SE537673C2 - Låsbrickanordning - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Det är foreslaget med en lasbrickanordning (1; 1') innefattande en forsta lasbricka (2; 2') och en andra lasbricka (3), varvid den forsta (2; 2') och den andra lasbrickan (3) innefattar medel (11) for ingrepp med ett element (16, 17) avsett att fastas med medel av ett skruvforband och vidare innefattar sagda forsta och andra lasbricka (1, 1') medel (12) for att ingripa med varandra, kannetecknad av att den forsta lasbrickan (2; 2') innefattar ett centralt genomgaende hl som är storre an det centrala halet pa den andra lasbrickan (3). Det foreslas ocksa en fastanordning innefattande en skruv (15, 15', 15") avsedd att anvandas med en namnd lasbrickanordning (1; 1').

Description

LASBRICKANORDNING TEKNISKT OMRADE FOR UPPFINNINGEN Foreliggande uppfinning hanfor sig till det tekniska omr5det enligt ingressen till krav 1. Uppfinningen hanfor sig ocks5 till en fastanordning enligt ingressen till krav 13.

BAKGRUND Brickor forl5sandam51 är kanda sedan tidigare och vanligtvis innefattar de ett centralt hl for ett skruvskaft. Allmant finns m5nga olika varianter av detta arrangemang. Ett speciellt arrangemang är en I5sbricka vilken innefattar tander p5 ena sidan och kammar p5 den andra sidan. Tanderna kan rent allmant beskrivas som att de har en form som medger att de ingriper med en yta hos ett skruvhuvud, mutter eller ett element som skall fastas. En mojlig form är en flytande pyramidfrom. Tanderna utstracker sig radiellt p5 I5sbrickans yta. Den andra sidan av de kanda I5sbrickorna kan ha ett kammonster. Kammonstret rent allmant kan beskrivas som en lutande kilyta dar lutningsvinkeln p5 kammarna skall vara storre an lutningen for Wigan pa skruven. Kammonstret utstracker sig radiellt. Dessa I5sbrickor anvands i par dar paret best5r av tv5 lika brickor, de appliceras dock s5 att kammarna ligger mot varandra och tanderna av motsvarande andra sida av brickorna är vanda bort fran varandra. Vid applicering pa korrekt sat och med rat hardhet av elementen som skall fastas och brickorna for att I5sa skruvforbandet, tillhandahaller denna konfiguration ett valdigt sakert och pâlitlig forband. Brickor av denna typ är till exempel beskrivna i dokumentet DE 2 413 760.

I ett annat dokument US 2008/0014046 beskrivs ocksa brickor som är avsedda att anvandas i par.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen hanfor sig till en 16sbrickanordning enligt kannetecknandedelen av krav 1. Den hanfor sig ocksa till en fastanordning enligt krav 13.

Allmant Jr insidesdiametern p5 I5sbrickor som anvands i par anpassad till geometrin hos skruvhuvudet. Speciellt gives frigang for radien under bulthuvudet. Brickor for skruvar med storre diameter kombineras med en avfasad kant till innerdiametern. Det skall noteras att brickans innerdiameter och radie eller avfasning under skruvhuvudet paverkar forh5llandet mellan moment och kravlast i forbandet och p5kanningsfordelningen i skruvforbandet, mangden sattningar i forbandet efter 5tdragning och spanningar i brickan. Hoga radiellt riktade krafter kan leda till sprickor i brickan. Och vidare nar innerdiametern for I5sbrickorna anpassas till radien under bulthuvudet orsakar det vid ogynnsamma forh5llanden icke linjar inriktning mot den gangade handelen av det gangade partiet av en skruv nar den inte monteras mot skruvhuvudet. Denna icke linjara inriktning p5verkar momentspanningsforhallandet och kan orsaka icke linjar inriktning mellan paret av brickor vilket aventyrar kaml5sfunktionen. Och vidare om det genomg5ende halet hoslasbrickparet är for litet, kan problem med inskarning i sagda radie hos ett skruvhuvud uppst5. D5 p5verkas forhallandet mellan moment och klamlast. Detta leder till en fOrlust av fOrspanning i skruvfOrbandet, det vill saga vid lika 5tdragningsmoment kommer en forlust av forspanning att uppkomma. Moment kommer i princip att konsunneras av bearbetning av skruven istallet for att skapa forspanning i skruvforbandet. Darmed okar risken for utmattning av skruvforbandet.

I syfte att losa 5trninstone ett av de ovan nannnda problennen fores15s foljande losning: 1 Lasbrickanordning innefattande en forsta I5sbricka och en andra lasbricka, varvid den forsta och den andra lasbrickan innefattar medel for ingrepp med ett element avsett att fastas med medel av ett skruvforband och vidare innefattar sagda forsta och andra lasbricka medel for att ingripa med varandra, varvid den forsta lasbrickan innefattar ett centralt genomgaende hl som är storre an det centrala halet p5 den andra lasbrickan.

Effekten av detta är att lasbrickanordningen kan fast ingripa med skruven som de appliceras till utan risk for forskjutning i transverse!! riktning. Risken for sprickuppkomst minskar ocks5 och eftersom den forsta brickan kan positioneras mot den undre ytan av skruvhuvudet. Och utmattning av skruvforbandet p5 grund av bearbetning av skruven forhindras, samtidigt som styrning kan erhallas i lasbrickanordningen av den andra lasbrickan pa skruvskaftet.

I en ytterligare utveckling är det foreslaget en 15sbrickanordning enligt ovan varvid det centrala genomgaende halet av den forsta lasbrickan är arrangerat med en diameter som medger for den forst lasbrickan att flyttas lateralt nar den engageras pa ett skruvskaft som den forsta lasbrickan är avsedd att appliceras pa, p5 sa vis att den forsta lasbrickan kan flyttas sa att den är synligt ocentrerad.

Effekten av detta är att lasbrickanordningen kan enkelt passas till skaftet pa en skruv. Vidare medger detta ocksa for den forsta lasbrickan att passa over radien eller avfasningen p5 skruven vid overgangen mellan skruvhuvudet och skruvskaftet. Detta forhindrar ocks5 vidare mojligheten att fa problem med att den forsta lasbrickan skar eller bearbetar in i ett skruvhuvud med en radie. Darmed undviks risken for utmattning eller forlust av forspanning i skruvforbandet.

I en vidare utveckling foreslas en I5sbrickanordning enligt ovan, varvid det centrala halet hos den andral5sbrickan har en storlek som vasentligen motsvarar diametern p5 skruvskaftet som den är avsedd att appliceras pa.

Detta har effekten att I5sbrickanordningen forhindras fr5n lateral rorelse p5 ett effektivt satt. Detta medger ocksa for korrekt styrning av lasbrickanordningen med medel av interaktion mellan den andra lasbrickan och skruvskaftet.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid den forsta lasbrickan har en diameter p5 det centrala genomgaende halet som medger att den forsta lasbrickans tander ingriper med ytan p5 ett skruvhuvud som är forsett med en avfasning eller radie i overgangen mellan skruvens huvud och skaftet pa skruven, varvid detta ingrepp är mojligt nar den forsta lasbrickan skjuts upp mot huvudet pa en sadan skruv innefattande en avfasning eller en radie i overgangen mellan huvudet pa skruven och skaftet pa skruven.

Detta har effekten att lasfunktionen for lasbrickanordningen forbattras. Detta betyder att ytan pa vilken tanderna av den forsta lasbrickan kan ingripa är optimerad som den storsta mojliga ytan.

I en vidare utveckling är det fiireslaget varvid sagda andra lasbricka har en diameter pa det centrala genomg5ende halet som forhindrar att tanderna p5 den andra I5sbrickan att ingripa med ett skruvhuvud som har en avfasning eller radie i overg5ngen mellan skruvhuvudet och skaftet p5 en skruv som den är avsedd att anvandas med. 2 Detta har effekten att den andra lasbrickan inte enkelt forvaxlas med den forsta lasbrickan, darmed forbattras sakerheten vid applicering av lasbrickanordningen av anvandaren, pa sa vis att fel lasbricka inte appliceras i fel riktning pa skruvskaftet.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan varvid den forsta lasbrickan och den andra lasbrickan är formonterade till en lasbrickenhet.

Detta har effekten att anvandaren kan hantera lasbrickanordningen enkelt utan att riskera att forlora en lasbricka i processen. Det är ocksa en fordel vid applicering till ett skruvskaft eftersom brickorna har olika diametrar cla kan denna process vara svarare an med ett standardmassigt lasbrickpar.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid den forsta lasbrickan och den andra lasbrickan är formonterade med hjalp av ett lim.

Detta är ett fordelaktigt sat att satta samman den forsta och den andra lasbrickan speciellt eftersom de kan lossas fran varandra och darefter aterfastas igen.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid sagda medel for att engagera elementet som skall fastas är i form av tander som utstracker sig radiellt.

Detta är ett lampligt och fordelaktigt satt att konstruera ingreppsmedlen.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid sagda medel for att ge ingrepp mellan forsta och andra lasbrickan är i form av kammar som utstracker sig radiellt.

Detta är ett lampligt och fordelaktigt satt att konstruera ingreppsmedlen.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid den forsta och den andra lasbrickan är av kamlastyp.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan, varvid kammarna har en kilvinkel a som är anpassad att vara storre an motsvarande stigningsvinkel 13 for gangan pa en skruv som den är avsedd att anvandas med.

Detta är ett foredraget satt for att uppna lasfunktionen av lasbrickanordningen.

I en vidare utveckling är det foreslaget en lasbrickanordning enligt ovan, varvid den forsta lasbrickan har en avfasning vi det centrala genomgaende halets kant.

Detta medger annu tatare ingrepp av den forsta lasbrickan med skruvens huvud.

I en vidare utveckling foreslas en lasbrickanordning enligt ovan varvid den forsta lasbrickan har en avfasning med en diameter vid kanten pa kamsidan av lasbrickan som är vasentligen densamma som det genomgaende halet hos den andra lasbrickan, pa sa vis att den forsta lasbrickan inte kan forflyttas synbart lateralt ocentrerat nar den appliceras till ett skruvskaft som det är avsett att anvandas med.

Detta forbattrar ytterligare stabiliteten for lasbrickanordningen speciellt i den laterala riktningen nar den appliceras till ett avsett skruvskaft. 3 Det foreslas ocksa en fastanordning innefattande en skruv avsedd att anvandas med en lasbrickanordning enligt nagot av ovan.

Fordelen med detta är att en anvandare alltid anvander ratt lasbrickanordning med avsedd skruv, sa att till exempel lasbrickanordningen inte appliceras till en skruv med for tunt skaft, darmed riskeras inte stabiliteten speciellt i den laterala riktningen.

FIGURLISTA Fig. 1 Visar ett par lasbrickor enligt kand teknik.

Fig. la Visare lasbrickor enligt kand teknik och en skruv last av dessa.

Fig. 2 Visar en skruv med lasbrickor enligt ovan.

Fig. 3 Visar ett snitt av en skruv med ett par lasbrickor enligt snittet A-A av fig. 2.

Fig. 4 visar ett snitt B-B av en skruv med och motsvarande snitt av lasbrickor med ett anpassat centralt genomgaende hal.

Fig. 5 visar samma konfiguration som i fig. 4 med lasbrickorna pa skaftet av skruven i ett snitt C-C. Fig. 6 visar en lasbrickanordning enligt uppfinningen i ett snitt D-D.

Fig. 7 visar en lasbrickanordning enligt uppfinningen i ett snitt D-D.

Fig. 8 visar en lasbrickanordning enligt uppfinningen i ett snitt D-D.

Fig. 9 visar en alternativ utforingsform av lasbrickanordningen enligt uppfinningen, i ett snitt D-D.

DETAUERAD BESKRIVNING Fig. 1-3 visar lasbrickor 8A, 8B anvanda i par enligt kand teknik. Lasbrickorna allmant innefattar ingreppsmedel i form av tander 11 pa ena sidan och ingreppsmedel i form av kammar 12 pa den andra sidan. Lasbrickorna 8A, 8B är avsedda att anvandas i par och är alltid exakta kopior av varandra. Den enda skillnaden mellan bricka 8A och 8B är att de är vanda omvant mot varandra.

Fig. 1 visar en lasbricka 8A, 8B enligt kandteknik, med en avfasning 10. Denna avfasning 10 har introducerats for att anpassa lasbrickan till en skruv med en radie 5 eller en avfasning med tva radier 5', 5a, 5b, se figur 7 och 8, for forklaring till hur skruven 15 kan vara inrattad. Brickorna i fig. 1 är inrattade med avfasningar 10 sa att brickorna 8A, 8B kan passa pa en skruv med en radie 5 eller en avfasning 5' med tva radier 5a, 5b och darmed kan tanderna hos bricka 8A ingripa med huvudet pa en skruv i enlighet med fig. la.

Fig. 1 a visar funktionen for tanderna 11 och kammarna 12. Tanderna 11 ingriper med skruvens huvud och med arbetselementet som skall fastas 16. Skruven har en ganga som ingriper med det gangade elementet 17. Stigningsvinkeln 13 pa gangan är alltid mindre an kilvinkeln a pa kammarna pa lasbrickorna. Med denna konfiguration är skruvforbandet fast last. 4 Tanderna 11 kan ha vilken allman konfiguration som heist i syfte att kunna ga i ingrepp. Den visade konfigurationen är en lutande pyramidal form dar de lutande tanderna 11 ingriper med sin brantare sida med skruvhuvudet 15 eller arbetselementet 16. Andra konfigurationer av tanderna 11 är mojliga. Till exempel kan tanderna 11 ha en konfiguration med en homogoen pyramidal form.

Tanderna kan ocksa ha en trapetsoid form. Det är viktigt att tanderna har en hardhet som är hogre an skruven huvud och arbetselementet 16. Anledningen till detta är att tanderna 11 maste kunna ga i ingrepp med det material som de är positionerade bredvid, i syfte att uppna en lasande funktion. Annars kan tanderna plattas ut av momentet nar skruvforbandet dras St, eller glida pa en hardare bredvidliggande yta. Alltsa flyttas lasbrickan 8A med skruven 15 vid atdragning av skruvforbandet och lasbrickan 8B halls stilla pa arbetselementet 16.

Kammarna 12 kan beskrivas som kilar se fig. 2 som ett exempel pa detta. Kammarna 12 har formagan att lasa mot varandras branta sida. Respektive lasbricka 8A, 8B kan darmed dras St mot varandra med deras respektive kammar 12 positionerade not varandra. Lasning erhalls genom kilformen av kammarna 12. Nar den Stdragna skruven skruvas upp tillexempel av vibrationer eller av en anvandare, ingriper tanderna 11 p5 lasbrickan med skruvens huvud och elementet 16 som har fasts.

Darmed forsoker lasbrickan 8A att folja rorelsen i den vridande riktningen for skruven 15 och den andra brickan 8B soker att bibehalla sin position med sina respektive tander 11 i ingrepp med arbetselementet 16. Kammarna 12 glider pa varandra darmed sokande att utstracka skruvforbandet i den longitudinella riktningen av skruven 15, med medel av lutningen, kilvinkeln a, av kammarnas yta nar de glider i lossdragningsriktningen. Denna utstrackning laser skruvforbandet och forhindrar skruven fran att lossa. Darmed forhindrar kammarna 12 lasbrickorna 8A, 8B fran att flyttas i lossdragningsriktningen av skruven.

Skillnaden mellan tander 11 och kammar 12 kan allmant beskrivas som att tanderna är inte konstruerade for att interagera med en annan sagtandad yta, medan kammarna 12 är avsiktligt avsedda att samarbeta med varandra p5 respektive lasbricka. Och kammarna 12 skall ha en kilvinkel med en specie!l konfiguration enligt ovan och vilken kan ses i fig. la.

I syfte att anpassa 15sningsbrickan till en skruv med en icke skarp overgang Iran huvudet av skruven 15 till skaftet 7 av skruven har det centrala genomgaende halet av brickorna anpassats i brickorna visade i figur 4. I figur 3 kan det ses en standardkonfiguration av lasbrickorna 8A, 8B, och det kan ses att det finns ett litet gap 4 mellan den ovre sagtandade ytan av lasbricka 8A och skruvhuvudet. Detta beror pa radien 5 som finns pa skruven 15. I fig. 4 har det centrala genomgaende halet forstorats i syfte for tanderna hos den ovre brickan 9A for att kunna ingripa med huvudet av skruven 15. Figur 5 visar problemet med denna konfiguration enligt figur 4. LAsbrickan 9A och 9B har forskjutits till ena sidan och darned ar inte lasbrickorna 9A, 9B langre centrerade pa skruven. Darned forklarar fig. 3, 4 och 5 explicit problemet med den kanda tekniken. Lasbrickorna 8A och 8B enligt fig. 3 kan spricka eller fungera pa fel sat pa grund av gapet 4. Och i fig. 5 är det tydligt att lasfunktionen av lasbrickorna riskerar att inte centreras med varandra. Detta betyder att den kooperativa lasfunktionen 9A, 9B riskeras. Kraftdistributionen not ytan dar tanderna 11, skall ingripa paverkas ocksa negativt, nar det blir obalanserat och mer yta tillhandahalls pa den ena laterala sidan av lasbrickorna 9A, 9B an pa andra sidan.

Figur 6 visar en lasbrickanordning 1 enligt den foreslagna losningen for att ta bort atminstone nagra av de nackdelar som finns med den diskuterade kanda tekniken. Lasbrickanordningen innefattar en forsta lasbricka 2 och en andra 15sbricka 3. Den forsta lasbrickan 2 är avsedd att positioneras bredvid skruvhuvudet hos en skruv 15. Skruven 15 som visad i figur 6 har en radie mellan huvudet och skaftet 7 av skruven.

Den forsta lasbrickan 2 har ett genomgaende hal som är storre an det genomgaende halet av den andra lasbrickan 3. Det genomgaende halets diameter är vasentligen samma som diametern pa en cirkel som kan beskrivas dar radien av en skruv 15 moter den flata ytan pa undersidan av skruven 15 som borjar dar radien 5 slutar. Denna diameter hos den forstal5sbrickans 2 genomg5ende hal satter minimidiametern av det genomgaende halet. Ett storre genomgaende hal hos lasbrickan 2 är tankbart, men det genomgaende halet skall inte vara patagligt storre an minimidiametern cla detta bade kommer att minska minimidiametern pa ytan av tanderna 11 som kan ingripa med ytan pa skruven 15. En viss kontaktyta for lasbrickan 2 mot skruvens huvud är nodvandig. Ett for stort genomgaende hal kommer att minska kontaktytan och det finns ocks5 en risk for deformation av skruvhuvudet och kompressionssattning av skruvhuvudet. Enligt en alternativ utf6ringsform f6r 15sbrickan 2', har det genomgaende Met en avfasning i enlighet med figur 9. Avfasningen 2'a är anpassad sa att diametern av det genomgaende halet har en minimidiameter som är storre an diametern p5 det genomgaende halet av den andra lasbrickan 3. Avfasningen 2'a gor att det genomgaende halets kant har en konstitution som en trunkerad kon.

Den andra lasbrickan 3 är av standardkonfiguration i linje med lasbrickan 8B, varvid den har en diameter for det genomg5ende halet som är nagot storre an ytterdiametern pa skruvskaftet 7. Nagot i detta sammanhang betyder att det genomgaende halet pa lasbrickan 3 är storre an skaftet 7 pa skruven 15 men inte s5 stort att ingen styrning av lasbrickan 3 p5 skruvskaftet 7 erhalls. Med andra ord ska den andra lasbrickan 3 vasentligen inte kunna placeras ocentrerat p5 skruvskaftet 7.

L5sbrickanordningen 1 som diskuterats ovan tillhandahaller ett valdigt gott ingrepp for tanderna 11 av den forsta lasbrickan 2 till skruven 15. Och aven genom ingrepp med kammarna 12 mellan den forstal5sbrickan 2 och den andral5sbrickan 3 forhindras den forstal5sbrickan 2 fr5n att forskjutas i lateral riktning for skruven 15. Darmed hailer allts5 den andra lasbrickan 3 den forsta lasbrickan 2 med medel av den mindre innerdiametern p5 det genomgaende halet mot skaftet 7 av skruven 15.

Lasbrickanordningen 1 är mojlig att anvanda med olika konfigurationer av skruvar 15. overgangen mellan huvudet p5 skruven 15 kan ha en radie 5 som visat i figur 7. overgangen mellan skruvens huvud kan ocksa vara i form av en avfasning 5' med tva radier 5a, 5b vilket kan ses i figur 8.

Det är ocksa mojligt, vilket inte visas i figurerna, att anvanda lasbrickanordningen 1 med ett skruvhuvud dar den ovre radien 5a slutar med ett urtag i skruvens huvud. Denna speciella konfiguration hailer den forsta lasbrickan 2 fast pa plats. len speciell utforingsform anvands lasbrickanordningen 1' enligt figur 9 med en skruv 15' enligt figur 8. Med en god anpassning till den forsta lasbrickans 2' ovre diameter och vinkeln pa avfasningen av den forstal5sbrickan 2' till avfasningspartiet av skruven erhalls en speciellt val fungerande 15sningsfunktion, varvid kilkamsytan av lasbrickan 2' kan goras nagot storre an for den forsta 15sbrickan 2 med rak innerkant p5 det genomgaende Met.

Enligt det ovan skall det forst5s att lasbrickanordningen 1 alltid kan ersattas av lasbrickanordningen 1'. 6 Enligt en foredragen konfiguration forbinds den forsta och den andra lasbrickan 2, 2', 3 till varandra sa att lasbrickanordningen 1; 1' kan hanteras enkelt. Lasbrickanordningen 1; 1' kallas en lasbrickenhet. Lasbrickorna 2, 2', 3 är foretradesvis forbundna med medel av ett lim. Limmet skall tillata relative rorelse mellan den forsta och den andra lasbrickan 2, 2', 3. Lim som har denna egenskap är till exempel smaltlim. Lasbrickorna 2, 2', 3 skall kunna hanteras son en lasbrickanordning 1, 1' med medel av limmet.

I en foredragen konfiguration är lasbrickanordningen 1, 1' formonterad pa en skruv 15, 15' och 15" skapande en fastanordning. Foretradesvis kan lasbrickanordningen placeras pa en icke gangad skruv 15, 15', 15" och darefter rullas en ganga pa en del av skruven 15, 15', 15", detta okar diametern och forhindrar att lasbrickanordningen 1, 1' lossar fran skruven. 7

Claims (13)

PATE NTKRAV

1. Lasbrickanordning (1; 1') innefattande en forsta lasbricka (2; 2') och en andra lasbricka (3), varvid den forsta (2; 2') och den andra lasbrickan (3) innefattar medel (11) for ingrepp med ett element (16, 17) avsett att fastas med medel av ett skruvforband och vidare innefattar sagda forsta och andra lasbricka (1, 1') medel (12) for att ingripa med varandra, kannetecknad av att den forsta lasbrickan (2; 2') innefattar ett centralt genomgaende hal som är storre an det centrala halet pa den andra lasbrickan (3), varvid den forsta lasbrickan (2; 2") har en diameter pa det centrala genomgaende halet som medger att den forsta lasbrickans tander (11) ingriper med ytan pa ett skruvhuvud som är forsett med en avfasning eller radie i overgangen mellan skruvens huvud (15; 15'; 15") och skaftet (7) pa skruven (15; 15'; 15"), varvid detta ingrepp är mojligt nar den forsta lasbrickan (2; 2') skjuts upp mot huvudet pa en sadan skruv (15; 15'; 15") innefattande en avfasning (5') eller en radie (5) i overgangen mellan huvudet pa skruven (15; 15'; 15") och skaftet (7) pa skruven (15; 15'; 15").

2. Lasbrickanordning (1; 1') enligt krav 1, varvid det centrala genomgaende halet av den forsta lasbrickan (2; 2') är arrangerat med en diameter som medger for den forsta lasbrickan (2, 2') att flyttas lateralt nar den engageras pa ett skruvskaft (7) som den forsta lasbrickan (2, 2') är avsedd att appliceras pa, pa sa vis att den forsta lasbrickan (2, 2') kan flyttas sa att den är synligt ocentrerad.

3. Lasbrickanordning (1; 1') enligt krav 1 eller 2, varvid det centrala genomgaende halet av den andra lasbrickan (3) har en storlek som är nagot storre an diametern pa ett skruvskaft (7) som den är avsedd att appliceras till, men inte storre an att den tillater styrning av den andra lasbrickan (3) pa sagda skruvskaft (7).

4. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan, varvid sagda andra lasbricka (3) har en diameter pa det centrala genomgaende halet som forhindrar att tanderna pa den andra lasbrickan (3) att ingripa med ett skruvhuvud som har en avfasning eller radie i overgangen mellan skruvhuvudet och skaftet (7) pa en skruv (15; 15'; 15") som den är avsedd att anvandas med.

5. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan varvid den forsta lasbrickan (2; 2') och den andra lasbrickan (3) är formonterade till en lasbrickenhet.

6. Lasbrickanordning (1; 1') enligt kravet 5, varvid den forsta lasbrickan (2; 2') och den andra lasbrickan (3) är formonterade med hjalp av ett lim.

7. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan, varvid sagda medel for att engagera elementet som skall fastas ar i form av tander (11) som utstracker sig radiellt.

8. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan, varvid sagda medel for att ge ingrepp mellan forsta och andra lasbrickan (2; 2'; 3) är i form av kammar (12) som utstracker sig radiellt. 8

9. Lasbrickanordning (1; 1') enligt krav 8, varvid kammarna (12) har en kilvinkel (a) som är anpassad att vara storre an motsvarande stigningsvinkel (13) for gangan pa en skruv (15; 15'; 15") som de är avsedd att anyandas med.

10. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan, varvid den forsta (2; 2') och den andra lasbrickan (3) är av kamlastyp.

11. Lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven ovan, varvid den forsta lasbrickan (2) har en avfasning (2'a) vid det centrala genomgaende halets kant.

12. Lasbrickanordning (1, 1') enligt nagot av kraven 1 -2 eller 4 -11, varvid det centrala halet hos den andra lasbrickan (3) har en storlek som är nagot storre an diametern pa ett skruvskaft (7) som den är avsedd att appliceras till, men inte storre an att medge styrning av den andra lasbrickan (3) pa sagda skruvskaft, kannetecknad av att den andra lasbrickan (3) är av standardkonfiguration (8B), varvid med standardkonfiguration definieras en lasbricka som ar avsedd att anvandas i ett lasbrickpar dar !pada brickorna är exakta kopior av varandra.

13. Fastanordning innefattande en skruv (15; 15'; 15") avsedd att anvandas med en lasbrickanordning (1; 1') enligt nagot av kraven 1 -12. 9 1/ RITNINGAR 1211