SE517096C2 - Förfarande och anordning för torkning av massabana - Google Patents

Description

25 30 35 U1 ...à ~J f: ~o m 2 torken som har en konstruktion som är högre än de andra delarna i våtpartiet måste vanligtvis installeras på en lägre nivå än våtpartiets maskinnivä, på den s k källar- nivån, från vilken torken sträcker sig till maskinnivå och därifrån flera meter, exempelvis 7 m, ovanför maskin- nivån. Den sista pressen i presspartiet, från vilken den våta massabanan lyfts till den övre delen av torken, är vanligtvis anordnad endast ungefär 2 m ovanför maskin- nivån, vilket innebär att den våta massan måste lyftas av ett öppet drag ungefär 5 m för att banan skall nå den första torknivàn i massatorkens övre del.

Massaproduktionslinjer är under ständiga påtryck- ningar att öka produktion och förbättra effektivitet.

Detta leder till en ökning i hastigheten hos maskinerna och i ytvikter hos massabanan, vilket i sin tur resulterar i att massabanor med allt större tyngd skall lyftas från presspartiet till den översta torknivàn. Massabanans torr- vikt på massatorken ligger vanligtvis inom området 550- 1200 g/m2. En tung, våt massabana kan enkelt gå sönder då den lyfts, och ju tyngre massan är och/eller ju högre banan måste lyftas desto större är problemen. Svårigheter på grund av höga ytvikter kan uppstå redan då torrvikten överstiger 900 g/HF. Å andra sidan kan lyftning av banan till en höjd som överstiger 5 m i sig vara svår oavsett ytvikten.

Om massan är våt och tung kommer framförallt spets- dragning att vara svår, dvs det är svårt att föra fram änden hos massabanan oskadad in i torken. Lyckad fram- dragning är emellertid viktig med hänsyn till effektivi- teten hos produktionslinjen för att säkerställa snabb uppstart. Allteftersom massabanans ytvikter ökar skall den utblåsta luften vara kapabel att bära och överföra banor med ökande tyngd vid ökande hastigheter i själva torken, vilket kan vara svårt speciellt vid den översta torknivàn genom vilken massabanan passerar då den är som våtast, dvs då den är som tyngst. 10 15 20 25 30 35 En annan allmän trend i pappers- och massaproduktion är att ett ökande antal nya, främmande kemiska massor provas ut och introduceras i produktion. Vissa av dessa nya massor är påtagligt svårare att avvattna på vira- partiet jämfört med konventionella massor, vilket innebär att massan kommer att komma från presspartiet till luft- torken i ett vàtare tillstånd, dvs tyngre, än normalt, vilket följaktligen orsakar problem. Dessa massor av korta fibrer är ofta också svaga på andra sätt och fram- dragning av dessa genom torken kan vara extremt svår. I sådana fall sker banbrott vanligtvis omedelbart på den översta torknivån hos torken.

Körbarhetsproblem i lufttorken på grund av en allt- för tung bana uppstår även om den verkliga torrvikten hos banan är inom korrekt intervall, om banan kommer till torken vàtare än förväntat, dvs tyngre än förväntat, på grund av att operationen hos våtpartiet hos massamaskinen inte är helt i ordning. I ett sådant fall kan problem uppstå även med välkända massor med långa fibrer. Problem kan därför uppstå på grund av funktionsstörning för våt- partiet, men kommer endast att uppstå som verkliga brott- problem på den översta nivån hos massatorken. Grovt sett kan det sägas att situationen blir svårare om banans torrinnehåll förblir under 46%. Förutom att banan är uppenbart tyngre än vad den skulle vara om dess torr- innehåll var exempelvis 50%, är banans våtstyrka desto sämre ju våtare banan är.

Variationer i torrinnehåll kan också uppstå på grund av olika avvattningsegenskaper hos massan som används.

Olika massatyper har bl a olika avvattningsegenskaper på virapartiet, vilket är anledningen till att torrinne- hàllet och följaktligen också våtstyrkan före torken varierar med typen av massa.

Problem på grund av alltför våta eller tunga banor uppstår vanligtvis på den översta nivån hos torken, där luftkudden som blåses av blåsmunstyckena under banan inte längre är kapabel att bära den tyngre banan och banan 10 15 20 25 30 35 ,. . c °o., an; börjar att släpas utmed munstyckena, vilket förr eller senare resulterar i banbrott. Därvid kommer fiberhärvor att frigöras från banan - från det skikt av banan som har torkat först - och dessa härvor rullas sedan till s k cigarrer, eller så kommer damm att bildas, vilka båda förr eller senare kommer att orsaka banbrott och andra problem som resulterar i ett produktionsbortfall. Då banan brytes är det stor sannolikhet att ”cigarrerna” och annan massamäld, speciellt massamälden vid torkens våt- parti, fastnar mellan blàslàdorna vilket följaktligen gör det svårare att rengöra torken. Risken för dessa banbrott är störst på den översta nivån hos massatorken.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett förbättrat förfarande och anordning för torkning av massabana vid vilka i synnerhet de ovan nämnda problemen minimerats. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därmed när- mare bestämt att åstadkomma en mera hållbar lyftning av en våt eller tung massabana än tidigare - också i samband med spetsdragning - från pressen till massatorken.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att för- bättra passagen av en speciellt våt eller tung massabana i massatorkens första del.

För att uppnå de ovan angivna ändamålen kännetecknas det uppfinningsenliga förfarandet och anordningen av vad som anges i de kännetecknande delarna av de självständiga kraven.

I en massatork omfattar den uppfinningsenliga an- ordningen en bärvira eller liknande som bär passagen av massabana till massatorken, åtminstone till början av dess översta torknivå eller den omedelbara närheten till början, men den kan också vara anordnad att bära passagen av massabana genom den fösta delen av massatorken, i typ- fallet endast genom den första, eller översta, torknivàn.

Om nödvändigt är det naturligtvis möjligt att anordna ytterligare bärviror på massatorken, vilka också bär pas- sagen av massabana genom den andra och tredje torknivàn. 10 15 20 25 30 35 Bärviran som fungerar som ledvira för massabanan kan vara mycket grov, i typfallet mycket grövre än viran som an- vänds i våtpartiet i massamaskiner. Bärviran kan vara ut- formad av konventionella viramaterial, antingen av metall eller med en plastbas. Valet av material pàverkas exem- pelvis av temperaturen för torkprocessen som används vid en given tidpunkt.

En typisk massatork omfattar åtminstone två, eller vanligtvis ett ansenligt antal, såsom 10-30, torknivåer som är anordnade ovanpå varandra och som löper från ena änden av massatorken till den andra, sett i banans rörel- seriktning. Den våta massabanan bärs till den översta torknivån från vilken den kommer att passera vidare på ett slingrande sätt genom torken, en torknivà efter en annan, ned till den nedre delen av torken. Massabanan styrs med hjälp av vändrullar vid varje ände av torken från en torknivà till en annan, dvs till nästa, nedanför belägna torknivà.

Torknivàerna består av två rader av blàslådor eller liknande med sina munstycksytor vända mot varandra. Ut- rymmet mellan raderna av blàslådor bildar en torkspalt för massabanan, i vilken varm torkluft eller andra lik- nande varma gaser blàses från blåslådorna på massabanan för att torka massabanan då den passerar genom tork- spalten. Längden hos torknivàerna är vanligtvis 20-40 m, i typfallet 35-40 m, vilket innebär att varje torknivà är försedd med ungefär 130-160 blàslådor, av vilka hälften är övre munstycken och hälften nedre munstycken.

Olika typer av blàslådor som i sig är kända kan an- vändas i massatorkar för torkning av massabanan och för dess icke-anliggande stöd genom massatorken. Nedanför massabanan används vanligtvis munstycken genom vilka mun- stycken åtminstone en del av luften släpps ut såsom jet- strålar parallellt med blåslådornas bäryta. Ändamålet med dessa luftstràlar som är parallella med massabanans plan är i huvudsak att stabilisera den icke-anliggande passa- gen av massabanan genom torknivån. Ovanför massabanan lO 15 20 25 30 35 CH -J \J C' \c| ...ß CP. 6 används normalt sett à andra sidan s k stötmunstycken fràn vilka munstycken luft släpps ut huvudsakligen i strömmar som är riktade vinkelrätt mot massabanan. Med hänsyn till torkning är de vinkelräta luftstràlarna vik- tigast. I torken kan exempelvis med fördel blàsládor av det slag som beskrivs i det amerikanska patentet US-A- 5 471 766 användas.

I den uppfinningsenliga lösningen i vilken bärviran är anordnad att bära passagen av massabana också genom den första torknivàn kan blàslàdorna av det ovan nämnda slaget som är placerade under bärviran ersättas av stöt- làdor, dvs med hjälp av lådor fràn vilka varm luft avges huvudsakligen vinkelrätt mot massabanan. Dà massabanan bärs upp och bärs av bärviran är luft som blåser paral- lellt med planet, vilket stabiliserar banan, inte nöd- vändig och inte heller skulle dessa strömmar underlätta torkning eftersom de skulle förbli huvudsakligen nedanför bärviran och skulle därför inte komma i kontakt med mas- sabanan som skall torkas. Hela luftmängden kan riktas genom bärviran, vinkelrätt mot pappersbanan för att maxi- mera luftens torkningseffekt.

Dà bärviran bär massabanan kan blàset fràn ovanför bärviran intensifieras i jämförelse med vad som är kon- ventionellt utan att massabanans passage äventyras. Detta kommer att kompensera för det faktum att bärviran har effekten att den försvagar flödet som kommer fràn nedan av bärviran, dvs effekten av försämrad torkning av massa- banans bottenyta. Å andra sidan leder intensifieringen av varmluftflödet fràn ovan till en påtagligt förbättrad torkning av massabanans toppyta, vilket underlättar pas- sagen för banan pà nästa torknivà, där denna intensivt torkade toppsida hos banan i detta skede är den bärande undersidan. Den intensivt torkade undersidan har en pà- tagligt mindre sannolikhet att fastna vid blàslàdornas bäryta än en vàt yta fràn vilka fibrerna enkelt lösgörs och bildar damm och ovan nämnda "cigarrer". lO 15 20 25 30 35 ~nnnvu I vissa fall kan åtminstone vissa av blåslådorna nedanför bärviran ersättas av organ som bär bärviran mekaniskt, såsom glidytor eller rullar.

Vidare förhindrar en bärvira, som passerar genom den första torkniván, massamäld från att inskjuta mellan blåslådorna nedanför bärviran om banbrott skulle uppstå.

Bärviran transporterar mälden som bildats under brottet till den andra änden av massatorken, utom räckhåll för blàslàdorna, Fördelarna som uppnås med hjälp av uppfinningen varifrån den kan falla ned fritt. innefattar följande: - Bärviran bär massabanan i det fria utrymmet mellan pressen och torken, och understödjer spetsframdragningen som utförs med hjälp av normala spetsframföringsorgan.

Vid spetsframdragning styr bärviran massabanan, som breds ut i bredd från ett smalt band som har bredden hos den ledande framföringsspetsen till banans fulla bredd, säkert genom krisomràdet, dvs stigningen, och om nöd- vändigt genom den första torknivàn. Då banan har passerat krisområdet har den torkat och är starkare och kan fort- sätta för sig själv.

- Bärviran gör passagen möjlig för banor som är tyngre/vàtare än normalt genom krisomràdet, dvs stig- ningen till torkens övre del och om nödvändigt genom den första torknivàn.

- Bärviran gör det också möjligt att använda högre och brantare stigningar från pressen till massatorkens övre del.

- En bärvira som sträcker sig till massatorkens första torknivå gör det möjligt att använda ännu mer effektiva blåslàdor i torken.

- Användandet av bärviran gör det också möjligt att uppnå mer effektiv torkning ovanför banan, på den första torkniván, vilket underlättar passagen av massabanan på torknivåerna som följer och reducerar bildandet av "cigarrer". 10 15 20 25 30 35 (Il n_-l> *~l CZ» \C> ON 8 - Bärviran förhindrar massamäld fràn att fàngas mellan blàslàdorna och reducerar därmed rengöringstid och kost- nader.

- Bärviran gör produktion möjlig även om avvattningen i massamaskinens vàtparti inte motsvarar vanlig avvatt- ning på grund av en teknisk konstruktionslösning eller exempelvis vid variation i massakvalitet.

Uppfinningen beskrivs i närmare detalj i det föl- jande med hänvisning till bifogade ritningar pà vilka i form av ett schematiskt snitt, till vilken fig 1 visar, transporten av massabana genom massatorken, massatork bärviran enligt uppfinningen är ansluten för att lyfta banan till massatorkens övre del, en del fig 2 visar, i form av ett schematiskt snitt, av en massatork med dess blåslàdor, till vilken massatork den uppfinningsenliga bärviran är ansluten för att lyfta banan till massatorkens övre del och för att leda den genom den första torknivàn, fig 3 visar en schematisk och partiellt uppskuren axonometrisk vy över en del av en massatork med dess vändrullar och spetsframföringsorgan, till vilken massa- tork en uppfinningsenlig bärvira är ansluten, fig 4 visar ett schematiskt snitt, i enlighet med fig 1, av en annan uppfinningsenlig massatork, fig 5 visar ett schematiskt snitt, i enlighet med fig 1, av den övre delen av en uppfinningsenlig massatork och kåpan som omsluter den, och fig 6 visar ett schematiskt snitt av det uppfinnings- enliga bärvirasystemet.

Fig 1 visar en del av en massatork 10, genom vilken massabanan 12 leds, med hjälp av vändrullar 14, för att passera på ett slingrande sätt fram och tillbaka från ena änden 16 hos torken till den andra änden 18 och från den första, översta torknivàn 20 via den sista och nedersta torknivàn 22 ut ur torken.

Den vàta massabanan 12 som skall torkas leds från den sista pressen 24 i massamaskinens pressparti till lO 15 20 25 30 35 U1 _: \J G5 ¶) O\ 9 massatorken. Pressen 24 är belägen vid en påtagligt lägre nivå hl än nivån hz för den första, dvs den översta, tork- nivån 20 till vilken nivå massabanan skall lyftas.

Massabanan lyfts med hjälp av den uppfinningsenliga bärviran 26 som i huvudsak har samma bredd som massa- banan, och som är anordnad att sträcka sig i en slinga mellan pressen 24 och den översta delen av massatorken, samt som leds med hjälp av två vändrullar 28, 30. Den nedre vändrullen 28 är inpassad huvudsakligen vid pres- sens 24 nivå hl och den övre vändrullen 30 vid den första torknivàns 20 nivå h2 hos massatorken.

Fig 2 visar en del av massatorken 10 med dessa vänd- rullar 14 och blåslådor 32, 34. I det i fig 2 visade fal- let är en uppfinningsenlig bärvira ansluten till massa- torken, i vilken bärviran 26 är anordnad att passera från pressen till den övre delen av massatorken 10 och ledas av vändrullarna 28, 30 och därifrån genom den första från massatorkens ena ände 16 till den Vändrullen 14' torknivån 20, andra änden 18. vid torknivàns ände 18 leder bärviran 26 att vända tillbaka till torknivàns början 16, där styrrullen 36 vrider bärviran nedåt mot den första vändrullen 28.

På den första torknivån 20, mellan raden av blàs- lådor 38 som består av de övre blàslådorna 32, och den nedre raden av blåslådor 40, som består av de nedre blås- lådorna 34, bildas en torkspalt 42, genom vilken bärviran 26 är anordnad att passera från massatorkens början 16 till änden 18. Bärviran 26 uppbär följaktligen massabanan 12. Bärviran är anordnad att passera från den första torknivàns 20 ände 18, mellan den första torknivån och den andra torknivån 44 tillbaka till torknivåernas början 16. Massabanan är å andra sidan anordnad att passera genom torkspalten 42' som bildas mellan raden av blås- lådor 38' andra torknivån och raden av blåslådor 40' som bildas av de övre blàslådorna 44 hos den bildade av de nedre blàslådorna. l0 15 20 25 30 35 01 .- i \J CJ WD ax 10 I den i fig 2 visade massatorken passerar massa- banan 12 fràn den sista pressen, uppburen av bärviran 26, frän nivàn för vändrullen 28 till nivån för vänd- rullen 30, varifrån banan 12 fortsätter, fràn inträdet 16' uppburen av bärviran 26, hos massatorken till den första torknivän 20 och genom torkspalten 42 till massa- torkens ände 18. Massabanan passerar följaktligen, upp- buren av bärviran, från torknivàns början 16 till dess ände 18.

Efter vändrullen 14 lösgöres massabanan 12 från bär- viran 26 och leds, till torkspalten 42' spalt blàsningen fràn blàslàdorna 38', 40' uppbär såsom är fallet i fig 2, pà ledytan 46 hos den andra torknivàn 44, i vilken och/eller torkar banan då den passerar framàt, dvs till- baka till massatorkens början 16 fast en nivà lägre än massabanans inträde 16'. Bärviran 26 återvänder mellan torknivàerna 20, 44 till papperstorkens början och däri- I fig 2 har alla blàslàdorna avbildats identiska även om de kan vara av fràn via ledrullen 36 till vändrullen 28. olika sorter.

Fig 3 visar en del av papperstorken 10 med dess vändrullar 14 och spetsframföringsorgan 48, sàväl som den i fig 2 visade bärviralösningen. Vändrullarna hos spets- framföringsorganens spetsframföringskärna eller ledande framföringskärna 50 är anordnade pà axeltappsförläng- ningar pà massabanans vändrullar 14 så att spetsfram- föringskärnan kommer att löpa parallellt med massabanans rörelseriktning. I detta fall löper bärviran 26 och spetsframföringskärnan också parallellt pà den första torknivàn. I samband med uppstart av maskinen överförs den del som breder ut sig bortom spetsframföringskärnan dä massabanan eller ledaren breddas, pà bärviran, vilken uppbär passagen av massabana innan massatorken och pà dess första torknivà, vilket innebär att massabanan kan överföras säkert tvärs kritiska omràden till den andra torknivàn. lO 15 20 25 30 35 r 401 nzflf 3 I/ LJYÉ) ll Den uppfinningsenliga lösningen är användbar för olika typer av massatorklösningar såsom den tvådelade massatorken som visas i fig 4, vilken består av massa- torkens övre del 10' som omfattar horisontella tork- spalter, och en nedre del 10" av massatorken, vilken om- fattar vertikala torkspalter, och i vilken torkningen av massabanan i de horisontella och vertikala torkspalterna kombineras. I den i fig 4 visa lösningen överförs massa- banan 12 till massatorkens övre del 10', uppburen av bär- viran 26 i enlighet med uppfinningen, varifrån massabanan först tella därefter genom de vertikala torkspalterna i massatorkens nedre del 10".

Massatorkens övre del 10' leds som en slingrande bana nedåt genom de horison- torkspalterna i massatorkens övre del 10', och och de horisontella tork- spalterna i denna är dimensionerade att vara sådana att styrkan hos massabanan i den övre delen 10' ökar påtag- ligt för att vara kapabel att motstå den vertikala ban- överföringen i den nedre delen 10".

Såsom visas i fig 5 är massatorken 10 i typfallet täckt av en kåpa 52 som förhindrar att den fuktiga, varma luften, som bildas i torkningen, blandas med luften i maskinrummet. Om så önskas kan den uppfinningsenliga bär- viran 26 också täckas fullständigt eller delvis av en kåpa. Den i fig 5 visade konstruktionen av massatorkens bärvira är fullständigt täckt av en kåpa 54. Kåpan 54 reducerar nedkylning av massabanan och bärviran i detta område. Detta förhindrar värmeförluster som kan ske då värme överförs från den varma massabanan till den om- givande luften och till den kalla bärviran, och därifrån vidare till den omgivande luften. Kåpan förhindrar också att värme överförs genom bärviran från de översta tork- spalterna till den omgivande luften.

Genom att omsluta bärviran, speciellt på dess under- sida, kommer inte enbart värmeförluster genom bärviran att förhindras, utan också kondensation av fuktighet på viran och/eller flödet av kondenserat vatten ned till 10 15 20 25 517 096 12 maskinnivàn. Med hjälp av en kàpkonstruktion pà under- sidan av bärviran 26 kan vattnet som flödar fràn bärviran enkelt samlas upp och följaktligen förhindras fràn att droppa ned i maskinrummet.

Om så önskas, som tillägg till eller i stället för kåpan 54, kan varmluftsbläsning anordnas att blàsa pà bärviran eller massabanan som uppbärs av bärviran för att bibehålla bärviran och/eller massabanan varm.

Bärviran 26 kan enkelt hållas torr även med relativt begränsad luftblàsning, såsom visas i fig 6. I ett sàdant fall är organ 56 anordnade inuti slingan som bildas av bärviran 26 för blàsning av luft, företrädesvis varmluft, genom bärvirans returslinga, för att avlägsna fuktighet fràn viran. Eftersom bärviran i typfallet är relativt grov krävs en relativt làg lufthastighet för blásningen.

Blàsningen kan utföras exempelvis med hjälp av en mellan- trycks- eller làgtrycksblàsare, med en lufthastighet av exempelvis 40 m/s, fràn en 5 mm spalt, i vilket fall volymflödet är V = 0,2 nf/s per m bredd, och det totala trycket som krävs av blàsaren är Pt = 1200 Pa. Nedanför bärviran är organ 58 anordnade att uppsamla dränerings- vatten.

Syftet är inte att begränsa uppfinningen till de ovan beskrivna utföringsformerna utan tvärtemot att tillämpa den brett inom skyddsomràdet för de bifogade kraven.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Förfarande för användning vid torkning av en (10), - minst tvà eller i typfallet flera torknivàer (20, massabana i en massatork omfattande 44, 22) anordnade ovanpå varandra, vilka torknivàer be- 40; 38', 40') liknande med sina munstycksytor vända mot varandra, (14, 14') (12) passage frän en torknivà till en annan, står av tvä rader av blàsládor (38, eller och - vändrullar eller liknande vilka leder massabanans i vilket förfarande massabanan som skall torkas - först bringas fràn ett pressparti till massatorkens översta torknivà (20), varvid presspartiet är vid en lägre nivå hl än den översta torknivàn h2, och - därifrån vidare som en slingrande bana genom massa- (44, 22), massabanan leds ut ur massatorken, torkens andra torknivàer varefter den torkade k ä n n e t e c k n a t av att massabanan lyfts uppburen (26) eller liknande till början (16) översta torknivàn (20) av en bärvira av den eller till den omedelbara närheten därav.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att massabanan bringas uppburen av bärviran till massatorken, till början av dess översta torknivà, eller och därifrån inte längre (18), den omedelbara närheten därav, än den första torknivàns ände innan massabanan fri- görs fràn bärviran.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att massabanan bringas uppburen av bärviran till massatorken, till början av dess översta torknivà, eller den omedelbara närheten därav, och därifrån, fortfarande uppburen, genom som mest tvà eller tre av de översta torknivàerna innan massabanan tilläts att passera fritt, uppburen av en luftkudde.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att massabanan bringas uppburen av bärviran fràn 10 15 20 25 30 35 wa u-n ...L \J C l4 massamaskinens sista press (24) eller liknande till massatorkens övre del.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att massabanan bringas uppburen av bärviran till den övre delen av massatorken och att spetsframdragning av massabanan efter brott sker med hjälp av konventionellt, (48).

6. Anordning för användning vid torkning av en i sig känt spetsframföringsorgan som kommer från ett pressparti vid en nivà hl, (io), - minst två eller i typfallet flera torknivàer (20, 44, 22) står av tvà rader av blàslàdor massabana, i en massatork omfattande anordnade ovanpå varandra, vilka torknivàer be- (38, 40; 38', 40') liknande med sina munstycksytor vända mot varandra, var- vid utrymmet mellan raderna bildar en torkspalt (42; 42') (32, 34), eller liknande, varm luft och/eller varma gaser blàses för att eller för massabanan, och från vilka blàslàdor torka massabanan då den passerar genom torkspalten, och (14, l4'), massabanans passage som en slingrande bana fràn en tork- - vändrullar eller liknande, vilka leder nivà till en annan, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen också omfattar en bärvira (26) eller liknande, vilken uppbär lyftningen av massabanan till början av den översta torknivàn som är anordnad vid en nivà h2, högre än nivån hl, eller till den omedelbara närheten därav. k ä n n e t e c k n a d (28) eller liknande anordnad i närheten av massamaskinens (30) eller lik- nande anordnad vid ingàngen till massatorkens översta

7. Anordning enligt krav 6, av att anordningen omfattar en första vändrulle sista press (24), och en andra vändrulle torknivà, över vilka bärviran är anordnad att passera sä att bärviran uppbär massabanans passage från nämnda press till nämnda torknivà.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen också omfattar en tredje vändrulle (14') eller liknande anordnad i närheten av utloppet hos 10 15 20 25 30 çn ...ut \J CD QD ax 15 massatorkens översta torknivà (20), över vilken bärviran dessutom är anordnad att passera så att bärviran dessutom uppbär massabanans passage då den passerar genom nämnda översta torknivà.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone nägra av blàslàdorna (34) nedanför bär- viran i den översta torknivàn är s k stötlàdor fràn vilka huvudsakligen vinkelrät blàsning är riktad genom bärviran till massabanan som skall torkas.

10. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att - torknivàernas (38, 40; 38', 40') längd är 20-50 m, i typfallet 35-40 m och att - massatorken omfattar 10-30, i typfallet 18-26, tork- nivàer ovanpà varandra, och av att - pá varje torknivà hos massatorken finns det ungefär 130-160 blàslàdor efter varandra, varav hälften är anord- nade ovanför och hälften nedanför.

11. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att bärviran (26) är utformad av metall eller ett plastbaserat material och att den i huvudsak har samma bredd som massabanan, och att den har en grov yta, före- trädesvis påtagligt grövre än viror som vanligtvis an- vänds i massamaskiner.

12. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen dessutom omfattar något konventionellt massabanaspetsframdragningsorgan (48), med hjälp av vilket början av massabanan överförs genom massatorken efter brott.

13. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att minst några av de nedre blàslàdorna pà den översta torknivàn är ersatta med organ för uppbärning av bär- virans passage, såsom glidytor eller rullar.