n a d av att ett minne (244. 556) med celler. som är adresserbara 1 enlighet med åtminstone ett 7807722-9 55 motordrifttillstånd. och med ett tal vid varje sådan cell, som är avgörande för en av motorns drifttillstånd bestämd bränsle- matningshastignet. en anordning (240, 553) för matning av bränsle till förbränningsrummet med en hastighet. som åtmin- stone delvis är bestämd av det från minnet avropade talet vid platsen för det för tillfället aktuella värdet av motorns för- utbestämda drifttillstând. en anordning för sampling (248, 551. 554) och lagring (250. 552) med återkommande tidsnellan- rum av åtminstone motorns förutbestämda drifttillstånd och en anordning (248. 558. 566. 570), som reagerar för åtminstone motorns av samplingsanordningen lagrade drifttillstånd vid början av en speciell transporttidsfördröjningsperiod och för givarens uttillständ vid slutet av denna fördröjningsperiod och som har förmåga att i minnet (244. 556) vid adressen enligt motorns drifttillstând vid början av den speciella för- dröjningsperioden lagra ett nytt tal med ett värde, som avviker från värdet. som tidigare är lagrat vid denna adress i en riktning. som strävar att återupprätta givarens utsignal till det önskade uttillståndet.

3. Anläggning enligt krav 2. k ä n n e t e c k n a d av en katalytisk trevägsomvandlare (170) för behandling av avgaser nedströms avgaskanalen (198). varvid det önskade oxida- tions-reduktions-tillståndet är i huvudsak stökiometriskt.

4. Anläggning enligt krav 2 eller 3. k ä n n e t e c k - n a d av att motorns drifttillständ inbegriper åtminstone motorvarvtal.

5. Anläggning enligt krav 2. 3 eller 4. k ä n n e t e c k - n a d av att motorns drifttillständ inbegriper absoluttryck (178. 204) vid inloppet till förbränningsrummet.

6. Anläggning enligt krav 2. k ä n n e t e c k n a d av att motorns drifttillstånd inbegriper absoluttryck (178. 204) vid inloppet till förbränningsrumnet (191) och motorvarvtal (179) och att den beräknade transportfördröjningstiden (T) omfattar en första komponent. som varierar omvänt mot detta absolut- 7807722-9 56 tryck. och en andra komponent. som varierar omvänt mot motorns varvtal.

7. Anläggning enligt något av kraven 2-6, k ä n n e - t e c k n a d av en samplingsanordning (248. 551. 554) för upprepad lagring av åtminstone värden av motorns drifttill- stånd med tidsmellanrum. som i huvudsak är mindre än den minsta drifttransporttidsfördröjningen mellan inlopps- och utloppspunkten, för ästadkommande av ett händelseförlopp av motorns drift. varvid samplingsanordningen har ett antal lagringsceller (250, 552). som är lika med den största drift- transporttidsfördröjningen. dividerad med samplingstidsmellan- rummet och antalet är lagrat i minnet (244. 556) vid adressen i enlighet med drifttillståndet. som uttagits från den mot den speciella transporttidsfördröjningen svarande lagringscellen.

8. Anläggning enligt något av kraven 3-7. k ä n n e - t e c k n a d av en koppling (246) med sluten slinga. som reagerar för givarens utsignal och alstrar en s1uten-sling- signal för inställning av en trimmad bränslesignal i en rikt- ning. som strävar att återupprätta ett förutbestämt oxida- tions-reduktions-tillstånd. i vilket omvandlaren (170) har önskade omvandlingsegenskaper. när givarsignalen representerar en avvikelse hos avgasernas oxidations-reduktions-tillstånd från det förutbestämda oxidations-reduktions-tillståndet. var- vid bränslematningsanordningen (104, 106, 240) matar bränsle till en inloppskammare i enlighet med den trimmade bränslesig- 1181811.

9. Anläggning enligt krav 8. k ä n n e t e c k n a d av att sluten-slingsignalen innehåller en heltalsterm. som varierar med sådan hastighet. att den trimmade bränslesignalen instäl- les med ca 0.9 luft-bränsleförhållanden per sekund.

10. Anläggning enligt krav 3. k ä n n e t e c k n a d av en varvtalsgivare (179) för alstring av varvtalspulser med till motorvarvtal relaterad frekvens och av en räknare (326) för räkning av ett förutbestämt antal varvtalspulser. vilket antal 78137722-9 5? har sådant värde. att tidsperioden, under vilken varvtalsgiva- ren alstrar det förutbestämda antalet pulser. i huvudsak är lika ned notortransporttidsfördröjningen.

11. ll. Anläggning enligt något av kraven 2-10, k ä n n e - t e c k n a d av en bränsleångfälla för ackunulering av bränsleângor från bränsleångkällor under vissa drifttillständ hos motorn och tillförsel av ackunulerad brânsleånga till för- bränningsrunnet (191) under vissa andra drifttillstånd hos motorn. varvid luft-bränsleförhållandet hos blandningen. som tillföras förbränningsrunnet (191). när bränsleångorna utnatas från fällan, har níndre värde än luft-bränsleförhållandet, son är bestämt av det från linnet (244) avropade talet. nedan lag- ring av ett nytt tal i ninnet inhiberas under tidsperioder. då den ackumulerade bränsleingan tillföres förbränningsrunlet.