SE446671B - Apparat for provning av ett mikroprogram och anvendning av sadan apparat i en elektronisk dator med mikroprogramminne - Google Patents

Description

35 446 671 2 provning av mínnets egenskaper med den reella tiden.

För att lösa ovannämnda problem har försök gjorts att ersätta ett läsminne (ROM) med ett direktåtkomstminne, som har en relativt kort âtkomsttid och medger både läs- ning och skrivning. En användning av ett sådant minne gör det i själva verket möjligt att fritt skriva om in- nehållet i ett mikroprogram. Likaså kan mikroprogrampro- vet göras i reel tid under användning av ett sådant min- ne. Innehållet i direktåtkomstminnet är emellertid utsatt för förstöring genom exempelvis brus eller variationer i strömkällespänning. Då ett mikroprogram provas under lag- ring i ett sådant minne och en föreskriven styrning miss- lyckas, så uppstår svårigheter vid bedömning av om bristen beror på fel i själva mikroprogrammet eller förstöringen av minnets innehåll.

Framlagda förslag för att lösa ovannämnda problem innefattar en databehandlingsapparat, angiven i exempel- vis den offentliga japanska patentansökan 51-142939 (50-67354). Denna apparat innefattar ett styrminne, i vilket mikroinstruktioner är lagrade; och ett styrminnes- adressregister, som innehåller adressdata för att nå åt- komst till styrminnet. Med denna apparat utläses succes- sivt ett flertal med styrkodsdata sammanparade adressdata från ett adresslagringsdon. I en komparator göres en jäm- förelse mellan nämnda adressdata och innehållet i styr- minnesadressregistret. Då en koincidensutsignal avges från komparatorn nås åtkomst till adresslagringsdonet för utläsning av styrdata. Arbetssätt styres av de så- lunda utlästa styrdata.

Den i ovannämnda offentliga japanska patentansökan "Sl-142939 (50-67354) beskrivna databehandlingsapparaten, i vilken adressdata successivt läses ut från adresslag- ringsdonet, saknar emellertid en funktion för att stoppa exekveringen av ett mikroprogram på en valfri adress för utläsning av innehållet i ett allmänt register och hu-i vudminne.

Vidare avslöjar den japanska patentskriften 963478 10 15 20 25 30 35 446 671 3 (52-2146) ett inkörningsdon för en liten databehandlare.

Detta inkörningsdon innefattar ett minne för tillfällig lagring, där ett provat mikroprogram lagras, en gräns- snittskrets, som är kopplad till en in-utenhet för inkör- ningsdonet, ett manöverbord och en manöverbordskrets, som avkodar en från manöverbordet avgiven instruktion och tillför en instruktion till nämnda minne för till- fällig lagring samt in-utenheten för inkörningsdonet.

Detta inkörningdon kan emellertid ej stoppa exekveringen av en mikroinstruktion i reell tid.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är följakt- ligen att åstadkomma en mikroprogramprovningsapparat, som ej har de nackdelar som åtföljer hitintills framlagda förslag, är kopplad till en datorenhet, är utformad att säkerställa fri skrivning och läsning av ett mikroprogram, är anordnad att detektera förstöringen av innehållet i ett minne, presenterar loggen, genom vilken ett mikro- program har exekverats, och avbryter exekveríngen på någon valfri adress i mikroprogrammet för utläsning av innehållet i ett allmänt register och huvudminne. 3. Uppfinningen: En mikroprogramprovningsapparat enligt föreliggande uppfinning åstadkommer vid detekteringen av fel upplagring av alla data, loggen, genom vilken en mikroinstruktion exekveras, och styrningen av exekveringens avbrytande i ett mikroprogramminne med förmåga att lagra data med störe ordlängd än den för en mikroinstruktion, varigenom effektiv provning av mikroprogrammet säkerställas. Mikro- programprovningsapparaten enligt uppfinningen fyller vidare ändamålet väl helt enkelt genom att vara ansluten till en datorenhet enbart då mikroprogrammet provas. Apparaten minskar därför belastningen, vilken i annat fall skulle kunna pâläggas den förefintliga maskinvaran i datorenheten, och gör det dessutom väsentligen onödigt att rekonstruera maskinvaran. 4. Kort ritningsbeskrivning: Fig l är ett blockkretsschema över ett exempel på 10 15 20 25 30 35 446 671 4 en styrsektion för läsningen av en mikroinstruktion, innefattad i den tidigare teknikens elektroniska dator av mikroprogramstyrtypen. Fig 2 är ett blockkretsschema över en mikroprogramprovningsapparat enligt en utförings- form av föreliggande uppfinning samt en elektronisk dator av mikroprogramstyrtypen, vilken dator är utrustad med mikroprogramprovningsapparaten. Fig 3 är ett blockkrets- schema över en mikroprovningsapparat enligt en annan utföringsform av uppfinningen. Fig 4 är ett blockkrets- schema över en mikroprogramprovningsapparat enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen. Fig 5 är ett blockkretsschema över en mikroprogramprovningsapparat enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen. iFig 6 är ett blockkretsschema av den sektion enligt upp- finningen som anger en mikroprogramadress samt visar dataflödet. Fig 7 är ett blockkretsschema över en mikro- programprovningsapparat enligt ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen. Fig 8 visar detaljer i en krets för styrning av växlingen av de olika funktioner- na i mikroprovningsapparaten enligt uppfinningen. Fig 9 är ett blockkretssohema över en konkret mikroprovnings- apparat enligt uppfinningen. Fig 10 är ett detaljerat blockkretsschema över en skrivstyrningskrets. Fig ll är ett detaljerat blockkretsschema över en mikroprogram- adresstyrkrets. Fig 12 är ett detaljerat blockkretsschema över en lässtyrkrets. Fig l3A-l3E är tidsdiagram, som visar operationerna på en adressbuss (ArBUSS), en första stacksfrisignal (STKEl), ett spârminne (TRACEM), en andrastacksfrisignal (STKEZ) och en spåradressräknare (RNGC). 5. Föredraget utförande av uppfinningen: I fig 2, vartill hänvisas, är en adressbuss 22 i en mikroprogramadresstyrenhet (MAC) 21 för styrning av ett mikroprograms adress kopplad till ett första provnings- míkroprogramminne (MRAHI) 23, anordnat i en provapparat. Det första mikroprogramminnets 23 utgångsanslutning och utgângsanslutningen från ett andra mikroprogramminne (MROM) 24, 10 15 20 25 30 35 446 671 5 i en datorenhet är kopplade till ett mikroinstruktions- register. Mikroprogramadresstyrenheten 21 kan vara bildad av exempelvis Am 2909 (mikroprogramsekvenskrets) från Advanced Micro Devices, Inc. Det första mikroprogramminnet 23 har en med ett ord större ordlängd än det andra mikro- programminnet 24 samt innefattar en första sektion 26 med samma ordlängd som det andra mikroprogramminnet 24 och en andra sektion, som ej deltar i styrningen av datorenheten.

Den andra sektionens 27 utgångsanslutning är kopplad till en feldetektor (ERCI) 28 och en spårstyrkrets (TRC) 29, båda anordnade i provapparaten. Systemet är styrt av de första och andra mikroprogramminnena 23, 24 samt en funktionsväxlingsstyrkrets (FSC) 30. Funktionsomkopplings- styrkretsen 30 möjliggör med andra ord en utbytbar an- vändning av det första mikroprogramminnet 23, anordnat i provapparaten, och det andra mikroprogramminet 24, ingående i datorenheten. Ett mikroprogram provas genom att dess innehåll först lagras i det första mikroprogram- minnet 23. Då det är nödvändigt att korrigera ett fel i mikroprogrammet eller ändra dess arrangemang, ändras innehållet på den adress för det första mikroprogram- minnet 23 som operatören anser såsom avseende ovannämnda krav. I detta fall är det naturligtvis möjligt att upp- repat skriva och läsa data. Det första mikroprogram- minnet 23 innefattar ett element med en åtkomsttid, som är lika kort som eller kortare än den för det andra mikroprogramminnet 24.Innehâllet pâ en adress, angiven av mikroadresstyrenheten 21, läses ut till mikroinstruk- tionsregistret 25 via en utgångsbuss 31 för styrning av datorenheten. I detta fall hindrar funktionsomkopplings- styrkretsen 30 att en utsignal läses ut från det andra mikroprogramminnet 24 samt tillåter avgivandet av en utsignal från det första mikroprogramminnet 23. När provet av ett i det första mikroprogramminnet 23 lagrat mikroprogram är slutfört, läses det provade mikroprogram- met ut till ett läsminne medelst ett don för enbart skriv- ning. Nämnda läsminne är laddat i datorn som det andra 10 15 20 25 30 35 446 671 6 mikroprogramminnet 24. Funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 medger utläsning av en utsignal från det andra mikro- programminnet 24 vid mottagning av en frisignal (MROME) 32 och hindrar utläsning av en utsignal från det första mikroprogramminnet 23 vid mottagning av en frisignal (MRAME) 33. En slutlig provning utföres därefter genom exekvering av det provade mikroprogrammet i datorn. vid slutförandet av detta slutliga prov är provapparaten av- lägsnad från datorenheten- Under detta tillstånd tillåtes utläsning av en utsignal från det andra mikroprogram- minnet 24.

Ett ord i det första mikroprogramminnet 23 är gjort längre än det i det andra mikroprograminnet 24. Den andra sektionen 27 i det första mikroprogramminnet 23 är ut- förd att lagra data beträffande vilken som helst särskild post i ett mikroprogram, vilket skall provas (i det följande benämnt "provdata"). De provdata som erhålles då en mikroinstruktion läses föres till feldetektorn 28 och spårstyrkretsen 29. Dessa element 28, 29 styr sättet, på vilket olika poster i ett mikroprogram provas. Båda elementen 28, 29 kan utbytbart användas eller overksamr göras samtidigt. Denna operationsmod kan styras av funk- tionsomkopplingsstyrkretsen 30.

Ett konkret fall, där den andra sektionen 27 i det första mikroprogramminnet 23 har en ordlängd om en bit, beskrives nu. Enbitsdata i den andra sektionen 27 av det första mikroprogramminnet 23 kan exempelvis styra stoppandet av exekveringen av en mikroinstruktion. En brytpunkt kan med andra ord bildas. Då nämnda ena bit är inställd på en logisk nivå “0", läses en mikroinstruk- tion, som är lagrad på samma adress i den första sektionen 27 av det första mikroprogramminnet 23 som den, till vilken den andra sektionen av minnet 23 hör, ut från mikroinstruktionsregistret 25 för styrning av datorn.

Som följd härav utföres den vanliga operationen såsom förberedelse för exekveringen av en mikroinstruktion.

Då den ovannämnda biten i den andra sektionen 27 av 10 15 20 25 30 35 446 671 7 det första mikroprogramminet 23 är inställd på en logisk nivå "l", så aktiveras spârstyrkretsen 29, när mikro- instruktionen läses ut för att stoppa exekveringen av mikroinstruktionen, varvid provoperatören informeras om stoppet. När bitens logiska nivå “l"_detekteras, omvandlar med andra ord spårstyrkretsen 29 den logiska nivân.hos en klockstyrsignal (AVBRYT) 34 till "O".

En systemklocksignal 36, som matas från oscillatorkretsen (OSC) 35 till de olika delarna av datorenheten, får följaktligen sin logiska nivå ändrad till "0", varigenom datorenhetens operation stoppas. Vid tidpunkten för detta stopp indikerar en vid provapparaten monterad presenta- tionsenhet adressen, vid vilken exekveringen av ett mikro- program slutar. Nämnda ena bit i den andra sektionen 27 av det första mikroprogramminnet 23 kan också användas som en paritetsbit för en mikroinstruktion. Då direkt- accessminnet (RAM) användes som ett minne för lagring av ett mikroprogram, så förstörs ibland direktaocessminnets innehåll, exempelvis på grund av brus eller variationer i strömkällans spänning. Direktaccessminnet har därför en lägre tillförlitlighet än läsminnet (ROM). En paritets- bit adderas därför till en mikroinstruktion för enbits- feldetektering. Feldetektorn 28 detekterar uppträdandet av eventuellt paritetsfel varje gång en mikroinstruktion läses ut under exekveringen av ett mikroprogram. När inget paritetsfel uppträder, tillåter feldetektorn 28 exekveringen av en mikroinstruktion i lämnat skick.

Då ett paritetsfel uppträder, stoppar feldetektorn omvänt exekveringen av en mikroinstruktion. Härvid anger den längre fram beskrivna presentationsenheten, som är monterad vid provapparaten, en adress, på vilken ett paritetsfel har uppträtt. Exekveringen av en mikroinstruk- tion stoppas på samma sätt som i fallet med den tidigare beskrivna brytpunkten.

En annan metod, genom vilken exekveringen av en mikroinstruktion stoppas, skall nu beskrivas. Då en dator- enhet medger användandet av avbrott i ett mikroprogram 10 15 20 25 30 35 446 671 8 och ovannämnda tillstånd för stoppande är upprättat vad avser ett mikroprogram, som skall provas, så kan exekve- ringen av ett mikroprogram stoppas, genom pâläggande av avbrott på datorenheten och efter indikering av data beträffande den post som tidigare angivits av provaren.

Data beträffande den av provaren angivna posten presen- teras av ett avbrottsbehandlingsmikroprogram, som är lagrat i det första mikroprogramminnet 23 tillsammans med ett mikroprogram, som skall provas. Ett system med den ovannämnda funktionen skall beskrivas under hänvisning till fig 3. De delar i fig 3 som är lika med delar i fig 2 är betecknade med samma hänvisningsbeteckningar och be- skrives ej. Först kräver spårstyrkretsen 29 och feldetek- torn 28 att exekveringen av en mikroinstruktion stoppas.

Som följd härav avges en avbrottskravsignal (IRP) 37 till datorenheten. Vid godkännande av ett skäl till att begära avbrott tar operationsstyrkretsen i datorenheten, som innefattar mikroadresstyrenheten 21 och mikroinstruk- 'tionsregistret 25, in innehållet i ett utgångsregister (OREG) 40 via en in-utbuss 39, anordnad i datorenheten, och också via en likartad in-utbuss 39, installerad i mikroprogramprovningsapparaten. Data tillföres utgångs- registret (OREG) 40 av en in-utbusstyrkrets (IOCNT) 41.

Denna in-utbusstyrkrets (IOCNT) 41 bedömer huruvida ett avbrott begäres av spârstyrkretsen (TRC) 29 eller fel- detektorn (ERCI) 28 och matar också till utgångsregistret (OREG) 40 en begäran om att läsa ut data från det all- männa register som är angivet av provaren samt informa- tion på den adress i ett huvudminne, från vilken data skall läsas. När utgångsregistrets 40 innehåll tillförts, bedömer operationsstyrkretsen (CPU) 38 en från mikro- programprovningsappaten lämnad begäran samt åstadkommer utläsning av data från det allmänna registret eller den angivna adressen. De sålunda utlästa data föres till ett ingångsregister (IREG) 42 via in-utbussen 39. In-utbuss- styrkretsen 41 sänder ingångsregistrets 42 innehåll vidare till en lässtyrkrets.(RCNI).43 för efterföljande presen- 10 15 20 25 30 35 446 671 9 tation av det. Operationsstyr- eller centralenhetskretsen 38 tillföres utgångsregistrets 40 innehåll för att bedöma ett skäl för ett begärt avbrott. Avgivandet av före- skrivna data till ingângsregistret 42 utföres av ett avbrottsbehandlingsprogram, som tidigare lagrats i det första mikroprogramminnet 23. Efter nämnda behandling stoppar operationsstyrkretsen 28 exekveringen av en mikroinstruktion och överföres följaktligen till ett tillstånd, där den är beredd att mottaga ett efterföljande avbrott. Innehållet i den andra sektionen 27 på samma adress i det första mikroprogramminnet 23 som den som innefattar den första sektionen 26 i minnet 23 är helt inställt på en logisk nivå “0“, varigenom det hindras att ett krav om avbrott åter göres under det att nämnda innehåll behandlas.

Den andra sektionen 27 i det första mikroprogram- minnet 23 kan också användas för att undersöka loggen, genom vilken ett mikroprogram har exekverats. Under det att ett mikroprogram exekveras, kan med andra ord en spårningsfunktion utföras, varigenom provaren informeras om alla adresserna till de av mikroinstruktionerna som är markerade med ett tecken "l" i den ordningen, i vilken de med "l" markerade mikroinstruktionerna exekveras.

Ovannämnda information gör det möjligt för provaren att känna igen genom vilken bana ett mikroprogram exekveras.

Under hänvisning till fig 4 skall ett system med ovannämnda spårningsfunktion beskrivas. De delar i fig 4 som är lika med delar i fig 2 och 3 är betecknade med samma hänvisningsbeteckningar och beskrives ej. Av innehållet på den adress i det första mikroprogramminnet 23, vilken adress är angiven av mikroadresstyrenheten (MAC) 21, matas de på den adressen i den andra sektionen 27 lagrade data till spårstyrkretsen 29. Då nämnda data har en logisk nivå "O" vidtagar spârstyrkretsen 29 ingen åtgärd. Då nämnda data omvänt har en logisk nivå “l“, så matar spårstyrkretsen 29 en styrsignal (STKE) 47 till en adresstack (ASTK) 46 för att kvarhâlla en adress, 10. 15 20 25 30 35 446 671 10 angiven av mikroadresstyrenheten 21. Då en utsignal från den andra sektionen 27 har en logisk nivå "l" under förloppet då ett mikroprogram successivt exekveras, så kvarhålles samtliga de motsvarande adresserna i en adress- stack (ASTK) 46 såsom vid den ovannämnda operationen.

Lässtyrkretsen (RCNT) 43 bringar i adresstacken 46 lagrade data, dvs en mikroinstruktionsadress, att läsas ut för att presenteras för provaren. Ovannämnda adresstack 46 är ett minne av konstruktionen först in - först ut (FIFO) samt har förmåga att hålla ett flertal data. De i adress- stacken 46 först inskrivna data hämtas först ut från denna, när lässtyrkretsen 43 begär läsning. När lässtyrkretsen 43 åter lämnar en begäran om läsning, så läses de data ut som skrivits in i adresstacken 46 som nummer två i ordningen. Då den andra sektionen 27 är inställd pâ en logisk nivå "l" med avseende på en mikroinstruktion för analys av ett mikroprogram av ovannämnda funktion, så kan provaren informeras om loggen, genom vilken mikro- programmet exekveras, och detektera eventuella fel som uppträder under provförloppet.

Då den andra sektionen 27 i det första mikroprogram- minnet 23 har en ordlängd om två bitar, så kan införandet av den tidigare beskrivna brytpunkten samt spårfunktionen realiseras i kombination. Det är med andra ord möjligt att använda en bit i den andra sektionen 27 för bildandet av brytpunkten och en annan bit för spårfunktionen.

Under hänvisning till fig 4 skall ett med ett sådant arrangemang försett system beskrivas.

En funktionsomkopplingsstyrkrets 30 väljer det första mikroprogramminnet 23 vid mottagning av en frisignal 33 samt frigör spârstyrkretsens 29 och lässtyrkretsens 43 arbete vid mottagning av en styrsignal 47. Provaren skriver dessförinnan ett mikroprogram i den första sek- tionen av det första mikroprogramminnet 23 samt inställer dettas andra sektion på en logisk nivå "l" med avseende på den adress, med vilken man önskar avsluta exekveringen av mikroprogrammet, och även den adress, för vilken spår- 10 15 20 25 30 35 446 671 ll ning skall genomföras. Då ett míkroprogram exekveras övervakar spârstyrkretsen 29 från den andra sektionen 27 utlästa data. När en spårbit har en logisk nivå "l" och den motsvarande adressen är kvarhâllen i adresstacken 46, läser lässtyrkretsen 43 ut adresstackens 46 innehåll och presenterar adressen, på vilken spårbiten har en logisk nivå "l". Spârstyrkretsen 29 övervakar vidare tillståndet för en brytpunktsbit. Om denna brytpunktsbit har en logisk nivå "l“, så omvandlar spårstyrkretsen 29 den logiska nivån för en klockstyrsignal 34 till "O" samt den logiska nivån för en systemklocksignal 36 till "0", varigenom exekveringen av en mikroinstruktion stoppas. Härvid ledes en stackstyrsignalen (STKE) 47 till adresstacken 46 för att kvarhålla en till en brytpunkt relaterad adress.

Liksom i spårningsfallet presenteras brytpunktsadressen av lässtyrkretsen 43. Provaren kontrollerar loggen, genom vilken mikroprogrammet exekverades, och adressen, med vilken exekveringen av mikroprogrammet avslutades, för att därmed upptäcka eventuella fel, som uppträder under mikroprogrammets styrningsförlopp.

Då det första mikroprogramminnets 23 andra sektion 27 har en ordlängd om tre bitar så är det möjligt att utföra räknefunktionen utöver ovannämnda bildande av brytpunkts- och spårfunktionen. Under hänvisning till fig 5 skall ett med denna funktion försett system beskrivas. De delar i fig 5 som är lika med delar i fig 2-4 är angivna med samma hänvisningsbeteckningar och beskrives ej.

Funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 väljer det första mikroprogramminnet 23 vid mottagning av en frisignal 33 samt frigör vidare spårstyrkretsens 29 och lässtyrkretsens 43 arbete vid mottagning av en styrsignal 47. Provaren åstadkommer inställning av det första mikroprogramminnet 23 på en logisk nivå "l" beträffande ett mikroprogram och mikroprogramadresser, som är relaterade till spårning och brytpunkten. Då den andra sektionen 27 har en ord- längd om två bitar så exekveras en mikroinstruktion på sådant sätt; att när en adress, på vilken den andra '10 15 20 25 30 35 446 671 12 sektionens 27 bit har en logisk nivå "l“, är uppnådd så utföres spârfunktionen eller brytpunktsfunktionen.

Då den andra sektionen 27 har en ordlängd om tre bitar så räknas i stället medelst den ytterligare biten ett antal gånger, som exekveringen av ett mikroprogram har upprepats till dess att en angiven adress är uppnådd.

Då räknetalet anger ett av provaren föreskrivet värde så utföres spårfunktionen eller brytfunktionen för första gången.

En kombination av ovannämnda spårfunktion, brytpunkte- funktion och räknefunktion skall nu beskrivas. Då ett mikroprogram innehåller en viss del, vars exekvering skall upprepas, så kan tillståndet hos ett register och minne kontrolleras efter det att nämnda vissa del har dexekverats ett föreskrivet antal gånger. I detta fall är den tredje biten i den andra sektionen 27 inställd på en logisk nivå "l" med avseende på adressen, vilken skall anges som en brytpunkt i ett mikroprograms exekve- ring av slingtyp. En bit, som motsvarar brytpunkten, och den tredje biten, relaterad till angivandet av inne- hållet i en räknare, är vidare båda anordnade att ha en logisk nivå "l". Skrivstyrkretsen (WCNT) 51 åstadkommer samtidigt att ett av provaren angivet slingnummer tillföres räknaren (CNTR) 52. Då data på en räknarstyrbitledning har en logisk nivå "0“, så sker ingen ändring i räknarens S2 innehåll. Då data på räknarstyrbitledningen har en logisk nivå "l" så minskas emellertid räknarens 52 inne- håll med 1. Räknarens 52 innehåll minskas senare succes- sivt med l varje gång en mikroinstruktion läses ut från den motsvarande adressen. Då räknarens 52 innehåll är minskat till noll så matas en styrsignal (BRW) 53 till spårstyrkretsen 29. Denna spårstyrkrets 29 sänder vidare en klockstyrsignal (AVBRYT) 34, som är framtagen ur en logisk suma av data (med en logisk nivå "l“) på bryt- punktsstyrbitledningen och styrsignalen (BRW) 53. I detta fall kan klockstyrsignalen (AVBRXT) 34 ersättas av en avbrottskravsignal (IRP) 37. Det är vidare möjligt att 10 15 20 25 30 35 446 671 13 tillföra en logisk summa av data på spårstyrbitledningen och styrsignalen (BRW) 53. Ovannämnda alternativa förlopp utföres av den ffiäzfunktionsomkopplingsstyrkretsen 30 avgivna styrsignalen (TRCE) 47. Om, såsom tidigare beskrivits, en logisk summa av tvâ insignaler har en logisk nivå "l", så matas styrsignalen (STKE) 47 till adresstacken 46 för kvarhållning av den motsvarande adressen. Samtidigt presenterar lässtyrkretsen 43 inne- hållet i adresstacken 46.

Under hänvisning till fig 6 skall nu ett system beskrivas, i vilket data fritt kan skrivas in i eller läsas ut från det första mikroprogramminnet 23, använt lför provändamål. I blockkretsschemat i fig 6 har det första mikroprogramminnets 23 andra sektion 27 en ordlängd om en bit. Föreliggande uppfinning är emellertid uppenbar- ligen tillämpbar på det fall då den andra sektionen har en ordlängd om ett flertal bitar. Följande fyra arbets- moder finns tillgängliga för användning beträffande för- farandet att skriva data i eller läsa data från någon valfri adress i det första mikroprogramminnet 23.

Data skrives in i den första sektionen (MRAMI) 26 av det första mikroprogram- minnet 23.

Arbetsmod 1: Arbetsmod 2: Data skrives in i den andra sektionen (MRAM2) hund 7 27 av minnet 23.

Data skrives in i den första sektionen (MRAMI) 26 och den andra sektionen (MRAM2) 27.

Data läses samtidigt ut från den första sek- Arbetsmod 3: Arbetsmod 4: tionen (MRAMI) 26 och den andra sektionen (MRAM2) 27.

Då ett i det första mikroprogramminnet 23 inskrivet mikroprogram exekveras, så användes därför arbetsmod 4.

I detta fall matas en signal, som utmärker den av mikro- adresstyrenheten 21 angivna adressen, samtidigt till de första och andra sektionerna 26, 27 via en utsignalledning (A-BUSS) 22. Härvid matar funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 en frisignal (MRAME) 33 till det första mikroprogram- 10 15 20 25 30 35 446 671 14 minnet 23 för läsning av data från minnet 23 och sänder också vidare en signal, som anger utsignalledningen (A-BUSS) 22 som källa för en insignal till en väljare (SEL2) 61. Innehållet på den angivna adressen i det första mikroprogramminnet 23 föres till mikroprogramminnesutgângs- bussar 62-66 på samma gång efter minnets 23 åtkomsttid.

Data på mikroprogramminnets utgångsbussar 62-65 låses eller lagras i mikroinstruktionsregistret 25, innefattat i datorenheten, för utförande av sin styrning.

Data på utgângsbussen 66 lagras i en vippkrets (FFl) 67, som utgör del av spârstyrkretsen 29. Data på alla mikro- programminnesutgângsbussarna 62-66 tillföres en paritets- kontrollkrets 69 som utgör del av feldetektorn 28. Vid detektering av ett paritetsfel sänder paritetskontroll- kretsen 69 vidare en utsignal med en logisk nivå "l", vilken utsignal lagras av en vippkrets (FF2) 68. En logisk summa av utsignaler från vippkretsarna 67, 68 avges till oscillationskretsen 35 i datorenheten såsom klockstyrsignalen (AVBRYT) 34. Det fall då exekveringen av ett mikroprogram stoppas och innehållet i det första mikroprogrammet 23 läses ut representerar också arbets- moden 4. Härvid avleder funktionsomkopplingsstyrkretsen (FCC) 30 en av väljaren (SEL2) 61 mottagen insignal till en mikroprogramadresstyrkrets (ASC) 71, som ingår i provapparaten. En signal, som utmärker den av provaren angivna adressen, ledes från mikroprogramadresstyrkretsen (ASC) 71 till det första mikroprogramminnet 23 via välja- ren 61. Från det första mikroprogramminnet 23 utlästa data matas till mikroprogramminnesutgângsbussarna 62-66.

Arbetsmod l skall nu beskrivas. Data, som skall skrivas in i det första mikroprogramminnets 23 första sektion, är tidigare lagrade i skrivstyrkretsen 51. lDen första sektionens 26 adress, pâ vilken nämnda data är skrivna, styr väljaren 61 att välja en utgång från mikroprogramadresstyrkretsen 71. Under detta tillstånd sänder skrivstyrkretsen 51 vidare data, som skall skrivas, till mikroprogramskrivdatabussar 72-75 på en ocn samma. 10 15 20 25 30 35 446 671 15 gång. När en skrivsignal (WEI) 78 har en logisk nivå “0“, så är skrivningen av data slutförd. I arbetsmoden 2 utföres skrivningen av data och angivandet av en adress på samma sätt som i arbetsmoden 1. Väljaren 61 befinner sig i samma tillstånd som i arbetsmoden l. Funktionsomkopplings- styrkretsen 30 styr med andra ord väljaren (SELl) 77 att välja en utgång från skrivstyrkretsen 51. Under detta till- stånd sänder skrivstyrkretsen 51 vidare data, som skall skrivas, till en mikroprogramskrivdatabuss (MDT32) 76.

Då en skrivsignal (WE2) 79 har en logisk nivå "0“, så är skrivningen av data slutförd. Samtidigt förblir inne- hållet på samma adress i den första sektionen 26 av det första mikroprogramminnet 23 som den i den andra sektionen 27 oförändrat.

Beträffande arbetsmoden 3 kan data på en mikroprogram- skrivdatabuss (MDT32) 76, vidaresända från skrivstyrkretsen 51, eller data, angivna av data på mikroprogramskrivdata- bussar 72-75, också lämnade från skrivstyrkretsen 51, väljas som data för inskrivning i den andra sektionen 27 av det första mikroprogramminnet 23. Valet av data på mikroprogramskrivdatabussen (MDT32) 76 utföres genom samtidigt utförande av båda arbetsmoderna 1 och 2. I detta fall är det tillrådligt att mata data till mikro- programskrivdatabussarna (MDT00-MDTâ2) 72-76 för att därmed låta skrivsignaler (WEl) 78 och (WE2) 79 ha en logisk nivå "O" samtidigt. Valet av data på mikroprogram- skrivdatabussarna 72-75 utföres genom skrivning av ovannämnda feldetekteringsdata, nämligen paritetsbiten i den andra sektionen 27. I det senare fallet styr funk- tionsomkopplingsstyrkretsen 30 väljaren (SELl) 77 att välja en utsignal från en paritetsbitsgenerator (PARGEN) 80. Då under ovannämnda tillstånd skrivstyrkretsen 51 matar data, som skall skrivas, till mikroprogramskriv- databussarna (MDT00-MDT3l) 72-75 så avger paritetsdata- generatorn 80 en paritetsbit på grundval av data på bussarna. Den avgivna paritetsbiten ledes till den andra sektionen 27 via väljaren 61. När skrivsignalerna (WE1) 10 15 20 25 30 35 446 671 16 78 och (WE2) 79 har en logisk nivå “0", så är skrivningen av data slutförd.

Ovanstående beskrivning avser det fall då data skri- ves in på en enda adress. Data kan uppenbarligen skrivas in på ett flertal intilliggande adresser, angivna av adresstyrkretsen 71. De ovannämnda fyra arbetsmoderna användes på följande sätt. Då en utsignal från paritets- bitsgeneratorn 80 tillföres väljaren 77 i arbetsmoden 3, så skrives ett mikroprogram genom att en paritetsbit hänges på varje mikroinstruktion. Då spårfunktionen och paritetsdetekteringsfunktionen ej användes, så “utnyttjas arbetsmod 1. Då spårfunktionen och brytpunkts- funktionen genomföres, så ledes en utsignal från skriv- styrkretsen 51 till väljaren 77 i arbetsmoderna 2 och 3.

I detta fall skrives ett mikroprogram, som skall provas, först i den första sektionen 26 av mikroprogramminnet 23 under arbetsmoden 3. Alla bitpositionerna i den andra sektionen 27 av minnet 23 är inställda på en logisk nivå "Q". Provaren matar mikroprogramadresstyrkretsen 71 med data beträffande den adress, som han önskar använda som brytpunkt, eller adresserna, mellan vilka spårningen av ett mikroprogram ska l utföras. Den andra sektionen 27 med den motsvarande adressen är inställd på en logisk nivå "l". I detta fall är det möjligt att valfritt be- stämma ett antal brytpunkter, som skall användas, samt välja adresserna, mellan vilka spårning skall ske. Då brytpunkts- och spårningsfunktionerna användes är det tillrâdligt att de andra sektionerna 27 på motsvarande adresser inställes på en logisk nivå "O". Då räknar- funktionen användes är det tillrâdligt att de andra sektionerna 27 på motsvarande adresser inställes på en logisk nivå "l".

Utöver de tidigare beskrivna fyra arbetsmoderna är det vidare möjligt att läsa ut innehållet i ett andra mikroprogramminne 26 i en datorenhet. Denna läsning sker då datorenheten är laddad med ett programmerbart minne, i vilket ett mikroprogram redan är skrivet och 10 15 20 25 30 35 446 671? 17 vilket tillåter omskrivning av ett annat mikroprogram.

Utgångsbussen 31 från det andra mikroprogramminnet 26 i datorenheten är kopplad till utgångsanslutningen från det första mikroprogramminnet 23 i mikroprogramprovnings- apparaten. Det är därför möjligt att presentera inne- hållet på den adressen i det andra mikroprogramminnet 26 som mikroadresstyrenheten 21 har angivit genom lässtyr- kretsen 43 via utgângsbussen 31. Då mikroprogrammet exekveras varje gång en instruktion mottages kan ovan- nämnda förfarande användas vid kontroll av en mikro- instruktion. Härvid avger funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 en frisignal (MROME) 32 för att tillåta utläsning av data från det andra mikroprogramminnet 26 samt matar till det första mikroprógramminnet 23 i mikroprogram- provningsapparaten en signal 33 för att hindra att en utsignal avges från minnet 23. Härvid samverkar en spår- styrsignal (TRCE) 47 och en paritetsstyrsignal (PARE) 81 för att stoppa spårstyrkretsens 29 och paritetskontroll- kretsens 69 arbete.

Under hänvisning till fig 7 skall nu ett system beskrivas, vilket då datorenheten är försedd med ett don för detektering av ett fel i en mikroinstruktion kan styra detekteringsdonets aktivitet eller inaktivitet utifrân mikroprogramprovningsapparaten. De delar i fig 7 som är lika med delar i fig 2-6 är utmärkta med samma hänvisningsbeteckningar. För det första är ett läsminne, i vilket ett mikroprogram är lagrat, tillfört en dator som ett andra mikroprogramminne 82. En mikroinstruktion, angiven av mikroadresstyrenheten 21, läses ut från det andra mikroprogramminnet 82. Den så utlästa mikroinstruk- -tionen kvarhâlles i mikroinstruktionsregistret 25 för styrning av datorn. Liksom det första mikroprogramminnet 23 i provningsapparaten innefattar det andra mikroprogram- minnet 82 två sektioner, dvs en första sektion 83, i vilken en mikroinstruktion är lagrad, och en andra sektion 84, i vilken feldata är lagrade. Av innehållet på den adress till det andra mikroprogramminnet 82, vilken 10 15 20 25 30 35 446 671 18 adress är angiven av mikroadresstyrenheten 21, kvarhâlles innehållet i den första sektionen 83 med den angivna adressen oförändrat i mikroinstruktionsregistret 25.

Innehållen i de första och andra sektionerna 83, 84 avges samtidigt till en feldetektor 85. Denna feldetektor 85 avgör huruvida ett bitfel har uppträtt eller ej. Om inget bitfel uppkommer, tillåter feldetektorn 85 exekve- 8 ringen av ett mikroprogram i oförändrat skick. Om ett bitfel detekteras, stoppar detektorn 85 exekveringen.

Då mikroprogramprovningsapparaten är kopplad till datorenheten och det andra mikroprogramminnet 82 ej användes så är det nödvändigt att undertrycka överbelägg- ningen av utsignaler från båda mikroprogramminnena 23, 82.

Funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 sänder därför vidare en signal (MROME) 32 för att hindra utläsning av inne- hållet i det andra mikroprogramminnet 82. Innehållet på den adress i det första mikroprogramminnet 23 som har angivits av mikroadresstyrenheten 21 kvarhâlles således i mikroinstruktionsregistret 25 via utgângsbussen 31.

Härvid matas feldetektorn (ERC2) 85 ej med data för fel- detekteringenï En utläst mikroinstruktion antages därför innehålla ett bitfel och exekveringen av den förhindras.

För att undvika en sådan händelse matar funktionsomkopp- lingsstyrkretsen 30 feldetektorn 85 med en signal (ERCE) 86 för att stoppa dennas arbete. Som följd härav stoppas feldetektorns 85 arbete enbart då en provning göres av ett i mikroprogramminnet 23 skrivet mikroprogram. Då ett i det andra mikroprogramminnet 82 skrivet mikroprogram exekveras, så tillåter funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 feldetektorn 85 att arbeta vid mottagning av en styr- signal 86. Då mikroprogramprovningsapparaten tages bort från datorenheten så frigöres feldetektorn 85.

Under hänvisning till fig 8 skall nu arbetssättet för funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 beskrivas i det fall då den andra sektionen (MRAM2) 27 av det första mikroprogramminnet 23 har en ordlängd om en bit. En strömställare-(SWl) 91 är en enhet för bestämning av 10 15 20 25 30 35 446 671 19 vilken av feldetektorerna (ERCl) 28 och (ERC2) 85 och spârstyrkretsen (TRC) 29 som skall friges eller verksam- göras. En strömställare (SW2) 92 bestämmer huruvida data skall läsas ut från det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 eller det andra mikroprogramminnet (MROM) 24 och vidare huruvida feldetektorn (ERC2) 85 skall verksam- göras. Då den andra sektionen (MRAM2) 27 användes som en brytpunkt så är strömställaren (SW1) 91 kopplad till en brytpunkt (BRAKE) 93. Strömställaren (SW2) 92 är kopplad till ett direktaccessminne (RAM) 94. Under detta tillstånd är en signal (TRCE) 47 för frigivning eller verksamgöring av spårstyrkretsen 29 och en signal (MRAME) 33 för att medge utläsning av data från det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 båda inställda på en logisk nivå "l". De andra signalerna PARE8l, ERCE86 och MROM32 är samtliga inställda på en logisk nivå “0", varigenom de motsvarande kretsarna är overksamgjorda.

Ehuru funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 kan framställas av en kombination av de ovan beskrivna strömställarna och grindarna kan den styras av en mikrodator för att en bättre funktion skall uppnås.

Under hänvisning till fig 9 skall arbetssättet för den med en mikrodator försedda funktionsomkopplingsstyr- kretsen 30 nu beskrivas. Den centrala delen av funktions- omkopplingsstyrkretsen 30 innefattar en mikrodator (CPU) 101 och ett tillsammans med denna använt minne (CM) 102. Då provaren tillför mikrodatorn CPUl0l en funktionsangivande kod från ett tangentbord 103 så av- kodar mikrodatorn CPUl0l en tillförd kod i överensstäm- melse med ett tangentbordsingångsprogram, lagrat i minnet (CM) 102, och åstadkommer inskrivning av ett föreskrivet värde i ett funktionshållande register (STSREG) 104, innefattat i funktionsomkopplingsstyrkretsen 30. Valet av någon av de från det funktionshâllande registret 104 avgivna utsignalerna utföres av en minnesstyrkrets (MCL). Det funktionshållande registrets 104 innehåll sändes vidare i form av exempelvis en signal (PARE) 81. eller (TRCE) 47. 10 15 20 25 30 35 446 671 20 Under hänvisning till fig 10 skall nu arbetssättet för skrivstyrkretsen (WCNT) 51 beskrivas. Data, som skall skrivas in i det första mikroprogramminnet (MRAM) 23, ledes från mikrodatorn (CPU) 101, visad i fig 9, till skrivstyrkretsen S1 via en intern buss 106. Genom den interna bussen 106 förda data har en ordlängd om åtta bitar. Det första mikroprogramminnets (MRAM) 23 ordlängd är å andra sidan vanligen större än ordlängden för de data som ledes genom den interna bussen 106.

I föregående utföringsform är ordlängden i den första sektionen (MRAMl) 26 bildad av 32 bitar. Data, som skall skrivas in i den första sektionen (MRAMI) 26, matas därför i form av fyra avdelningar (32/8=4). Dessa fyra uppdelade dataposter kvarhâlles via ett ingângsregister (INREGI) lll i datahållande register (RAMREGI) 112, (RAMREG2) 113, (RAMREG3) 114 respektive (RAMREG4) 115.

Valet av något av dessa datahâllande register utföres genom den förenade verkan av ett instruktions- hållande register (CMDREGI) 117 och en skrivmodsvalkrets (SELC) 118. Mikrodatorn (CPU) 101 avger först via den interna bussen 106 instruktioner, som skall skrivas in i de aaëšzïäïlàïle registren (munnen 112 - (munnen 115, till det instruktionshâllande registret (CMDREGI) ll7 samt sänder sedan vidare de data som skall skrivas in däri. Mikrodatorn (CPU) 101 vidaresänder data, som skall skrivas in i den första sektionen (MRAMl) 26 i fyra uppdelningar, till alla de datahâllande registren (RAMREGl) 112 - (RAMREG4) ll5. Den efterföljande opera- tionen varierar med formen av provdata, som skall skrivas in i den andra sektionen (MRAM2) 27. Då en paritets- kontroll är vald i funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 och mikrodatorn (CPU) lOl avger skrivinstruktioner från de första och andra sektionerna till det instruktions- hållande registret (CMDREGI) ll7 via den interna bussen 106, så avger skrivmodsvalkretsen (SELC) 118 en skriv- verksamgörande instruktion (WEl) 78, (WE2) 79 till det första mikroprogramminnet (MRAM) 23. Innehållet i de 10 15 20 25 30 35 446 671 21 datahållande registren (RAMREG1) 112 - (RAMREG4) 115 matas på lagrat sätt, såsom visat i fig 6, till den första sektionen (MRAM1) 26 och skrives in i sektionen 26 med en tidsstyrning, som är bestämd av en adressverksam- göringssignal (WE1) 78, avgiven från mikroprogramadress- styrkretsen (ASC) 71. Innehållet i de datahâllande registren (RAMREG1) 112 - (RAMREG4) 115 ledes till pari- tetsbitsgeneratorn (PARGEN) 80 (fig 6) för att senare skrivas in i den andra sektionen (MRAM2) 27. En av generatorn 80 alstrad paritetsbit skrives via väljaren (SEL1) 77 på samma adress i den andra sektionen (MRAM2) 27 som den i den första sektionen (MRAM1) 26 med en tidsstyrning, som är bestämd av den skrivverksamgörande signalen (WE2) 79.

Det fall då spârnings- eller brytpunktsfunktion är vald i funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 skall nu beskrivas.

Mikrodatorn (CPU) 101 matar skrivdata till de data- hållande registren (RAMREG1) 112 - (RAMREG4) 114 och åstadkommer därefter inskrivning av spår- eller bryt- punktsdata i det datahâllande registret (RAMREG5) 116, använt för den andra sektionen (MRAM2) 27. Då nämnda spår- eller brytpunktsdata har en logisk nivå "1“, så är en i de datahâllande registren (RAMREG1) 112 - (RAMREG4) 115 hâllen mikroinstruktion avsedd för spår- eller brytpunkts- användning. Då mikrodatorn (CPU) 101 till det instruk- tionshållande registret (CMDREG2) 119 matar en instruk- tion, som beordrar inskrivning av data i de första och andra sektionerna, så sänder skrivmodsvalkretsen (SELC) 118 vidare skrivverksamgöringssignaler (WE1) 78, (WE2) 79 till det första mikroprogramminnet (MRAM) 23. Innehållet i de datahållande registren (RAMREGl) 112 - (RAMREG5) 116 föres, såsom framgår av fig 6, till den första sektionen (MRAM1) 26 och den andra sektionen sektionen (MRAM2) 27 samt skrives in på de adresser som är angivna av mikro- programadresstyrkretsen (ASC) 71 med en tidsstyrning, som är bestämd av adressverksamgöringssignalerna (WE1) 78, (wnz) -79. 10 15 20 25 30 35 446 671 22 De ovan angivna tvâ skrivningsförfarandena represen- terar den tidigare beskrivna arbetsmoden 3, i vilken data skrives in i och läses ut från det första mikro- programminnet (MRAM) 23.

Arbetssättet för skrivstyrkretsen (WCNT) 51 i arbets- moderna 1 och 2 skall beskrivas ytterligare. I arbets- moden l åstadkommer mikrodatorn (CPU) 101 att innehållet i de datahâllande registren (RAMREG1) 112 - (RAMREG4) 115 avges i lagrad form till den första sektionen (MRAM1) 26 och skrives in i denna med en tidsstyrning, som är bestämd av den skrivverksamgörande signalen (WEI) 78. Vid denna tidpunkt förblir innehållet på samma adress i den andra sektionen (MRAM2) 27 som den i den första sektionen (MRAM1) 26 oförändrad. I arbetsmoden 2 lämnar mikrodatorn (CPU) 101 provdata enbart till det datahållande registret (RAMREG5) 116 och sedan en skrivinstruktion för den andra sektionen till det instruktionshållande registret (CMDREG1) 117. Skrivmodsvalkretsen (SELC) 118 vidaresänder en skriv- verksamgörande signal (WE2) 79, enbart avsedd för den andra sektionen (MRAM2) 27. Innehållet i det datahâllande registret (RAMREG5) 116 avges i lagrad form till den andra sektionen (HRAM2) 27 och skrives in i denna med en tidsstyrning, som är bestämd av den skrivverksamgörande signalen (WE2) 79. Vid denna tidpunkt förblir innehållet på samma adress i den första sektionen (MRAM1) 26 som den i den andra sektionen (MRAM2) 27 oförändrat.

Mikroprogramadresstyrkretsen (ASC) 71, vilken har en med skrivstyrkretsen (WCNT) 51 likartad konstruktion, såsom framgår av fig 11, skall nu beskrivas. Denna mikro- programadresstyrkrets (ASC) 71 bringar en mikroprogram- adress om 12 bitar att kvarhållas i adresshâllande regis- ter U$CH%&) 121, (ASCREG2) 122. registret (CMDREG2) 119 tillföres en instruktion från mikrodatorn (CPU) 101. En styrsignal avges via väljaren Det instruktionshâllande (SEL3) 123 för bestämning av vilket av adressregistren (ASCREG1) 121 och (ASCREG2) 122 som skall användas i överensstämelse med ett värde, angivet av ovannämnda instruktion från mikrodatorn (CPU) 101. 10 15 20 25 30 35 446 671 23 Under hänvisning till fig 12 och 13 skall nu arbets- sättet för adresstacken (ASTK) 46 och lässtyrkretsen (RCNT) 43 beskrivas. Adresstacken (ASTK) 46 är bildad av ett spårminne (TRACEM) 131 för lagring av mikroprogram- adresser, vilkas spårbit är inställd på en logisk nivå "l", och en spåradressräknare (RNGC) 132 för angivande av någon av de i spårminnet (TRACEM) 131 lagrade adresserna.

Mikrodatorn (CPU) 101 åstadkommer inskrivning av ett begynnelsevärde i en spåradressräknare (RNGC) 132 via den interna bussen 106. Då ett mikroprogram, som skall provas, exekveras och en signal med en logisk nivå "l" läses ut från den andra sektionen (MRAM2) 27, såsom visat _i fig 5, avges med andra ord en spårinstruktion, varefter spårstyrkretsen (TRC) 29 vidaresänder en stackverksam- görande signal (STKE) 133. Vid denna tidpunkt är data på den adress i det första mikroprogramminnet (MRAM) 23, varifrån en mikroinstruktion har lästs ut, redan vidare- sänd till adressbussen (A-BUSS) 22. Nämnda adressdata skrives in på den adress i spârminnet (TRACEM) 131 som är angiven av spåradressräknaren (RNGC) 132 med en tids- styrning, som är angiven av en stackverksamgörande signal (STKE2) 135, innefattade i de stackverksamgörande signa- lerna (STKE) 133 (se fig l3C och l3D). Vid slutförandet av skrivningen åstadkommer en annan stackverkamgörande signal (STKEI) 134, ingående i de stackverksamgörande signalerna (STKE) 133, att innehållet i spåradressräkna- ren (RNGC) 132 ökas med 1 (se fig 13B och l3E). Då en spârinstruktion avges en andra gång följes också ovan- nämnda förlopp. Data på spårinstruerande adresser lagras således successivt på de adresser som anges av spåradress- räknaren (RNGC) 132. Då en spårinstruktion är lagrad på alla adresserna i spårminnet (TRACEM) 131 och därefter ytterligare en spårinstruktion avges, så uppkommer spill i spåradressräknarens (RNGC) 132 innehåll, vilket åstad- kommer inställning av en vippkrets (FF3) 143. Härvid minskas innehållet i spâradressräknaren (RNGC) 132 till noll och överlagring påbörjas med spârminnets (TRACEM) 10 15 20 25 30 35 3141. Data, som anger tillståndet för en vippkrets 446 671 24 131 nolladress, varvid gamla data raderas. Dâ spârminnet (TRACEM) 131 har en kapacitet om 256 ord är det då möjligt att lagra 256 spårinstruktionsadressdata som maximum räknat från mikroprogramadressen, vilken har mottagit den sista spårinstruktionen.

Med hänvisning till fig 12 skall arbetssättet för lässtyrkretsen (RCNT) 43 beskrivas. Först hänvisas till det fall då innehållet i spårminnet (TRACEM) 131 läses ut. I detta fall åstadkommer mikrodatorn (CPU) 101 ut- förande av läsning via den interna bussen 106 och utgångs- buffertar (OB1) 141, (OB2) 142. Innehållet i spâradress- räknaren (RNGC) 132 läses ut från utgångsbufferten (OB1) (FF3) 143, läses ut från utgângsbufferten (OB2) 142. Då en utsignal från vippknetsen (FF3) 143 har en logisk nivå "0" så är det visat, att data på de mikroprogramadresser, till vilka en spårinstruktion har avgivits, är lagrade på de adresser i spårminnet (TRACEM) 131 som sträcker sig från nolladressen till den adress, vars sekventiella läge är angivet av ett med 1 minskat tal från det senaste innehållet hos spåradressräknaren (RNGC) 132.

Då en utsignal från vippkretsen (FF3) 143 har en logisk nivå "1" så är det visat, att data på de mikro- programadresserna, till vilka en spårinstruktion har avgivits, är lagrade i de adresser hos spårminnet (TRACEM) 131 som sträcker sig från den adressen, som är angiven av spârräknarens (RNGC) 132 innehåll, till den adressen, vars sekventiella läge är angivet av ett med 1 minskat tal från det sista innehållet i spâradressräknaren (RNGC) 132. Då data skall lagras i fler adresser än spårminnets (TRACEM) 131 kapacitet så lagras data, vilka skall lagras i det överskjutande antalet adresser, i de adresserna i spårminnet (TRACEM) 131 som börjar med minnets noll- adress. De överskjutande data överlagras med andra ord på de data som redan lagrats i det föreskrivna antalet adresser i spårminnet (TRACEM) 131. De nya data lagras i de adresser som sträqker sig från spårminnets (TRACEM) 10 15 20 25 30 35 446 671 25 131 nolladress till den adressen, vars sekventiella läge är angivet av ett med 1 minskat tal från det aktuella innehållet i räknaren (RNGC) 132. I beroende av vippkret- sens (FF3) 143 tillstånd åstadkommer mikrodatorn (CPU) 101 utläsning.av innehållet i spârminnet (TRACEM) 131 via en utgångsmultiplexer 146 och den interna bussen 106.

Alla de sålunda utlästa data ledes till en presentations- enhet (CRT) 144 eller skrivare 145, visade i fig 9. Läs- styrkretsen (RCNT) 43 möjliggör utläsning av innehållet i det första mikroprogramminnet (MRAM) 23. Mikrodatorn (CPU) 101 åstadkommer att adressdata läses ut till adress- styrkretsen (ASC) 71 via den interna bussen 106. Data på den adress som är angiven av adresstyrkretsen (ASC) 71 matas till det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 via väljaren (SEL) 61. Innehållet på den motsvarande adressen i det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 läses ut.

De så utlästa data sändes vidare till den interna bussen 106 i grupper om åtta bitar genom verkan av en utgångs- multiplexer 146. Multiprocessorn (CPU) 101 hämtar i den i lika delar uppdelade formen innehållet i de lagrings- ställen i det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 som är angivna av adressdata, avgivna av adresstyrkretsen (ASC) 71. En utsignal från mikrodatorn (CPU) 101 lämnas till presentationsenheten (CRT) 144 eller skrivaren 145, visade i fig 9. Alla de ovan nämnda operationerna hos mikrodatorn (CPU) 101 följer ett redan i minnet (CM) 102 inskrivet program.

Sättet, på vilket en mikroprogramprovningsapparat enligt föreliggande uppfinning användes, skall nu beskri- vas.

Hänvisning göres först till förfarandet för använd- ning av apparaten med en paritetsbit skriven som prov- data i den andra sektionen (MRAM2) 27. (1) Ett tangentbord 103 påverkas för tillförsel av en kod för angivande av den andra sektionen (MRAM) 27 som den där en paritetsbit är skriven. Funktionsomkopp- lingsstyrkretsen 30 vidaresänder en för paritetskontroll- arbetsmoden erfordrad styrsignal. 10 15 20 25 30 35 446 671 26 (2) Ett på en pappersremsa skrivet mikroprogram läses ut medelst en pappersremsläsare (PTR) 147 (fig 9).

Mikrodatorn (CPU) 101 bringar de så inhämtade data att matas till skrivstyrkretsen (WCNT) Sl och mikroprogram- adresstyrkretsen (ASC) 71 via den interna bussen 106. (3) Från mikrodatorn (CPU) 101 avgivna data skrives in i den första sektionen (MRAMI) 26 genom den förenade verkan av skrivstyrkretsen (WCNT) 51 och mikroprogram- adresstyrkretsen (AST) 71. Vid denna tidpunkt skrives en paritetsbit in i den andra sektionen (MRAM2) 27. (4) Ett i den första sektionen (MRAMl) 26 skrivet mikroprogram exekveras. Då härvid ett paritetsfel upp- träder så stoppas avgivandet av klockpulser av feldetek- torn (ERCl) 28. Exekveringen av ett mikroprogram avbrytes på den adressen, där paritetsfelet har inträffat. (5) Lässtyrkretsen (RCNT) 43 hämtar data, som vidare- sänts från mikroadresstyrenheten (MAC) 21 till adress- bussen (A-BUSS) 22, och data, avgivna från det första mikroprogramminnet (MRAM) 23 till utgångsbussen 31.

Båda datagrupperna indikeras på presentationsenheten (CRT) 144. De i detta fall presenterade posterna är data beträffande adressen, på vilken ett paritetsfel har uppträtt, och en mot den adressen svarande mikro- instruktion.

Förfarandet för skrivning av en brytpunkt som test- data i den andra sektionen (MRAM2) 27 skall nu beskrivas. (l) Tangentbordet l03 påverkas för tillförsel av en kod för angivande av den andra sektionen (MRAM2) 27 som den som användes som en brytpunkt. Funktionsomkopp- lingsstyrkretsen 30 vidaresänder en styrsignal, erfordrad för brytpunktsarbetsmoden. (2) Ett på en pappersremsa skrivet mikroprogram läses ut via pappersremsläsaren (PTR) 147. Mikrodatorn (CPU) l0l bringar inhämtade data att tillföras skrivstyrkretsen (WCNT) 51 och mikroprogramstyrkretsen (ASC) 71 via den interna bussen 106. 10 15 20 25 30 35 446 671 27 (3) Från mikrodatorn (CPU) 101 tillförda data skrives i den första sektionen (MRAMI) 26 genom den förenade verkan av skrivstyrkretsen (WCNT) 5l och mikro- programadresstyrkretsen (ASC) 71. Den andra sektionen (MRAM2) 27 är inställd på en logisk nivå "O". (4) Provaren påverkar tangentbordet 103 för till- försel av data beträffande adressen för ett mikroprogram, som skall provas, med vilken adress exekveringen av mikroprogrammet skall upphöra. Mikrodatorn (CPU) 101 åstadkommer att den andra sektionen (MRAM2) 27 inställes på en logisk nivå "l" i arbetsmoden 2. Då man önskar inrätta ett flertal brytpunkter så upprepas ovannämnda förfarande. (5) Ett i den första sektionen (MRAMl) 26 inskrivet mikroprogram exekveras. Då i detta fall den första sek- tionen (MRAMI) 26 är angiven som en brytpunkt så stoppar spârstyrkretsen (TRC) 29 avgivandet av en klockpuls och avbryter exekveríngen av ett mikroprogram före pâbörjandet av en mikroinstruktion, som motsvarar en såsom en bryt- punkt angiven adress. Härvid bringar adresstacken (ASTK) 46 data på den såsom en brytpunkt angivna adressen att lagras i spârminnet (TRACEM) 131. (6) Mikrodatorn (CPU) 101 drar ut innehållet i spårminnet (TRACEM) l3l via lässtyrkretsen (RCNT) 43 för indikering på presentationsenheten (CRT) 144. I detta fall presenteras en såsom en brytpunkt angiven adress och en mot den adressen svarande mikroinstruktion. (7) När exekveringen av ett mikroprogram avbrytes på den sålunda presenterade adressen, inrättar provaren den följande brytpunkten genom samma förfarande som det enligt punkt (4) ovan. (8) Exekveringen av ett mikroprogram påbörjas med den i ovanstående punkt (6) presenterade adressen. Då funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 vidaresänder en spår- verksamgörande signal (TRCE) 47 till spårstyrkretsen (TRE) 29 så återställes vippkretsen (FFl) 67, vilket åstadkommer avgivande av en klockpuls. 10 15 20 25 30 35 446 671 28 Förfarandet för skrivning av en brytpunkt och spår- bit som provdata i den andra sektionen (MRAM2) 27 skall nu beskrivas. (1) Tangentbordet 103 påverkas för tillförsel av en kod för angivande av den andra sektionen (MRAM2) som den som användes som en brytpunkt och där en spârbit är skriven. Funktionsomkopplingsstyrkretsen 30 vidare- sänder en styrsignal, erfordrad för brytpunktsarbets- moden och spårarbetsmoden. (2) Ett på en pappersremsa skrivet mikroprogram läses ut medelst pappersremsläsaren (PTR) 147. Mikro- datorn (CPU) 101 bringar de sålunda inhämtade data att K tillföras skrivstyrkretsen (WCNT) 51 och mikroprogram- adresstyrkretsen (ASC) 71. (3) Från mikrodatorn (CPU) 101 avgivna data skrives i den första sektionen (MRAMl) 26 genom den förenade verkan av skrivstyrkretsen (WCNT) 51 och mikroprogram- adresstyrkretsen (ASC) 71. Den andra sektionen (MRAM2) 27 är inställd på en logisk nivå "O". (4) Provaren påverkar tangentbordet 103 för till- försel av data beträffande adressen, med vilken exekve- ringen av ett mikroprogram skall sluta. Adresserna, vilka skall spåras, är angivna av en mikroinstruktion, som exekveras före uppnåendet av adressen, med vilken exekveringen av ett mikroprogram skall sluta. Då varje mikroinstruktion är angiven att utföra spårninggfunktionen så är det möjligt att känna igen alla mikroinstruktioner som har exekverats. Då en förgreningsmikroinstruktion enbart är angiven att utföra spårningsfunktionen så är det möjligt att lätt känna igen den bana, över vilken ett mikroprogram är exekverat, och minska ett antal adresser, vilkas följning skall anges. (5) Ett i den första sektionen (MRAMI) 26 skrivet mikroprogram exekveras. Härvid är adressen, vars spär- ning är angiven, lagrad i spårminnet (TRACEM) 131 genom den förenade verkan av spårstyrkretsen (TBC) 29 och adresstacken (ASTAK) 46. Då den adress är uppnâdd som 10 15 20 446 671 29 är angiven som en brytpunkt så upphör avgivandet av en klockpuls genom spårstyrkretsens (TRC) 29 verkan.

Exekveringen av det i den första sektionen (MRAMI) 26 inskrivna mikroprogrammet avbrytes, innan en mikro- instruktion, som motsvarar den adress som är angiven som en brytpunkt, börjar exekveras. Vid denna tidpunkt åstadkommer adresstacken (ASTAK) 46 lagring av den motsvarande adressen i spârminnet (TRACEM) 131. (6) Mikrodatorn (CPU) 101 åstadkommer utläsning av hela innehållet i spårminnet (TRACEM) 131 medelst läs- styrkretsen (RCNT) 43. Sålunda utlästa data indikeras på presentationsenheten (CRT) 144. I detta fall är de på presentationsenheten (CRT) 144 angivna posterna den adress, vars spârning är angiven, den som en brytpunkt angivna adressen samt den mikroinstruktion som motsvarar den som en brytpunkt angivna adressen. 6. Industriell användbarhet: Mikroprogramprovningsapparaten enligt föreliggande uppfinning är särskilt effektiv för utvecklande av ett mikroprogram för en mikroprogramstyrd dator, i vilken ett mikroprogram är lagrat i ett läsminne (ROM) eller programmerbart läsminne (PROM).

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 446 671 30 PATENTKRAV

1. l. Apparat för provning av ett mikroprogram, använt med en elektronisk dator av mikroprogramtyp, k ä n n e t e c k n a d av ett minne (23), som är bildat av en första sektion, i vilken ett flertal mikro- instruktioner för styrning av den elektroniska datorns arbete är lagrade, och en andra sektion, i vilken är lagrade data för detekteringen av ett fel i mikroin- struktionerna och/eller data för styrning av avbrytandet av mikroinstruktionernas exekvering, en feldetektor (28), som då data för detekteringen av ett fel är in- skrivna i den andra sektionen detekterar ett fel i de mikroinstruktioner som är lagrade i minnets (23) första sektion i överensstämmelse med nämnda feldetekterings- data, en spårstyrkrets (29), som då data för styrning av avbrytandet av ett mikroprograms exekvering är lagrade i minnets (23) andra sektion avbryter exekveringen av de i den första sektionen av minnet (23) lagrade mikroin- struktionerna i överensstämmelse med nämnda data, en funktionsomkopplingsstyrkrets (30) för bestämning av det selektiva användandet av minnet (23) och ett med ett mikroprogram använt mikroprogramsmínne liksom det selek- tiva användandet av feldetektorn (28) och spârstyrkretsen (29), samt en lässtyrkrets (43) för läsning av innehållet i nämnda minne (23).

2. Apparat enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a d av en ingångs-utgângsstyrkrets (41) för angivande av de adresser i det allmänna registret eller huvudminnet i den elektroniska datorn, från vilka adresser data skall läsas ut, ett utgângsregister (40), i vilket adresserna i det allmänna registret eller huvudminnet skall skrivas, och ett ingângsregister (42), i vilket innehållet i det allmänna registret eller innehållet i huvudminnet, angivet av den elektroniska datorns centralenhet, är skrivna i överensstämmelse med det i utgångsregistret lagrade inne- hållet, varvid_lässtyrkretsen (43) alternativt är anord- 10 15 20 25 30 35 446 671 31 nad att hämta innehållet i ingångsregistret (42) och åstadkomma indikering av det innehållet på en presenta- tionsenhet.

3. Apparat enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e- t e c k n a d av en adresstack (46) för hållande av data på den adress som är angiven av den elektroniska datorns mikroadresstyrenhet vid mottagning av ett fler- tal styrsignaler från spårstyrkretsen (29).

4. Apparat enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e- t e c k n a d av en räknare (52) och en skrivstyrkrets (51), som skriver mikroinstruktioner i minnets (23) första sektion samt data för styrning av avbrytandet av exekveringen av mikroinstruktionerna i den andra sek- _tionen samt utsänder ett räknevärde till räknaren (52), så att räknaren (52) räknar data för styrning av stoppan- det av exekveringen av en mikroinstruktion, angiven av de data som är lagrade i den andra sektionen av minnet (23), eller en av nämnda spårstyrdata angiven mikro- instruktion, varvid en verksamgöringssignal, som avges från funktionsomkopplingsstyrkretsen (30), tillföres spårstyrkretsen (29) och lässtyrkretsen (43) för att medge exekveringen av spårningen och mikroinstruktionen.

5. Apparat enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a d därav, att adresstacken innefattar en spåradress- räknare (132) för räkning av ett antal spårade adresser och~ett spårminne (131) för lagring av adressen, på vilken från minnet (23) avgivna mikroinstruktioner är skrivna i överensstämmelse med den adress som är angiven av inne- hållet i spåradressräknaren.

6. Apparat enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e- t e c k n a d av en skrivstyrkrets (51) för skrivning av mikroinstruktioner i den första sektionen av minnet (23) samt data för detekteringen av ett fel i mikro- instruktionerna eller data för att styra avbrytandet av exekveringen av mikroinstruktionerna i den andra sek- tionen, en paritetsbitsgenerator (80) för utsändning av en paritetsbit vid mottagning av skrivdata från skriv- styrkretsen (51), en första väljare (77) för val av data, 10 20 25 30 35 446 671 32 som skall läsas ut från skrivstyrkretsen och utdata från paritetsbitsgeneratorn (80) till den andra sektionen av minnet (23), en mikroprogramadresstyrkrets (71) för tillförsel av den adress till minnet (23), pâ vilken adress data skall skrivas eller från vilken adress data skall hämtas, en andra väljare (61) för val av ut- data från mikroprogramadresstyrkretsen (71) eller en adressbuss (22), en första vippa (67) för lagring av en utsignal från den andra sektionen av minnet (23), en paritetskontrollkrets (69) för utförande av paritets- kontroll i överensstämmelse med utdata från den första sektionen av minnet (23) och den andra sektionen av minnet (23), samt en andra vippa (68) för lagring av utdata -från paritetskontrollkretsen (69), varvid funktionsomkopp- 15 lingsstyrkretsen (30) styr arbetet av de första och andra väljarna (77, 61) samt de första och andra vippor- na (67, 68).

7. Apparat enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k- n a d därav, att skrivstyrkretsen (51) innefattar ett ingângsregister (111) för att hålla från ingângsdonet tillförda data, ett flertal datahâllande register (112, 113, 114, 115, 116) för att hålla från ingângsregistret (lll) utlästa data, ett instruktionsregister (117) för att hålla en instruktion för beordrande av inskrivning av data i de första och andra sektionerna av minnet (23) samt en väljare (118) för val av ett av de datahållan- de registren (112, 113, 114, 115, 116) och avgivande av en skrivverksamgöringssignal till de första och andra sektionerna av minnet (23).

8. Apparat enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a d därav, att lässtyrkretsen innefattar ett första buffertorgan (141) för att hålla från spåradress- räknaren avgivna data, en vippkrets (143), som anger 1 en adresstack lagrade data, andra buffertorgan (142) för att hålla en utsignal från vippkretsen (143), en multi- plexer (146) för att selektivt utsända innehållet i spârminnet samt utdata från de första och andra sektioner- na av minnet (23), samt en väljare (147) för val av ut- 10 15 20 446 671 33 data från de första och andra buffertorganen (141, 142) eller multiplexern (146).

9. Apparat enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att funktionsomkopp- lingsstyrkretsen innefattar en första strömställare (91) för bestämning av vilken av feldetektorn och spår- styrkretsen som skall vara verksamgjord, en andra strömställare (92) för bestämning av vilket av den elektroniska datorns mikroprogramminne (82) och mikro- programprovningsapparatens minne (23) som skall tillåtas avge en utsignal, samt en grindkretsgrupp (S), som avgeremxföreskriven signal vid tillförsel av en utsignal från den första eller den andra strömställaren eller utsignaler från båda strömställarna.

10. Apparat enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att feldetektorn (28) innefattar en paritetskontrollkrets (69).

11. ll. Användning av en mikroprogramprovningsapparat enligt något av patentkraven 1-10 i en elektronisk dator med ett mikroprogramminne (82).