SE457296B - Apparat foer avlaesning av en optiskt kodad skivformad uppteckningsbaerare - Google Patents

Description

457 296 kvensen hos den digitala signal som läses. Om det spiralformiga informations- spåret avsökes in ifrån och utåt minskar således uppteckningsbärarens rota- tionshastighet gradvis. För en optimal avläsning av uppteckningsbäraren krävs olika servosystem som samverkar med det optiska lässystemet. Exempelvis inne- fattar läsapparaten ett inställningssystem för att styra läsfläckens radiella läge på uppteckningsbäraren, vilket inställningssystem säkerställer att läs- fläcken förblir centrerad på informationsspåret oberoende av eventuella excen- triciteter hos detta informationsspår. Vidare innefattar läsapparaten ett fo- kuseringssystem som säkerställer att lässtrålknippet förblir korrekt i fokus på uppteckningsbärarens infonmationsyta. Emedan infonnationsspårets bredd är myc- ket liten och informationstätheten mycket hög ställes höga krav på dessa servo- system.

Först och främst måste servosystemen ha en hög förstärkning och en stor bandbredd för att uppnå en noggrann inställning och fokusering av läsfläcken.

Sådana servosystem är emellertid mycket känsliga för störsignaler som följd av ofullkomligheter i uppteckningsbäraren, såsom intryckningar i upptecknings- materialet och sprickor eller föroreningar i uppteckningsbärarytan. Som följd av sådana ofullkomligheter kan utläsningen av information bli störd under en viss tid. Men också styrsignalerna som matas till servosystemen blir störda.

Som följd av hög förstärkning och stor bandbredd hos dessa servosystem kan en sådan strörning resultera i att ett eller båda servosystemen drivs utanför sina styrområden, så att de i verkligheten temporärt blir overksamna. Emedan en korrekt avläsning inte är möjlig förrän båda servosystemen har låst in sig igen betyder detta att avläsningsförloppet i verkligheten kan bli stört under en avsevärt längre tid än som skulle vara fallet med hänsyn till ofullkomligheten i uppteckningsbäraren. Ytterligare en oönskad faktor är att det temporära felet i det radiella inställningssystemet kan göra att läsfläcken förskjuts ett eller flera spåravstånd innan inställningssystemet återigen förmår hålla läsfläcken centrerad på informationsspåret, vilket resulterar i en mycket störande hörbar transient i återgivningen av den upptecknade ljudsignalen.

Denna känslighet hos servosystemen för ofullkomligheter i upptecknings- bäraren kan reduceras genom att reducera servosystemen: förstärkning och band- bredd. I praktiken görs därför en kompromiss mellan dessa två motsatta krav som ställes på de båda servosystemens förstärkning och bandbredd. Denna kompromiss leder till en ökad känslighet för yttre stötar och vibrationer. Detta är inte något hinder vid apparatens använding i en stabil omgivning, t ex i ett bo- stadsrum. Men om apparaten skall användas i en mindre stabil omgivning, t ex i en bil, innebär detta ett allvarligt problem. 457 296 Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en apparat av inledningsvis beskrivet slag, vilken möjliggör en korrekt avläsning av uppteckningsbäraren också under extrema förhållanden, dvs en hög motståndsförmåga mot externa stö- tar och vibrationer, utan någon försämring av känsligheten för ofullkomligheter 1 uppteckningsbäraren.

För detta ändamål kännetecknas uppfinningen därav att servosystemet för att styra avsökningshastigheten är utfört att styra avsökningshastigheten så att en elektrisk informationssignal med en konstant första bitfrekvens er- hålles, vilken är en faktor n högre än den slutligen önskade bitfrekvensen, att omvandlingsanordningen innefattar en minnesanordning för att lagra databitarna i ett informationsblock som avläses med den första bitfrekvensen och för att därefter avge nämnda databitar med den önskade bitfrekvensen, och att apparaten innefattar en styrenhet som är kopplad till lägesinställningssystemet för att utföra ett bakåthopp av avsökningsfläcken en spårdelning vid tidpunkter som är bestämda av nämnda styrenhet, och vilken också är kopplad till minnesanord- ningen, för att bestämma inläsningsperioderna i detta minne, varvid nämnda styrenhet är så utförd att som följd av avsökningsmönstret i infonmationsspåret och inläsningsperioderna i minnesanordningen, som är bestämda av nämnda styren- het, konsekutiva informationsblock läses in i minnesanordningen i enlighet med en cykel som är bestämd av styrenheten och som därefter avges av nämnda minnes- anordning såsom en kontinuerlig sekvens av informationsblock. I enlighet med uppfinningen avsökes uppteckningsbäraren med en avsökningshastighet som är en faktor n högre än den vanliga avsökningshastigheten, dvs uppteckningsbärarens hastighet är en faktor n högre. Uppfinningen är baserad på insikten om det fak- tum att till följd av denna högre avsökningshastighet styrsignalerna för servo- systemen blir störda under en kortare tid genom ofullkomligheterna i uppteck- ningsbäraren. Detta tilllåter att servosystemens förstärkning och bandbredd ökas, emedan sannolikheten för att servosystemens drift påverkas menligt genom en sådan störning beror på störningens längd. Genom att öka servosystemens för- stärkning och bandbredd blir apparaten mera immun mot yttre stötar och vibra- tioner, varigenom apparaten kan användas under extrema förhållanden.

För serieâtergivning av den upptecknade informationen med den önskade bit- frekvensen utnyttjar uppfinningen en minnesanordning som kan lagra databitarna i ett informationsblock med den första bitfrekvensen som svarar mot den högre avsökningshastigheten och överföra dessa databitar med den önskade lägre bit- frekvensen till de ytterligare signalbehandlingskretsarna. Minnesanordningen återställer således informationsblocket till den önskade tidslängden. Vidare 457 296 måste åtgärder vara vidtagna för att de konsekutiva informationsblocken på upp- teckningsbäraren överföres till signalbehandlingskretsarna i just denna sek- vens. Detta uppnås genom att generera ett spârhopp av läsfläcken med regel- bundna intervall medelst det radiella lägesinställningssystemet, så att utläs- ningen av nästa informationsblock som är upptecknat inte kan börja senare än den tidpunkt vid vilken tidsexpansionen av ett avläst infonnationsblock har avslutats.

Det observeras att amerikanska patentskriften 4 075 665 beskriver ett upp- tecknings- och återgivningssystem som är baserat på användingen av en optiskt kodad skivformad informationsbärare avsedd för återgivning av videoinformation.

Denna uppteckningsbärare roteras med en konstant hastighet som krävs för åter- givning av videosignalen. För återgivningen av en ljudsignal som är upptecknad på uppteckningsbäraren i form av ett flertal sampler avläses konsekutiva samp- ler av denna ljudsignal, varefter tidsexpansion tillämpas för att återställa den önskade ljudsignalen.

Den erforderliga kapaciteten hos minnesanordningen beror i först hand på antalet informationsblock som är upptecknade i det yttre varvet av infonna- tionsspäret och antalet databitar per informationsblock. Dessutom ställer detta antal informationsblock i det yttre spårvarvet begränsningar på valet av has- tighet, dvs faktorn n. En utföringsform av apparaten enligt uppfinningen känne- tecknas därför av att för en uppteckningsbärare, i vilken antalet infonnations- block som är upptecknade i det yttre varvet av informationsspåret är M, faktorn n är åtminstone större än M/N +l, där N är ett heltal, och att minnesanord- ningen har en kapacitet som är åtminstone tillräcklig för att lagra NP databi- tar, där P är antalet databitar i ett infonnationsblock. Om ett lässystem väl- jes i vilket N informationsblock, dvs NP databitar, avläses och lagras i min- nesanordningen såsom ett enda block så måste minnesanordningens kapacitet vara minst 2 NP för att erhålla en kontinuerlig återgivning av den upptecknade in- formationen. Kapaciteten n som krävs beror då också på förhållandet mellan dia- metern hos informationsspårets ytter- och innervarv.

För att minimera minnesanordningens erforderliga minneskapacitet kännes- tecknas en föredragen utföringsform av apparaten enligt uppfinningen därav att för N större än 1 minnesanordningen innefattar N minnen vardera med en kapa- citet som åtminstone är tillräcklig för att lagra P databitar och att styren- heten är utförd att individuellt bestämna inläsningscyklerna i vart och ett av dessa minnen.

Inläsningscyklerna i minnesanordningen kan vara styrda på olika sätt. En 457 296 annan utföringsform av apparaten enligt uppfinningen, i vilken vart och ett av informationsblocken som är upptecknade på uppteckningsbäraren har en indivi- duell indentifieringskod, kännetecknas därav att styrenheten innefattar en identifieringskoddetektor för att detektera identifieringskoden i ett tillfört informationsblock och att inläsningscykeln i minnesanordningen och avsöknings- mönstret på uppteckningsbäraren är bestämda av denna styrenhet i enlighet med de detekterade identifieringskoderna.

En ytterligare utföringsform, i vilken vart och ett av informationsblocken som är upptecknade på uppteckningsbäraren har en detekterbar begynnelse- och/eller slutkod, kännetecknas därav att styrenheten innefattar en detektor för att detektera nämnda begynnelse- och/eller slutkod, varvid apparaten är försedd med ett takometersystem för att definiera rotationsvarvperiod av upp- teckningsbäraren vid varje avsökningstidpunkt medan styrenheten bestämner in- läsningscykeln i minnesanordningen och avsökningsmönstret på uppteckningsbärren i överensstämmelse med de detekterade begynnelse- och/eller slutkoderna i in~ formationsblocken och rotationsvarvperioden som är bestämd av takometersyste- met. Takometersystemet kan därvid bara ha en takometergenerator som är kopplad till uppteckningsbärarens drivanordning. En annan möjlighet är att avleda en takometersignal från informationen som är upptecknad på skivan. Emedan informa- tionsinnehållet varierar för varje spårvarv som funktion av spårvarvets dia- meter kräver detta emellertid en mätcykel i vilken antalet takometerpulser för ett speciellt spärvarv bestämmes.

Uppfinningen komner nu att beskrivas mera detaljerat genom exempel med hänvisning till ritningen, där fig 1 visar ett blockschema för en läsapparat för en skivformad uppteckningsbärare med en optiskt detekterbar informations- struktur, fig 2 visar schematiskt hur informationsblocken är anordnade i infor- mationsspåret på en sådan uppteckningsbärare, fig 3 visar antalet informations- block för varje spåromkrets och motsvarnde uppteckningsbärarhastighet som funk- tion av avsökningsradien, fig 4 visar schematiskt det signalformat som användes i det digitala, "kompaktdisk"-ljudsystemet, fig S visar schematiskt ett första utförande av den omvandlingsanordning som användes i apparaten enligt uppfin- ningen, fig 6 visar det resulterande avsökningsmönstret av uppteckningsbäraren, fig 7 visar motsvarande styrsignaler och fig 8, 9 och 10 visar slutligen tre ytterligare utföranden av omvandlingsanordningen.

Fig 1 visar som illustration schematiskt en läsapparat för en optiskt ko- dad skivformad uppteckningsbärare 1. Denna uppteckningsbärare roteras av en motor 2 via en axeltapp 3 som går in i ett centralt hål i uppteckningsbäraren 1. 457 296 Informationen som är upptecknad på den undre ytan av uppteckningsbäraren 1, t ex i fonm av en reflekterande eller reliefstruktur, avläses medelst ett strålknippe 4. Detta strålknippe 4 avges av en strålningskälla 5 och projiceras via en halvgenomskinlig spegel 6, en svängbar spegel 7 och en lins 8 på upp- teckningsbärarens 1 informationsyta såsom en läsfläck 9. Därefter avbildas strålknippet som är reflekterat av uppteckningsbäraren 1 på ett detekterings- system 10 via linsen 8, den svängbara spegeln 7 och den halvgenomskinliga spe- geln 6.

Detta detekteringssystem 10 detekterar först den information som finns i strålknippet 4 och överför denna information till en utgång 10a. Dessutom alstrar detta detekteringsystem 10 en radiell felsignal på sin utgång 10b, vilken signal representerar en eventuell avvikelse i läsfläckens 9 radiella läge från det önskade informationsspåret. Denna felsignal matas till lägesin- ställningssystemet som innefattar en servoförstärkare 11, en styrkrets 12 och en drivenhet 13 som styr den svängbara spegelns 7 vinkelläge. Detta inställ- ningssystem säkerställer således att läsfläcken.9 blir kvar på informations- spåret oberoende av eventuella excentriciteter hos informationsspåret på upp- teckningsbäraren. Dessutom kan detekteringssystemet 10 alstra en felsignal för läsfläckens 9 fokusering på uppteckningsbärarens 1 informationsyta vilken upp- träder på utgången 10c. Via en servoförstärkare 14 matas denna felsignal till ett drivelement 15 medelst vilket linsen 8 kan förskjutas i vertikal riktning.

Detta fokuseringssystem säkerställer att läsfläcken upprätthåller förblir kor- rekt läge på informationsytan oberoende av varje avvikelse från planhet hos uppteckningsbäraren. Detekteringssystemet 10 samt lägesinställningssystemen och fokuseringssystemen är kända i ett flertal utföranden i litteraturen. Då kon- struktionen hos dessa system är irrelevant för uppfinningen hänvisas som illu- stration till amerikanska patentskrifterna US Re 29 963, US-PS 3 876 841, US-PS 3 876 842, US PS 3 992 574, US-PS 4 057 833 och US-PS 4 051 527.

Signalomvandlingsanordningen 16 tar emot den avlästa infonnationssignalen från utgången 10a på detekteringssystemet 10 och matar den aktuella infonna- tionssignalen efter behandling till en utgångsklämma 17 via utgången 16c för ytterligare behandling. Den funktion som utföres i nämnda omvandlingsanordning i enlighet med uppfinningen kommer att beskrivas mera detaljerat i det efter- följande. På sin utgång 16b avger omvandlingsanordningen 16 också ett pulståg vars upprepningsfrekvens svarar mot bitfrekvensen i den utlästa digitala infor- mationssignalen på detekteringssystemets 10 utgång 10a. Detta pulståg matas till en fas- och frekvensjämförare 19 som också tar emot ett pulståg från en 457 296 kristallstyrd oscillator 18. Beroende på den uppmätta frekvens- och/eller fas- skillnaden avger fas- och frekvensjämföraren 19 en styrsignal till motorn 2 för att åstadkomna att informationssignalen avläses med en konstant bitfrekvens.

Slutligen alstrar omvandlingsanordningen 16 en styrsignal för det radiella lägesinställningssystemet på sin utgång 16a, vilken styrsignal matas till styr- kretsen 12. Funktionen hos denna styrkrets i förhållande till den styrsignal som avges av omvandlingsanordningen kommer också att beskrivas senare.

Såsom illustration visar fig Z en skivformad uppteckningsbärare 1 som an- vändes i det digitala s k "kompaktdisk"-ljudsystemet. Denna uppteckningsbärare innehåller ett spiralformat infonnationsspår S som börjar vid en radie Ri och slutar vid en radie Ro. En digitalt kodad ljudsignal är upptecknad i detta in- formationsspår S, nämligen en optiskt detekterbar reliefstruktur som kan läsas medelst ett strålknippe. Denna ljudinformation är upptecknad på sådant sätt att informationstätheten på skivan är densanma oberoende av det radiella läget på skvivan, dvs databitarnas spatiella bitfrekvens är densamma överallt på skivan.

På ritningen är detta illustrerat genom informationsblock B med ett konstant antal databitar av informationssignalen. Det antages att ett sådant informa- tionsblock B i informationsspåret har en längd L = 1/2 Ro, där Ro är ytter- radien, varigenom spårvarvet med ytterradien Ro innehåller fyra informations- block (ßlol, 8102, BIO3, 8104). Men spårvarvet med innerradien Ri inne- håller bara 4 Ri/Ro informationsblock. Således varierar antalet infonnations- block B på varje spårvarv som funktion av det aktuella spårvarvets radie R. I fig 3 är detta antal avsatt som funktion av radien med antagande av att ytter- radien (Ro) innehåller fyra informationsblock.

Under avläsning av denna_uppteckningsbärare upprätthålles den avlästa di- gitala signalens bitfrekvens konstant oberoende av det radiella läget av läs- fläcken på skivan. Detta betyder att den tangentiella avsökningshastigheten i informationsspåret är konstant oberoende av radien. Detta gör att den hastighet med vilken uppteckningsbäraren roteras varierar som funktion av radien hos det infonnationsspår som läses, dvs hastigheten varierar från ett högt värde då det spiralfonmiga informationsspårens innerradie läses till ett mindre värde då detta informationsspårs ytterradie läses. Som illustration är variationen i denna hasighet T också visad i fig 3.

Genom att konstruera oscillatorn 18 i fig l så att den avger ett pulståg med den önskade bitfrekvensen fo erhålles automatiskt en kontinuerlig anpass- ning av uppteckningsbärarens 1 hastighet då avsökningsradien ändrar sig och den avlästa informationssignalens bitfrekvens blir alltid lika med det önskade 457 296 värdet fo.

Enligt uppfinningen väljes uppteckningsbärarens hastighet så att den är en faktor n gånger högre än den vanliga för avläsning av en sådan upptecknings- bärare. Detta kan uppnås på enkelt sätt genom att inte anpassa motorns 2 has- tighetskontroll till den vanliga bitfrekvensen fo utan till en n gånger högre bitfrekvens, dvs oscillatorn 18 avger då en bitfrekvens n fo.

Denna ökning av hastigheten har mycket fördelaktiga konsekvenser för styr- systemen, i synnerhet det radiella inställningssystemet och fokuseringssyste- met. Emedan eventuella ofullkomligheter i uppteckningsbäraren, såsom intryck- ningar i informationsskiktet och sprickor eller föroreningar på upptecknings- bärarens yta, ger en störning av styrsignalerna för dessa servosystem under en väsentligt kortare tid till följd av den högre hastigheten ger detta möjlighet att väsentligt öka bandbredden hos dessa servosystem. Detta betyder att dessa servosystem blir kapabla att upprätthålla den önskade styrningen i högre grad oberoende av eventuella yttre stötar eller vibrationer som följd av den högre avsökningshastigheten kommer dessutom informationssignalens frekvensbandbredd att förskjutas mot ett högre värde, vilket betyder reducerad risk för överhör- ning hos denna informationssignal till servosystemens styrsignaler, vilka sig- naler upptar ett relativt lågt frekvensband. Således leder åtgärden enligt upp- finningen till en högre tillförlitligthet hos läsapparaten, i synnerhet tålig- heten för yttre stötar och vibrationer. Så att en sådan apparat också kan an- vändas under extremt svåra förhållanden, såsom i bilar.

För återgivning måste den digitala informationen, som är avläst med den högre hastigheten, omvandlas till en digital signal med en bitfrekvens som är lika med den önskade bitfrekvensen fo. Detta betyder att tidsexpansion av den avlästa digitala signalen erfordras. Emedan denna information har upptecknats på uppteckningsbäraren med en fast spatiell frekvens kräver detta en speciell organisation av läsprocessen, varvid strukturen hos den upptecknade digitala informationen utnyttjas.

Förloppet kommer att beskrivas mera detaljerat för digital ljudinformation som är upptecknad på en uppteckningsbärare som utgör en del av det digitala “kompaktdisk"-ljudsystemet som är schematiskt visat i fig 4. I detta system är informationsflödet organiserat i s k ramar Fl. En ram innefattar sex perioder P som vardera omfattar 32 ljudbitar, nämligen 2 x 16 bitar för de båda stereo- kanalerna. Dessa perioder P är uppdelade i symboler med åtta databitar så att en ram Fl innehåller 24 ljudsymboler. Till dessa 24 ljudsymboler i en ram Fl är 8 paritetssymboler PR och en s k subkodsymbol C & D adderade, vilket 457 296 resulterar i en ram F2 som innefattar 33 datasymboler. Därefter är bitström- men modulerad i enlighet med den s k EFM (eight-to-fourteen modulation)-koden varvid varje symbol med åtta databitar omvandlas till en symbol med fjorton kanalbitar, medan dessutom 3 extra kanalbitar är adderade till varje symbol för att styra minimi- och maximiavståndet mellan konsekutiva flanker i bitströnmen och minimera den s k DSV (d.c. content of the bit stream). Dessutom är ett syn- kroniseringsord S med 27 kanalbitar adderat. Slutresultatet är en ram F3 som innefattar 588 kanalbitar.

Slutligen utgör 98 ramar F3 tillsamnans ett infonnationsblock I. Början av ett sådant informationsblock är entydigt definierat därigenom att subkod symbolen C & D i den första ramen av detta informationsblock, dvs den första symbolen i detta informationsblock, utgöres av en bitsekvens som inte passar in i den använda EFM-modulationen. Början av ett informationsblock I kan därför detekteras entydigt. Vidare ger subkodsymbolerna C & D i de andra 97 ramarna i informationsblocket tillsammans bl a en tidskod som är specifik för detta in- formationsblock, så att varje infonnationsblock har en individuell identifie- ringskod. I en första utföringsform av apparaten enligt uppfinningen utnyttjas detta för att organisera läsförloppet.

Denna utföringsform av apparaten enligt uppfinningen är schematiskt visad i fig 5, som i verkligheten visar omvandlingsanordningen 16 i fig 1. Nämnda anordning innefattar först och främst en minnesanordning 21 som har 5 minnen Zla till Zle. Vart och ett av dessa minnen har en minneskapacitet som är till- räcklig för att lagra databitarna i ett informationsblock I. Dessa minnen kan t ex innefatta RAM-minnen, varvid konsekutiva databitar skrivs in i konsekutiva minnespositioner genom adresseringen och läses ut vid en senare tidpunkt. De 5 minnenas 21a till Zle ingångar är anslutna till kontakterna i en strömställare S1 som bestämmer vilket av minnena som kan fyllas med ett informationsblock vid en speciell tidpunkt. Minnenas utgångar är anslutna till kontakterna i strömställaren S2 som bestämmer vilket av minnena som skall läsas ut.

Den inläsnings- och utläsningstakt med vilken databitarna läses in i och ut från ett minne definieras av två klockfrekvenser 5 fo resp fo som tillhanda- hålles av en generator 36. Emedan inläsningstakten är en faktor 5 högre än ut- läsningstakten betyder detta att ett informationsblock I som läses in i ett minne utsättes för en tidsexpansion med en faktor 5. Generatorn 36 är synkroni- serad av bitfrekvensen i den avlästa signalen så att klockfrekvensen 5 fo auto- matiskt är lika med denna bitfrekvens.

Huvudkontakten i strömställaren S1 är ansluten till utgången på en OCH- 457 296 10 grind 23 som har en ingång ansluten till en ingångsklämma 22, som tar emot den från uppteckningsbäraren avlästa signalen, dvs är ansluten till utgången lOa på det i fig 1 visade detekteringssystemet 10. Både denna ingång och denna utgång på OCH-grinden 23 är anslutna till en detektor 24 resp 25, vilka detektorer är utförda att avkänna identifieringskoden i ett tillfört informationsblock I.

Dessa båda detektorers utgångar är anslutna till en jämförare 26 som jämför identifieringskoderna som är tillförda av de två detektorerna 24 och 25 med varandra. På sin utgång 26a avger denna jämförare 26 en binär signal som har ett logiskt värde "l" om och så länge som konsekutiva indentifieringskoder som är tillförda av detektorerna 24 och 25 är lika. På sin utgång 26b alstrar denna jämförare 26 också en puls vid varje jämförelsetidpunkt då dessa indentifie- ringskoder är lika. Utgången 26a är ansluten till en OCH-grind 27 och utgången 26b till en OCH-grind 28. OCH-grindens 28 utgång är kopplad till strömställaren S1 för att styra strömställarens läge. Dessutom är denna OCH- grinds 28 ut- gång ansluten till ingången på en räknare 33, vars räknetal stegas fram med ett vid varje puls från OCH-grinden 28. En andra ingång på denna räknare 33 är a- nsluten till en detektorkrets 30, som avger en puls då ett infonnationsblock I är utläst ur minnesanordningen. För detta ändamål kan detektorn 30 vara iden- tisk med detektorerna 24 och 25 men den skall bara avge en puls då en identif- ieringskod avkännes. Men eftersom denna detektor bara skall avkänna slutet av ett informationsblock kan den t ex också vara utförd att avge en puls vid detektering av det sista synkroniseringsordet S i ett informationsblock. Varje puls från detektorn 30 stegar tillbaka räknaren 32 med ett. Räknetalet i räk- naren 33 anger således vid varje tidpunkt hur många av minnena 21a till Zle som är tillgängliga för lagring av nya informationsblock 1. Då det bara är av in- tresse att veta då alla minnen redan är upptagna av ett informationsblock I, vilket svarar mot räknetalet 5, kan denna räknare 33 vara mycket enkel. I ett utförande innefattar den ett skiftregister med 5 celler, varvid en första puls från OCH-grinden 28 inför logisk "l" i den första cellen och varje konsekutiv puls förskjuter denna logiska "I" en cell framåt, medan varje puls från detek- torn 30 förskjuter nämnda logiska "1" en cell bakåt. Utgången från den 5:e cellen i detta skiftregister avger följaktligen logisk "I" om och så länge som alla minnen 21a till 21e är upptagna med ett informationsblock I. Utgången på denna cell är ansluten till två inverterande ingångar på OCH-grindarna 27 och 28.

OCH-grindens 27 utgång är ansluten till en ELLER-grind 35 och till en monostabil multivibrator 29 vars utgång är ansluten till en utgångsklänma 37, vilken motsvarar utgången 16a från omvandlingsanordningen 16 i fig 1. ELLER- 457 296 ll grindens 35 utgång är ansluten till en ingång på OCH-grinden 23 och en tredje ingång på OCH-grinden 28. Slutligen innefattar anordningen en exklusiv ELLER- grind 34 vars två ingångar är anslutna till detektorn 24 resp 25 via.två vipp- kretsar 38 resp 39 och vars utgång är ansluten till en ingång på ELLER-grinden 35.

Funktionen av den i fig 5 visade anordningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till de i fig 6 visade avsökningsdiagramnen och motsvarande signal- kurvformer enligt fig 7, som visar de olika signalerna som uppträder i anord- ningen enligt fig S.

Den erforderliga totala minneskapaciteten hos minnesanordningen 21 beror på den önskade ökningen i utläsningshastigheten av uppteckningsbäraren och in- formationsblockens storlek relaterat till det längsta spårvarvet nära uppteck- ningsbärarens periferi (radien Ro). Avsökningsdiagrammet enligt fig 6a re- presenterar situationen vid avsökning av ett av de yttre spårvarven. I den övre halvan visar figuren en utbredning av två spårvarv (1) och (2) av det spiral- formiga informationsspåret nära informationsbärarens periferi. Nära denna peri- feri är antalet infonnationsblock per varv Q störst. I föreliggande exempel antages att antalet informationsblock I per spårvarv nära denna periferi är 20.

Qn hastigheten är så vald att den är en faktor n = 5 högre än vanligt, vilket betyder att den digitala avlästa infonnationen skall expanderas med en faktor n = 5, måste minnesanordningen åtminstone ha en kapacitet som räcker för lagring av de databitar som är upptecknade i 1/(n - 1) = 1/4 - del av detta spårvarv. I föreliggande exempel som gäller för uppteckningsbärarna i det digitala “kom- paktdisk“-ljudsystemet, skall minnesanordningen därför kunna lagra minst 1/4 x 20 = 5 informationsblock 1.

Det sätt på vilket apparaten enligt uppfinningen avsöker nämnda yttre spårvarv är visat i den undre halvan av fig 6a. Det antages att då läsning av spåret (2) börjar minnesanordningen fortfarande är tom. Detta betyder att in- formationsblocken 1, 2, 3, 4 och 5 konsekutivt kan läsas in i minnesanord- ningen. Sedan dessa informationsblock har lästs in förskjuts läsfläcken radiellt bakåt en spårdelning, dvs läsfläcken placeras återigen på det före- gående spårvarvet, vilket spårhopp anges genom den punktstreckade linjen i fig 6a. Läsfläcken avsöker därvid återigen en del av det föregående spårvarvet och informationsblocken 1-5 i språrvarvet (2). Men informationsblocken som läses under denna avsökning överförs ej till minnesanordningen 21.

Samtidigt som inläsningen av det första informationsblocket 1 begynner startar minnet redan att läsa ut databitarna i detta infonnationsblock (beteck- nät I i fig 6a) med en hastighet som är reducerad med expansionsfaktorn 5. 457 296 12 Utläsningen av detta informationsblock 1 från minnesanordningen har därför av- slutats vid den tidpunkt då infonmationsblocket 5 just har lästs in. Omedelbart därefter startar utläsningen av informationsblocket 2 (betecknat 2) från minnesanordningen, därefter sker utläsningen av informationsblocket 3 osv.

Figuren visar att utläsningen (5) av informationsblocket 5 just har avslutats vid den tidpunkt då avsökningsfläcken har nått slutet av infonnationsblocket 5, dvs början av informationsblocket 6. Minnesanordningen är därvid åter tom så att nästa 5 informationsblock 6 till 10 omedelbart kan läsas in i minnesnaord- ningen.

Den i det föregående beskrivna läscykeln utföres automatiskt av den i fig S visade läsapparten, vilket kommer att förklaras med hänvisning till fig 7a.

Hänvisningsbeteckningarna intill de olika signalkurvformerna vid vänstra margi- nalen avser de olika elementen i den i fig 5 visade anordningen.

För enkelhets skull antages att informationsblocket 1 i spårvarvet (2) föregås av ett informationsblock x och att varvet (1) inte innehåller någon ytterligare information. Om nämnda informationsblock x läses vid den speciella tidpunkten avkänner detektorn 24 identifieringskoden för detta block. Som följd av uppträdandet av en identifieringskod på detektorns 24 utgång sedan informa- tionsblocket har lästs triggas vippan 38, vilken till följd härav avger logisk "l" till exklusiv ELLER-grinden 34. Denna exklusiv ELLER-grind 34 avger därvid logisk "l" till OCH-grinden 23 via ELLER-grinden 35, vilket betyder att nästa informationsblock 1 överföras till strömställaren S1 via denna OCH-grind 23.

Om det antages att strömställaren S1 befinner sig i det visade läget lagras följaktligen detta informationsblock 1 i minnet 21e. _ Vid slutet av detta informationsblock 1 har de båda detektorerna 24 och 25 detekterat identifieringskoden för detta infonnationsblock och avger denna identifieringskod till jämföraren 26. Vid mottagning av två identiska identi- fieringskoder alstrar denna jämförare en puls på sin utgång 26b. Via 0CH-grin- den 28 överförs denna puls till räknaren 33 så att dess räkneinnehåll ökas med ett. Dess utom framstegar denna puls strömställaren S1 ett steg, dvs för in- läsning i minnet Zld. På jämförarens utgång 26a uppträder en binär signal som antar logiska värdet "l" så snart som och så länge som identifieringskoderna som avges till jämföraren är identiska. Detta betyder att denna utgångssignal blir "1" efter utläsning av informationsblocket 1 och förblir 1 så länge som identifieringskoderna som är tillförda av detektorerna 24 och 25 är lika. Den logiska "l"-nivån på denna utgång 26a överföres till OCH-grinden 23 via OCH- grinden 27 och ELLER-grinden 35, så att nämnda grind 23 förblir öppen för att överföra informationsblocken till minnesanordningen 21. Emedan efter detekte- 457 296 13 ring av informationsblocket 1 logisk "I" matas till den andra ingången på ex- klusiv ELLER-grinden 34 via detektorn 25 och vippan 39 tar nämnda exklusiv ELLER-grind också emot logisk "I" på sin första ingång, varvid denna grinds utgång får "O" så att denna grind ej längre har någon funktion vid styrning av läscykeln. Det är uppenbart att olika andra element kan utnyttjas istället för exklusiv ELLER-grinden 24 och vipporna 38 och 39 för att starta arrangemanget.

Varje gång då ett informationsblock har lästs in i ett minne stegar en puls på jämförarens 26 utgång 26b fram strömställaren S1 en position och innehållet i räknaren 33 ökas med ett via OCH-grinden 28. Vid den tidpunkt då informationsblocket 5 har lästs in i minnet 21a når räknaren 33 räknetalet 5, så att vid denna tidpunkt de båda OCH-grindarna 27 och 29 mottar logisk "l" på sina inverterande ingångar. Som följd härav blir utgångsignalen från grinden 27 och följaktligen från ELLER-grinden 35 noll, så att OCH-grinden 23 ej längre överför några informationsblock. Dessutom bringar den avtagande flanken av OCH- grindens 27 utgångssignal den monostabila multivibratorn 29 att generera en puls som matas till en utgångsklämma 37.

Denna utgångsklämma 37 svarar mot utgången l6a på den i fig 1 visade om- vandlingsanordningen 16. Därför matas denna puls till styrkretsen 12. Som svar på denna puls avbryter styrkretsen 12 det radiella inställningssystemets servo- slinga under en kort tid och under denna tid avger den en spårhoppuls till drivelementet 13, så att spegeln 7 utsättes för en sådan vinkelvridning att läsfläcken förskjutes bakåt en spårdelning. Ett exempel på det sätt på vilket detta kan uppnås är beskrivet i amerikanska patentskriften Re 29 963.

Efter denna spårhoppuls avsöker avsökningsfläcken återigen en del av det föregående spåret men de därvid_avlästa informationsblocken överföres inte till minnesanordningen emedan OCH-grinden 23 är blockerad. Vid den tidpunkt då in- formationsblocket 5 läses för andra gången alstrar jämföraren 26 logisk "l" på sin utgång 26a och en puls på sin utgång 26b. Den sista identifieringskod som har avkänts av detektorn 25 under den föregående läscykeln var infonmations- blockets 5 identifieringskod och denna identifieringskod blir kvar på dess ut- gång tills nästa identifieringskod detekteras. Vid den tidpunkt då infonma- tionsblocket 5 lästs ut för andra gången är de identifieringskoder som är av- givna av detektorerna 24 och 25 följaktligen desamma vilket detekteras av jäm- föraren 26. Som svar härpå öppnar utgångssignalen på jämförarens utgång 26a OCH-grinden 23 via ELLER-grinden 35, så att infonnationsblocken 6 osv kan skrivas in i minnesanordningen. Pulsen som uppträder på utgången 26b efter upp- trädandet av informationsblocket 5 blockeras fortfarande av OCH-grinden 28, så 457 296 14 att denna OCH-grind också tar emot en ingångssignal från utgången av ELLER- grinden 35 vilken ingångssignal inte blir logisk "I" förrän efter en liten för- dröjning som alstras av ett ej visat inbyggt fördröjningselement. Detta betyder att strömställaren S1 förblir i det visade läget tills infonnationsblocket 6 har lästs in och även att räknetalet i räknaren 33 inte ökas med ett förrän infonmationsblocket 6 har lästs in i minnet 21e. Då inläsningen av infonma- tionsblocket 6 börjar har nämnda räknare nått positionen 0 emedan de fem infor- mationsblock som lästs in under den föregående läscykeln alla Just har lästs ut från minnesanordningen vid denna tidpunkt. Detta betyder att infonnations- blocken 6-10 nu kan läsas in i minnesanordningen.

Skulle varje spårvarv innefatta 20 informationsblock så skulle således den i fig 6a och 7a visade läscykeln upprepas kontinuerligt. Såsom redan nämnts är detta emellertid inte fallet utan antalet informationsblock per varv minskar i propotion till spårvarvets diameter, medan samtidigt uppteckningsbärarens has- tighet ökar omvänt proportionellt mot nämnda radie för att bibehålla den lin- jära avsökningshastigheten konstant. Detta betyder att läscykeln med vilken informationsblocken läses in i minnesanordningen 21 varierar som funktion av spårvarvens'radie.

Som illustration är läscyklerna och motsvarande styrsignaler visade i fig 6b till d och 7b till d för tre språvarv med olika radier. Som framgår av fig 6b till c omfattar dessa varv bara 13, 10 resp 8 informationsblock, dvs dessa varvs radier är 13/20, 1/2 och 2/5 av det yttre spårvarvets radie. För enkel- hets skull antages startbetingelserna vara desamna som för det yttre spårvarvet så att den första läscykeln är densamma i samtliga fall. Såsom t ex framgår av fig 6b och 7 b läses bara fyra'infonnationsblock I in i minnesanordningen under den andra läscykeln och bara tre under den tredje läscykeln.

Antalet informationsblock som kan läsas in i minnesanordningen per läs- cykel minskar med spårvarvets radie. Då tidsintervallet mellan läscyklerna ock- så ökar med radien kan emellertid alla infonnationsblock läsas konsekutivt från uppteckningsbäraren i expanderad form i ett oavbrutet mönster och matas till en avkodningsanordning 31 (fig 5). så att den önskade informationssignalen blir tillgänglig på en utgångsklânna 32.

Det är uppenbart att med avseende på kopplingsschemat för den i fig 5 vi- sade anordningen många varianter är möjliga. En av dessa varianter är visad i fig 8, varvid element med samma funktion som i fig 5 har försetts med samna hänvisningsbeteckningar.

Ingångsklämman 22 är ansluten till OCH-grinden 23 och till detektorn 24 415 7 .2-96 15 för att avkänna identifieringskoden i de tillförda informationsblocken. Dess- utom är denna ingångsklämma 22 ansluten till en detektor 40 som avkänner slutet av ett informationsblock I t ex genom detektering av det sista synkroniserings- ordet S (fig 4) i detta informationsblock. OCH-grindens 23 utgång är också an- sluten till en sådan detektor 41. Detektorerna 40 och 41 kan också vara utförda att avkänna den första subkodsymbolen E & D i ett informationsblock I. Dessa detektorers 40 och 41 utgångar är anslutna till 0CH-grinden 28 för att avge styrpulser till strömställaren S1 och räknaren 33. Detektorns 24 utgång är ansluten till en ingång på en OCH-grind 44, vars andra ingång är ansluten till ELLER-grindens 35 utgång och vars utgång är ansluten till ett minne 45 för lag- ring av en detekterad identifieringskod. Utgången från detektorn 24 och ut- gången från minnet 45 är anslutna till en jämförare 26 vilken så snart som och så länge som identifieringskoderna som tillföres dess båda ingångar är iden- tiska avger en logisk "1"-utgångssignal till OCH-grinden 27.

Anordningens funktion är följande. Sedan ett första informationsblock har lästs avger detektorn 40 en puls till vippans 42 omställningsingång så att OCH- grinden 23 öppnas via ELLER-grinden 35 för att överföra informationssignalen från ingången 22 till minnesanordningen 21. Slutet av nästa informationsblock resulterar i en puls på detektorns 41 utgång så att vippan 42 återställes och förblir återställd. Denna vippas 42 enda funktion är därför att starta utläs- ningscykeln.

Från det andra informationsblocket och vidare matas identifieringskoden som detekteras av detektorn 24 alltid till minnet 45 via DCH-grinden 44 som då är öppen. Från detta andra informationsblock tar jämföraren 2§ följaktligen alltid emot samma identifieringskoder och avger därför logisk "I" till DCH- grinden 27 varigenom OCH-grinden 23 förblir öppen för att överföra informa- tionsblock till minnesanordningen 21.

Efter varje utläsning av ett informationsblock avger de båda detektorerna 40 och 41 också en puls till OCH-grinden 28, så att strömställarens S1 läge ändras ständigt och räknaren 33 också stegas fram. Om denna räknare 33 når räk- netalet 5 blockeras dessa två OCH-grindar 27 och 28. Den resulterande utgångs- signalen från DCH-grinden 27 blockerar DCH-grinden 23 och initierar också läs- fläckens spårhopp via anordningen 29. Eftersom vid denna tidpunkt OCH-grinden 44 är blockerad förblir identifieringskoden i det sista informationsblocket I som lästs in i minnesanordningen 21 lagrad i minnet 45. Så snart som detta informa- tionsblock återigen tillföres ingången 23, varvid identifieringskoden i detta block detekteras av detektorn 24, detekterar jämföraren 26 återigen likhet 457 296 16 mellan de två tillförda identifieringskoderna och nästa inläsningscykel för minnet 21 påbörjas.

Som framgår av ritningen är resten av anordningen densamna som i fig 5.

De båda så långt beskrivna utföringsfonnerna av uppfinningen är båda baserade på det faktum att varje informationsblock har en individuell identi- fieringskod som användes för organisationen av minnesanordningens 21 inläs- ningscykler. Alternativt är det möjligt att uppnå denna organisation utan an- vänding av nämnda identifieringskod. I stället kan man använda en takometer- generator som är kopplad till motorn 2 (fig 1). En utföringsform av uppfin- ningen som är baserad på denna princip är visad i fig 9, varvid indentiska ele- ment har givits samma hänvisningsbeteckningar som i fig 5.

Ingången 22 är ansluten till en detektor 51 som är utförd att detektera den första subkodsymbolen C & D i ett informationsblock (fig 4). I det digitala "kompaktdisk“-ljudsystemet är denna första subkodsymbol i ett informationsblock I med 98 ramar entydigt definierad. Varje gång nämnda första subkodsymbol upp- träder avger denna detektors 51 utgång en puls till en OCH-grind 52. Denna OCH- -grinds utgång är ansluten till omställningsingången på en vippa 54 och en in- gång på OCH-grinden 28. Vippans SÅ utgång är kopplad till OCH-grinden 23 för att öppna nämnda OCH-grind och överföra informationssignalen till minnesanord- ningens 21 ingång med de korrekta tidsintervallen. Dessutom är denna utgång kopplad till återställningsingången på en räknare 55 och till en inverterande ingång på en OCH-grind S6. En andra ingång på denna OCH-grind 56 är ansluten till en ingång 57, som är kopplad till takometergeneratorn, medan utgången från denna 0CHgrind 56 är ansluten till räknarens 55 räkneingång., Takometergeneratorn är så utförd att en radiell position på det yttersta varvet av informationsspåret medelst denna takometergenerator kan bestämmas med en noggrannhet som är större ett informationsblock I. I det nämnda digitala 'kompaktdisk"-ljudsystemet är det maximala antalet informationsblock i det yttersta varvet i varje fall mindre än 20. Detta betyder att en takometergene- rator som avger 20 pulser per rotationsvarv av uppteckningsbären är tillräcklig för detta ändamål.

Räknaren 55 är utförd att avge logisk '1”-utgångssignal då räknetalet 19 nås. Detta betyder att, räknat från början av läscykeln, denna räknare avger ”I” vid den tidpunkt då uppteckningsbäraren har gjort nästan ett varv.

Då utläsningen av uppteckningsbäraren startas ställes denna räknare på ett räknetal 19 så att dess utgångssignal är logisk "l". En första subkodsymbol C & D som avkännes av detektorn S1 resulterar i att en puls avges till vippans 457 296 17 54 omställningsingång. Som svar härpå öppnar denna vippa 54 OCH-grinden 23 för att överföra informationssignalen till minnesanordningen 21. Den första pulsen från detektorn 51 blockeras fortfarande av OCH-grinden 28 emedan vippans 54 utgångssignal matas till denna OCH-grind 28 med en liten fördröjning.

Vid början av varje efterföljande informationsblock avger detektorn 51 återigen en puls. Dessa pulser styr strömställarens S1 läge och räknarens 33 räknetal. Då denna räknare 33 når räknetalet "5“ blockeras OCH-grinden 28 och vippan 54 återställes. Genom den logiska "O" som då uppträder på vippans 54 utgång blockeras OCH-grinden 23. Dessutom återställer den avtaganden flanken av denna utgångssignal räknaren 55 till noll så att dess utgångssignal blir "O" och OCH- grinden 52 blockeras. Som följd av uppträdandet logisk "O" på vippan 54 öppnas slutligen OCH-grinden 56 som tills nu var blockerad via dess inver- terande ingång. Takometerpulserna som tillföres ingången 57 överföres till räk- naren 55 via OCH-grinden 56, vilken så snart räknetalet 19 återigen nås, dvs efter nästan ett varv av uppteckningsbäraren, avger logisk "1" till OCH-grinden 52. Den första subkodsymbol i ett informationsblock som tillföres ingången 22 efter denna tidpunkt överföres sedan till vippan 54, så att den ställes om till "1" och den andra inläsningscykeln för minnesanordningen 21 startas.

Istället för en separat takometergenerator som är kopplad till uppteck- ningsbärarens drivning är det möjligt att använda den informationssignal som läses för att avleda en takometersignal. För detta ändamål kan man använda bit- cellerna, subkodsymbolerna C & D eller synkroniseringsorden S. Men då informa- tionstätheten i informationsspåret är konstant varierar antalet bitceller sub- kodsymboler och synkroniseringsord per spårvarv beroende på radien hos detta varv av informationsspåret. Detta betyder att en speciell åtgärd krävs för att möjliggöra användning av en av dessa signaler såsom takometersignal för före- liggande ändamål. Detta kommer att förklaras med hänvisning till fig 10 där man använder detekteringen av den första subkodsymbolen C & D i ett informations- spår för att erhålla den önskade takometersignalen. För enkelhets skull visar fig 10 bara de element som skiljer sig från anordningen enligt fig 9.

Den i fig 10 visade anordningen innefattar en räknare 63 som år ansluten till detektorn 51, vilken vid uppträdandet av den första subkodsymbolen i ett informationsblock på ingången 22 avger en puls till denna räknare. Dessutom tar en ingång 66 på denna räknare 63 emot en takometerpuls från en takometergenera- tor som är kopplad till motorn 2 (fig 1) och som avger en takometerpuls per varv av uppteckningsbäraren. Räknarens utgång är ansluten till ett minne 64.

Takometerpulsen som tillföres ingången 66 ställer om räknaren till noll och 457 296 18 säkerställer också att det momentana räknetalet i räknaren 63 lagras i minnet 64 och förblir lagrat där tills nästa räknetal läses in efter ett varv av upp- teckningsbäraren. Detta betyder att vid varje tidpunkt minnet 64 innehåller ett räknetal som svarar mot antalet informationsblock på det varv av spåret som momentant avsökes.

Pulserna som avges av detektorn 51 matas också till en OCH-grind 61 vilken i likhet med OCH-grinden S6 i fig 9 öppnas av vippan 54 så snart som en inläs- ningscykel i minnesanordningen 21 har avslutats. Från denna tidpunkt når dessa pulser räknaren 62. En jämförare 65 detekterar den tidpunkt vid vilken räkne- talet i denna räknare 62 blir lika med det räknetal som är lagrat i minnet 64 minus 1, vilket motsvarar den tidpunkt vid vilken uppteckningsbäraren har gjort nästan ett varv. Vid denna tidpunt avger jämföraren 65 logisk 1 till 0CH-grin- den 52, så att pulser från detektorn 51 matas till vippan 54 och OCH-grinden 28, varigenom nästa inläsningscykel i minnesanordningen 21 påbörjas. Emedan i föreliggande utföringsform bara den första subkodsymbolen i varje informations- block användes för att erhålla den önskade takometersignalen blir noggrannheten i denna utföringsform begränsad. Emellertid kan denna noggrannhet ökas på enkelt sätt. T ex kan pulserna som avges av detektorn 51 matas till en frek- vensmultiplikator. Förutom pulserna som avges av detektorn 51 innefattar pul- serna som avges av denna frekvensmultiplikator också pulser som erhållits genom interpolation. Genom att ansluta denna frekvensmultiplikators utgång till räk- naren 63 erhålles en takometersignal vars nogrannhet är ökad med en faktor som är lika med frekvensmultiplikationsfaktorn.

En annan möjlighet att öka takometersignalens noggrannhet är att utnyttja en annan karakteristisk symbol i infonnationsblocken. T ex kan varje subkodsym- bol i ett informationsblock detekteras medelst en separat detektor. Emedan varje informationsblock har 98 subkodsymboler ger de pulser som avges till räk- naren 63 av en sådan detektor en takometersignal som är en faktor 98 noggran- nare än den takometersignal som erhållits med hjälp av den i fig 10 visade an- ordningen.

Vidare är varianter möjliga vad gäller bestämningen av en rotationsvarv- period medelst anordningen som är visad i fig 10. I den i fig 10 visade anord- ningen har antagits att takometergeneratorn bara avger en puls per rotations- varv till klämman 66, vilket betyder att mätperioden för att bestänma antalet subkodsymboler också är en rotationsvarvperiod. Genom att använda en takometer- generator som avger ett flertal pulser per rotationsvarv av uppteckningsbäraren (t ex 4) är det emellertid möjligt att bestämma antalet subkodsymboler som upp- 457 296 19 träder mellan två konsekutiva takometergeneratorpulser medelst räknaren 63 och avleda rotationsvarvperioden därav medelst en multiplikator (4x) och lagra det motsvarande räknetalet i minnet 64.

Det är uppenbart att många varianter till de visade utföringsfonnerna är möjliga. I synnerhet vad gäller organisationen av läscykeln och signalerna och de logiska elementen som användes härför är det uppenbart att det finns många möjligheter. T ex är det inte nödvändigt att i de i fig 9 och 10 visade an- ordningarna använda informationsblock som innefattar 98 ramar F3 utan det är också nöjligt att använda infonnationsblock som omfattar ett godtyckligt an- tal ramar F3. De visade utföringsformerna är alla baserade på signalfonnatet i det digitala “kompaktdisk"-ljudsystemet. Det är uppenbart att uppfinningen ej är begränsad till använding i detta system.

Vidare observeras att den tidsexpansion som användes i systemet enligt uppfinningen bara skall tillämpas på informationssignalen själv. Den extra in- formation som finns i den upptecknade informationssignalen, såsom subkodsymbo- lerna och synkroniseringsorden, inte behöver expanderas i sig utan kan nycklas bort i förväg, t ex före expansion. På detta sätt är det möjligt att minimera minnesanordningens erforderliga minneskapacitet. Med uttrycket databitar i be- skrivningen och patentkraven skall därför förstås bara de infonnationsbitar som är väsentliga för en korrekt återgivning av en upptecknad informationssignal, dvs de informationsbitar som nödvändigtvis måste matas till signalbehandlings- anordningen 31 i fig 5.

Claims (7)

457 296 i 20 Patentkrav

1. Apparat för avläsning av en skivformad uppteckningsbärare (1) med ett spiralformigt informationsspâr som är försett med optiskt läsbar digitalt kodad information, vilken digitala information är upptecknad i informations- spåret såsom en ström av databitar med konstant spatiell bitfrekvens oberoen- de av spårvarvets diameter och innefattande en sekvens av detekterbara infor- mationsblock med ett fast antal databitar, vilken apparat är försedd med en strâlningskälla (5) för att avge att ett lässtrålknippe (4), ett optiskt system (6,7,8) för att projicera nämnda lässtrâlknippe såsom en läsfläck på uppteckningsbäraren (1), ett detekteringssystem (10) för att detektera den information som finns i lässtrålknippet efter samverkan med upptecknings- bäraren, en omvandlingsanordning (16) för att omvandla nämnda information till en elektrisk informationssignal, ett lägesinställningssystem (7,11,12,13) för att styra läsfläckens radiella läge på uppteckningsbäraren (1) och ett servosystem (18,19) för att styra avsökningshastigheten av uppteckningsbära- ren för att erhålla en elektrisk informationssignal med en önskad bitfrekvens som är konstant oberoende av det radiella avsökningsläget på uppteckningsbära ren, k ä n n e t e c k n a d av att servosystemet (18,19) för att styra avsökningshastigheten är utfört att styra avsökningshastigheten så att en elektrisk informationssignal med en konstant första bitfrekvens erhålles, vilken är en faktor n högre än den slutligen önskade bitfrekvensen, att omvandlingsanordningen (16) innefattar en minnesanordning (21) för att lagra databitarna i ett informationsblock med den första bitfrekvensen och för att därefter avge nämnda databitar med den önskade bitfrekvensen och att apparaten innefattar en styrenhet (fig 5, fig 8, fig 9) som är kopplad till lägesinställningssystemet (7,11,l2,13) för att åstadkomma ett bakåthopp av avsökningsfläcken en spårdelning vid tidpunkter som är bestämda av nämnda styrenhet (fig 5, fig 8, fig 9), och som också är kopplad till minnesanord- ningen (Z1) för att bestämma inläsningsperioderna i detta minne (21), vilken styrenhet (fig 5, fig 8, fig 9) är så utförd att som följd av avsökningsmön- stret i informationsspâret och inläsningsperioderna i minnesanordningen som är bestämda av nämnda styrenhet konsekutiva informationsblock läses in i minnesanordningen (21) i enlighet med en cykel som är bestämd av styrenheten (fig 5, fig 8, fig 9) och därefter avges av nämnda minnesanordning (21) såsom en kontinuerlig sekvens av informationsblock. M 451 296

2. Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att för en uppteckningsbärare (1), i vilken antalet informationsblock som är uppteck- nade i det yttre varvet av informationsspåret är M, faktorn n är åtminstone större än M/N + l, varvid N är ett heltal, och att minnesanordningen (21) har en kapacitet som åtminstone är tillräcklig för lagring av NP databitar, varvid P är antalet databitar i ett informationsblock.

3. Apparat enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att för N större än ett minnesanordningen (21) innefattar N minnen (2la,21b,21c,2id, 21e) vardera med en kapacitet, som åtminstone är tillräcklig för lagring av P databitar, och att styrenheten (fig 5, fig 8, fig 9) är utförd att indi- vfimællt bestämma inläsningscyklerna i vart och ett av dessa minnen (2ia,21b, 21c,2ld,2le).

4. Apparat enligt något av föregående patentkrav, i vilken vart och ett av informationsblocken som är upptecknade på uppteckningsbäraren har en indi- vünell identifieringskod, k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten (fig.5, fig 8,fig 9) innefattar en identifieringskoddetektor (24,25) för att detek- tera identifieringskoden för ett tillfört informationsblock och att inläs- ningscykeln i minnesanordningen (21) och avsökningsmönstret på upptecknings- bäraren (1) är bestämda av denna styrenhet i överensstämmelse med de detekte- rade identifieringskoderna.

5. Apparat enligt något av patentkraven l-3,i vilken vart och ett av infor- mationsblocken som är upptecknade på uppteckningsbäraren har en detekter- bar begynnelse och/eller slutkod, k ä n n e t e c k n a d av att styrenhe- ten (fig 5,fig 8,Fig 9) innefattar en detektor (30) för att detektera nämnda begynnelse och/eller slutkod och att apparaten vidare innefattar ett takome- tersystem för att definiera en rotationsvarvperiod av uppteckningsbäraren vid varje avsökningstidpunkt samt att styrenheten (fig 5,fig 8,fig 9) bestäm- mer inläsningscykeln i minnesanordningen (21) och avsökningsmönstret på uppteckningsbäraren i överensstämmelse med informationsblockens detekerade begynnelse och/eller slutkoder samt rotationsvarvperioden som är definierad av takometersystemet.

6. Apparat enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att tako- metersystemet innefattar en takometergenerator som är kopplad till uppteck- ningsbärarens drivanordning (2), vilken generator är utförd att under varje rotationsvarv av uppteckningsbäraren avge ett antal takometerpulser som är 457 296 22 åtminstone lika med antalet informationsblock eller delblock i det yttre varvet av informationsspåret såsom entydigt definierat av en begynnelse- och/eller slutkod.

7. Apparat enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att takome- tersystemet innefattar en takometergenerator som är kopplad till upptecknings- bärarens drívanordning (2) och som under varje rotationsvarv av upptecknings- bäraren (1) avger ett begränsat antal takometerpulser och att takometersyste- met vidare innefattar en detektor (51), som är kopplad till omvandlingsanord- ningen (16) för att detektera en entydig symbol som uppträder åtminstone en gäng per informationsblock och att takometersystemet är utfört att bestäm- ma uppteckningsbärarens rotationsvarvperiod medelst takometerpulserna och de detekterade symbolerna vid varje avsökningstidpunkt.