SE440986B - Pressgjutningsmaskin - Google Patents

Description

15 20 25 30 78122 5:9 *5 kade operationen.

Denna konventionella typ av maskin har förbättrats istor utsträck- ning vid den maskin som visas i den amerikanska patentskriften 4,013,116 . Denna maskin ör mycket enklare ön de konventionella anordningarna i det att gjutstycket gjutes, framstegas och avlägs- nas från maskinen för sköggning utan att gjutstycket utsätts för någon sidorörelse. Under bearbetningen ligger gjutstycket i ett bestämt plan och förskjutes även i detta plan. Gjutmaskinen ger balanserade krafter så att båda plattorna och formhalvorna eller matriserna förskjutes lika långt mot och bort från nämnda plan, varvid denna balanserade massrörelse förhindrar normala stötar och ryck då rörelsen av tunga plattor och verktyg påbörjas och upphör, varjömte vürmeexpansíonsskillnader utjömnas och belast- ningsutjömningar automatiskt erhålles.

Föreliggande uppfinning bygger på den balanserade, centrerade en- kelplansmaskinen enligt den amerikanska patentskriften 4,0l3,116, men föreliggande uppfinning föreslår flera förbättringar och yt- terligare speciella kännetecken såsom en lintransportör med liten- massa och enkel konstruktion för förflyttning av gjutstyckena ut ur maskinen, ett enkelt gjutstycksbörande finger i centrumplanet av formen, vidare metollinsprutning i formens stelningsplan , en halvering av den normala slaglöngdsrörelsen för plattan och sålunda en halvering av den icke-produktiva tiden för maskinen vid öppning och stängning. Vidare föreslås ett läge av det övre I kürnstiftet i formens delningsplan för att stabilisera gjutstyck ets löge under öppningen av formen och undanröja behovet av ut- stötarstift vid vissa typer av gjutstycken. Vidare möjliggöres inlägg av inre kärnor i båda formhalvorno, och automatiskt in- söttningsspel erhålles under installationen av formen och skägg- ningsmatriserna. Maskinen enligt föreliggande uppfinning ör kon- 10- 15 20 25 30 7812259-5 3 struerad som en helt integrerad gjutningserihet som kan framställa en kvalitativ gjutprodukt och automatisk skäggning eller avgradniiig vid den alatuella produk- tionshastigheten. Som sådan är maskinen en enhet som innefattar ett flertal sär- drag .

Hmrudxïxaskinen innefattar en ram, formbärande plattor samt hydrauliska cylindrar för öppning och stängning av formen, vilka cylindrar har ett enkelt retardations- system för att undvika stängningsstötar. En likformxig standardkonfigxiration av grundformxen föreslås som är anpassbar till ett stort antal typer av gjutstycken, varvid formen har förutbestämd inpassning i mmaskinplattorna för att elirainera felaktig inriktning av formen på grund av vänneexpansion eller slarvig matrisin- sättning. Metallinspruming i maskinen tillförsäkras med en varierbar regler-an- ordning som kan förinställas till önskad hastighet eller tryck, samt ett inneslu- tet sxnältmetallförrâd med däri anordnade, elektriskt motståndsvärmxe alstrande upphettningsanordningar .

Ett slutet hydrauliskt kraftsystem innehållande eldbeständig fluid är anordnat.

Vidare är organ anordnade att fönränra formen före den första laddningen. Maski- nen har ett slutet vänneaggregat för kylning av for-men och undanröjande av kalk- avlagringar i kylkanalerna, vilka samtliga automatiskt anslutas till formen vid installationen utan användning av slangar eller rör. En lintifansportör är även anordnad att transportera gjutstyckeria på ett finger till andra, sekundära bear- betningsstationer under en för ändamålet lämlplig tid före skäggningen i och för naturlig, icke-skadlig kylning av gjutstycket före skäggningen, samt en komple- mentär skäggningsxasliin och grundtrimmingsxtxatriser för tryckning av gjutstycket genom matrisen till en utgående transportör.

Enligt föreliggande uppfinning föreslås en pressgjutxnaskin av det slag som innefattar en form med två halvor, en gjutkanal och en ram med två rnonte- rade par av åtskilda, parallella cylindererflxeter, vilka parvarr och ett upp- bär en formhalva och är belägna mitt emot det andra paret enheter, som uppbär den andra forrnhalvan, varvid varje cylinderenhet i varje par innefattar š. .x ' - ' fiüšülïífï, i ggqï» 10 15 20 25 I :so 7812259- 5 dels en stationär kolv, som är fäst i ramen, och en kolvspindel, som är koaxiellt förbunden med kolven och sträcker sig över maskinen till en förbindniiig xred en mittemot anordnad kolv hos det andra paret, dels en cylinder, som är nonterad på varje resp. kolv och därmal samhörande spindel för fram- och återgåeiide rörelse därpå i beroende av en inkorrpressibel fluid, som insprutas däri vid änden av formsidan resp. änden mitternot forumen, dels ett organ som förbinder cylindern hos den resp. cylinderenheten med de samhörande forxnhalvorna, varigenom en fluidin- strömming i cylindrarna vid ändarna av kolvarna tvingar cylindrarna och formhal- vorna mot varandra, medan inströnming av fluiden vid de for-men mtsatta ändarna av kolven tvingar cylindrarna och forinhalvorraa isär, varvid slutkraften från öpp- ningen av cylindrarna upptas av kolvspindeln, och dels ett organ för tillslut- ning av cylindrar-na för att undvika stängningsstötar, varvid maskinen känneteck- nas av en anordning för styrning av tenperaturen hos forxnarna genom förångning, innefattande ett slutet kylsystem i var och en av formhalvorna för avlägsnande av värxne från smält metall som tillförts hålruzmxen i formarna, vilket slutna kylsystem innefattar behållare i fonrhalvor-rza för inrymnande av kylvatten i for- marna intill hålrunrnen, fluidinloppsventiler och utloppsventiler anslutna till behållarna medelst kanaler, tryckreduceringsorgan samordnade med utloppsventi- lerna för upprätthållande av ett förutbestämt inre tryck hos kylvattnet i behål- larna och för styrning av temperaturen hos kylvattnet i behållarna genom avle- dande av värme från fonrhålrmmxen genom avgång av ånga som alstrats genom för- ångning av kylvattnet i behållarna intill hålrumen, en vattenförrådstank sam- hörande med utloppsventilerna för :mottagande av lmncënserad ånga som avgâtt från behållarna, samt ett puxnporgan för insprutning av en önskad mängd vatten i behål- larna för att ersätta vatten som förångats och avgått från behållarna genom tryck- reduceringsorganet och en tillförselledrxing från tanken till inloppsvexitilerna.

Uppfinningen beskrivas nämnare nedan under hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 är en planvy av pressgjuünaskinen enligt Iippfirmingen, fig. 2 är en tvärselctionsxry av maskinen tagen längs linjen 2-2 i fig. 1, fig. 3 är en sche- Iíatisk tvärsektionsvy tagen längs linjen 3-3 i fig. 2, fig. 4 är en scherratisl: 10 15 20 25 30 7812259-5 vy av vürmeöverföringssystemet för kylning av formen i maskinen, fíg.5 är en tvärsektíonsvy av smältmetalldegeln samt därtill hör- ande upphettníngsorgan, fig.6 och 7 visar schematiskt metallin- sprutningsförloppet, fig.8a och 8b är tvärsektionsvyer av metall- ínsprutningsenheten, fig.9 är en förstorad tvörsektionsvy av ventilmekanismen för insprutningsenheten, fig.1O är en sídovy av ínsprutningsenheten, fig.11 visar en sido- och ändvy av svanhals- leden, fig.12 är en tvärsektionsvy tagen längs linjen 12-12 i fig.8a, fig.13 och 14 visar schematiskt munstycksanordningen en- ligt uppfinningen, fig.15 och 16 visar föredragna utföringsfor- mer av munstycket, fig.17 är en sídovy av en typisk formhålíg- het, fig.18 är en tvörsektionsvy av den roterande utstötníngs- mekanismen , fíg.19 visar en kam och följarorgan för den roter- ande utstötningsmekanismen, fig.20a , b och c visar olika lägen av den roterande utstötarmekanismen under dess arbete, fig.21 är en tvärsektionsvy av en kärnan tillbakadragande anordning, fig. 22 är en sídovy av den ena änden av en transportmekanism för gjutstyckena , fíg.23 är en sídovy av den andra änden av transport- mekanismen, fig.24 är en tvürsektionsvy tagen längs linjen 25-24 i fig.23, fig.25 är en sektionsvy av hållarfingret, fíg.26 är en tvärsektionsvy tagen längs linjen 26-26 i fig.25, fig.27 är en sektíonsvy av en utkastningsmekanism , fíg.28 är en delvis sektionerad sídovy av skäggningsanordníngen, fíg.29 är en tvär- sektionsvy tagen längs linjen 29-29 i fig.28, fíg.3O är en si- dovy av ett gjutstycke då detta ínföres í skäggníngsanordningen, fig.31 är en planvy av en stämpel hos sköggningsanordningen, och fig.32 är en sektionsvy av stämpeln och matrisen hos skägg- ningsanordníngen.

Såsom framgår av fig.1-3 innefattar pressgjutningssystemet en- ligt föreliggande uppfinning en pressgjutmaskin 10, vilken har ,,¶Q---""“""*;"' " Wx/v-fl .u-.fi-.ífm-dw .. -» \ “_ V” f: w- ~c ' *lf Qš¿__¿*¿_~.~ i 1G 15 20 25 30 7812259--5 en ram 12, på vilken är monterad två par åtskilda, parallella cylinderanordningar 14 och 16. Vartdera paret cylinderanord- ningar 14 uppbär ed formhalva 18, som visas i fíg.3, och ligger mitt emot det andra paret cylinderanordníngar 16, vilket upp- bör den andra formhalvan 20. Såsom bäst framgår av den sche- matiska vyn i fig.3 innefattar varje cylinderanordning i res- pektive par dels en med ramen 12 förbunden kolv 22, dels en kolvspindel 24 som är förbunden koaxiellt med den ena änden av och axiellt i linje med kolven 22, varvid spindeln 24 sträcker sig tvärs genom maskinens centrum och till en förbindning vid sin andra önde med en motsatt kolv 26 hos den andra cylinder- anordningen 16.

Såsom visas i fig.3 , innefattar var och en av cylinderanord- ningarna 14 och 16 cylindrar 28 respektive 30, som är montera- de på kalvarna 22 respektive 26 samt spíndlarna 24 för fram- och återgående rörelse av cylindrarna på dessa i beroende av hydraulmedium som inströmmar på botten- eller skörtsídorna 62 respektive 64 av kalvarna, varigenom anardningarna 14 och 16 och deras tillhörande formhalvor förskjutes till öppet eller stöngt läge.

En mer detaljerad beskrivning av maskínens 10 huvudbeståndsdelar framgår i den amerikanska patentskriften 4,013,116.

Den i fig.1 visade planvyn av maskinen 10 visar formslutnings- cylindrarna 14 och 16, plattor 32, isürförings - och utstötar- cylindrar 34, ingreppsstycken 36 för att förhindra felaktig cy- linderrörelse samt drivorgan 38 för överföringsmekanismen.

Fig.2 visar en insprutningsanordning 40 , vilken innefattar en 10 15 20 25 30 7812259-5 ugn 42, en svanhals 44 med laddnings- och väljarventiler 46 respektive 48 samt ett låssystem 50 för laddningsventílen.

Ett munstycke 52 riktar en zinkladdníng in i formen 54 för framställning av ett gjutstycke 56, som fastgjutes på ett hållarfínger 58 på överföringsmekanismen 60, vilken överför gjutstycket till en gradnings- eller rensningsstation.

En pressgjutmaskin erfordrar enbart en liten , nominell kraft för framskjutning av formhalvorna till deras slutna läge, som visas i fig.3, men detta måste åtföljas av en kraftig fast- klämningskraft för att motstå de höga inre tryck som alstras i formen då gjutningsmetallen insprutas däri. En tillräckligt kraftig cylinder för fastklämning av formen måste därför ha en överskottsvolym för fyllning av densamma under tillslutnings- fasen. Såsom framgår av fig.l-3 är maskinen enligt föreliggande uppfinning av dubbelstångstyp, där vardera änden av de båda spindlarna 24 sträcker sig genom det ihåliga centrumet hos de båda stationära kalvarna 22 och 26 på vardera sidan av maskinen.

Kolvarna har , såsom framgår av fíg.3, kolvstångsförlängningar 22a och 26a på deras skörtsidor, men förlängningarna har mindre diameter än de ändar av kalvarna, som är vända mot cylindrarnas bottnar, varför erhålles en viss tryckytsdifferens vid vardera änden av de omgivande cylindrarna 28 och 30, vilka är de rörliga delarna och vilka är utformade i ett stycke med maskinens plat~ tor 32 på vardera sidan om maskinens centrum. Genom att tryck- sätta såväl cylinderkamrarna 62 som 64 hos vardera cylindern och anordna en inre överströmningskanal från sidan 64 med den mindre tryckytan till sidan 62 med den större utgör fluidvolym- en, som erfordras för en cylinderrörelse i den ena riktningen, enbart skillnaden mellan de båda tryckareorna 62 och 64 gånger slaglängden. Då formen är sluten, såsom visas i fig.3 , avledes *Iz i 7ï8¶22i59-5 trycket på den mindre ytan 64 till en tank, varigenom hela kraf- ten på den större arean 62 kon utnyttjas för att hålla formen stängd. 5 Det ovan beskrivna systemet arbetar enbart för tillslutningen av formen, varför utstötarcylindern 34 användes för öppningen av formen. Cylindern 34 är likaså av dubbelstångstyp och utnyttjar en relativt liten areaskillnad för att därigenom erfordra en minimal hydraulmedievolym. Cylindern 34 förskjutes mot fasta 10 yttre anslag 35 (fig.3) vid öppningen av formen och förskjutes därefter bakåt för tillbakadragning av en utstötarplatta (se fig.21). Man har funnit att en väsentlig reduktion av fluidvolym- en kan åstadkommas genom detta system. 15 Värmeöverföring Pressgjutning i en permanent form medför överföring av värmen från en smält metallegering till väggarna av formrummet och från formrummet till ett värmeväxlingsmedium. Vissa specifika para- metrar måste därför bibehållas för att erhålla önskad värme- 2O genomströmningsgrad.

Vid systemet enligt föreliggande uppfinning utgöres värmeväxlings- mediet av vatten, och elektriska doppvärmare användes enbart för att förvärma formen till driftstemperatur, varefter temperaturer 25 ovanför vattnets kokpunkt erhålles genom reglering av det inre trycket i formkylningshålrummet, varvid den verkliga värmebort- färingen åstadkommas genom förångning av vattnet då detta ström- mar genom systemet i en doserad mängd. 30 Systemet visas schematiskt i fig.4 , som visar doppvärmare 66 in- förda i formens fördelningskammare 68 intill formrumssídan 70 och där de förvärmer formen till driftstemperatur, exempelvis 10 15 20 25 30 7812259-5 204°C. Vattenkanaler 72, i vilka doppvårmarnaür nedsönkta , kom- municerar med kylkanaler 74, Vilka sammanbinder ínlopps- och ut- loppsventíler 76 respektive 78.

Den area hos formrummet, som exponeras för den smälta rnetall- legeringen , år proportionell mot arean hos den kylytan, som ex- poneras för vattnet, och avståndet mellan de båda ytorna är di- mensionerat i beroende av vörmeöverföringsgraden hos materialet i formrummet.

Vörmeöverföringen från formblocket till vattnet sker enbart ge- nom avdunstningskylning. Temperaturen hos vattnet i kylkanalerna 22 hos formen hålles på en hög punkt som tillförsükrar framställ- ning av fina ytor på gjutstyckena under metallinsprutningen. Ef- ter delen har gjutits bortföres överskottsvërmet då kokning uppkommer enbart då ett övertemperaturtíllstånd föreligger. Dör- för erfordras ingen cirkulation eller strömning av vatten inuti formkanalerna 72. Eftersom ånga alstras i direkt proportion till det från den smälta metallen bortförda vörmet är det enbart nöd- vändigt att inspruta en vattenmöngd som något överstiger den mängd ånga som utströmmar genom tryckreduceringsventilen 78.

Såsom framgår schematiskt i fig.4 insprutas vatten från en be- hållartank 80 medelst ett pumporgan 82 in i kylkanalen 72 via inloppsventilen 76 vid ett tryck som något överstiger trycket hos det vatten som förångas. Eftersom det vårme, som överföras till kanalerna 72 från formen 70 , bringa: vattnet i kanalen 72 att koka , öppnar ventilen 78 genom trycket hos ångan så att denna kan utströmma via en förgreningskanal 84 och en ledning 86, í vilken ångan kondenseras och återföres till tanken 80.

Det framgår att värmeöverföringssystemet är en integrerad del av formens konstruktion och funktion och möjliggör en exakt 10 15 20 25 30 7812259- 5 10 flödesreglering som är konstruktivt anpassad till olika krav för formar. Detta system undanröjer helt och hållet behovet av användning av slanganslutningar och kan möjliggöra konstant 'flödesínstöllning trån en drittstas till en annan, Metallínsprutníngsenheten Metallinsprutningsenheten enligt föreliggande uppfinning, vilken betecknats med 40 i fig.2, skiljersig í princip på åtskilliga sött från konventionella system som påverkar såväl funktions- som sökerhetsaspekter. I sjölva verket ör den enda likheten med konventionella system att det utnyttjar en kraft för att tör- skjuta en kolv, vilken i sin tur alstrar ett hydrauliskt tryck tör att fylla formrummet.

Insprutningsenheten 40 ör upphöngd i en förrådsdegel 42 (tig.5), vilken består av en dubbelvöggskonstruktion av stål, vilken har en innervögg 106 och en yttervögg 108, vilka är åtskilda medelst flönsar 110. Denna konstruktion har samma hållfasthetsegenskaper som en kontinuerlig, stor H-balk för att motstå innertrycket hos den smälta metallen och likaså åstadkomma en luftspalt för isolering. Det inre av degeln 42 är fodrat medelst ett lämpligt ísoleríngsmaterial, såsom skivformigt vermiculit-material 112, på vilket är anbragt ett gjutbart, eldfast foder 114.

Temperaturen hos den smälta metallen i degeln 42 upprötthålles på önskad nivå medelst ett flertal elektriska doppvärmare 116 (såsom visas även i fig.8a) belägna på avstånd från varandra runt hela degeln 42. Varje vörmare 116 innefattar ett element 118, som är ínneslutet i ett rör 120 av rostfritt stål för att skydda vörmarna mot korrosion, förstora kontaktytan mot gjutlegeringen 10 15 20 25 30 7812259-5 11 samt minska effekttötheten.

Insprutningen av gjutmetallen i formrummet åstadkommes medelst den generellt med 40 i fíg.2 betecknade insprutningsanordníngen.

Såsom visas i detalj i fig.8a, 8b och 10 innefattar anordningen 40 en stålstomme 122 som ör upphöngd i degelhålígheten medelst armar 88, vilka uppbär huvudet 90 av anordningen i maskinramen 12, vilket huvud 90 ör förbundet med stommen 122 medelst långa pinnbultar 92.

Stommen 122 innefattar en cylinder 124 med stor diameter för in- rymmande av en kolv 128 till laddningsventílenheten 46 och en cylinder 126 med liten diameter för inrymmande av ventilen 130 till väljaranordningen 48.

Såsom visas schematiskt i fig.6 och 7 åstadkommer kolven 128 en tryckökníng hos gjutmetallen som strömmar till formen, medan ventilen 130 i beroende av sitt vertikala löge väljer en ström- ningsbana från degelförrådet för fyllning av tryckökníngskammar- en 132 vid bottnen av cylindern 124 (fig.6) eller en strömníngs- bana till formen från kolven 128 (fig.7).

Kammaren 132 ör förbunden med väljarcylindern 126 genom en ström- níngskanal 134 och ledningen 136 i svanhalsen 44.

Såsom visas i stor skala i fig.9 har völjarventilen 130 en övre skalle 100 och en nedre skalle 102, vilka är förbundna med varand- ra medelst ett skaft 100 samverkar med ett ventílsöte 140, medan den undre skallen sam- 104 med reducerad diameter. Den övre skallen verkar med ett säte 142 i beroende av det aktuella driftstíll- ståndet. Det framgår att spindeln har övre och undre armar 144 10 15 20 25 30 57812259-5 12 respektive 146, vilka glidbart anlígger mot delar av cylindern 126, varigenom erforderligt utrymme erhålles mellan cylinderväg- gen och spindeln För passage av gjutmetall.

Under pausen mellan moskinens arbetscykler hålles väljorventílen 130 i sitt stängda läge mot munstyckeskanalen 136 men öppen mot degeln 42. Detta läge blir det vid den övre punkten av slag- längden S med skallen 100 anliggande mot sätet 140 , eller det fyllningsläge som visas med streckade linjer i fig.9. I detta stängda läge bildar ventilen 130 en tvångsmässíg säkring mot icke önskad strämning till maskínmunstycket. Vid nästa arbets- cykel omställes ventilen 130 till sitt nedre läge i Fig.9 och vid en laddning kan införas (pilen A) Ventilen 130 Förskjutes vertikalt medelst en tryckcylinder 148, vilken är förbunden med ventilen över en ram bestående av en kolvstång 150, som är fäst på en ram bestående av övre och undre horisontella tvärarmar 152 och 154 samt vertikala armar 156.

En laddningscylinder 98 och i synnerhet en däri anordnad kolv 94 påverkas medelst obegränsat varierbart lufttryck från en ytt- re källa, vilket tryck är anpassat till undersidan av kalven 94. I korthet arbetar laddningscylindern 124 så att formrummet tylles och trycket omedelbart upphör. Eftersom ingjutets tjock- lek hos en form är tunnare än gjutstyckets tvärsektion kommer ingjutet att stelna först, vilket sker på en bråkdel av en se- kund. Härigenom åstadkommer en öganblicklig omkastníng av trycket ingen skada på gjutstycket men tillåter den icke-stelnade metal- len i de stora inloppskanalerna att avrinna och därigenom enbart ikvarlämna en rörformad inloppssektion kvar på gjutstycket, så- som skall illustreras nedan. Det finns flera Fördelar med denna 10 15 20 25 30 ----~~ - V' I ~---»-----:-»-------.~_~,__.._ 7812259-"5 13 princip för dränering av inloppet. För det första går ingen dyrbar tid till spillo för att invänta stelnandet av större inloppskanal- sektioner. För det andra är den rörformade sektionen av gjutstycket mycket stark och åstadkommer en lätt ramdel för möjliggörande av en bortföring av gjutstycket från formen. lnloppsdelen och gjut- stycket utsätts för samma temperatur, vilket förbättrar dimensions- stabiliteten före gradning. Vidare utsättes inloppsdelen av formen för mindre värme och omsmältning av de ihåliga inloppskanalsek- tionerna är billigare. Vidare hålles den från inloppssektionen dränerade gjutmetallen på en punkt just innanför munstycksspetsen, varigenom den mängd luft som skall utströmma från formrummet blir så liten som möjligt.

I fig.8a visas kolven 128 i sitt nedersta laddningslöge vid den undre änden av slaget "S" hos tryckstången 96. När en gjutform är helt fylld stannar kolven 128 , varvid strömmen av smält metall har passerat genom den öppna porten hos ventilen 130 (pilen A i fig.9). En bråkdel av en sekund efter den fullbordade insprut- ningen och ingjuten stelnat förskjutes kolven 128 uppåt genom tryck på undersidan av kolven 94. Denna tillförsel är volymetrískt lika med mängden metall som inneslutíts i inloppssystemet hos formen till en punkt just innanför munstyckets spets. Vid denna moment stannar kolven 128 under sin uppåtgående rörelse under en tillräckligt lång tid för att väljarventilen 130 skall omstäl- las och hålla pelaren av metall i munstycket och svanhalsens ledning 136 i ett statiskt tillstånd och samtidigt öppna ventilen 130 till återfyllningsläget i fig.9, så att en förbindelse åstad- kommes mellan förrådet i degeln 42 och det inre av kammaren 132.

Kalven 128 får därefter återvända till sitt övre läge så att cy- lindern 124 fylles.

En tryckackumulator kan vara anordnad för laddningscylindern 98 10 15 20 25 30 7812259*- 5 14 och innefatta ett pneumatiskt , tryckvariabelt förladdningssystem för åstadkommande av en ständig tryckkälla 'för cylindern 98 men som är godtyckligt variabelt i beroende av det speciella gjut- stycke som framställes. En gjutníngsladdníng avfyras när det motverkande hydrauliska trycket upphör genom dränering, varvid kolven 94 återvänder till sitt i fíg.8a visade utgångsläge då hydraultrycket åter applicerats. Den första rörelsen av åter- gångsrärelsen åstadkommes emellertid genom en hydraulisk hjälp- cylinder med varierbar slaglängd för att inspruta en bestämd mängd Fluid i återgångskretsen. Detta har till ändamål att åter- föra laddningskolven 128 och i sin tur åstadkomma utrymme för den icke stelnade gjutmetallen i formens inloppssektioner att rinna ut och kvarlämna en ihålig, skalliknande sektion , såsom tidigare nämnts.

En upptagare av ackumulatortyp är anordnad att mottaga den från laddningscylindern utsträmmande fluiden. Utströmningen av fluiden sker i storleksordningen 1890 1/m , och upptagaren utmatar där- efter fluíden långsamt till en tank under maskinens arbetscykel.

En begränsare eller säkerhetssystem visas generellt vid 141 i fig.8a och i detalj i fig.12. Denna anordning förhindrar utläs- ning av laddningen vid maskinjusteríngar och då driftstillståndet "laddning" icke är valt.

Tryckstången 96 är försedd med en kamförsedd Fläns 143, som är anordnad att anligga mot och momentant förskjuta ett par låsbyg- lar 145 och 147 då stången 96 och kolven 94 förskjutes uppåt, så att Flänsen 143 därefter infäres í ett urtag 149. Byglarna 145 och 147 hålles i sitt stängda läge i Fíg.12 medelst en Fjä- der 149 och äpnnas mot verkan av fjäderkraften genom uppåtgåen- 10 15 20 25 30 7812259-5 15 de rörelse av flänsen 143. Efter ínföringen i urtaget 148 kan kol- ven 94 och stången 96 icke fortsätta sin nedåtgående rörelse , eftersom de stängda byglarna anligger mot undersidan av tlänsen 143. Såsom visas i fig.12 är byglarna 145 och 147 svängbart monterade på tappar 151 och sammanlänkade medelst kuggar 153.

Bygeln 147 har en arm 155 som hålles i stängt läge medelst fjä- dern 149 på ett stift 156 som är förskjutbart lagrat i ett element 157.

Ett manäverorgan 158 har en stång 159, som verkar på den andra sidan av armen 155. När manöverorganet 158 förskjuter stången 159 kommer således byglarna 145 och 147 att öppna och tillåta tryck- stången 96 att fortsätta nedåt.

Hela insprutningsanordningen är upphängd och uppburen av en tri- bärande ram bestående av armarna 88 och en tvärplåt 89 , som är fastskruvad på ramen 12 av gjutmaskinen. Inriktningen av in- sprutningsanordningen åstadkommes medelst skruvar 160 tär linjär rörelse längs svanhalsens 44 centrumlinje och medelst skruvar 162 för vertikal rörelse samt skruvar 164 tär horisontell rörel- se åt höger och åt vänster. I och för inriktning av munstyckets spets mot formen i planet x-x i fig.8b tillåter en kulled 166, som är något lösgjord under inställningen, en tredimensionell rörelse att utföras för inställning av munstyckets spets i linje med och vinkelrätt mot gjutformen.

Det framgår av Fig.1O att konsolarmarna 88 har ytor 168 och 169, vilka utdragna till linjer A och B är parallella med svan- halsens 44 centrumlinje. Huvudet 90 har fötter 170 som glider på ytorna 168 och 169 så att en inställning av skruvarna 160 10 -15 20 25 7812259-5 16 åstadkommer en korrekt linjär förskjutning av anordningen.

Den efterföljande driftsfasen hos metallinsprutningssystemet ör som följer.

En signal som alstras efter stöngníngen av formen åstadkommer en förskjutning av völjarventilen 130 till dess nedre läge i fig.9 så att den påverkar en lögesgivare.

Lögesgívaren i sin tur inaktivera: begrönsoren eller säkerhets- systemet så att manöverorganet 159 kan förskjutas och frigöra byglarna 145 och 147 från stångflönsen 143.

Begrönsningsanordningens givare aktiverar metallínsprutningskol- ven 94 och igångsötter en tídgivare, vilken avger signaler till systemet för partiell återföring efter en fördröjning av en bråk- del av en sekund för att ge tid för metallen i formens íngjut- kanaler att stelna och därefter drönera inloppskanolernas centrum- del. Vid slutet av tídsfördröjningen återgår völjarventilen 130 till sitt övre läge.

Vid det övre läget av völjarventilen 130 åstadkommer denna en återgång av laddningscylindern 94 till dess övre läge , varef- ter begrönsningssystemet åter rör sig till sitt låslüge.

Munstycket Såsom visas í fíg.8b är en munstycksförlöngning anordnad att överbrygga avståndet mellan tryckhöjningsorganet 128 och gjutfor- men 54 (fig.2). Såsom framgår av fig.11 innefattar förlängningen en-ställbar ledkopplíng, som betecknas generellt med 184 , vilken 10 15 20 25 30 7812259-'5 17 förbinder ytteränden 186 av svanhalsen med förlängningen 188. Änden 186 av svanhalsen är försedd med en períferiell fläns 190 och ett intilllíggande spår 192. Förlängníngen 188 slutar í en sfärisk ände 194, och när änden 194 och änden 186 är lämpligt inriktade med varandra fullbordas kanalen 136. De båda ändarna hålles i inriktning med varandra medelst ett par klämbackar 196 och 198, som är förbundna inbördes medelst bultar 200.

Klämbackarna 196 och 198 är även försedda med ett flertal pa- tronliknande upphettningsanordningar 202 för att upprätthålla lämplig temperaturnivå i kopplingen.

Såsom omnämnts i beskrivningsinledníngen utnyttjas vid press- gjutmaskinen enligt föreliggande uppfinning insprutning i del- ningsplanet, varvid inloppet för den smälta gjutmetallen i formen sträcker sig genom ledningen 136, som är centrerad med delningslinjen - eller planet hos formen och angränsar mot peri- ferin av denna på den ena sidan. Munstycket måste givetvis vara försett med en läckningssäker tätning då formen är sluten men ändå mäste formen vara fri att öppna utan friktionsmotstånd el- ler fastklämning. Vid kända munstyckeändar av rund form mäste formen ha två halvrunda formdelar för att omsluta munstycket, varvid en frivinkel noll uppkommer vid delningslinjen dör de två hörnen hos halvcirkeln tangerar diametern, och eftersom en läckningssäker tätning erfordrar en presspassning är det omöjligt att ha en viss öppningsfríktion. För att undvika detta och andra därtill hörande problem användes ett fyrkantígt, diamantformigt munstycke, såsom visas i fig.13 och 14. En lik- nande form användes för hållarfingret 58 (fig.22) , vars syfte skall beskrivas nedan.

Såsom framgår i fig.13 och 14 är formhalvorna 62 försedda med T;-Q~___*___*_~ g _g 7,1-, , u g ip*- ;»_ t AI 10 15 20 25 30 7812259-5 18 inlägg 206 , och ehuru så icke visas är det fyrkantiga munstycket 204 något större än det för detta upptagna fyrkantiga hålet då formhalvorna 68 är tillslutna runt munstycket. Delningslinjevarío- tioner i anliggníngen mellan munstycket och maskinen kan ligga inom området É 5,1 - 7,6 mm , vilket kan upptas genom den fjädran- de rörelsen av insprutningsanordningen. Inläggen möjliggör pre- cisionspassning hos de ifrågavarande delarna. Samtliga ytor hos munstycket och formen utsätts för samma enhetskraft vid stäng- níngen, varjämte erhålles ett mycket noggrant kamorgan för att bringa de båda formhalvorna till lämplig anliggning.

En föredrogen utföringsform av munstycket har flera fasettytor, såsom visas i fig.15 och 16, varvid munstycket 208 har något avrun- dade eller skurna hörn 210 samt plana ytor 212 för anliggning mot sidorna av inläggen 206, som är anordnade på båda formhalvorna 68. Såsom framgår av fig.16 har munstycket'vidare sneda ytor 214 och 216 sett från sidan, vilka ytor samverka med liknande ytor i inläggen 206 hos formhalvorna för åstadkommande av ändamålsen- lig linjär anliggning.

Fig.16 visar även en tvärsektionsvy av en skägg- eller grad- styrning 236, vilken består av en yta 220 med reducerad diameter samt ett intilliggande , bågformigt anslag 22 i samverkan med en ficka 226 och en förskjuten yta 228. Om smält metall av någon anledning skulle läcka under tryck från munstycksspetsen kommer det resulterande skägget eller gradbildningen att följa pilen F, som av anslaget 222 styrs in i fickan 226.

Den önskade temperaturen hos munstycket 208 upprätthålles av ett munstyckshölje 248, som innesluter ett lämpligt isaleringsmate- rial 250 , vilket i sin tur omger elektriska upphettningsorgan .,._.. ._..._.__._......._....,. ~ - _ _. 10 15 20 25 30 7812259-5 19 252.

Formen Fig.17 visar formen till den ifrågavarande pressgjutmaskinen. En av de huvudsakliga fördelarna med föreliggande maskin gentemot de tidigare kända är den nära på perfekta värmebalansen mellan form- halvorna 68, vilka föres samtidigt isär från gjutstycket. Vid av- saknad av kärnstift men då lämpliga dragníngsvinklar finns kan delar framställas utan några utstötarstíft. Vid såväl med som utan utstötarorgan är emellertid delen stödd vid tre punkter runt periferin av ramen i vilken den gjutes. Dessa tre punkter bildar ett referensplan från vilket delen efteråt avlägsnas från maskin- en. Såsom visas i fig.l7 har munstycket framställt ett gjut- stycke i formen, och inloppskanalen 254 sträcker sig mellan in- gjutdelen 256 och den del av formen 258 som bildar en gjutning runt hållarfingret 58, som visas i fig.22. Ytterligare ingjut 260 sträcker sig från inloppskanalen in i själva gjutstycket 262, medan en utloppskanal sträcker sig uppåt för att omge en ävre kärnslid 264. När formhalvorna 62 isärföres samtidigt häl- les därför gjutstycket av a) den övre kärnsliden 264, b) mun- stycksínloppet 256 och c) hållarfingret 252, varvid gjutstycket 262 därefter avlägsnas ur maskinen med hjälp av fingret 58, så- som skall beskrivas senare nedan under hänvisning till fig.22.

När den övre stödkärnan 264 dessutom utgör en kärna för farm- ning av en del av gjutstycket tjänar den även som den tredje stöd- punkten under öppningen av formen och undanröjer faktiskt be- hovet av utstötarstift- eller stänger.

Mekanísmen för frigöring och tillbakaföríng av utstätarstiften Vid konventionella pressgjutmaskiner medföljer gjutstycket van- 78% 2.259- 5 20 ligtvis utstötarhalvan av formen då denna avlögsnas från lock- halvan. Då man därvid närmar sig slutet av öppníngsrörelsen sträcker sig utstötarstiften ut och stöter bort gjutstycket från formrummet. För att tillförsökra att gjutstycket frigöres från 5 stiften användes en ytterligare anordning för att förhindra dess benägenhet att fastna på stiften, och denna anordning benömnes i vissa fall "snabbutstötare", vilken i själva verket tippar ut delen ur det ursprungliga arbetsplanet. 10 En snabbutstötaranordning kan icke användas tillsammans med maskin- en enligt föreliggande uppfinning, eftersom gjutstycket måste kvarhållas i det plan i vilket det ursprungligen framställts. Vi- dare måste gjutstycket hållas i ett fixt plan eftersom båda farm- halvorna öppnas. Sålunda erfordrar pressgjutmaskinen enligt före- 15 liggande uppfinning en helt annorlunda typ av gjutstycksutstötan- de anordning för att frigöra gjutstycket från formen och hålla detta i detta önskade, fasta läge. Sålunda ör organ anordnade att såväl lösgöra och tillbakadraga stiften för att lömna gjutstycket kvar i maskinens mittplan och samtidigt fäst vid hållarfingret 58 20 vid en av dess kanter med munstycksavtrycket vid den andra.

Fig.18 visar en tvörsektionsvy av utstötarplattan och dess till- _hörande mekanism för att rotera utstötarstiften. En dylik meka- nism ör anordnad på båda sidor av formrummet. 25 Utstötarstiftet- eller stången 228 ör vid sin ena ände monterad i utstötarplattan 230 och sträcker sig fram till formsidan 232.

För detta ändamål uppvisar stången 228 ett förlöngningsstycke 234 som ör monterat koaxiellt med stången 228 medelst ett rör 30 238 som uppvisar ett por skruvlinjeformiga kanaler 240, såsom framgår i fig.l9. Stången 228 och förlöngningen 234 ör fastsvet- 10 15 20 25 30 - ._ ___...._...-.._._.......___..--. i, 7812259-5 21 sade på röret 238, och den fria änden av förlängningen är medelst ett skruvförband förbunden med en bussning 242, vilken är efter- givlígt monterad i rotationsriktningen i en ficka 246 medelst tryckverkan av Bellevílle-fjädrar 266.

Formplattan 268 är försedd med en ansatsförsedd hylsa 270, som har ett par diametralt motsatta stångföljare 272, som är för- skjutbara i de skruvlinjeformiga spåren 240, såsom visas i fig. 18. Hylsan 270 är försedd med en kil 274 som kommer till anligg- ning mot en kil 276 på ett rörformigt fjäderlås 278 då ett ut- lösningsstift 280 tillbakadrages.

När maskinen tíllsluter formhalvorna intar stången 228 det i fig.20a visade läget, varvid dess yttre ände sträcker sig något förbi formens delningsplan. När formhalvorna tíllslutes (fig.20b) är stången 228 linjärt tillbakadragen mot fjädrarna 266 under ett tryck av ca 1,33 kN, Utlösningsstiftet tillbakaföres för att tillåta fjädern 282 att förskjuta låset 278 framåt så att kilar- na 274 och 276 kommer till anliggníng mot varandra för att {ör~ hindra rotation av hylsan 270. När formplattan 268 drages till- baka mot det i fíg.20c visade läget bringa: töljarstiften 272, vilka arbetar i spåren 240, röret 238 och stången 2253 att rote- ra, varvid förlängníngen 234 inskruvar sig själv i bussningen 242. När plattan 268 når det i fíg.20c visade läget förskjutes stången linjärt tillbaka mot fjädrarna 266 till en förspänning av ca 1,78 kN, varvid stången 228 tillbakadrages från gjutstycket ett avstånd B av ca 0,20 mm.

Vid tillbakaföringen av plattan 268 till dess stängda läge i fig.20a roteras röret 238 tillbaka till dess i fig.18 visade läge, varvid utlösningsstiftet 280 föres ur ingrepp med kilar- _ ___Å._._. _. _ 10 15 20 25 30 7812259-5 na 274 och 276.

En rotation av stången i förhållande till gjutstycket upphäver den vidhäftning av stången på detta som uppkommit genom trycket vid gjutprocessen.Såsom framgå tan 268 en exact förskjutning bakåt av stången beroende på den valda utformningen av det skruvlinjeformiga spåret 240 på röret 238. Sålunda frigöres och tillbakadrages stången 228 från gjut- stycket, vilket kvarlömnas helt fritt men ändå inneslutet inom det lilla spelet mellan de stänger som sträcker sig från båda halvorna av formen.

Tíllbakadragning avkörnstiften Organ är anordnade för primär tillbakadragníng av kärnstyften 22 r i fig.2O medför återföringen av plat- innan formen öppnas och omedelbart efter det att metallen i gjut- stycket stelnat. Detta möjliggör en fulländad utstötning utan in- verkan på gjutstycket under samtidig mindre belastning på själva kärnstiftet på grund av att gjutstycket icke haft tid att kallna och tastkrympa runt kärnan. Eftersom kärnor måste ha en konici- tet av minst 1:2000 per sida är det enbart nödvändigt att till- bakadraga kärnan tillräckligt långt för att överstiga krympníng- en hos gjutstycket under en ko rt period mellan tiden för stelning- en och tiden för tillbakadragníngen. Fördelen är av stor betydel- se när det gäller minskning av avfall och brott på stift samt frånvaro av formföröndríngar hos gjutstycket tack vare att kär- norna är helt undanförda från gjutstycket när formen är öppen.

Såsom framgår i fig.21 uppbär maskinens utstötarplatta 284 en tryckluftcylinder 286, vilken linjärt förskjuter en kolvstång 288 som vid sin yttre ände är t* förbunden med ytterligare plattor 10 15 20 25 30 7812259--5 23 290 som uppbär ett flertal kärnstift (enbart ett visat på ritnings- figuren), vilka vart och ett är beläget inuti ett rörformigt av- strykarstift 294. Genom påverkan av tryckluftscylindern 286 åstad- kommes en framskjutning eller tillbakadragning av kolvstången 288, plattorna 290 och stiftet 292 inuti avstrykaren 294. Överföringsmekanísmen Såsom antyds generellt i fig.2 överför fingret 58 hos överförings- mekanismen 60 gjutstycket från formhålrummet till efterföljande bearbetningsstationer, såsom skäggnings- eller gradníngsanordningar.

När ett gjutstycke gjutits av smält metall i en permanent form måste det förbli i formen efter stelnandet under en viss tid för att bli tillräckligt hållfast för att kunna uppbära sin egen vikt. Det är emellertid även önskvärt att öppna formen så snart som möjligt i avsikt att avkarta arbetscykeln och för att minska krympningen på hankärnorna i största möjliga utsträckning. I praktiken sker gjutningen vid flera hundra grader över omgivníngs- temperaturen, och om gjutstycket kyles på konventionellt sätt med vattenkvlning erhålles allvarliga spänningar i gjutstycket som kan göra detta dímensionsínstabílt, särskilt i områden där grövre sektioner angränsar till tunnare sektioner.

Vid systemet enligt föreliggande uppfinning är en transportör anordnad att avlägsna det med ett finger 58 fastgjutna gjutstycket från formen 60 och förflytta det genom en följd av framstegnings- rörelser tills det har kylts långsamt av luften till en tempera- tur i närheten av omgívníngstemperaturen. Den långsamma kylning- en minskar i stor utsträckning spänningarna i gjutstycket och medbringar detsamma till sekundära bearbetningsstotioner med större noggrannhet. Vid den visade utföringsformen av föreliggande 10 15 20 25 30 vstzzss-5 24 uppfinning avlägsnas gjutstycket från formen 60 och transporteras till en sköggningsstation. Fig.22 visar härvid "gjutningsönden“ av överföringsmekanismen, medan fig.23 visar "sköggningsönden" av mekanismen.

Såsom framgår av fig.22 och 23 innefattar den generellt med 60 betecknade överföringsmekanismen en ram 296 som uppbär kugg- drev 298 och 300 vid gjutningsönden av mekanismen, medan kugg- drev 302 och 304 ör anordnade vid skäggningsstationen. Kugghjul- en ör förbundna med sidoplåtar 306 och 308 vid den övre parten varvid kugghjulen 302 och 304 har sina egna si- doplåtar Andra sidoplåtar 312 ör anordnade mellan kugghjul 304 och 298 för den eller löpdelen, 310 för ett ändamål som skall beskrivas nedan. undre återgångsparten hos överföringsmekanismen men ör icke för- bundna med dessa kugghjul.

Som tydligt visas i fig.25 och 26 är en flerpartig lina 314 lagd runt kedjehjulen, och linan 314 har mycket större drag- hållfasthet ön vad som erfordras för arbetsbelastningen. Linan 314 utgör grunden för överföringssystemet 60 och ör för detta ändamål försedd med ett flertal metallfingrar 58 som ör lösbart fösta på linan 314 för att föra gjutstycket 56 bort från formen 68. Såsom beskrivits i samband med fig.17 består gjutstycket el- ler den pressgjutna delen av gjutstycket som uppböres inuti ramen, Vilket innefattar inloppsdelarna 254 och 260 av metall, delen 262 och íngjutstycken, överströmningsdelar etc. och änd- stycket 258 , som fastgjutits på transpartörens hållarfínger 58 samt även öndstycket 264 som kan gjutas på formmitten. Såsom visas i fig.25 och 26 innefattar fingret 58 ett övre element 316 som slutar i en kantig, avsmalnande ände 318. Elementet 316 har ett undre urtag 320 för inrymmande av en tapp 322, 10 15 20 25 30 *J co .-_\ to h.) Cfl *O i Un 25 som är lösbart förankrad på linan 314 medelst en ställskruv 324.

Tappen 322 fixerar fingerelementet på linan, vilken är fäst på elementet 316 medelst hållare 326. Det framgår i fig.26 att till- räckligt utrymme finns mellan urtaget 320 och tuppen 322 för att möjliggöra rörelse hos fingret. Linan 314 är även försedd med ett 1 flertal länkar 328, som är rörligt förankrade på linan medelst stëllskruvar 330, varvid vardera änden av länken 328 har ett för~ sänkt hål 332 för att möjliggöra böjning hos linan när länkarna rör sig runt mekanismens kedjehjul.

Det framgår även av den separata vyn av fingret 58 till höger i fig.25 att elementet 316 har plana delar för bildande av undre och övre spåranliggande anslag 334 respektive 336, vars funktion skall beskrivas nedan.

Tand- eller kedjehjulen 298 och 300 är roterbart lagrade i sido- plåtarna 338, vilka i sin tur är förbundna med sidoskenorna 306 medelst skarvplåtar 340, så att plåtarna 338 och sidoskenorna 306 ligger i samma plan och har samma utsträckning i förhållande till varandra. Vidare uppbär sidoskenorna 306 åtskilda spårelement 342, såsom visas i fig.26, vilka uppbär fingret 58 och närmare bestämt anslagen 334 på detta. Det framgår att spårelementen 342 är åtskilda för att anligga mot sidoytorna 335 hos fingrarna 58, såsom visas till höger i fig.25 och 26. Tandhjulen innefattar även ett bågformigt element 344, som sträcker sig längs med spårele- mentet 342 på skenorna 306 så att fingret 58 och dístansorganen 328 är följdriktigt anordnade i såväl de raka sektionerna som de krökta för att icke bilda några skärningspunkter eller inkil- ningar där föroreningar kan uppsamlas och avbryta framstegnings- rörelsen.

Det framgår även av den undre delen av fig.22 att linan 314 på 7312259-5 26 sin återgångspart uppbär fingret 58 längs den undre löpdelen 312, där de övre ansatserna 336 hos fingret anligger mot spårelementen 342. 5 Det framgår vidare av den övre vänstra delen av fig.22 att tand- hjulet 300 har åtskilda urtag 348 på sin periferi för mottagande och drivning av de undre partierna av fingrarna 58.

Skenan 306 är såsom framgår i fíg.26 förbunden med ramen 12 hos 10 pressgjutmaskinen medelst en platta 350 och skruvar 352.

I fig.23 visas att fingret 58o , som kan uppbära ett gjutstycke, framstegos längs den övre löpdelen 308 av spåret till dess läge vid en skäggnings- eller gradníngsmekanism, som visas generellt 15 vid 354, varvid linan 314 efter sküggningsoperationen medbríngar fingret över hjulet 302 och upp på spårdelen 310. Skendelen 310 och kedjehjulet 302 som uppbäres av denna ör svängbar kring det undre kedjehjulets 304 centrum, och spåret 304 (som i själva ver- ket är en lång arm) användes som en hävstång för att upprätthålla 20 lämplig dragspänníng i linan 314 genom verkan av ett fjäderspän- ningselement 356, vars ena ände 358 är förbunden med armen 310 och vars andra ände 360 är förbunden med ramen 296 hos överför- ingsmekanismen. En utjämningsfjäder 362 påför ett utåtríktat tryck på armen 310, som kan svänga kring hjulets 304 centrum ge- 25 nom glidkopplingen mellan den övre delen 364 av armen mellan sidoplåtarna 366 som är fästa på den övre spårsektionen 308.

Den konstanta belastningen på linan 314 har även till ändamål att bibehålla en konstant total längd av denna med hänsyn till dess elastiska töjningsegenskaper, varvid eventuella mindre inbördes 30 positidnsändríngar mellan fingrarna 58 kan upptagas genom den ändamålsenliga rörligheten hos dessa fingrar mot eller bort från "Vu*fí'_š2ššíåäfÉ:§I _ _ _ ._"_“w_. _“_M_________,“_V 10 15 20 25 30 7812259-5 27 löget för dess fasta förankring på linan, sett i relation till dess montering i fig.25.

Då fingret 580 förskjutes längs armen 310 med den efter gradnings- operationen kvarvarande ramen av gjutstycket når det en utkast- ningsstotíon 368, där den pressgjutna ramen utkastas eller av- stötes från hållarfingret 58 till en icke visad bandtransportör för återföring till smöltdegeln för gjutmetallen.

Den i tvörsektion i fig.27 visade utkastningsstationen innefat- tar ett par fötter 370, som ör monterade på båda sidor om spåret eller armen 310 och som är förbundna medelst bultar 372 som ar- betar i gejdrar 374 med en platta 376, som år förbunden med en linjärt arbetande manöveranordníng 380. Såsom framgår i fíg.24 matas fingret 58 med den återstående delen av gjutromen nedåt mellan utrymmet hos de bågformiga öndarna 382 av fötterna 370, vilka på verksamt sött ligger under öron 384 på gjutramen, såsom visas i fig.30. Nör fingret 58 och gjutstycksramen når det i fíg.27 visade löget genom en framstegningsrörelse aktiveras den linjört arbetande manöveranordningen 380 och förskjuter plattan 376 , bultarna 372 och fötterna 370 utåt (åt vänster i Fig.23 och 27), varigenom resterna från gjutstycket faller ned på tran- sportören och återföres till småltdegen. Fingret 58 återvänder därefter till gjutformsönden av överföringsmekanismen längs den undre spårdelen 312, såsom visas i fig.23.

Sköggnings- eller gradningsmaskinen Den i fíg.28 och 29 visade sküggningsmaskinen 354 ör anordnad mitt emellan de båda plåtarna för överföringstransportörens spår 308 som uppbär gjutstyckena till sköggníngsmatrísen och vidare 10 15 20 25 30 7812259-5 28 om så erfordras. Såsom framgår i fig.28 gränslar i själva verket skäggningsmaskinen transportören 308 och fingrarna 58 samt de där- på uppburna gjutstyckena.

Skäggningsmaskinen innefattar två rörliga plattor 386 och 388 som uppbär skäggningsmatrisen 390 som uppbäres på plattan 386, och en skäggningsstämpel 392 som uppbäres av plattan 388. De båda plattorna förskjutes mot varandra för omslutning av det stationära, förinställda gjutstycket 394 inne i hällarramen. Den inbördes ord- ningsföljden av dessa två rörelser ör sådan att matrisen 390 når sitt slutliga läge under det att stämpeln 392 fortfarande förskju- tes framåt och sålunda verkar som ett stöd för den första för- skjutningen av inriktningsorganet 396, som bestämmer det slutliga löget, just innan stämpeln berör gjutstycket för avskörning av detta från'hållarramen§ Skäggningsmaskinen 354 är av dubbelstångstyp med övre och undre förspända stänger 398 och 400 som är monterade inuti rörformade tryckorgan 402 och 404 för åstadkommande av vösentlig styvhet.

Såsom framgår av fig.29 är stöngerna 398 och 400 förskjutna frän en vertikal linje för att underlätta införing i matrisen medan denna är upphängd i en överliggande lyftanordning. Ett par kort- slagiga, hydrauliska stötdämpare 406 och 408 är anordnade mitt emot varandra och i maskinens centrumplan för att absorbera den avlastningsstöt som uppkommer då stämpeln 392 bryter igenom av- skärningssektionen hos gjutstycket.

En.typ av skäggningsmaskinen använder en enda hydraulcylínder 410 och 412, som driver var och en av plattorna 388 respektive 386 längs maskinaxelns centrumlinje. En annan typ av maskinen innefattar hydraulcylindror 414 och 416 som arbetar som en in- V. >....._.._....__....____ . _ ,... _ 10 15 20 25 30 76í2259~5 29 tegrerad del av den platta som uppbör stöd, vilket gör det möjligt att ha en öppen öppning genom matrisplattan för automatiskt mot; tagande av gjutstycket då detta tryckes genom matrisen i en efter- följande rörelse.

Stëmpeln 392 och matrisen 390 ör sjölvcentrerande. Såsom visas i fig.30 har gjutstycket 394 ett par öppningar 420 samt ett peri- feríellt skögg 422. Gjutstycket uppböres av fingret 58 till skögg~ ningsanordningen som visas i fíg.28. Matrisen 390 har, såsom vi- sas i fig.32, en períferiell krage 424 som omger gjutstycket och uppbär detta bakom skägget.

Matrísen 390 är föst på plattan 386 medelst ett par skruvar 426 och fjöderbrickor 428. Ehuru enbart en skruv ör visad i fig.32 är två sådana anordnade och belägna diagonalt í förhållande till varandra. Matrísen 390 har ett hål 430 för varje skruv 426 , var- vid diametern av hålet ör något större ön skruvens skaft för att därigenom möjliggöra en begränsad rörelse av matrisen 390 i dess fäste under fjöderbrickorna 428.

Såsom visas í fig.31 och 32 ör stömpeln 392 monterad på liknande sött på en matare 432 medelst skruvar 434 och fjöderbríckor 436, varvid borrhålet 436 har något större diameter ön skruvarna 434 för att möjliggöra rörelse av stömpeln 392 i dess fäste.

Stömpeln 392 och matrisen 390 kan därför "glida" i sina fästen i förhållande till varandra.

Stömpeln 392 ör försedd med ett par díametralt motsatta inrikt- dngstappar 396 för ingrepp í hål 438 i matrisen 390 och plattan 386. Stämpeln 392 har även ett andra par ínriktningsstift 440 som motsvarar hålen 420 i gjutstycket 394. 10 15 47812259-s 30 Under drift matar transportören 308 och fingret 58 gjutstycket 394 till det i fig.28 visade läget. Matrisen 390 förskjutes till dess i fig.32 visade läge för att uppbära gjutstycket, varvid den rörliga matrisen inställer sitt löge i förhållande till gjutstycket i beroende av dettas form. Stömpeln 392 Förskjutes därefter fram- åt mot matrisen 390 och gjutstycket 394, varvid hålen 420 i gjutstycket mottar tapparna 440 hos stömpeln och åstadkommer en inriktningsrörelse av denna på dess skruvar 434, så att inrikt- níngstapparna 396 införes i hålen 438 då stümpeln och matrisen tillslutes.

Ehuru uppfinningen beskrivits i samband med en föredragen utför- ingsform och en speciell användning är flera modifikationer av uppfinningen möjlig för fackmannen inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 7812259-5 31 Ešššßíššày

1. Pressgjutmaskin av det slag som innefattar en form med två halvor (18. 20). en gjutkanal och en ram (12) med två därpå monterade par av åtskilda. parallella cylinderenheter (28. 30). vilka par vart och ett uppbär en formhalva och är belägna mittemot det andra paret enheter. som uppbär den andra form- halvan. varvid varje cylinderenhet i varje par innefattar dels en stationär kolv (22, 26). som är fäst i ramen. och en kolv» spindel (24). som är koaxiellt förbunden med kolven och sträc- ker sig över maskinen till en förbindning med en mittemot an- ordnad kolv hos det andra paret. dels en cylinder (30), som är monterad på varje resp. kolv (26) och därmed samhörande spin- del för fram- och âtergâende rörelse därpå i beroende av en inkompressibel fluid. som insprutas däri vid änden (62) av formsidan resp. änden (64) mittemot formen. dels ett organ (32) som förbinder cylindern hos den resp. cylinderenheten med de samhörande formhalvorna. varigenom en fluidinströmning i cylindrarna vid ändarna av kolvarna på formsidan tvingar cy- lindrarna och formhalvorna mot varandra. medan inströmning av fluiden vid de formen motsatta ändarna av kolven tvingar cy- lindrarna och formhalvorna isär, varvid slutkraften från öpp~ ningen av cylindrarna upptas av kolvspindeln, och dels ett organ för tillslutning av cylindrarna för att undvika stäng- ningsstötar. k ä n n e t e c k n a d av en anordning för styrning av temperaturen hos formerna genom fërångning. inne- fattande ett slutet kylsystem i var och en av formhalvorna för avlägsnande av värme från smält metall som tillförts hâlrummen i formarna. vilket slutna kylsystem innefattar behållare (68, 72) i formhalvorna för inrymmande av kylvatten i formarna intill hälrummen, fluidinloppsventiler (76) och utloppsventi- ler (78) anslutna till behållarna (68. 72) medelst kanaler (74). tryckreduceringsorgan samordnade med utloppsventilerna (78) för upprätthållande av ett förutbestämt inre tryck hos kylvattnet i behållarna (68. 72) och för styrning av tempera- turen hos kylvattnet i behâllarna (68. 72) genom avledande av värme från formhålrummen genom avgång av ånga som alstrats 10 15 20 25 30 35 7ß12259“5 32 genom förângning av kylvattnet i behâllarna intill hâlrummen. en vattenförrådstank (80) samhörande med utloppsventilerna (78) för mottagande av kondenserad ånga som avgâtt från behål- larna (68. 72), samt ett pumporgan (82) för insprutning av en önskad mängd vatten i behållarna (68. 72) för att ersätta vatten som förângats och avgått från behâllarna genom tryck- reduceringsorganet och en tíllförselledníng från tanken till inloppsventílerna (76).

2. Pressgjutmaskín enligt krav l. k ä n n e t e c k n a d av ett inställbart regleríngsorgan sammanhörande med utloppsven- tilerna (78) och som styr tryckreduceringsorganet.

3. Pressgjutmaskin enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av att organ är anordnade för uppbärande av ett i maskinen fram- ställt gjutstycke (262) i ett fast läge efter det att form- halvorna (18. 20) tíllbakadragits därifrån. vilka organ inne- fattar ett överföringsfinger (58) och en kärnslid (264) för uppbärande av gjutstycket medelst en i ett stycke därmed gju- _ten ram vid ett flertal ställen (256. 258), när formhalvorna är avlägsnade bort från det.

4. Pressgjutmaskin enligt något av kraven l - 3. k ä n n e - t e c k n a d av ett överföríngssystem (60) av lintYP- inne- ifattande en ändlös transportlina (314) belägen mellan formhal- vorna hos maskinen och en på avstånd belägen skäggningsmaskin (354). varvid ett flertal fingrar (58) är ställbart monterade på linan (314) för ordníngsmässig inställning mellan formhal- vorna för mottagning av gjutstycket dâromkring, kedjehjul (300) för drivning av linan. samt inställbara länkorgan (328) på linan (314) för ingrepp med kedjehjulen.

5. Pressgjutmaskín enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a d av att skäggningsanordníngen innefattar ett par rörliga plattor (386. 388). som uppbär en skäggningsmatris (390) och en skägg- níngsstämpel (392) och avsedd att motta transportlinans (314) finger (58) och gjutstycket däremellan. vilken skäggnings- matris (390) är avsedd att röra sig till sitt läge före stäm- 10 15 20 25 30 35 7812259-5 peln (392) för att verka som ett stöd för denna. organ (406, 408) för upptagande av stötar som uppkommer genom stämpeln. samt hydrauliska organ (410) för påverkan av stämpeln och skäggningsmatrisen samt hydraulisk utrustning (412) för manöv~ rering av skäggningsmatrisens plattor (fig. 28).

6. Pressgjutmaskin enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av att varje formhalva (68) innefattar ett med munstycket anlig~ gande inlägg (206) på delningslinjen mellan formhalvorna och ett med flera facettytor försett munstycke (204) av rektanguf lär form i ändvy och beläget på inlägget. vilket munstycke är orienterat diagonalt med avseende på delningslínjen och har främre och bakre lutande ytor (208. 216) avsedda att passa med intilliggande ytor på inlägget (206) för att bibehålla korrekt inriktning därmed när formhalvorna slutes runt munstycket.

7. Maskin enligt krav 6. k ä n n e t e c k n a d av att munstycket (204) innefattar en gradstyrning. vilken består av en del (220) av reducerad diameter på halsen av munstycket för bildande av en utåtriktad fläns (222) därpå samt en ficka (226) i formhalvans inlägg (206) anordnad koaxiellt med men förskjutet relativt flänsen. varigenom läckage av smält metall från munstycket (204) styrs av flänsen till fickan (226).

8. Maskin enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av ett metallinsprutningssystem innefattande en svanhals (54) och ett munstycke (52) för insprutning av smält metall på delningslin- jen mellan formhalvorna (18. 20) hos pressgjutmaskinen. samt organ (130) hos metallinsprutningssystemet för efterföljande avledning av en förutbestämd mängd icke stelnad metall från en gjutkanal (254) i matriserna. vilket metallinsprutningssystem innefattar en stälkropp (122) bestående av en första cylinder (124) med en däri belägen laddningskolv (128) och en ladd- ningskammare (132) bildad vid den undre änden av cylindern. vilken laddningskolv (128) vid en uppâtgående rörelse fyller laddningskammaren (132) med smält metall från ett metallför- råd. och i en nedåtgående rörelse åstadkommer en insprutning av den smälta metallen från laddningskammaren till ett hålrum fn.. ,_,__, , -,.__ i (Wrzëeål \.. apflfšflrr 10 7812259-5 34 i formarna (18. 20), varvid omedelbart uarerter laduningstryc- ket upphör för att tillåta den icke stelnade metallen i kana- len (254) hos formen att rinna tillbaka ut ur munstycket för att därigenom bilda en rörformad kanal ansluten till ett gjut- stycke som formats i hålrummet. samt en andra cylinder (126) i kroppen (122) och innehållande en väljarventíl (130) anordnad att i ett läge öppna en första kanal (136) från laddningskam- maren till munstycket hos insprutníngssystemet och i ett annat läge tíllsluta den första kanalen och samtidigt öppna den andra kanalen. vilken väljarventil är belägen mellan ladd- ningskammaren för laddníngskolven och den andra kanalen.