SE536108C2 - Torklåda som innefattar åtminstone två zoner för torkning av en cellulosamassabana - Google Patents

Abstract

23 SAM MAN DRAG En anordning för torkning av en bana (18) av cellulosamassa innefattar entorklåda (1) som innefattar blåslådor (26, 32) som är inrättade att blåsa luftmot banan (18) av cellulosamassa för torkning av massan i enlighet medprincipen luftburen bana. Torklådan (1) innefattar en första torkzon (4), sominnefattar första nedre blåslådor (26), som är anordnade att uppbära banan(18), och en andra torkzon (6), som innefattar andra nedre blåslådor (32),som är anordnade att uppbära banan (18), varvid de första nedre blåslådorna(26) skiljer sig från de andra nedre blåslådorna (32). Publiceringsbild: fig 1

Description

25 30 536 'IÛB lighet med principen luftburen bana, varvid torklådan innefattar en första tork- zon, som innefattar första nedre blåslådor anordnade att uppbära banan, och en andra torkzon, som innefattar andra nedre blåslådor anordnade att uppbä- ra banan, varvid de första nedre blåslàdorna skiljer sig från de andra nedre blåslådoma.

En fördel med denna anordning är att torkningen av massabanan kan optimeras i varje torkzon så att den passar förhållandena som råder i den specifika zonen vad avser torkningsförhållandena, massabanans hållfasthet osv. Därigenom kan en tillräcklig torkkapacitet uppnås med en mindre tork än med känd teknik.

Enligt en utföringsform är den första torkzonen anordnad uppströms den andra torkzonen sett i cellulosamassabanans matningsriktning. Med tork- zonerna anordnade i denna ordning, kan de anpassas till de egenskaper, så- som banstyrka, bantorrhet osv, som förändras när banan matas genom torklàdan.

Enligt en utföringsform är, vid ett visst flöde av luft per kvadratmeter av horisontell banarea och tidsenhet, de andra nedre blàslådornas relativa lyft- kraft större än de första nedre blåslàdomas relativa lyftkraft, åtminstone för ett avstånd mellan den respektive nedre blåslådan och cellulosamassabanan. En fördel med denna utföringsform är att de andra nedre blàslådorna kan torka banan med den högre effektivitet som ofta är förknippad med ett större av~ stånd mellan banan och respektive blåslåda.

Enligt en utföringsform är de andra nedre blàslådornas relativa lyftkraft större än de första nedre blàslådornas relativa lyftkraft åtminstone så länge som avståndet mellan respektive nedre blåslåda och cellulosamassabanan är 2-8 mm. En fördel med denna utföringsform är att de andra nedre blåslådor- nas relativa lyftkraft är större än de första nedre blàslådornas lyftkraft i detta avståndsintervall mellan banan och de nedre blåslådorna där torkningen van- ligtvis är som mest effektiv.

Enligt en utföringsform är de första nedre blåslådorna är försedda med öppningar av vinklad typ, vilka är anordnade att mata ut åtminstone en del av den luft som matas därtill med en vinkel mot en övre yta av respektive blåslå- da. En fördel med denna utföringsform är att de första nedre blåslådorna kan 10 15 20 25 30 536 'IÜB utöva en fixeringskraft mot banan. vilket är till hjälp för att stabilisera banan i den första torkzonen.

Enligt en utföringsform innefattar torkládan ett antal torkdäck, som vart och ett innefattar nedre blàslådor och inrättat att torka banan när den matas längs en horisontell väg på en särskild nivå i torklådan, varvid den första tork- zonen innefattar 10-70% av det totala antalet torkdäck i torklådan. En fördel med denna utföringsform är att den första torkzonen har en lämplig längd för att banan ska torka till en viss grad och för att en ökad hållfasthet ska erhål- las, vilket gör banan mindre känslig för de ökade banspänningar som kan fö- rekomma iden andra torkzonen.

Enligt en utföringsform är de första nedre blåslådorna försedda med öppningar av vinklad typ, vilka är inrättade att mata ut åtminstone 30% av den luft som tillförs de första nedre blåslådorna, varvid de andra nedre blåslådor- na är försedda med öppningar av icke-vinklad typ, vilka är inrättade att mata ut åtminstone 75% av den luft som tillförs de andra nedre blåslådorna. En fördel med denna utföringsform är att de första nedre blåslådorna utövar en fixeringskraft mot banan, medan de andra nedre blåslådorna är mycket effek- tiva i att torka banan.

Enligt en utföringsform är åtminstone 75% av de nedre blåslådorna i den första torkzonen nämnda första nedre blàslådor och åtminstone 75% av de nedre blåslådorna i den andra torkzonen nämnda andra nedre blàslådor.

En fördel med denna utföringsform är att den första torkzonen effektivt får banan att röra sig längs en stabil väg och att den andra torkzonen effektivt torkar banan.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för torkning av en bana av cellulosamassa på ett mer effektivt sätt än förfarandena enligt teknikens ståndpunkt.

Detta ändamål uppnås med hjälp av ett förfarande för torkning av en bana av cellulosamassa genom blåsning av luft mot banan av cellulosamassa med hjälp av blàslådor för torkning av massan enligt principen luftburen bana, vilket förfarandet innefattar matning av banan genom en första torkzon, som innefattar första nedre blàslådor som uppbär banan, och därefter matning av banan genom en andra torkzon, som innefattar andra nedre blàslådor som 10 15 20 25 30 535 'IÜB 4 uppbär banan. varvid de andra nedre blåslädorna skiljer sig från de första nedre blåslädorna.

En fördel med detta förfarande är att torkningen kan göras mera effek- tiv och anpassas till banans olika mekaniska hàllfasthet på olika ställen längs den väg utmed vilken banan matas.

Enligt en utföringsform är det genomsnittliga avståndet mellan banan och de andra nedre blåslädorna större än det genomsnittliga avståndet mel- lan banan och de första nedre blåslädorna. En fördel med denna utförings- form är att ett större genomsnittligt avstånd förbättrar värmeöverföringen.

Enligt en utföringsform blåses åtminstone 30% av det totala luftflödet som tillförs de första nedre blåslädorna fràn de första nedre blåslädorna med en vinkel på mindre än 60° mot respektive övre yta av de första nedre blåslä- dorna, varvid åtminstone 75% av det totala luftflödet som tillförs de andra nedre blåslädorna blàses från de andra nedre blåslädorna med en vinkel på åtminstone 75° mot respektive övre yta av de andra nedre blåslädorna. En fördel med denna utföringsform är att en effektiv fixering av banan åstad- kommes iden första torkzonen, medan en effektiv värmeöverföring erhålls i den andra torkzonen, Enligt en utföringsform matas banan på ett genomsnittligt avstånd av 0,2 till 3 mm över de första nedre blåslädorna och på ett genomsnittligt av- stånd av 4 till 15 mm över de andra nedre blåslädorna. En fördel med denna utföringsform är att en effektiv stabilisering av banan åstadkommes av de för- sta nedre blåslädorna och att en effektiv värmeöverföring till banan åstad- kommes av de andra nedre blåslädorna.

Ytterligare ändamål med och särdrag av föreliggande uppfinning kom- mer att framgå av beskrivningen och patentkraven.

Kort beskrivning av ritninggg Uppfinningen beskrivs nedan mera detaljerat med hänvisning till de bi- fogade ritningarna, på vilka: Fig 1 är en schematisk sidovy och illustrerar en torklåda för torkning av en cellulosamassabana.

F lg 2 är en schematisk sidovy och illustrerar området ll i tig 1. 10 15 20 25 30 535 'IÜB Fig 3 visar schematiska vyer ovanifrån och i tvärsnitt och illustrerar en första nedre blàslåda sedd i riktningen för pilarna lll-lll i fig 2.

Fig 4 är en schematisk sidovy och illustrerar området IV i fig 1.

Fig 5 är en schematisk vy ovanifrån och illustrerar en andra nedre blàs- låda sedd i riktningen för pilarna V-V i flg 4.

Fig 6 är ett diagram och åskådliggör de krafter de första och andra nedre blàslådorna utövar mot en massabana i vertikal riktning.

Fig 7 är ett diagram och åskådliggör de första och andra nedre blåslå- dornas värmeöverföring.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Fig 1 visar en torklàda 1 för torkning av cellulosamassa enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning. Torklådan 1 innefattar ett hus 2.

Inuti huset 2 är en första torkzon 4, en andra torkzon 6 och en möjlig kylzon 8 anordnade, varvid den första torkzonen 4 är anordnad i det övre området av huset 2, kylzonen 8 är anordnad i den nedre delen av huset 2 och den andra torkzonen 6 är anordnad mellan den första torkzonen 4 och kylzonen 8.

Vid en första ände 10 av huset 2 är en första pelare med vändvalsar 12 anordnad, och vid en andra ände 14 av huset 2 är en andra pelare med vändvalsar 16 anordnad. En våt massabana 18 förs in i torklådan 1 via ett inlopp 20 som är utformat i huset 2. I utföringsformen ifig 1 är inloppet 20 utformat i den övre delen av huset 2, men inloppet kan i en alternativ utfö- ringsform vara utformat i den nedre delen av huset. Banan 18 vidarebefordras som visat i fig 1 horisontellt åt höger i torklådan 1 tills banan 18 når en vänd- vals. I torklådan 1 som visas i fig 1 kommer banan 18 först att nå en vändvals 16 pá den andra pelaren med vändvalsar. Banan 18 vänder runt vändvalsen 16 och förflyttas sedan som visat i fig 1 horisontellt åt vänster i torklådan 1 tills banan 18 nàr en vändvals 12 på den första pelaren med vändvalsar, vid vil- ken banan 18 vänder på nytt. På detta sätt rör sig banan 18 i sicksackformigt från toppen till botten av torklådan 1, såsom illustrerat av pilarna P. Banan 18 lämnar torklådan 1 efter att ha torkats i den första och den andra torkzonen 4, 6 och efter att ha kylts i kylzonen 8 via ett utlopp 22. som är utformat i huset 2. I utföringsformen i fig 1 är utloppet 22 utformat i den nedre delen av huset 10 15 20 25 30 535 'IOB 2, men utloppet kan i en alternativ utföringsform vara utformat i den övre de- len av huset.

Typiskt används luft med en temperatur på 80 till 250°C för torknings- processen. Banan 18 av cellulosamassa som förs in i torklàdan 1 från en ban- formningsstation uppströms, vilken ej visas i fig 1, har typiskt en torrhalt av 40-60 vikt°/>, och banan 18 av cellulosamassa som lämnar torklådan 1 har en torrhalt av typiskt 85-95 vikt%. Banan 18 av cellulosamassa som lämnar torklàdan 1 har typiskt en ytvikt på 800 till 1500 glmz, mätt vid en fukthalt av 0,11 kg vatten per kg torr substans, och en tjocklek av 0,8 till 3 mm.

Den första torkzonen 4 innefattar åtminstone ett första torkdäck 24 och typiskt 3-15 första torkdäck 24. l utföringsformen i fig 1 innefattar den första torkzonen 4 åtta första torkdäck 24. Varje sådant första torkdäck 24 innefattar ett antal blåslådor, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan, och är till för att torka banan 18 medan banan 18 förflyttar sig horisontellt från en vändvals 12, 16 till nästa vändvals 16, 12 . Varje första torkdäck 24 innefattar ett antal första nedre blåslàdor 26 och ett antal första övre bláslådor 28, som är anordnade att blåsa varm torkgas mot cellulosamassabanan 18. Typiskt innefattar varje första torkdäck 24 20-300 första nedre blåslàdor 26 och sam- ma antal av första övre blåslàdor 28, även om i fig 1 för tydlighets skull endast ett fåtal blåslàdor visas. De första nedre blåslådorna 26 har funktionen att hålla banan 18 i ett "flytande" och fixerat tillstånd, så att banan 18 blir luftbu- ren pä ett avstånd från de första nedre blåslådorna 26 under torkningspro- cessen, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

Den andra torkzonen 6 innefattar åtminstone ett andra torkdäck 30 och typiskt 5-40 andra torkdäck 30. I utföringsformen ifig 1 innefattar den andra torkzonen 6 elva andra torkdäck 30. Varje sådant andra torkdäck 30 innefat- tar ett antal blåslàdor, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan, och är till för att torka banan 18 medan banan 18 rör sig horisontellt från en vänd- vals 12, 16 till nästa vändvals 16, 12. Varje andra torkdäck 30 innefattar ett antal andra nedre blåslådor 32 och ett antal andra övre blàsládor 34, som är anordnade att blåsa varm torkgas mot cellulosamassabanan 18. Typiskt inne- fattar varje andra torkdäck 30 20-300 andra nedre blàslâdor 32 och samma antal andra övre blåslådor 34, även om i fig 1 för tydlighets skull endast ett 10 15 20 25 30 536 'H38 7 fåtal blåslådor visas. De andra nedre blàslàdorna 32 har funktionen att hålla banan 18 i ett "flytande" tillstånd, så att banan 18 blir luftburen på ett avstånd från de andra nedre blåslådorna 32 under torkningsprocessen, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

De första torkdäcken 24 i den första torkzonen 4 har en annan meka- nisk konstruktion än de andra torkdäcken 30 iden andra torkzonen 6, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan. Ofta kommer de första nedre blåslådorna 26 i de första torkdäcken 24 ha en annan mekanisk konstruktion än de andra nedre blåslådorna 32 i de andra torkdäcken 30, vilket kommer att illustreras med hjälp av ett exempel nedan.

Kylzonen 8 innefattar åtminstone ett kyldäck 36, varvid ifig 2 två såda- na kyldäck 36 visas. varvid varje sådant däck 36 innefattar ett antal tredje nedre blåslådor 38 och tredje övre blåslådor 40, som är anordnade att blàsa en kylgas mot cellulosamassabanan 18. De nedre blåslådorna 38 är inrättade att hålla banan 18 i ett "flytande" tillstånd, så att banan 18 blir luftburen under kylningsprocessen. Typiskt används luft med en temperatur på 15 till 40°C såsom kylgas för kylning. En isolerad vägg 42 separerar den andra torkzonen 6 från kylzonen 8.

Fig 2 är en förstorad sidovy av området ll ifig 1 och visar ett första torkdäck 24 av den första, ifig 1 visade torkzonen 4. Det första torkdäcket 24 innefattar de första nedre blåslådorna 26, som är anordnade under banan 18, och de första övre blåslådorna 28, som är anordnade över banan 18. De för- sta nedre blàslådorna 26 blåser varm torkluft mot banan 18 både vertikalt uppàt mot banan 18, vilket visas med hjälp av pilarna VU i fig 2, och på ett vinklat sätt med en vinkel på typiskt 5 till 60° mot horisontalplanet, vilket visas med hjälp av pilar lU i fig 2. Ett exempel på en blåslåda som kan användas för de första nedre blåslådorna 26 beskrivs i WO 97/16594; se till exempel fig 2 och 3 i detta dokument. Åter till fig 2 av föreliggande ansökan, där blåsning av torkluft med en vinkel mot horisontalplanet genom de första nedre blåslådor- na 26 ger både krafter som tvingar banan 18 uppåt bort från blåslådorna 26 och krafter som tvingar banan 18 nedåt mot blåslådorna 26. Detta resulterari blåslådor 26 som utövar en fixeringskraft mot banan 18, som håller banan på ett jämförelsevis väl definierat avstånd från blåslådorna 26. Typiskt är det ge- 10 15 20 25 30 535 'lOB nomsnittliga avståndet, eller höjden H1, mellan undersidan av banan 18 och övre ytan av de första nedre blàslådorna 26 vid drift av torklådan 1 0,2 till 3 mm. Om banan 18 skulle tendera att röra sig uppåt, drar blåslådornas 26 fixe- ringskrafter banan 18 nedåt, och om banan 18 skulle tendera att röra sig nedåt, tvingar luften som blåses ur blàslådorna 26 banan 18 uppåt. Följaktli- gen transporteras banan 18 horisontellt längs det första torkdäcket 24 på ett relativt fixerat sätt, med liten rörelse i vertikal riktning, vilket innebär att banan 18 utsätts för begränsade sträckningskrafter. Den första typen av övre blàslå- dor 28 blåser varm torkluft mot banan 18 vertikalt nedåt i riktning mot banan 18, vilket illustreras med hjälp av pilar VD i fig 2. Typiskt är det genomsnittliga avståndet, eller höjden H2, mellan översidan av banan 18 och den nedre ytan av de första övre blàslådorna 28 10 till 80 mm. Den varma torkluften som blå- ses ur blàslådorna 26, 28 evakueras via spalter S bildas mellan horisontellt intill varandra belägna blåslådor 26, 28.

F ig 3 är en schematisk vy ovanifràn och visar den första nedre blàslå- dan 26 sedd i riktningen för pilarna lll-lll i fig 2. En pil P illustrerar den avsed- da vågen längs vilken banan, som inte visas i fig 3, ska passera över en övre yta 44 av den första nedre blåslådan 26. Den övre ytan 44 har centralt en för- sta typ av öppningar 46, vilka är öppningar av “vinklad typ", det vill säga öpp- ningar av en typ som ibland kallas "ögonlocksperforeringar". Med öppningar av "vinklad typ" menas att åtminstone 25% av den luft som blåses ur öpp- ningarna 46 blåses ut med en vinkel o på mindre än 60° mot den övre ytan 44 av den första nedre blåslådan 26, vilket framgår tydligast av tvärsektionen B- B i fig 3. I den första nedre blåslàdan 26 blåses åtminstone 30%, ofta åtmin- stone 40%, av det totala flödet av luft som matas därtill ur öppningar av "vink- lad typ", exempelvis via ögonlocksperforeringar 46. En del av flödet av luft som blåses via ögonlocksperforeringarna 46 kan blåsas i en vinkel som är större än 60°, såsom visat med hjälp av en pil U itvärsektionen B-B i fig 3. Av det totala luftflödet som tillförs den nedre blåslådan 26 blåses åtminstone 30% med en vinkel d på mindre än 60° mot den övre ytan 44 av den första nedre blåslådan 26. Ögonlocksperforeringarna 46, som kan ha en utformning lik den för öppningarna som kallas "ögonlocksperforeringar 6" i WO 97/16594 och som i 10 15 20 25 30 536 'lÜB WO 97/16594 beskrivs med hänvisning till fig 2 och 3, ger den varma torkluf- ten som blåses därigenom en vinkling. så att de vinklade flödena IU som vi- sas ifig 2 av föreliggande ansökan erhålles. Såsom framgår av fig 3 i förelig- gande ansökan, är perforeringarna 46 utformade i ytan 44 på ett alternerande sätt, så att vartannat flöde lU kommer att vara riktat åt vänster, såsom visat i fig 3, och vartannat flöde IE kommer att vara riktat åt höger. Åter till beskrivningen av fig 3 i föreliggande ansökan, där det framgår att den övre ytan 44 är försedd med en andra typ av öppningar 48, som är anordnade nära blåslàdans 26 sidor 50, 52. Den andra typen av öppningar 48 är av en "icke-vinklad typ" och är fördelade över den övre ytan 44. Med "icke- vinklad typ" avses att åtminstone 80% av den luft som blåses från dessa öpp- ningar 48 blåses med en vinkel mot den övre ytan 44 på åtminstone 70°. Ty- piskt skulle nästan hela flödet av luft blåsas nästan vertikalt, dvs med en vin- kel på nära 90° mot den övre ytan 44, från öppningarna 48 av den icke- vinklade typen. Öppningarna 48 kan vara runda hål med en diameter av ty- piskt 1-10 mm. Den andra typen av öppningar 48 blåser den varma torkluften uppåt för att bilda flödena VU, som i fig 3 år riktade vertikalt uppåt mot läsa- ren, Genom att variera antalet och storleken av den första typen av öpp- ningar 46 och antalet och storleken av den andra typen av öppningar 48 kan ett lämpligt tryckfallsförhållande mellan första och andra typen av öppningar 46, 48 uppnås, så att till exempel 65% av det totala flödet av luft som blåses till den första nedre blåslådan 26 matas ut via den första typen av öppningar 46 och 35% av det totala flödet av luft som blåses till den första nedre blåslå- dan 26 matas ut via den andra typen av öppningar 48.

En perforeringsgrad för en blâslåda 26 kan beräknas genom delning av den totala öppna arean hos öppningarna 46, 48 av en representativ del av den övre ytan 44 med den horisontellt utskjutande ytan av en representativ del av den övre ytan 44. Med "representativ del" menas en del av den övre ytan 44 som är representativ vad avser blàsning av luft mot banan, dvs bort- sett till exempel från Iuftinloppsdelen av blåslådan. Perforeringsgraden kant ex vara 1,5%. Perforeringsgraden kan varieras för att passa vikt, torrhet osv 10 15 20 25 30 536 108 10 av banan 18 som ska torkas. Ofta är den första nedre blåslådans 26 perfore- ringsgrad 0,5-3,0%.

Fig 4 är en förstorad sidovy av området IV i fig 1 och visar ett andra torkdäck 30 av den andra torkzonen 6, som visas ifig 1. Det andra torkdäcket 30 innefattar de andra nedre blåslådorna 32, som är anordnade under banan 18, och de andra övre blåslådoma 34, som är anordnade över banan 18. De andra nedre blåslådorna 32 blåser varm torkluft mot banan 18 vertikalt uppåt mot banan 18, vilket illustreras av pilarna VU i fig 4. De andra nedre blåslå- dorna 32 av det andra torkdäcket 30 utövar en nedre fixeringskraft mot banan 18 i förhållande till de första nedre blåslådorna 26 av det första torkdäcket 24, som visas i fig 2 och 3. Fixeringskraften som utövas mot banan 18 av de andra nedre blåslådorna 32 är normalt ganska liten, eller till och med icke- existerande. Åter till fig 4, där den varma torkluften som tillförs från de andra nedre blåslådorna 32 lyfter banan till en nivå, vid vilken banans 18 vikt äri balans med lyftkraften av den varma torkluften som kommer från de andra nedre blåslådorna 32. Typiskt är det genomsnittliga avståndet, eller höjden H3, mellan banans 18 nedre sida och de andra nedre blåslådornas 32 övre yta 4 till 15 mm. Eftersom en begränsad eller till och med icke-existerande fixeringskraft utövas av de andra nedre blåslådorna 32 mot banan 18, kom- mer banans 18 vertikala läge tendera att variera under torklådans 1 drift, nå- got mer när den passerar de andra torkdäcken 30 jämfört med när den pas- serar de första torkdäcken 24. Följaktligen transporteras banan 18 på ett rela tivt fritt sätt horisontellt längs det andra torkdäcket 30, med en viss rörelse i vertikal riktning, vilket innebär att banan 18 utsätts för vissa sträckningskraf- ter. Den andra typen av övre blåslådor 34 blåser varm torkluft mot banan 18 vertikalt nedåt i riktning mot banan 18, vilket i fig 4 illustreras med hjälp av pilar VD. Typiskt är det genomsnittliga avståndet, eller höjden H4, mellan ba- nans 18 övre sida och de andra övre blåslådornas 34 nedre yta 5 till 80 mm.

Den varma torkluften som blàses från blåslådorna 32, 34 evakueras via spal- terna S som bildas mellan horisontellt intill varandra liggande blåslådor 32, 34.

Fig 5 är en schematisk vy ovanifràn och visar den andra nedre blåslå- dan 32 sett i riktningen för pilarna V-V ifig 4. En pil P illustrerar den avsedda 10 15 20 25 30 536 'IOB 11 vägen längs vilken banan, som inte visas i fig 5, ska passera över en övre yta 54 av den andra nedre blàslàdan 32. Den övre ytan 54 utbreder sig mellan blåslådans 32 sidor 56, 58 och innefattar öppningar 60 av den "icke-vinklade typen", vilka är fördelade över den övre ytan 54. Med "icke-vinklad typ" avses i enlighet med föregående definition att åtminstone 80% av den luft som blå- ses från öppningarna 60 blàses med en vinkel mot den övre ytan 54 på àt- minstone 70°. Typiskt skulle nästan hela flödet av luft blåsas nästan vertikalt, dvs med en vinkel av nära 90° mot den övre ytan 54, från öppningarna 60 av den icke-vinklade typen. l den andra nedre blàslàdan 32 blåses åtminstone 75% av det totala luftflödet som matas därtill från öppningar av den icke- vinklade typen. Vid den i fig 5 visade utföringsformen blåses 100% av det to- tala luftflödet som matas därtill från öppningar 60 av den icke-vinklade typen. Öppningarna 60 kan vara jämnt fördelade över ytan 54, men kan också vara fördelade pá ett ojämnt sätt. Såsom framgår av fig 5 är koncentrationen av öppningar 60 (öppningar per kvadratcentimeter övre yta 54) något högre nära sidoma 56, 58. Öppningarna 60 i blàslàdan 32 kan vara runda hål med en diameter av typiskt 1-10 mm. Öppningarna 60 blåser den varma torkluften vertikalt uppåt för att bilda flödena VU, som ifig 5 är riktade vertikalt uppåt mot läsaren.

Perforeringsgraden, med vilket avses den totala ytan av öppningarna 60 delad med den totala arean av den övre ytan 54, kan t ex vara 1,5%. Per- foreringsgraden kan varieras för att passa vikten, torrheten osv av banan 18 som ska torkas. Den andra nedre blàslådans 32 perforeringsgrad kommer ofta att vara 0,5-3,0%.

De första övre blåslàdorna 28 av de första torkdäcken 24, som visas i fig 2, och de andra övre blåslàdorna 34 av de andra torkdäcken 30, som visas ifig 4, kan typiskt ha samma allmänna konstruktion som den andra nedre lå- dan 32, som visas i fig 5, vilket indikeras med hjälp av streckade pilar i fig 5.

Således kan de första övre blåslàdorna 28 och de andra övre blàslådorna 34 typiskt vara försedda med öppningar i form av runda hål, som har en diameter på 1-10 mm.

Vidare kan de tredje nedre blåslàdorna 38 och de tredje övre blåslà- dorna 40 i kylzonen 8 också ha en liknande utformning som de andra nedre 10 15 20 25 30 536 108 12 blåslådorna 32, som visas i fig 5, vilket illustreras med hjälp av streckade pi- lar. I enlighet med en alternativ utföringsform kan de tredje nedre blåslådorna 38 ha en liknande utformning som de första nedre blåslådorna 26, som visas i fig 3, vilket illustreras med hjälp av en streckad pil.

De ovan nämnda genomsnittliga avstånden H1, H2, H3, H4 avser samtliga det kortaste avståndet mellan ytan 44, 54 av respektive blåslåda 26, 28, 32, 34 och banan 18.

Fig 6 är ett diagram och visar schematiskt ett exempel på de krafter som i den vertikala riktningen av de första torkdäckets 24 första nedre blåslå- dor 26 och det andra torkdäckets 30 andra nedre blåslådor 32 utövas mot banan 18. Det genomsnittliga avståndet, eller höjderna H1 och H3, som visas i fig 2 och 4, mellan banans 18 undersida och respektive blåslådas 26, 32 övre yta 44, 54 beror på balansen mellan ytvikten hos banan 18 och lyftkraf- ten som av respektive blàslådor 26 , 32 utövas mot banan 18. Lyftkraften be- ror på det genomsnittliga avståndet mellan banans 18 undersida och respek- tive blåslådas 26, 32 övre yta 44, 54. Vid det genomsnittliga avstånd vid vilket lyftkraften är lika med banans ytvikt, kommer lyftkraften som genereras av luften som blàses genom blåslådorna 26, 32 att uppbära banan, varvid banan "flyter" på ett stabilt sätt. Följaktligen kommer det genomsnittliga avståndet mellan banans 18 undersida, när banan "flyter" på ett stabilt sätt, och respek- tive blåslådas 26, 32 övre yta 44, 54 att variera med banans ytvikt.

Förhållandet mellan ytvikt å ena sidan och genomsnittligt avstånd, eller höjd H1 och H3, mellan banans 18 undersida och respektive blåslådas 26, 32 övre yta 44, 54 á andra sidan kan illustreras genom betraktning av en modell- bana som kan ha olika torrhalter. Modellbanan har en relativ ytvikt pá 1,0 vid 100 vikt% torrhalt. Modellbanan skulle, vid inträde i torken, ha en torrhalt av endast 50 vikt%, vilket innebär att den relativa ytvikten för modellbanan vid inträde i torken skulle vara 2,0, eftersom banan förutom torrämneshalten även skulle innehålla vatten. Följaktligen, ju mer vatten, desto högre den relativa ytvikten för modellbanan. En relativ lyftkraft av 1,0 definieras som den lyftkraft som skulle krävas för att hålla modellbanan med dess relativa ytvikt av 1,0 vid 100 vikt% torrhalt flytande på ett stabilt sätt över de första respektive de andra nedre blåslådorna 26, 32. 10 15 20 25 30 536 'IÜB 13 I fig 6 anger Y-axeln den relativa lyftkraften och X-axeln det genom- snittliga avståndet, eller höjden H1 respektive H3, mellan banans 18 undersi- da och respektive blåslådas 26, 32 övre yta 44, 54. Kurvan "26" visar sam- bandet mellan relativ lyftkraft och de första nedre blåslàdornas 26 medelav- stånd H1, och kurvan "32" visar sambandet mellan relativ lyftkraft och de andra nedre blåslådornas 32 medelavstånd H3. Åter till definitionen av den relativa lyftkraften, av kurvan "26" framgår det att en relativ lyftkraft av 1,0 skulle motsvara ett genomsnittligt avstånd H1 av ca 1,3 mm. Om således den ovan nämnda modellbanan, som har en relativ ytvikt av 1,0 vid 100 vikt% torrhalt, skulle utsättas för en relativ lyftkraft på 1,0, skulle den "flyta" på ett stabilt sätt vid ett genomsnittligt avstånd H1 av 1,3 mm över de första nedre blåslådorna 26. Vid en torrhalt av 50 vikt%, har modellbanan en relativ ytvikt av 2.0. För att få en sådan bana att "flyta" på ett stabilt sätt, skulle en relativt lyftkraft av 2,0 behövas. Tittar man ånyo på kurvan "26", finner man att det genomsnittliga avståndet H1 av ca 0,8 mm visar sig motsvara en relativ lyft- kraft av 2,0.

Typiskt skulle flödet av luft som tillförs med hjälp av blåslådorna 26, 32 per kvadratmeter horisontell bana och tidsenhet motsvara 500 till 2000 ma/(mz, h). Detta flöde är det flöde som faktiskt matas mot banan 18. Spalter- na S, som bildas mellan blåslådorna, är inkluderade i beräkningen av ban- arean, vilket innebär att flödet från varje blåslådas yta, bortsett fràn spalterna S, typiskt skulle vara 10-25% högre.

I enlighet med ett exempel skulle modellbanan, när de passerar den första torkzonen 4, typiskt ha en torrhalt som ökar från initialt 50 vikt%, vilket motsvarar en relativ ytvikt av 2,0, till ca 70 vikt%, vilket motsvarar en relativ ytvikt av 1,4, vid slutet av den första torkzonen 4 beroende pà att fukt torkas bort från banan 18. Tittar man på kurvan "26" för de första nedre blåslådorna 26 i fig 6, är det uppenbart att en relativ lyftkraft av 2,0 skulle motsvara en höjd H1 av omkring 0,8 mm. Följaktligen ärjämviktsavstándet H1 mellan mo- dellbanan 18 och de första nedre blåslådorna 26, som gränsar till den första torkzonens 4 början, ca 0,8 mm, eftersom vid ett sådant avstånd H1 banans 18 relativa ytvikt är i balans med de nedre blàslådornas 26 relativa lyftkraft.

Om banan 18 tillfälligt skulle förflyttas bort från de första nedre blåslådorna 10 15 20 25 30 535 108 14 26, till exempel till ett avstånd H1 på 2 mm, kommer de första nedre blåslå- dorna 26 att utöva en negativ relativ lyflkraft, dvs en relativ fixeringskraft, på ca -0,5, vilket kommer att dra banan 18 nedåt. Om banan 18 tillfälligt skulle förflyttas ner mot de första nedre blåslådorna 26, till exempel till ett avstånd H1 på 0,5 mm, kommer de första nedre blåslådorna 26 att utöva en positiv relativ lyftkraft på ca 3,5, vilket kommer att tvinga banan 18 uppåt. Därför är banan 18 fixerad vid jämviktsavståndet H1 och kan den inte enkelt förflyttas bort från jämviktsavståndet, eftersom lyft- eller fixeringskrafterna kommer att föra banan tillbaka till jämviktsavståndet. Vid den första torkzonens 4 slut är jämviktsavståndet H1, vid vilket den relativa ytvikten på 1,4 balanseras av en relativ lyftkraft på 1,4, ca 1,1 mm.

Vi fortsätter med exemplet ovan där banan 18, när den passerar den andra torkzonen 6. typiskt har en torrhalt som ökar från initialt 70 vikt%, vilket motsvarar en relativ ytvikt på 1,4, till ca 90 vikt%, vilket motsvarar en relativ ytvikt på 1,1, vid den andra torkzonens 6 slut beroende på att fukt som torkas bort från banan 18. Tittar man på kurvan "32" för de andra nedre blåslådorna 32 i fig 6, framgår det tydligt att en relativ lyftkraft på 1,4, vilket skulle innebära balans vid den relativa ytvikten på 1,4, skulle motsvara en höjd H3 på ca 4,5 mm. Följaktligen ärjämviktsavståndet H3 mellan banan 18 och de andra ned- re blåslådorna 32, som gränsar till den andra torkzonens 6 början, ca 4,5 mm.

Om banan 18 tillfälligt skulle röra sig uppåt bort från de andra nedre blåslå- dorna 32, exempelvis till ett avstånd H3 på 6,5 mm, skulle detta endast resul- tera i en liten minskning av den relativa lyftkraften till ca 1,0, vilket skulle in- nebära att banan 18 skulle sjunka tills en tillräckligt stor relativ lyflkraft mot- svarande den relativa ytvikten skulle vara uppnådd. Om banan 18 tillfälligt skulle sjunka i riktning mot de andra nedre blåslådorna 32, exempelvis till ett avstånd H3 på 3 mm. skulle de andra nedre blåslådorna 32 komma att utöva en positiv relativ lyftkraft motsvarande ungefär 2,5, vilket skulle tvinga banan 18 uppåt. Därför skulle bana 18 "flyta" på jämviktsavståndet H3, men mindre fluktuationer från jämviktsavståndet skulle resultera i tämligen moderata kraf- ter som för banan 18 tillbaka till sitt jämviktsavstånd H3. Vid den andra tork- zonens 6 slut skulle jämviktsavståndet H3, vid vilket den relativa ytvikten på 1,1 balanseras av en relativ lyftkraft på 1,1, vara ca 6,0 mm. 10 15 20 25 30 535 108 15 Fig 7 är ett diagram och åskådliggör den relativa värmeöverföringen mellan banan 18 och de första torkdäckens 24 första nedre blåslådor 26 re- spektive mellan banan 18 och de andra torkdäckens 30 andra nedre blåslå- dor 32. På den horisontella axeln, X-axeln, anges det genomsnittliga avstån- det, eller höjden H1 respektive H3, mellan den nedre sidan av banan 18 och den övre ytan 44, 54 av respektive blåslåda 26, 32. På den vertikala axeln, Y- axeln, anges den relativa värmeöverföringen från respektive blåslåda 26. 32 till banan 18. Den relativa värmeöverföring är 1,0 vid ett genomsnittligt av- stånd H3 på 5 mm ide andra nedre blåslådorna 32, och alla andra relativa värmeöverföringsvärden är beräknade i förhållande till denna värmeöverfö- ring. Åter till exemplet som gavs ovan i samband med fig 6, därjämviktsav- ståndet H1 mellan banan 18 och den första torkzonens 4 första nedre blåslå- dor 26 typiskt var på ca 0,8 mm vid denna zons 4 början och på ca 1,1 mm vid denna zons 4 slut. Vid betraktning av kurvan "26" för de första nedre blås- lådorna 26 i tig 7 är det uppenbart att en relativ värmeöverföring av ca 0,63 motsvarar en höjd H1 av 1,1 mm. Vidare påpekas att det i exemplet som gavs i samband med fig 6 angavs att jämviktsavståndet H3 mellan banan 18 och den andra torkzonens 6 andra nedre blåslådor 32 varpå ca 4,5 mm vid den- na zons 6 början och på ca 6,0 mm vid denna zons 6 slut. Tittar man på kur- van "32" för de andra nedre blåslådorna 32 i fig 7, år det uppenbart att en re- lativ vårmeöverföring på ca 0,98 skulle motsvara en höjd H3 av ca 4,5 mm, vilket motsvarar de typiska förhållandena vid den andra torkzonens 6 början, och att en relativ värmeöverföring på ca 1,01 skulle motsvara en höjd H3 på ca 6,0 mm, vilket motsvarar de typiska förhållandena vid den andra torkzo- nens 6 slut.

Av fig 7 och exemplet ovan framgår det tydligt att värmeöverföringen i den andra torkzonen 6 är betydligt större än den i den första torkzonen 4.

Utan att knyta an till någon teori, förefaller det vara så att den bättre värme- överföringen i den andra torkzonen 6 kan tillskrivas både på det faktum att ett större avstånd mellan banan 18 och respektive blåslåda 26, 32 är fördelaktigt för värmeöverföringen, åtminstone upp till ett avstånd på ca 10 mm, och det faktum att de andra nedre blåslådorna 32, vid vilka den varma torkluften blå- 10 15 20 25 30 535 108 16 ses övervägande i en vertikal riktning uppåt VU mot banan 18, förefaller vara effektivare än de första nedre blàslådorna 26, vid vilka en del av den varma torkluften blåses på ett vinklat sätt. Å andra sidan ger den första torkzonen 4 en stabilare kontroll över banans 18 matning, vilket resulterar i att svagare sträckkrafter utövas mot banan 18. Draghållfastheten hos banan 18 tenderar att öka med minskande fukthalt. Följaktligen är banan 18 jämförelsevis svag vid inloppet 20 till torklàdan 1, som visas i fig 1, och jämförelsevis stark vid torklådans 1 utlopp 22. l den första torkzonen 4 torkas följaktligen banan un- der låga sträckningsförhållanden, med en tämligen stabil banväg, tills banan har torkats till exempelvis en torrhalt på ca 55-80%. När sedan banan 18 har uppnått en högre draghållfasthet, torkas banan 18 i den andra torkzon 6 un- der förhållanden med ökad sträckning, men även med en mycket stor värme- överföring, vilket gör torkningen effektiv.

Ovan har med hänvisning till fig 1 beskrivits att torklàdan 1 innefattar en första torkzon 4, en andra torkzon 6 och en kylzon 8. Det inses att många alternativa utföringsforrner är möjliga. Till exempel är det också möjligt att konstruera en torklåda som har en första torkzon 4 och en andra torkzon 6 men ingen kylzon i den händelse att kylning inte erfordras.

Såsom beskrivits ovan kan de tredje nedre blàslådorna 38 i kylzonen 8 ha samma allmänna konstruktion som de första nedre blàslådorna 26, som visas i tig 3, eller samma allmänna konstruktion som de andra nedre blàslå- dorna 32, som visas i fig 5.

Användning tredje nedre blåslådor 38 med samma allmänna utform- ning som de andra nedre blàslådorna 32, såsom visat i fig 5, har den fördelen att värmeöverföringen blir hög, liknande den värmeöverföring som visas för den andra nedre blàslàdan 32, som visas och beskrivs i samband med fig 7.

Följaktligen blir kylningen i kylzonen 8 mycket effektiv.

Användning tredje nedre blåslàdor 38 med samma allmänna utform- ning som de första nedre blàslådorna 26, såsom visat i fig 3, medför fördelen att banan 18, som lämnar torklådan 1 via utloppet 22, är stabiliserad, med liten vertikal rörelse. Detta kan vara en fördel för utrustning nedströms, såsom en banpositionsstyrenhet, en banskäranordning osv, som hanterar den torka- de banan 18 som Iämnar torklàdan 1. 10 15 20 25 30 536 'IOB 17 Om således värmeöverföring har högsta prioritet i kylzonen 8, är det lämpligt att för de tredje nedre blåslådorna 38 använda en konstruktion av den allmänna typ som visas i fig 5. Om å andra sidan banans stabilitet har högsta prioritet i kylzonen 8, är det lämpligt att för de tredje nedre blåslådorna 38 använda en konstruktion av den allmänna typ som visas ifig 3. Ett ytterli- gare alternativ är att inrätta en kylzon 8 som har ett eller flera kyldäck 36, som innefattar nedre blåslådor 38 av den konstruktion som visas i fig 5 i syfte att uppnå effektiv kylning, varvid en sådan kylzon 8 har ett sista kyldäck 36 strax ' uppströms utloppet 22 av torklådan 1, som är försedd med tredje nedre blås- lådor 38 av en konstruktion av den allmänna typ som beskrivs i tig 3 i syfte att erhålla god stabilitet för banan strax innan banan 18 lämnar torklådan 1. Om banstabilitet har högsta prioritet, men torklådan saknar kylzon, kan en tredje torkzon anordnas nedströms den andra torkzonen. En sådan tredje torkzon skulle typiskt ha torkdäck som skulle likna den första torkzonens 4 första tork- däck 24 och ha första nedre blåslådor 26, som skulle ge hög banstabilitet. En sådan tredje torkzon skulle typiskt ha endast ett till fyra torkdäck.

Det inses att många varianter av de ovan beskrivna utföringsforrnerna är möjliga inom ramen för de bifogade patentkraven.

Ovan har beskrivits att torklådan 1 totalt har 19 torkdäck. Av dessa torkdäck hör 8 däck (42% av det totala antalet torkdäck) till den första torkzo- nen 4 och 11 däck (58% av det totala antalet torkdäck) till den andra torkzo- , nen 6. l en torklåda som har två torkzoner 4, 6 skulle typiskt 10-70% av det totala antalet torkdäck höra till den första torkzonen 4 och vara försedda med första nedre blåslådor 26 av den typ som visas i fig 3, och på motsvarande sätt skulle typiskt 30-90% av det totala antalet torkdäck höra till den andra torkzonen 6 och vara försedda med andra nedre blåslådor 32 av den typ som visas i fig 5. Normalt skulle den första torkzonen 4 endast innefatta så många torkdäck som krävs för att banan 18 ska erhålla en draghållfasthet som är tillräcklig för den andra torkzonen 6. Om det finns en tredje, och till och med en fjärde torkzon, skulle dessa normalt minska antalet torkdäck i den andra torkzonen. Den första torkzonen 4 skulle typiskt innefatta åtminstone två för- sta torkdäck 24. 10 15 20 25 30 536 'l 08 18 Ovan har det beskrivits att de första nedre blåslådorna 26 skulle förses med öppningar 46 av vink|ad typ av den "ögonlocksperforeringstyp" som be- skrivs i WO 97116594. Det inses att öppningarna 46 av vink|ad typ också kan ha en alternativ utformning. Ett exempel på en sådan alternativ utformning visas i US 5,471 ,766. lfig 6 i US 5,471,766 beskrivs en blåslåda som i sin övre yta har ett centralt V-format spår. l spårets sidoväggar är hål utformade, vilka hål är vinklade mot blåslàdans övre yta. Öppningar av vink|ad typ i form av denna "spår-väggperforeringstyp" kan användas för de första nedre blås- lådorna som öppningar av vink|ad typ.

Det inses att olika typer blåslådor av fixeringstyp kan användas i torklådan. Således skulle en första torkzon kunna vara försedd med första nedre blåslådor 26 av den typ som visas i fig 3. Följaktligen skulle i den första torkzonen en jämförelsevis stor fixeringskraft föreligga. En andra torkzon skul- le kunna vara försedd med första nedre blåslådor som liknar den typ som vi- sas i fig 3 men har en mindre fixeringskraft. En sådan mindre fixeringskraft kan till exempel uppnås genom ökning av diametern och/eller antalet öpp- ningar 48 av andra typen, så att mindre torkluft passerar genom ögonlocks- perforeringarna 46. Detta skulle medföra en mindre fixeringskraft, som fortfa- rande kan vara acceptabel, eftersom banan redan har fått en ökad draghåll- fasthet i den första torkzonen. Sedan tar en tredje torkzon vid, varvid en sà- dan tredje torkzon har torkdäck och andra nedre blåslådor av den typ som visas i fig 4 och 5. Följaktligen kan de olika typerna av blåslådor anordnas på olika sätt för att erhålla lämpliga betingelser med avseende på fixeringskraf- ten och värmeöverföringen för den speciella bana 18 som skall torkas i torklàdan 1. Således kan en torklàda vara försedd med två eller flera torkzo- ner, typiskt 2 till 10 torkzoner.

I fig 4 visas att varje övre blåslåda 34 är anordnad vertikalt ovanför en respektive nedre blåslåda 32. Det inses att andra arrangemang av övre och nedre blåslådor också är möjliga. Ett exempel på ett sådant alternativt arran- gemang är en så kallad sicksackanordning, i vilken varje övre blåslåda 34 är centrerad över spalten S mellan två intill varandra liggande nedre blåslådor 32. 10 15 536 'IÛB 19 Ovan har beskrivits att öppningarna 48, 60 är runda hål. Det inses att andra former än runda hål också kan användas för öppningarna. Öppningar- na 48, 60 skulle till exempel kunna vara utformade som kvadrater. rektanglar, trianglar, ovaler, pentagoner, hexagoner osv.

Ovan sägs att den första torkzonen 4 innefattar första nedre blåslådor 26 och att den andra torkzonen 6 innefattar andra nedre blåslådor 32. Det inses att blandning av blåslådor i respektive torkzon är möjlig. Således kan den första torkzonen 4 till exempel innefatta upp till 25% andra nedre blåslå- dor 32 och den andra torkzonen 6 innefatta upp till 25% första nedre blåslå- dor 26. Även andra typer av nedre blåslådor kan ingå i de första och andra torkzonerna. Företrädesvis är i den första torkzonen 4 åtminstone 75% av de nedre blåslàdorna första nedre blåslådor 26 och i den andra torkzonen 6 åt- minstone 75% av de nedre blåslådorna andra nedre blåslådor 32.

Claims (15)

10 15 20 25 30 535 'IOB 20 PATENTKRAV

1. Anordning för torkning av en bana (18) av cellulosamassa i en torklåda (1), som innefattar blåslådor (26, 32) som är inrättade att blåsa luft mot banan (18) av cellulosamassa för torkning av massan i enlighet med principen luft- buren bana, k ä n n e t e c k n a d av att torklådan (1) innefattar en första torkzon (4), som innefattar första nedre blåslådor (26) anordnade att uppbära banan (18), och en andra torkzon (6), som innefattar andra nedre blåslådor (32) anordnade att uppbära banan (18), varvid de första nedre blåslådorna (26) har en konstruktion som skiljer sig från de andra nedre blàslådornas (32) konstruktion, så att torkningen av banan (18) av cellulosamassa passar för- hållandena som råder i respektive torkzon (4, 6).

2. Anordning enligt krav 1, vid vilken den första torkzonen (4) år anordnad uppströms den andra torkzonen (6) sett i cellulosamassabanans (18) mat- ningsriktning.

3. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken de andra nedre blàslådornas (32) relativa Iyftkraft är större än de första nedre blàslådornas (26) relativa Iyftkraft, åtminstone för ett avstånd (H3, H1) mellan den respekti- ve nedre blàslådan och cellulosamassabanan (18).

4. Anordning enligt krav 3, vid vilken de andra nedre blàslådornas (32) relati- va lyftkraft är större än de första nedre blàslådornas (26) relativa Iyftkraft åt- minstone så länge som avståndet (H3, H1) mellan respektive nedre blåslåda (32, 26) och cellulosamassabanan (18) är 2-8 mm.

5. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken de första nedre blåslådoma (26) är försedda med öppningar (46) av vinklad typ, vilka är an- ordnade att mata ut åtminstone en del av den luft som matas därtill med en vinkel mot en övre yta (44) av respektive blåslåda (26). 10 15 20 25 30 536 'IÜB 21

6. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken torklådan (1) innefattar ett antal torkdäck (24, 30), som vart och ett innefattar nedre blåslå- dor (26, 32) och är inrättat att torka banan (18) när den matas längs en hori- sontell väg på en särskild nivå i torklådan (1), varvid den första torkzonen (4) innefattar 10-70% av det totala antalet torkdäck (24, 30) itorklådan (1).

7. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken de första nedre blåslådorna (26) är försedda med öppningar (46) av vinklad typ, vilka är inrät- tade att mata ut åtminstone 30% av den luft som tillförs de första nedre blås- lådorna (26), varvid de andra nedre blåslådorna (32) år försedda med öpp- ningar (60) av icke-vinklad typ, vilka är inrättade att mata ut åtminstone 75% av den luft som tillförs de andra nedre blåslådorna (32).

8. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken åtminstone 75% av de nedre blåslådorna i den första torkzonen (4) är nämnda första nedre blåslådor (26) och åtminstone 75% av de nedre blåslådorna iden andra torkzonen (6) är nämnda andra nedre blåslådor (32).

9. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken torklådan (1) dessutom innefattar en kylzon (8), som är anordnad nedströms den andra torkzonen (6), varvid kylzonen (8) innefattar nämnda första nedre blåslådor (26).

10. Förfarande för torkning av en bana (18) av cellulosamassa genom blås- ning av luft mot banan (18) av cellulosamassa med hjälp av blåslådor för torkning av massan enligt principen luftburen bana, k ä n n e t e c k n at av matning av banan (18) genom en första torkzon (4), som innefattar första nedre blåslådor (26) som uppbär banan (18), och därefter matning av banan (18) genom en andra torkzon (6), som innefattar andra nedre blåslådor (32) som uppbär banan (18), varvid de andra nedre blåslådorna (32) har en kon- struktion som skiljer sig från de första nedre blåslådornas (26) konstruktion, så att torkningen av banan (18) av cellulosamassa passar förhållandena som råder i respektive torkzon (4, 6). 10 15 20 25 536 108 22

11. Förfarande enligt krav 10, vid vilket det genomsnittliga avståndet (H3) mellan banan (18) och de andra nedre blåslådorna (32) år större än det ge- nomsnittliga avståndet (H1) mellan banan (18) och de första nedre blåslådor- na (26).

12. Förfarande enligt något av kraven 10-11, vid vilket de andra nedre blåslå- dorna (32) åstadkommer en högre värmeöverföring till banan (18) än de för- sta nedre blåslådorna (26).

13. Förfarande enligt något av kraven 10-12, vid vilket åtminstone 30% av luftflödet som tillförs de första nedre blåslådorna (26) blåses från de första nedre blåslådorna (26) via öppningar (46) av vinklad typ, varvid åtminstone 75% av luftflödet som tillförs de andra nedre blåslådorna (32) blàses från de andra nedre blåslådorna (32) via öppningar (60) av icke-vinklad typ.

14. Förfarande enligt något av kraven 10-13, vid vilket åtminstone 30% av det totala luftflödet som tillförs de första nedre blåslådorna (26) bláses från de första nedre blåslådorna (26) med en vinkel (d) på mindre än 60” mot respek- tive övre yta (44) av dessa första nedre blåslådor (26), varvid åtminstone 75% av det totala luftflödet som tillförs de andra nedre blåslådorna (32) blåses från de andra nedre blåslådorna (32) med en vinkel på åtminstone 75° mot re- spektive övre yta (54) av dessa andra nedre blåslådor (32).

15. Förfarande enligt något av kraven 10-14, vid vilket banan (18) matas på ett genomsnittligt avstånd (H1) av 0,2 till 3 mm över de första nedre blåslå- dorna (26) och på ett genomsnittligt avstånd (H3) av 4 till 15 mm över de andra nedre blåslådorna (32).