SE509562C2 - Förfarande för reglering av tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på papper i en beläggningsstation - Google Patents

Description

509 562 10 15 20 25 30 35 2 sätt en beläggningsmaterialkammare, som begränsas av ett mot un- derlaget som skall belaggas, såsom papper, kartong eller motsva- rande släpande beläggningsblad, en främre tätning och kanttät- ningar. Beläggningsmaterialet förs trycksatt in i nämnda belägg- ningsmaterialkammare, där beläggningsmaterialet kommer i direkt kontakt med underlaget som skall beläggas, varvid beläggnings- bladet utbreder och utjämnar ett beläggningsmaterialskikt av önskad tjocklek på ytan av underlaget som skall beläggas. Det finns i huvudsak två olika typer av sådana anordningar, å ena si- dan s.k. bladbeläggning med stor vinkel där beläggningsbladet nor- malt bildar en vinkel på tiotals grader med det rörliga underlaget som skall beläggas och å andra sidan bladbeläggning med s.k. liten vinkel där beläggningsbladet bildar en vinkel på endast några gra- der (normalt 0-l0°) med det rörliga underlaget som skall belaggas.

En fördel med beläggningen med liten bladvinkel, i synnerhet vid beläggning av kartong, är den relativt goda jämntjockleken av be- läggningsskiktet. vilket har betydelse för jämn tryckfärgsabsorp- tion. Dessutom kan föroreningar i beläggningssmeten och/eller kar- tongen passera förbi bladet utan att fastna vid detta, varvid bladránder icke uppkommer. En brist hos beläggningen med liten bladvinkel är att det är svårt att behärska beläggningsmaterial- mängden, ty t.ex. redan vid en liten ändring av den förut lilla vinkeln mellan bladet och det rörliga underlaget för reglering av beläggningsmaterialmängden, blir ändringen av den på det rörliga underlaget applicerade beläggningsmaterialmängden synnerligen stor. Den viktigaste storheten för reglering av beläggnings- materialmängden vid bladbeläggning med liten vinkel är i allmänhet den s.k. förspänningen av beläggningsbladet, vilket innebär att spetsen av belaggningsbladet böjs mekaniskt genom att avståndet från hela beläggningsanordningen till det rörliga underlaget reg- leras. Som reglerstorheter används dessutom belastningen på spets- partiet av beläggningsbladet och regleringen av bladvinkeln.

Beträffande teknikens ståndpunkt hänvisas dessutom till DE-publi- kationen 3 446 525. I anordningen enligt denna publikation kan 10 15 20 25 30 35 509 562 3 regleringen av beläggningsmaterialmängden genomföras med hjälp av rörligt anordnade fördämningslister. Brister hos lösningen enligt denna publikation är dock bl.a., att fördämingslisten måste vara mycket styv, så att cylindrarna avsedda för förskjutning av listen inte skall böja denna. Regleringen av returströmningen av belägg- ningsmaterial utförs vid lösningen enligt denna publikation genom reglering av storleken av en returströmningsspalt, varvid belägg- ningsmaterialtrycket kan variera avsevärt i banans tvärriktning.

Ifrågavarande anordning lämpar sig således inte för reglering av profilen av beläggningsmaterialmängden.

Teknikens ståndpunkt representeras dessutom av FI-patentansökan nr 861241, som beskriver ett förfarande och en anordning för beläggning av papper. Vid lösningen enligt denna ansökan förappli- ceras beläggningsmaterialet medelst ett böjligt blad och den slut- liga avstrykningen utförs medelst ett släpande avstrykningsblad.

Beläggningsanordningen är placerad på sidan av en motsvals och beläggningsmaterialet anligger mot banan över en lång sträcka. Vid den beskrivna lösningen är det besvärligt att avlägsna luft ur beläggningsmaterialet och integreringen av det släpande avstryk- ningsbladet i beläggningsanordningen försvårar serviceátgärderna.

Vid den beskrivna lösningen är beläggningsmaterialet utsatt för störningar, exempelvis ojämn fördelning av materialmängden, i appliceringszonen framför utjämningsbladet. En typisk följd av detta är kvarblivna längsriktade strimmor i banbeläggningen. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en väsent- lig förbättring i förhållande till teknikens ståndpunkt, så att beläggningsmaterialmängden kan regleras på önskat sätt i maskinens tvärriktning. För genomförande av detta är förfarandet enligt upp- finningen huvudsakligen kännetecknar därav, att vid förfarandet uträknas en skillnadsprofil mellan den uppmätta tvärsprofilen och den önskade tvärsprofilen, vilken skillnadsprofil matas som regle- ringsstorhet till funktionsanordningarna, som reglerar tvärspro- filen av belaggningsmaterialmängden, för korrigering av nämnda tvarsprofil. 509 562 l0 15 20 25 30 35 6 Enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen approximeras vid förfarandet genom beräkning en ekvation, som motsvarar skill- nadstvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på banan mellan den uppmätta tvärsprofilen och den önskade tvärsprofilen och genom nämda ekvation bestäms skillnadsprofilens medelvärdesfel och/- eller snedhet och/eller böjning och/eller frekvens vid ett periodiskt fel på beläggningsmaterialmängden, varvid parametrar motsvarande dessa värden matas som regleringsstorheter till reg- leranordningar, som reglerar nämnda egenskaper hos beläggnings- materialmängden, för korrigering av tvärsprofilen. ßeläggningsstationen enligt uppfinningen är i sin tur huvudsakli- gen kännetecknad därav, att beläggningsstationen eller ett efter beläggningsstationen anordnat skilt belåggningsblad är försett med i banans tvärriktning i zoner uppdelade, till skilda funktions- anordningar kopplade stöd- och/eller reglerkonstruktioner och/- eller med till stombalken i beläggningsstationen eller till det skilda beläggningsbladet kopplade funktionsanordningar, som är kopplade till nämde regler- och styrkrets för korrigering av tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på basis av mätdata från mätorganen.

Med uppfinningen uppnås flera fördelar i förhållande till tek- nikens ståndpunkt, av vilka fördelar den viktigaste är att regle- ringen av beläggningsmaterialmängden genomförs som sluten regle- ring och automatiskt. Regleringen av beläggningsmaterialmängden i tvärriktningen sker enligt uppfinningen på flera reglerställen i maskinens tvärriktning. För regleringen används till beläggnings- bladet mekaniskt anslutna konstruktioner, med hjälp av vilka av- strykningskraften som verkar i spetsen av bladet eller de skill- nader som förorsakas i beläggningsmaterialmängden som avstrykas kan andras. Vid förfarandet enligt uppfinningen jämförs den upp- mätta tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden och den önskade tvärsprofilen och uträknas storleken av den reglerrörelse som er- fordras vid reglerställena, varvid tvärsprofilen ändras så att den överensstämmer med den önskade tvärsprofilen. Vid beräkningen ut- 10 15 20 25 30 35 509 562 5 nyttjas den vetskapen att en ändring i den i förhållande till pap- persytan vinkelrata avstrykningskraften, som verkar i spetsen av belaggningsbladet, eller i belaggningsmaterialmangden som skall avstrykas förorsakar en andring i den slutliga belaggnings- materialmangden. Uppfinningens övriga fördelar och särdrag framgår av efterföljande detaljerade beskrivning av upppfinningen.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj under hänvisning till figurerna på bifogade ritningar, som sehematiskt visar olika utföringsalternativ av den uppfinningsenliga beläggningsstationen mför genomförande av förfarandet enligt uppfinningen.

Pig. l visar en schematisk och partiell perspektivvy av ett första utföringsalternativ av den uppfinningsenliga belaggningsstationen, dar en i zoner uppdelad ihålig och trycksattbar stödkonstruktion ar anordnad bakom ett belaggningsblad.

Pig. 2 visar schematiskt från sidan sett ett annat utföringsalter- nativ av den uppfinningsenliga belaggníngsstationen, dar bakom ett belaggningsblad ar anordnad en styv stödlist, som kan böjas på önskat satt för ändring av avstrykningskraften vid belaggnings- bladet.

Fig. 3 motsvarar i huvudsak fig. 2 uppifrån sett.

Pig. 4 visar ett utföringsalternativ av den uppfinningsenliga be- laggningsstationen, där ett belaggningsblad profileras induktiv: eller magnetiskt.

Pig. 5 motsvarar fig._4 uppifrån sett.

Fig. 6 visar ett utföringsexempel på den uppfinningsenliga belägg- ningsstationen, där regleringen av belaggningsmaterialmangden ut- förs genom begränsning av retur- och/eller tillströmningarna av belaggningsmaterial och/eller genom mekanisk profilering av ett belaggningsblad. 509 562 10 15 20 25 30 35 6 Pig. 7 visar ett utföringsalternativ av den uppfinningsenliga be- läggningsstationen, där höjningen av en stombalk i beläggningssta- tionen korrigeras och regleras.

Pig. 8 visar schematiskt en helhetsvy av reglersystemet för åskåd- liggörande av de olika stegen vid förfarandet enligt uppfinningen.

I fig. l år en motvals betecknad med hänvisningssiffran l och en över motvalsen förd bana, t.ex. en pappersbana, med hänvisnings- tecknet W. Ett beläggningsblad 3, som ingår i beläggningsstationen enligt fig. l, är monterat i en bladhàllare 7 och fast i denna med en fastlist 6.

Bakom beläggningsbladet 3 är anordnad en av elastiskt material tillverkad ihålig stödkonstruktion 4 i närheten av den fria spetsen av belaggningsbladet. Stödkonstruktionen år uppdelad i zoner i tvärriktningen av beläggningsstationen. Till var och en zon av nämnda elastiska, ihåliga stödkonstuktion 4 år kopplat ett tryckregleringsrör 5, genom vilket tryckmedium, såsom gas eller vätska leds till var och en zon. Trycket i var och en zon kan änd- ras på önskat satt, så att den avstrykningsskraft som verkar pâ materialbanan W och det på banytan applicerade beläggningsmate- rialet i spetsen av beläggningsbladet 3 kan ändras på önskat sätt.

Genom matning av olika stora tryck till de olika zonerna i den elastiska, ihåliga stödkonstruktionen b kan sålunda beläggnings- bladet 3 profileras. I fig. l visas av beläggningsstationen endast beläggningsbladet 3 med fäst- och regleranordningar. Konstruk- tionen enligt fig. 1 kan dock tillämpas t.ex. i samband med beläggningsanordningar med kort uppehâllstid enligt teknikens ovan beskrivna ståndpunkt eller i samband med belaggningsanordningar av sprutappliceringstyp e.d. Beläggningsbladet 3 kan även användas enbart för utjämning och profilering av ett beläggningsmaterial som applicerats på ytan av materialbanan redan före beläggnings- konstruktionen enligt fig. l. Motsvarande tillämpningar är möjliga även i samband med de utföringsformer av uppfinningen som beskrivs i det följande. 10 15 20 25 30 35 509 562 7 Pig. 2 och 3 visar ett uföringsformalternativ till beläggnings- stationkonstruktionen enligt fig. l. Även i fig. 2 är en motvals betecknad med hänvisningssiffran 1 och en pappersbana e.d. med hänvisningstecknet W. Vid utföringsformen enligt fig. 2 är bakom ett beläggningsblad 10 anordnad en styv stödlist ll, som sträcker sig i maskinens tvärriktning över bredden av belaggningsbladet 10.

Beläggningsbladet 10 är på samma sätt som i fig. 1 monterat i en bladhållare 16 och fäst i denna med en bladinfästningslist 15. Vid utföringsformen enligt fig. 2 är flera funktionsanordníngar 13 monterade i beläggningsstationen över maskinens bredd. Stänger 12 i funktionsanordningarna är fastade vid stödlisten ll. Stödlisten ll är sålunda uppdelad i zoner i maskinens tvärriktning på sådant sätt, att en egen funktionsanordning 13 verkar på var och en zon genom förmedling av en stång 12. Funktionsanordningen 13 är sådan, att dess stång l2 kan förskjutas fram och åter, d.v.s. stången drar eller skjuter. Medelst var och en funktionsanordning 13 kan således beläggningsbladet 10 belastas mot banan och från denna genom förmedling av stången 12 och stödlisten ll. Funktionsanord- ningarna 13 är monterade på stomkonstruktioner i beläggningssta- tionen genom förmedling av ett stöd 14 för funktionsanordningen.

Rörelsemöjligheterna hos funktionsanordningarna 13 kan förverkli- gas på flera olika alternativa sätt. En möjlig utföringsform är en funktionsanordning 13, där den rörelse som stången 12 âstadkomer grundar sig på värmeutvidgningseffekt. Genom ändring av tempera- turen av funktionsanordningen 13 kan sålunda stången 12 förskjutas mot eller från banan U. Genom ändring av temperaturen av funk- tionsanordningarna 13 kan alltså den avstrykningskraft som verkar på banan W eller det på banan applicerade belåggningsmaterialet i spetsen av beläggningsbladet 10 ändras lokalt. Funktionsanord- ningen 13 kan även fungera mekaniskt eller på något annat lämpligt SäCC.

Funktionsanordningarna kan även förverkligas så, att deras rörelse grundar sig på styrkan av ett índuktivt alstrat eller förstärkt magnetfält. En sådan tillämpning av uppfinningen visas i fig. 4 5Û9 562 l0 15 20 25 30 35 8 och 5. Vid utföringsformen enligt fig. 4 är en motvals fortfarande betecknad med hänvisningssiffran l och en bana med hänvisnings- tecknet U. Ett beläggningsblad 24 är på samma sätt som vid de föregående utföringsformerna monterat i en bladhållare 26 och fäst i denna med hjälp av en bladinfästningslist 25. Vid utförings- formen enligt fig. 4 och 5 består funktionsanordningarna av flera över maskinens bredd anordnade elektromagnetiska anordningar, där en magnetkärna 19 i var och en anordning motsvarar stången i funk- tionsanordningen i utföringsformen enligt fig. 2 och 3. Magnet- kärnan 19 är försedd med en spole 22, som via en strömkrets 20 i elektromagneten är kopplad till en elkälla 21. Genom ändring av styrkan och/eller riktningen av elströmmen i elektromagnetens strömkrets 20 fås magnetkärnan 19 att röra sig på samma satt som stången 12 i funktionsanordningarna enligt fig. 2 och 3. Magnet- kärnan 19 kan verka antingen direkt på beläggningsbladet 24 eller också på en bakom beläggningsbladet 24 anordnad stödlist 23 på samma sätt som i fig. 2 och 3. Med utföringsformen enligt fig. 4 och 5 åstadkoms sålunda sama inverkan på regleringen av belägg- ningsmaterialmängden som med utföringsformen enligt fig. 2 och 3.

Pig. 6 visar schematiskt ännu en utföringsform för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen. I fig. 6 är en motvals betecknad med hänvisningssiffran l och en över valsen löpande bana med hän- visningstecknet W. I belaggningsstationkonstruktionen enligt fig. 6 är ett beläggningsblad 30 på sedvanligt sätt monterat i en bladhållare. Bladhållaren jämte infästningsorgan är i fig. 6 be- tecknad med hänvisningssiffran 31. Till beläggningsstationen en- ligt fig. 6 hör dessutom en styrvagg 32, som i beläggningssta- tionen bildar en lapp mellan en tillströmning hl och en retur- strömning 40 av beläggningsmaterial. Returströmningskanalen 40 är begränsad mellan styrväggen 32 och stödkonstruktionen för belägg- ningsbladet.

I beläggningsstationen enligt fig. 6 kan mängden av beläggnings- material ändras och regleras i maskinens tvärriktning genom att beläggningsbladet 30 skjuts framåt eller dras tillbaka i förhål- 10 15 20 25 30 35 509 562 9 lande till motvalsen l med hjälp av första funktionsanordningar 34, som är mekaniskt anslutna till beläggningsbladet 30. Flera funktionsanordningar 3ß är anordnade över maskinens bredd, varvid varje stång 35 i funktionsanordningarna motsvarar en egen zon i maskinens tvärriktning. Å andra sidan kan mängden av beläggningsmaterial vid utförings- formen enligt fig. 6 ändras och regleras 1 maskinens tvärriktning på sådant sätt, att returströmningen av beläggningsmaterial i be- läggningsstationen begränsas eller underlättas genom ändring av geometrin av áterströmningskanalen 40. Detta åskádliggörs i fig. 6 på sådant sätt, att beläggningsstationen är försedd med andra funktionsanordningar 36, av vilka det finns flera i maskinens tvärriktning. Stänger 37 i dessa funktionsanordningar är kopplade till en list eller liknande i returströmningskanalen 40, så att nämnda list i returströmningskanalen k0 kan förskjutas genom för- skjutning av stängerna för att lokalt strypa eller underlätta re- turströmingen.

För det tredje kan mängden av beläggningsmaterial vid utförings- formen enligt fig. 6 ändras och regleras i maskinens tvärriktning på sådant sätt, att längden av en spetslist 33 vid läppen mellan till- och returströmningen ändras, d.v.s. läppen eller spetslisten förflyttas närmare eller från motvalsen l. Detta åskådliggörs i fig. 6 på sådant sätt, att spetslisten 33 är kopplad genom förmed- ling av stänger 39 till flera över maskinens bredd anordnade funk- tionsanordningar 38, medelst vilka spetslisten 33 kan förflyttas på ovan beskrivet sätt.

Vid förfarandet enligt uppfinningen regleras beläggningsmaterial- mängden på banan dessutom genom korrigering av böjningen av en stombalk i beläggningsstationen. Detta åskádliggörs helt schema- tiskt i fig. 7. Funktionen av beläggningsstationen störs av vrid- ning av stombalken på grund av värmeutvidgning och mekaniska spän- ningstillstånd. Just denna företeelse kallas böjning av stombalken i beläggningsstationen. I fig. 7 är ett beläggningsblad beteck- 509 562 10 15 20 25 30 35 10 nat med hänvisningssiffran 27 och en schematisk stombalk i belägg- ningsstationen med hänvisningssiffran 28. Böjningen av stombalken 28 kan korrigeras t.ex. på sådant sätt, att kanaler för vätske- u eller gascirkulation anordnas 1 stombalken enligt fig. 7. Dessa kanaler i stombalken 28 är så anordnade, att deras avstånd till beläggningsbladet 27 är olika stora. Eftersom dessa kanaler i stombalken 28 ligger på olika avstånd från beläggningsbladet 27 fås stombalken att'böja sig i önskad riktning genom matning av vätska eller gas med olika temperaturer till den närmare bladet belägna kanalen och den längre bort frán bladet belägna kanalen.

I fig. 7 är temperaturen av mediumet i den närmare bladet belägna kanalen betecknad med hänvisningstecknet T1 och temperaturen av mediumet i den längre bort från bladet belägna kanalen med hänvis- ningstecknet Iz. Temperaturen av själva stombalken är i fig. 7 be- tecknad med hänvisningstecknet TP. Stombalken 28 kan böjas även t.ex. med hjälp av hydrauliskt tryck. Som ett tredje alternativ kan användas ett i fig. 7 visat, vid stombalkskonstruktionen 28 fäst värmeelement 29. Stombalken 28 kan böjas pä önskat sätt genom ändring av värmeelementets temperatur TL.

I det följande beskrivs förfarandet enligt uppfinningen närmare under hänvisning till fig. 8, som åskådliggör de olika stegen vid förfarandet. I fig. 8 är en bana betecknad med hänvisningstecknet W, en motvals med hänvisningssiffran l och funktionsanordningar med hänvisningssiffran S5. Var och en funktionsanordning 55 mot- svarar ett reglerställe. En grundförutsättning för förfarandet är, att den av rörelsen av funktionsanordningen på ett reglerställe förorsakade formen av förändringen av beläggningsmaterialmängden i banans tvärriktning är känd. Den kallas formen av funktionsanord- ningens profilmotsvarighet och den är beroende av konstruktionen av den för tillämpning av förfarandet avsedda beläggningssta- tionen. Formen av profilmotsvarigheten är praktiskt taget oberoen- de av stället i maskinens tvärriktning och av andra faktorer i beläggningsprocessen, såsom sammansättningen av beläggningsmate- rialet och mängden av det på banan U applicerade beläggnings- 10 15 20 25 30 35 509 562 ll skiktet. Den absoluta storleken av píofilmotsvarigheten bestäms skilt fög sig för var och en beläggningsprocess. Som ett första steg vid förfarandet bestäms en förstärkningskoefficient k, som erhålls genom jämförelse av den absoluta storleken av profil- motsvarigheten med den erforderliga hastigheten av regleringen av beläggningsmaterialmängden. Bestämmingen av förstärkningskoef- ficienten k kan utföras t.ex. så, att maskinskötaren bestämmer förstärkningskoefficienten och inmatar den i en programmerbar styrenhet 50. Förstärkningskoefficienten k kan även vara själv- bestämbar, varvid styrenheten 50 under regleringsförfarandet hela tiden uträknar och vid behov förändrar värdet på förstärkninga- koefficienten.

Vid förfarandet mäts sedan tvarsprofilen av den på banan W appli- cerade beläggningsmaterialmangden och profilen jämförs med den önskade tvärsprofilen. Detta åskädliggörs i fig. 8 med mätgivare S4 för beläggningsmaterialmängden. Givarna mäter tjockleken av beläggningsmaterialmängden och sänder signaler motsvarande mät- resultatet till styrenheten 50. I stället för de fixerade mät- givarna 54 enligt fig. 8 kan även användas en eller flera tvärs över banan W passerande eller traverserande mätgivare.

Sedan uträknar styrenheten 50 skillnaden mellan den uppmätta tvärsprofilen och den önskade tvärsprofilen och uttrycker den som en skillnadsprofil av beläggningsmaterialmängden. Den önskade tvärsprofilen har på förhand inprogrammerats i styrenheten 50.

När skillnadsprofilen har uträknats bestäms fortfarande genom be- räkning följande parametrar av skillnadsprofilen: 5 en parameter som anger medelvärdet av skillnaden mellan den uppmätta och den önskade profilen, d.v.s. medelvärdesfelet en parameter som anger snedheten av skillnaden mellan den IU' uppmätta och den önskade profilen, d.v.s. av skillnadspro- filen 509 562 10 15 20 25 30 35 12 g en parameter som anger konvexiteten eller konkaviteten av skillnaden mellan den uppmätta och den önskade profilen, d.v.s. av skillnadsprofilen.

Dessutom bestäms genom beräkning av s.k. restskillnadsprofil av skillnadsprofilen.

Parametrarna 3, Q, g och restskillnadsprofilen bestäms genom app- roximering av en parabelekvation, som motsvarar skillnadsprofilen så bra som möjligt. Denna parabelekvation är y - d 0 f(wt) 0 (a + bx + cxz), där y - mängden av beläggningsmaterial x - koordinaten i tvärriktningen (origo ligger mitt på banan) a,b,c - ovannämda bestämbara parametrar t - tiden d - storleken av ett periodiskt fel i beläggningsmaterialmängden u - frekvensen av ett periodiskt fel i beläggningsmaterialmängden Parametrarna Q och 9 används i funktionsanordningar, vilkas frek- vensgensvar tillåter en rörelsehastighet på ca 20 Hz. Dessa para- metrar anvands för korrigering av ett periodiskt fel i belägg- ningsmaterialmängden i maskinriktningen med hjälp av en periodisk rörelse överförd till alla reglerställen. Detta periodiska fel i beläggningsmaterialmängden beror bland annat på ojämmheter på mot- valsen, och beaktandet av dessa parametrar Q och 9 bidrar till att eliminera ifrågavarande periodiska fel.

Om man önskar reglera endast en del av ovannämnda faktorer eller alltså lämna dem att regleras genom restskillnadsprofílen ger man de parametrar som anger de bortlämnade faktorerna värdet 0. Rest- skillnadsprofilen bestäms på sådant sätt, att ovan angivna parabel 10 l5 20 25 30 35 509 562 13 subtraheras från den utrakade skillnadsprofilen, som uttrycks som en funktion mellan positionen i banans tvarriktning och belägg- ningsmaterialmangden.

I ett följande steg vid förfarandet sands värdet på parametern a från styrenheten 50 till en första regleranordning 51, med hjalp' av vilken värdet på beläggningsmaterialmangden i maskinriktningen kan andras. Värdet i maskinriktningen kan andras med regleranord- ningen 51 antingen direkt över stänger i funktionsanordningar S5 eller också genom förskjutning av belaggningsenheten som en hel- het, vilket i fig. 8 åskådliggöra med en reglerlinje L. Pâ motsva- rande sätt sänds värdet på den bestämda parametern b till en andra regleranordning 52, med hjälp av vilken snedheten av belaggnings- stationen kan korrigeras. Vidare sands vardet på parametern c till en tredje regleranordning 53, med hjälp av vilken böjningen av belaggningsstationens stombalk kan korrigeras. Regleranordningarna 51,52 och 53 arbetar sålunda som ”förregleringsorgan", och finreg- leringen av profilen utförs med hjälp av funktionsanordningarna 55.

Sedan bestäms den rörelse av funktionsanordningen som erfordras vid reglerstàllena genom att den kända profilmotsvarigheten vid reglerstallena i tur och ordning jämförs med den restskillnads- profil som råder vid dessa, det lokala vardet på restskillnads- profilen multipliceras med förstärkningskoefficienten k, resulta- tet divideras med profilmotsvarigheten vid reglerstallet och re- sultaten för de olika reglerställena adderas.

Därefter bestäms den motsvarande erforderliga rörelseprofilen av funktionsanordningen genom förenande av de vid vart och ett reg- lerställe utraknade erforderliga rörelserna av funktionsanord- ningen. Härvid strävar styrenheten 50 och regleranordningarna 5l.52,53 att reglera profilen av beläggningsmaterialmängden på sådant satt, att vardena på parametrarna a,b,c i ovan angivna parabelekvation och restskillnadsprofilen blir noll. 509 562 10 15 20 25 30 35 14 Därefter bestäms vid förfarandet antingen en ny förstärkningskoef- ficient k eller också mäts tvärsprofilen av beläggningsmaterial- mängden på nytt och jämförs med den önskade tvärsprofilen. Förfa- randet fortgår således som sluten och kontinuerlig reglering. Vid förfarandet behöver värdet på förstärkningskoefficienten k inte nödvändigt bestämmas och korrigeras i varje cykel, utan styr- enheten kan vara så programerad, att ett nytt värde på förstärk- ningskoefficienten k bestäms först efter ett visst antal cykler.

Förfarandet kan även förverkligas så, att värdet på reglerings- koefficienten k bestäms en gång i början av förfarandet och hålls oförändrat under genomförandet av förfarandet.

De vid förfarandet uträknade regleringsrörelserna förorsakar ett av tiden beroende fel i den på banan U applicerade beläggnings- materialmängden särskilt vid användning av de i fig. 1-3 visade utföringsformerna av den uppfinningsenliga beläggningsstationen.

Eftersom regleringsförfarandet enligt uppfinningen dock enligt det ovan angivna följer principen med en sluten regleringskrets, åstadkommer den slutna regleringen en korrigering av det förorsa- kade felet genast under följande regleringsomgàng. På detta sätt elimineras felet med en fördröjning som bestäms av hastigheterna av mät- och räknemetoderna och rörelsehastigheten av funktions- anordningarna.

Såsom ovan redan framfördes omvandlar de för genomförande av det uppfinningsenliga förfarandet avsedda beläggningsstationerna de genom mätning och beräkning erhållna rörelseprofilerna av funk- tionsanordningarna vid de i banans tvärriktning belägna regler- ställena till avstrykningskrafter på beläggningsbladet eller till avstrukna beläggningsmaterialmängder. Om beläggningsstation- konstruktionerna kan ännu framhållas, att man t.ex. vid användning av sådana lösningar vid utföringsformerna enligt fíg. 2-5 där kon- taktområdet mellan funktionsanordningarna och beläggningsbladet l0,2& ligger mycket nära den fria spetsen av beläggningsbladet uppnår den fördelen, att vinkeln mellan beläggningsbladet 10,24 och banan W bibehålls nästan konstant under regleringsrörelserna. 10 15 20 25 30 35 509 562 l5 På grund av detta ändras beläggningsmaterialmängden efter regle- ringsrörelsen direkt till sitt rätta värde, och slipning av beläggningsbladet 10,24 medför inte sådana tidsberoende fel i be- läggningsmaterialmängden som observeras i de flesta beläggnings- processer. Förut har denna möjlighet begränsats av känslighet för variationer i avstrykningskraften förorsakade av dynamiska stör- ningar som beror på antingen konstruktionen eller processen. Såda- na variationer leder till fel i beläggningsmaterialmängden. Vid de i fig. 2-5 visade utföringsformerna av beläggningsstationen är, med undantag av den helt mekaniska funktionen, de fysikaliska pro- cesser som åstadkommer rörelse av funktionsanordningarna synnerli- gen snabba, varför de kan regleras snabbt genom efter en genom mätning upptäckt störning. De kan även synkroniseras med en even- tuell periodiskt förekommande dynamisk störning. Även med lös- ningen enligt fig. l kan en motsvarande snabb funktion uppnås eftersom volymerna av den ihåliga stödkonstruktionen 6 är obetyd- liga.

Utföringsformen enligt fig. 4 och 5 är förutom det ovan angivna även självinställande genom att en dynamisk störning åstadkommer en rörelse i funktionsanordningarna som åstadkommer en rörelsen bekämpande förändring i strömkretsen. Spetsen av beläggningsbladet 24 hålls i sama vinkel mot banan W, men avstrykningskraften änd- ras. Genom detta kan ett av bladvinkelförändring förorsakat, tids- beroende fel i beläggningsmaterialmängden undvikas.

En fördel vid den i fig. 6 visade utföringsformen är att belägg- ningsbladet 30 inte behöver påverkas för åstadkommande av regle- ring i tvärriktningen. Detta eliminerar helt möjligheten till upp- komst av ett tidsberoende fel i beläggningsmaterialmängden föror- sakat av en ändring av bladvinkeln. Utgångspunkten är här vissa i praktiken gjorda iakttagelser, enligt vilka, vid användning av en sådan lösning där på banans W yta först medelst en lämplig belägg- ningsanordning utbreds ett beläggningsmaterialskikt som sedan ut- jämnas medelst ett efter den egentliga beläggningsanordningen be- läget utjämningsblad, den på banans W yta utbredda beläggnings- 509 562 10 16 materialmangden påverkar den belaggningsmaterialmangd som blir kvar på banan U efter det sista avstrykande belaggningsbladet.

Uppfinningen ha: ovan beskrivits genom exempel under hänvisning till de i figurerna på bifogade ritning visade utföringsformerna.

Uppfinningen ar dock inte begränsad till att avse enbart de i fi- gmxrerzza visade utföringsformerna, utan olika utföringsalterxxativ av uppfinningen kan variera inom ramen för den i vídstående patentkrav definierade uppfinningstanken.

Claims (31)

10 15 20 25 30 17 509 562 Patentkrav

1. l. Förfarande för reglering av tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på papper eller annat banmaterial i en beläggningsstation, vid vilket förfarande banan (W) transporteras över en motvals (1) och beläggningsmaterialet utjämnas med ett mot banan (W) belastat beläggningsblad (3, 10, 24, 27, 30) och vid vilket den på banan (W) applicerade beläggningsmaterialmängden regleras med hjälp av funktionsanordriingar som påverkar konstruktioner i beläggningsstationen och vid vilket forfarande tvärsprofilen av den på banan (W) applicerade beläggningsmatetialmängden mäts kontinuerligt, k ä n n e t e c k n at därav, att vid förfarandet uträknas en skillnadsprofil mellan den uppmätta tvärsprofilen och den önskade tvärsprofilen, vilken skillnadsprofil matas som regleringsstorhet till funktionsanordníngarria, som reglerar tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden, för korrigering av nämnda tvärsprofil, att vid förfarandet approximeras genom beräkning en ekvation, som motsvarar skillnadstvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på banan mellan den uppmätta tvärsprofilen och den önskade tvärsprofilen och genom nämnda ekvation bestäms skillnadsprofilens medelvärdesfel och/eller snedhet och/eller böjning och/eller frekvens vid ett periodiskt fel på beläggningsmaterialmängden, varvid parametrar motsvarande dessa värden matas som regleringsstorheter till regleranordningar, som reglerar nämnda egenskaper hos beläggningsmateiialmängden, för korrigering av tvärsprofilen.

2. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att parametrarna motsvarande medelvärdesfelet och storleken av det periodiska felet på beläggningsmaterialmängden och/eller frekvensen av det periodiska felet på beläggningsmaterialmängden matas som regleringsstorheter till en regleranordning, som korrigerar medelvärdet av beläggningsmaterialmängden.

3. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att parametrarna motsvarande storleken av det periodiska felet på beläggningsmaterialmängden och/eller lfrekvensen av det periodiska felet på beläggningsmaterialmängden matas som regleringsstorheter till funktionsanordningar, som reglerar tvärsprofilen av beläggningsmateiialmängden.

4. Förfarande enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid förfarandet approximeras ekvationen av en parabel.

5. Förfarande enligt något av patentkraven 1-4, k än n e t e c k n at därav, att vid förfarandet bestäms en restskillriadsprofil av beläggningsmaterialmängden genom subtrahering av den approximerade, skillnadsprofilen uttryckande ekvationen fiån den uppmätta och uträknade skillnadsprofilen. O:\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32 l47SE00.p.doc 10 15 20 25 30 509 562 18

6. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n at därav, att den erforderliga rörelsen av ftmktionsanordriingar vid reglerställen bestäms genom jämförelse av en känd profilmotsvarighet vid vart och ett reglerställe, dvs. den av rörelsen av funktionsanordningen åstadkomna formen av ändringen av beläggningsmaterialmängden, med den vid ifi-ågavarande reglerställe rådande restskillnadsprofilen och till funktionsanordningarna ges en motsvarande regleringsirnpuls för korrigering av skillnadsprofilen.

7. F örfarande enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att den erforderliga rörelsen av funktionsanordningar vid reglerställena bestäms genom lokal multiplicering av värdet på restskíllnadsprofilen med en förstärkningskoeffïcient och dividering av resultatet med reglerställets profilmotsvarighet, varvid förstärkningskoefficienten har bestämts genom järnförelse av den absoluta storleken av profilrnotsvarigheten med den erforderliga hastigheten för reglering av beläggningsmaterialmängden.

8. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n at därav, att för korrigering av profilen av beläggningsmaterialmängden bestäms en rörelseprofil av funktionsanordningama genom förenade av de vid vart och ett reglerställe uträknande erforderliga rörelserna av funktionsanordningen.

9. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att förfarandet fortsätts som sluten reglering genom att beläggningsmaterialmängden mäts på nytt i varje cykel efter en redan utförd korrigering av profilen av beläggningsmaterialmängden.

10. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n at därav, att ett nytt värde på förstärkningskoefficienten för reglerstället bestäms i varje cykel eller efter ett visst antal cykler vid den slutna regleringen.

11. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n at därav, att tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden regleras medelst funktionsanordningar, vilka verkar direkt eller över en stödlist på beläggningsbladet och med vilka profilen av beläggningsbladet regleras.

12. Förfarande enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k n a t därav, att profilen av beläggningsbladet regleras medelst fimktionsanordningar (4, 13, 20, 34, 55) belägna på flera ställen i banans (W) tvärriktning genom att beläggningsbladet (3, 10, 24, 27, 30) belastas mot banan (W) eller dras bort från denna.

13. Förfarande enligt patentkravet ll eller 12, k ä n n e t e c k n at därav, att rörelsen av funktionsanordriingarna (4) åstadkoms med hydrauliskt eller pneumatiskt tryck.

14. Förfarande enligt patentkravet 11 eller 12, k ä n n e t e c k n at därav, att rörelsen av funktionsanordningarna åstadkoms mekaniskt. O:\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32 14751500. p.doc 10 15 20 25 30 1, 509 562

15. Förfarande enligt patentkravet 11 eller 12, k ä n n e t e c k n at därav, att rörelsen av funktionsanordningarna (13) åstadkoms genom värmeutvidgningseffekt genom uppvärmning och avkylning av funktionsanordníngarna (13).

16. Förfarande enligt patentkravet ll eller 12, k ä n n e t e c k n at därav, att rörelsen av fimktionsanordningama (20) åstadkoms induktivt eller elektromagnetiskt.

17. Förfarande enligt något av patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n a t därav, att tvärsprofilen av beläggníngsmaterialmängden regleras genom reglering av strömning av beläggningsmaterial och/eller strömningskarialer i beläggningsstationkonstrulctionen.

18. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n at därav, att snedheten av skillnadsprofilen av beläggningsmaterialmängden korrigeras genom svängning av beläggningsstationen eller en stombalk (28) i beläggningsstationen.

19. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att konvexiteten eller konkaviteten av skillnadsprofilen av beläggningsmaterialmängden korrigeras genom böjning av stombalken (28) i beläggningsstationen.

20. Förfarande enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n at därav, att stombalken (28) böjs genom temperaturskillnader som åstadkoms i stombalken.

21. Förfarande enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n at därav, att stombalken (28) böjs genom hydraulisk eller mekanisk belastning.

22. Belastningsstation för genomförande av förfarandet enligt något av de föregående patentkraven, i vilken en bana (W) är ledd att löpa över en motvals (1) och vilken beläggningsstation är försedd med ett mot banan (W) belastningsbart belåggningsblad (3, 10, 24, 27, 30), som är monterat i en på en stombalk (28) i beläggningsstationen stödd bladhållare (7, 16, 26, 31), och till vilken beläggníngsstation är ansluten mätorgan (54) genom förrnedlirig av en regler- och styrkrets för mätning av tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden, k ä n n e- t e c k n a d därav, att beläggningsstationen eller ett efter beläggningsstationen anordnat skilt beläggningsblad är försett med i banans (W) tvänikming i zoner uppdelade, till skilda fimktionsanordningar kopplade stöd- och/eller reglerkonsnulctioner och/eller med till stombalken (28) i beläggningsstationen eller till det skilda beläggningsbladet kopplade funktionsanordrringar, som är kopplade till nämnda regler- och styrkrets för korrigering av tvärsprofilen av beläggningsmaterialmängden på basis av mätdata från mätorganen (54), att den i zoner uppdelade regler- och/eller stödkonstruktionen omfattar funktionsanordningar (4, 13, 20, 34, 55), som påverkar beläggningsbladet (3, 10, 24, 27) eller utslätningsbladet (30) på flera ställen i banans (W) tvärriktriing och som är anordnade att belasta beläggningsbladet (3, 10, 24, 27) eller utslätningsbladet (30) mot banan (W) eller dra bort det från banan (W). O:\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32 l 47SE00.p.doc 10 15 20 25 30 509 562 20

23. Beläggningsstationen enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda regler- eller stödkonstruktion omfattar en bakom beläggningsbladet (3) eller utslämingsbladet (30) monterad ihålig, flexibel ochi zoner uppdelad stödkonstruktion (4), som är anordnad att belastas med hydrauliskt eller pneurnatiskt tryck.

24. Beläggningsstation enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda regler- eller stödkonstruktion omfattar en bakom beläggningsbladet (10) eller utslätningsbladet (30) anordnad stödlist (11), som är kopplad zonvis till funktionsanordningar ( 13), medelst vilka stödlisten (1 1) kan dras tillbaka eller skjutas framåt.

25. Beläggningsstation enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda regler- eller stödkonstnilction omfattar uppvärmbara eller avkylbara funktionsanordningar (13), som på basis av värmeutvidgningseffekten är anordnade att belasta beläggningsbladet (10) eller utslätriingsbladet (3 O).

26. Beläggningsstation enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att funktionsanordningarna (20) fungerar induktivt eller eleknomagnetiskt.

27. Beläggningsstation enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda stödkonstrulction omfattar (36, 38) för strömníngskanaler i regler- eller organ reglering av beläggningsmaterialströmningar och/eller for begränsning av beläggningsstationkonsuuktionen.

28. Beläggningsstation enligt något av patentkraven 22-27, k ä n n e t e c k n a d därav, att de till beläggningsstationens stombalk (28) kopplade funktionsanordningarna (29) omfattar organ för åstadkommande av en temperaturlörändring i stombalken (28) for böjning av stombalken (28).

29. Beläggningsstation enligt patentkravet 28, k ä n n e t e c k n a d därav, att kanaler är utformade i stombalken (28) för cirkulation av ett vänneregleringsrnedium.

30. Beläggningsstation enligt patentkravet 28, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett skilt värmeelement (29) är anslutet till stombalken.

31. Beläggningsstation enligt något av patentkraven 22-27, k ä n n e t e c k n a d därav, att de till stombalken (28) kopplade fimktionsanordningarna är hydrauliska och anordnade att korrigera stombalkens (28) läge och/eller böjning genom inverkan av det hydrauliska trycket. O:\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32l47SE00.p.doc