SE470502B - Förfarande och anordning för att minimera en faslägesskillnad mellan två dataströmmar före omkoppling - Google Patents

Description

15 20 25 30 kretsens utsignal kan därefter inskrivning i en av minnesbuffer- tarna förhindras tills fullgod faslikhet uppnåtts mellan de från buffertarna utkommande dataströmmarna , varefter omkoppling mellan dessa dataströmmar kan ske. Problemet med denna kända teknik är att infasningen före omkoppling måste delas upp i två förlopp, nämligen fördröjning av den ena dataströmmen tills faslikhet uppnås och därefter återskapande av den ursprungliga datatakten.

Vidare måste med denna kända teknik data bearbetas med en hastighet som motsvarar de inkommande dataströmmarnas över- föringshastighet. Detta resulterar i en onödigt kostsam och komplex anordning bestående av dyra komponenter med höga prestanda vilka komponenter måste arbeta med en hastighet som är åtminstone lika hög som de binära dataströmmarnas överföringshas- tighet .

Redogörelse för uppfinningen Ovanstående problem löses enligt uppfinningen genom att två binära dataströmmar får passera med oförändrad bithastighet genom en infasningsanordning. Dataströmmarna tappas av till en i infasningsanordningen befintlig styrenhet där ett förutbestämt antal stickprov tages på dataströmmarna, alternativt läses under ett förutbestämt tidsintervall bitar från dataströmmarna in till infasningsanordningen. Stickproven/bitarna bearbetas därefter med en hastighet som kan vara lägre än dataströmmarnas bithastighet.

Vid bearbetningen jämförs de bägge binära dataströmmarnas inbördes fasläge. Styrenheten fördröjer därefter den ena dataströmmen i förhållande till den andra till dess fullgod faslikhet uppnåtts, dvs tills en förutbestämd andel av stick- provens/bitarnas amplitud samtidigt är lika. Därefter kan omkoppling mellan dataströmmarna ske. Anordning såväl som förfarande har de kännetecken som framgår av bifogade patentkrav.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med föredragna utföringsexempel och med hänvisning till bifogade ritningar. 10 15 20 25 30 Figurheskrivning Figur 1 visar ett blockschema över en infasningsanordning där ett förutbestämt antal stickprov tages på två binära dataströmmar före infasning.

Figur 2 visar ett diagram med ett infasningsförfarande där ett förutbeståmt antal stickprov tages på två binära dataströmmar före infasning.

Figur 3 visar ett diagram med ett infasningsförlopp i detalj.

Figur 4 visar ett blockshema över en infasningsanordning där två binära dataströmmar jämförs under ett förutbestämt tidsintervall före infasning.

Figur 5 visar ett diagram med ett infasningsförfarande där två binära dataströmmar jämförs under ett förutbestämt tidsintervall före infasning.

Föredragen utföringsform En uppfinningsenlig infasningsanordning, till vilken två binära dataströmmar' A, B tjänar som insignaler, visas i figur 1.

Dataströmmarna består av s.k icke-triviala. mönster, dvs ett bitmönster återupprepar sig inte eller återupprepar sig' med mycket långa intervall. Infasningsanordningen omfattar en med varje dataström förbunden fördröjningsenhet 2a, 2b, vilka fördröjningsenheters utgångar är förbundna med var sin ingång till en omkopplare 3. Fördröjningsenheterna 2a, 2b har vardera en individuellt varierbar fördröjning och var sin styringång 2a' resp. 2b'. Fördröjningens storlek kan styras med en signal 29a resp. 29b till styringángen. Omkopplaren innefattar en utgång till vilken en av dataströmmarna, beroende på omkopplarens läge, leds. En binär dataström C bestående av en av de inkommande dataströmmarna A, B utgår därvid från omkopplaren och tjänar som utsignal från såväl omkopplaren 23 som infasningsanordningen. 10 15 20 25 30 35 Utsignalens C bithastighet är härvid samma som de inkommande dataströmmarnas bithastighet. Infasningsanordningen omfattar även en styrenhet 4 som i detta utföringsexempel är en mikroprocessor till vilken de bägge dataströmmarna A, B tappas av. Två av styrenhetens ingångar är anslutna mellan fördröjningsenheternas 2a, 2b utgångar och omkopplarens 3 ingångar. Styrenheten omfattar en logikenhet 5 och en reglerenhet 6, där två av logikenhetens ingångar är förbundna med de tidigare nämnda ingångarna i styrenheten. Logikenheten 5 omfattar ett register Sa, en klockgenerator 5b, en inverterad exklusiv/eller-grind Sc, en meddelvärdesbildande krets Sd och en räknare Se. Med en första klocksignal CLl från klockgeneratorn Sb läses stickprov från de binära dataströmmarna in till registret Sa och med en andra klocksignal CL2 läses stickproven ut från registret. Inläsningen till registret Sa sker samtidigt med inläsning av andra signaler, vilka exempelvis kan vara larm L från kringliggande enheter 100, exempelvis temperaturövervakningsenheter som inte har med sj älva omkopplingen att göra. Utläsningen sker enligt figur 2 med den andra klocksignalen CL2 vid tidpunkter då mikroprocessorn 4 inte belastas av andra uppgifter, vilket innebär att ett pulsintervall 28 mellan varje tidpunkt då stickprov tages kan variera.

Pulsintervallet 28 kan härvid anta värden som överstiger en bits varaktighet vilket minskar kraven på de efterföljande databehand- lande kretsarnas nödvändiga snabbhet. Antal önskade stickprov bestäms med hjälp av ett s.k. antalsvärde 24 som inkommer till räknaren Se. Vid varje utläsning av stickprov från registret Sa med den andra klocksignalen CL2 , påverkar klockgeneratorn Sb räknaren Se att räkna ner antalsvärdet med ett steg. Samtidigt leds klocksignalen CL2 till den medelvärdesbildande kretsen Sd där den efter en liten fördröjning påverkar kretsen Sd att avkänna ett inkommande värde från exklusiv/eller-grinden Sc, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. Då det sista stick- provet lästs ut från räknaren antar räknaren ånyo det ursprung- liga antalsvärdet 24. De till antalet förutbestämda stickproven från dataströmmarna A, B bildar tillsammans två stickprovssig- naler 2Sa, 2Sb. Stickprovssignalerna från registrets Sa utgångar leds till exklusiv/eller-grindens Sc bägge ingångar. Exklusiv/ eller-grinden markerar de stickprov då de bägge inkommande 10 15 20 25 30 35 signalernas binära amplitud är olika genom att sända potentialen "låg" till grindens utgång. Med binär amplitud menas här en bits logiska nivå. På samma sätt markerar exklusiv/eller-grinden de stickprov då de bägge inkommande signalernas binära amplitud är lika genom att sända potentialen "hög" till grindens utgång. Den från exklusiv/eller-grinden 5c utgående signalen benämnes härefter en likhetssignal 26. förutbestämt antal stickprov i likhetssignalen, potentialen "hög" antagits, summeras i en medelvärdesbildande Den andel stickprov av ett under vilka krets 5d. Av en resulterande andelssignal 27 bildas ett binärt ärvärde E som ett procentuellt.mått på andelens storlek. Ärvärdet E bildas i den medelvärdesbildande kretsen Sd genom att dela andelssignalen 27 med antal tagna stickprov så att ett procen- tuellt värde bildas. Ãrvärdet läses därefter in till ett ärvärdesregister 6a i reglerenheten 6. Reglerenheten arbetar enligt känt reglermönster genom att jämföra ärvärdet E med ett förutbestämt binärt börvärde D som är lagrat i ett börvärdes- register 6b i reglerenheten 6. Efter jämförelse i en jämförelse- krets 6c kan reglerenheten med två utgående fördröjningssignaler 29a, 29b påverka fördröjningsenheterna 2a, 2b. En av fördröj- ningsenheterna za fördröjer den första av dataströmmarna A så som beskrives närmare nedan. Enligt figur 3 minskas en fasskillnad AAB mellan de bägge inkommande dataströmmarna A, B så att ärvärdet E närmar sig börvärdet D. Då ärvärdet är väsentligen detsamma som börvärdet anses fullgod faslikhet föreligga, varefter omkoppling mellan dataströmmarna kan ske. Omkoppling sker efter en omkopplingssignal 30 från en med varje dataström A, B förbunden avkännare 7. Avkännaren känner av de bägge dataström- marnas signalkvalité som i föreliggande utföringsexempel innebär utvärdering av dataströmmarnas paritetssummor. Då paritetssumman på den för tillfället använda andra dataströmmen B inte motsvarar förväntat värde jämförs signalkvaliten på dataströmmarna A, B. Om den första dataströmmen A har förväntat värde sändes signalen 30 från avkännaren 7 till omkopplaren 3 varefter omkoppling sker till den första dataströmmen A.

Naturligtvis kan andra komponenter väljas i ovan beskrivna anordning så länge uppfinningsidén behàlles. Exempelvis kan 10 15 20 25 30 35 utläsning från registret 5a ske med en kontinuerligt "låg" s.k. latch-signal istället för' klockpulsen CL2. Istället för det tidigare beskrivna registret Sa för tagande av stickprov kan andra typer av kretsar såsom exempelvis sampel/håll-kretsar användas, vilka kan befinna sig utanför mikroprocessorn 4.

I figur 2 visas ett uppfinningsenligt förfarande där den förut beskrivna infasningsanordningen enligt figur 1 har använts. Ett första steg i det uppfinningsenliga förfarandet består i att bestämma börvärdet D. Börvärdet är ett mått på den maximalt tillåtna fasförskjutningen.mellan dataströmmarna A, B. Börvärdet D representeras fysiskt av ett binärt tal som kan anta ett värde mellan 0 och 100%. Det binära talet, som lagras i börvärdes- registret 6b i reglerenheten 6, representerar en önskad andel av ett förutbestämt antal stickprov på de bägge dataströmmarna A, B, vilken andel har samma binära amplitud. Värdet 100% innebär därmed önskad fullständig fasöverensstämmelse mellan de båda dataströmmarna. Börvärdet D i detta utföringsexempel har enligt figur 2 bestämts till 80%. Ett andra steg i det uppfinningsenliga förfarandet består i att bestämma antalsvärdet 24 för det förut nämnda antalet stickprov som skall tagas före varje utvärdering av en faslikhet. Antalsvärdet har i detta utföringsexempel för tydlighetens skull valts till tio men ett mer realistiskt värde torde ligga mellan femhundra och tiotusen. Ett tredje steg i det uppfinningsenliga förfarandet.består i att bestämma de tidpunkter då stickprov på de bägge dataströmmarna skall tagas. Tidpunkterna bestäms av mikroprocessorn 4 som med pulser från klockgeneratorn 5b genererar de tidpunkterna när stickprov skall tagas på de bägge dataströmmarna A, B. Pulsintervallet 28 mellan tidpunkterna kan variera beroende mikroprocessorns arbetsbelastning, dvs stickprov på de bägge dataströmmarna tages så snart mikroproces- sorn inte är upptagen med andra arbetsuppgifter. En minsta tid mellan varje stickprov är längden av en bits varaktighet. Ett fjärde steg i förfarandet är tagandet av stickprov som nu kommer att förklaras närmare. I figur 2 visas de två inkommande binära dataströmmarna. A, B, där' den första dataströmmen .A är fas- förskjuten tre bitar i förhållande till den andra dataströmmen B.

De två dataströmmarna tappas av till styrenheten 4 och inkommer 10 15 20 25 30 35 till registret 5a i logikenheten 5 såsom förut beskrivits. I samband med inläsning av larmstatus L från de externa enheterna 100 till registret 5a i mikroprocessorn 4 inläses samtidigt stickprov på de binära dataströmmarna A, B. Inläsningen sker kontinuerligt vid exekvering av förprogramerade programrader i processorn med den första klocksignalen CLl och utläsningen från registret sker med den andra klocksignalen CL2 vid tidpunkter då processorn inte belastas av andra arbetsuppgifter. Fördröjningen mellan inläsningen och utläsningen markeras i figur 2 av en skiljelinje 20 mellan de två förloppen. Vid en första klockpuls CL1' i den första klocksignalen CL1 tages stickprov 25a' och 25b' på de binära dataströmmarna A, B och läses in i registret 5a. Vid en första klockpuls CL2' i den andra klocksignalen CL2 sker utläsning till exklusiv/eller-grinden 5c av stickprovet 25a' pà den första binära dataströmmen A. Dataströmmens A binära amplitud var vid inläsningen med klockpulsen CL1' till registret 5a "låg", vilket resulterar i ett värde "låg" för stickprovet 25a'. Vid klockpulsen CL2' sker utläsning av stickprovet 25b' på den andra dataströmmen B vars binära amplitud.vid inläsning med klockpulsen CL1' till registret var "hög“, vilket resulterar i ett värde "hög" för stickprovet 25b'. Vid tiden mellan den första klockpul- sen CL2' och en andra klockpuls CL2" i andra klocksignalen CL2 sker ånyo inläsning av stickprov 25a" och 25b" till registret Sa med hjälp av en andra klockpuls CL1" i den första klocksig- nalen CLl. Vid den andra klockpulsen CL2" i den andra klocksig- nalen CL2 utlâses stickprovet 25a" på den första binära dataströmmen A vars binära amplitud vid inläsningen var "hög", vilket resulterar i ett värde "hög" för stickprovet 25a". Vid klockpulsen CL2" stickprovet 25b" på den andra dataströmmen B vars binära amplitud vid inläsningen var "lâg", vilket resulterar i ett värde "låg" för stickprovet 25b". Den sammanlagda verkan efter utläsning av samtliga tio stickprov resulterar i de tvâ stickprovssignalerna 25a, 25b såsom visas i figur 2. De två stickprovssignalerna leds från registrets 5a utgångar till varsin ingång på exklusiv/eller-grinden 5b såsom tidigare visats. I exklusiv/eller-grinden skapas likhetssignalen 26 genom jämförelse av de två stickprovens binära amplitud.

Skapandet av likhetssignalen 26 utgör ett femte steg i det utläses 10 15 20 25 30 35 uppfinningsenliga förfarandet. Exklusiv/eller-grinden jämför samtliga stickprov i de två stickprovssignalerna 25a, 25b från de bägge dataströmmarna A, B. Då två stickprov från olika dataström- mar tagna vid samma tidpunkt har samma binära amplitud blir resultatet ett värde "hög" ut från grinden 5c och då bägge stickproven har olika binär amplitud blir resultatet ett värde "låg" ut från grinden. Enligt figur 2 jämförs det första stickprovet 25a' av stickproven i stickprovssignalen 25a från.den första dataströmmen A med det första stickprovet 25b' av stickproven i stickprovssignalen 25b från den andra dataströmmen B. Då de bägge stickproven i detta fall har olika värde blir resultatet från exklusiv/eller-grinden 5c ett värde "låg" under stickprovens 25a', 25b' varaktighet. Därefter jämförs det andra stickprovet 25a" från den första dataströmmen A med det andra stickprovet 25b" från den andra dataströmmen B. Då de bägge stickproven även i detta fall har olika värde blir resultatet från exklusiv/eller-grinden ett värde "låg" under stickprovens 25a", 25b" varaktighet såsom visas i figur 2. Den sammanlagda verkan efter jämförelse av samtliga stickprov i de bägge stickprovssignalerna. 25a, 25b från de bägge binära dataströmmar- na resulterar i den fràn exklusiv/eller-grinden utgående likhetssignalen 26 . Ett sjätte steg i förfarandet är summerandet av de andelar i likhetssignalen 26 då denna signal antagit värdet "hög". Resultatet från denna summering blir en andelssignal 27, av vilken signal ett ärvärde E bildas. Ärvärdet E representerar andelen stickprov av samtliga stickprov i de bägge stickprovssig- nalerna 25a, 25b där amplituden samtidigt är "hög". Ãrvärdet E är alltså såsom visas i figur 2 ett procentuellt mått på den andel stickprov från de bägge dataströmmarna A, B som har samma binära amplitud. Ãrvärdet EL som j. utföringsexemplet enligt figur 2 antagit värdet 33%, leds vidare från styrenhetens 5 utgång till ärvärdesregistret 6a i reglerenhet 6. I jämförelsekretsen 6c i reglerenheten jämförs ärvärdet E med det tidigare, i börvârdes- registret 6b lagrade börvårdet D, vilken jämförelse är ett sjunde steg i. förfarandet. Efter denna jämförelse påverkar, så som närmare beskrives nedan, reglerenheten 6 den ena fördröjnings- enheten med en utgående signal 29a, vilken påverkan utgör ett åttonde steg i det uppfinningsenliga förfarandet. 10 15 20 25 30 35 I figur 3 visas hur en s.k. grovinställning 31 av fasskillnaden AAB pågår tills den första dataströmmen A intagit väsentligen samma fasläge som den andra dataströmmen B, dvs tills ärvärdet åtminstone motsvarar börvärdet. I figuren visas hur ärvärdet E förändras som en funktion av fördröjningen av den första binära dataströmmen A. I figuren kan man se ärvärdets markanta föränd- ring i den spetsformade kurvdelen 33, då den första dataströmmen A väsentligen intar samma fasläge som den andra dataströmmen B.

Då detta inträffat börjar en s.k. fininställning 32 genom att den första dataströmmen A fördröjs i steg 6 om tiondelar av en bits varaktighet. Detta göres såsom ovan beskrivits och fortsätter tills ärvärdet E motsvarar börvärdet D med den nogrannhet som fininställningen medger, dvs till faslägesskillnaden uttryckt i delar av en bit är lika med eller nära noll. Då ärvärdet E väsentligen motsvarar börvärdet D kan omkoppling ske såsom visats i föregående utföringsexempel, vilken omkoppling utgör ett nionde steg i det 'uppfinningsenliga förfarandet. Regleringen i ett system som inte är låst, dvs ärvärdet är mindre än börvärdet, sker på så sätt att reglerenheten 6 fördröjer den ena dataström- men A som för tillfället inte är inkopplad, till ett startvärde.

Detta startvärde bestäms med utgångspunkt från den typ av dataöverföring som används så att den fördröjda dataströmmen med säkerhet ligger efter den andra dataströmmen. Ett mätförlopp startas och om ärvärdet E är mindre än börvärdet D beordrar reglerenheten 6 fördröjningsenheten 2a att minska sin fördröjning med en tid motsvarande en bits varaktighet på dataströmmen A, varefter en ny mätning startar. Förloppet upprepas tills ärvärdet är större eller lika med börvärdet och dataströmmarna är i fas sånär som på högst en bit. Därefter vidtar fininställningen inom denna bit genom att reglerenheten 6 beordrar fördröjningsenheten 2a att minska eller öka fördröjningen i stegen 6 motsvarande en tiondel av en bits varaktighet. De efterhand erhållna ärvärdena sparas. Förloppet upprepas tills största ärvärde detekterats.

Därefter omväxlande ökar och minskar reglerenheten fördröjningen med en tiondel av en bits varaktighet samt mäter och jämför ärvärden för att försäkra sig om att bästa inställning bibehål- les. Det uppfinningsenliga förfarandet är alltså ett kontinuer- ligt förlopp som pågår hela tiden såväl före som efter omkopp- 10 15 20 25 30 35 10 lingen. Grovinställningen 31 behöver därför normalt bara göras vid uppstart varefter dataströmmarna A, 13 justeras med fin- inställningen 32.

Regleringen av fördröjningen kan naturligtvis modifieras. De tidigare angivna stegen vid grov- och fininställningen kan anta andra värden. Man kan även vid grovinställningen exempelvis stega igenom hela intervallet och detektera alla “maxima" hos ärvärdet och därefter undersöka dem en och en. Man kan även använda sig av mer än en fininställning och på så sätt minska skillnaden mellan det slutgiltiga ärvärdet och börvärdet ytterligare.

En annan uppfinningsenlig infasningsanordning visas i figur 4.

Komponenterna för handhavande av avkänning 7, fördröjning 2a, 2b samt omkoppling 3 har samma funktion som de i de föregående utföringsexemplen beskrivna komponenterna. Infasningsanordningen omfattar en styrenhet, vilken styrenhet i sin tur omfattar en inverterad exklusiv/eller-grind 45, en summeringskrets 46, en jämförelsekrets 47 och en reglerenhet 48. De bägge dataströmmarna A, B tappas av till styrenheten och leds till exklusiv/eller -grindens bägge ingångar. Exklusiv/eller-grinden 45 markerar de bitar då de bägge inkommande dataströmmarnas binära amplitud är olika genom att sända potentialen "låg" till grindens utgång. På samma sätt markerar exklusiv/eller-grinden de bitar då de bägge inkommande dataströmmarnas binära amplitud är lika genom att sända potentialen "hög" till grindens utgång. Den från exklusiv/- eller-grinden 45 utgående signalen, som härefter benämnes en likhetssignal 56, leds till summeringskretsen 46 som under ett förutbestämt tidsintervall 53 med en varaktighet T, enligt figur 5, summerar de delintervall vars binära amplitud är "hög", så att varje delintervall i likhetssignalen 56 vars binära amplitud är "hög" höjer en spänningspotential vid summeringskretsens utgång.

Tidsintervallet 53 skapas i reglerenheten 48 med hjälp av en till reglerenheten inkommande s.k. tidssignal 54 så att reglerenheten med en första impuls TO till en nollställningsingång' TO' i summeringskretsen 46 vid tidsintervallets början kan nollställa summeringskretsens utgående spänningspotential och med en andra impuls Ts till en utläsningsingång Ts' efter summeringen kan läsa CT 10 15 20 25 30 35 ll ut det färdiga resultatet från summeringskretsen. I ut- föringsexemplet har tidsintervallet 53 för tydlighetens skull valts till den tid som motsvarar trettifem.bitars varaktighet men ett mer realistiskt värde torde vara mellan femhundra och tiotusen bitars varaktighet. Resultatet från summeringskretsen 46 efter avslutad summering är därvid en likspänningssignal som härefter benämnes ett ärvârde Q, vilket ärvârde visar det antal bitar i de bägge dataströmmarna som under tidsintervallet samtidigt har samma binära amplitud. Ãrvärdet leds till jämförel- sekretsen 47 där det jämförs med en annan likspänningssignal som härefter benämnes ett börvärde P, vilket börvärde är ett förutbestämt mätt på önskat antal bitar i de bägge dataströmmarna som samtidigt under tidsintervallet har samma binära amplitud.

Resultatet från jämförelsekretsen leds till reglerenheten 48, vilken reglerenhet nu, enligt det i de tidigare utföringsexemplen beskrivna mönstret, med två utgående signaler 59a, 59b kan påverka fördröjningsenheterna 2a, 2b. En av fördröjningsenheterna 2a fördröjer den första dataströmmen A så att en fasskillnad mellan de bägge inkommande dataströmmarna A, B minskas och ärvärdet Q härvid närmar sig börvärdet P. väsentligen detsamma som börvärdet anses fullgod faslikhet föreligga, varefter omkoppling mellan dataströmmarna A, B kan ske enligt det i de tidigare utföringsexemplen beskrivna mönstret.

Då ärvärdet är I figur 5 visas ett uppfinningsenligt förfarande där den i figur 4 förut beskrivna infasningsanordningen har använts. Ett första steg i förfarandet består i att bestämma börvärdet P. Börvärdet är ett mått på den maximalt tillåtna fasförskjutningen mellan dataströmmarna A, B. Börvärdet P representeras fysiskt av ett likspänningsvärde, vilket värde visar en andel av det totala antalet bitar inom det tidigare nämnda tidsintervallet 53 som har samma binära amplitud. Börvärdet enligt figur 5 är uttryckt i procent och värdet 100% innebär fullständig fasöverensstämmelse mellan de båda dataströmmarna. Börvärdet P i detta utföringsexem- pel har bestämts till 80%. Ett andra steg i det uppfinningsenliga förfarandet består i att bestämma tidsintervallet 53. Interval- let, som anger den tid under vilken de två dataströmmarnas A, B binära amplitud skall jämföras, skapas med hjälp av den till 10 15 20 25 30 35 12 reglerenheten 48 inkommande s.k. tidssignalen 54 i form av en likspänning. Tidsintervallet 53 är proportionellt med tidssig- Ett tredje steg i förfarande består i att jämföra de två dataströmmarnas binära nalens amplitud. det uppfinningsenliga amplitud. De två binära dataströmmarna leds till varsin ingång till exklusiv/eller-grinden 45, i vilken grind likhetssignalen 56 skapas genom jämförelse av samtliga bitars amplitud i de två stickproven under tidsintervallet 53. Då två bitar från samma tidsperiod har samma binära amplitud blir resultatet ett värde "hög" ut från grinden 45 och då två bitar från samma tidsperiod har olika binära amplitud.blir resultatet ett värde "låg" ut från grinden. Vid tidsintervallets 53 början vid tiden t=0 jämförs en första bit A' från den första dataströmmen A med en första bit B' från den andra dataströmmen B. Då de bägge bitarna i detta fall har samma binära amplitud blir resultatet från exklusiv/eller- grinden ett delintervall 56' med värdet "hög" under tiden mellan tidsintervallets början till en av de ovan nämnda bitarnas A', B' slut, 'vilken bit i utföringsexemplet är> biten B'. Därefter jämförs den första biten A' från den första dataströmmen A med en andra bit B" från den andra dataströmmen B. Då bitarna i detta fall har olika värde blir resultatet från exklusiv/eller-grinden ett delintervall 56" med värdet "låg" under tiden fram till en av de ovan nämnda bitarnas A', B" slut, vilken bit i ut- föringsexemplet är biten .A'. Den sammanlagda verkan, efter jämförelse av samtliga bitar från de bägge binära dataströmmarna under tidsintervallet 53, resulterar i en utgående likhetssignal 56 från exklusiv/eller-grinden. Ett fjärde steg i förfarandet är summerandet av de andelar i likhetssignalen då denna antagit värdet "hög". Vid tidsintervallets början, dvs vid tiden t=0 sker nollställning av summeringskretsen 46 med den första impulsen TO från reglerenheten 53 enligt figur 4, varefter summerandet av de förut nämnda andelarna i likhetssignalen påbörjas. Summerandet pågår under hela tidsintervallet, dvs tills sluttiden t=T nås vilket sker då den andra impulsen Ts sändes från reglerenheten 48 till summeringskretsen 46. Vid sändandet av den andra impulsen Ts läses resultatet ut från summeringskretsen, vilket resultat är en likspänning U proportionell mot antal bitar av samtliga bitar i tidsintervallet 53 där värdet "hög" antagits. Likspânningen som 10 15 20 25 30 35 13 härefter benämnes ett ärvärde Q och som antagit värdet 66 procent av maximal likspänning leds från summeringskretsen 46 till jämförelsekretsen 47 där den jämförs med det förut beskrivna börvärdet P, vilken jämförelse är ett femte steg i det uppfin- ningsenliga förfarandet. Resultatet efter jämförelsen av ärvärdet Q med börvärdet P sändes till reglerenheten 48 som med en utgående signal 59a påverkar den ena fördröjningsenheten za som är förbunden med den första dataströmmen A. Denna påverkan, som beskrivits i tidigare utföringsexempel med hjälp av figur 3, utgör ett sjätte steg i det uppfinningsenliga förfarandet. Då ärvärdet E åtminstone motsvarar börvärdet D kan omkoppling ske såsom visats i föregående utföringsexempel, vilken omkoppling utgör ett sjunde steg i förfarandet. Det uppfinningsenliga förfarandet är är såsom tidigare beskrivits ett kontinuerligt förlopp som upprepas hela tiden såväl före som efter omkopp- l ingen .

Uppfinningen som ovan med några utföringsexempel beskrivits uppnår till en jämförelsevis ringa komponentkostnad önskat resultat utan onödig komplexitet. Ovan nämnda anordningar och förfaranden kan naturligtvis innehålla variationer och ändå hållas inom ramen för uppfinningen. Så kan naturligtvis kom- ponentvalet i de två ovan beskrivna anordningarna varieras så länge uppfinningsidén hålles intakt. Vidare kan fördröjningen av dataströmmarna med den beskrivna grov- respektive fininställ- ningen variera beroende på önskad inställningssnabbhet, noggrann- het m.m. Man kan naturligtvis även tänka sig infasning av andra typer av dataströmmar såsom t.ex ternära eller analoga, under förutsättning att dessa först med lämplig anordning omvandlas till binära dataströmmar. Det är även möjligt att fasa in fler än två dataströmmar med hjälp av en lämplig omkopplingsanordning före inläsning till styrenheten. Den i utföringsexemplen visade mikroprocessorn kan vara behjälplig vid lagring och framtagning av exempelvis bästa tidigare fasläge m.m. Uppfinningen är alltså inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan kan modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven .

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 14 PATENTKRAV

1. Förfarande för att genomföra en störningsfri omkoppling mellan åtminstone två binära dataströmmar (A, B) genom att minimera en faslägesskillnad mellan dataströmmarna före omkopplingen, vilket förfarande omfattar: inläsning av dataströmmarna till en infasningsanordning; jämförelse av dataströmmarnas binära amplitud; bestämning av ett mått på faslägesskillnaden; - fördröjning av dataströmmarna i förhållande till varandra tills fullgod faslikhet uppnåtts; - omkoppling mellan dataströmmarna; k ä n n e t e c k n a t av följande steg: - bestämning' av ett börvärde (D) för faslägesskillnaden mellan de båda dataströmmarna; - bestämning av ett numeriskt 'värde (23), vilket svärde representerar ett totalt antal stickprov (25a', 25b') på dataströmmarnas binära amplitud; - bestämning av tidpunkter (CL1', CL1") när stickproven på dataströmmarna skall tagas, vilka tidpunkter till antalet motsvarar det numeriska värdet (23): - uttagande av stickproven (25a', 25b') på dataströmmarna (A, B) vid de bestämda tidpunkterna (CL1',CLl"): - alstring av en likhetssignal (26) genom fastställande av de av de uttagna stickproven (25a', 25b'), dâ.dataströmmarna (A, B) enligt val har samma eller olika binära amplitud; - alstring av ett ärvärde (E), svarande mot en andel av det totala antalet stickprov som vid de bestämda tidpunkterna enligt val har samma eller olika binära amplitud; - jämförelse av ärvärdet (E) med börvärdet (D); - fördröjning av dataströmmarna i förhållande till varandra tills åtminstone en överensstämmelse mellan ärvärdet och börvärdet erhålles.

2. Infasningsanordning för att genomföra en störningsfri omkoppling mellan åtminstone tvâ binära dataströmmar (A, B), vilken anordning omfattar: - en till varje dataström ansluten fördröjningsenhet (2a, 2b) 10 15 20 25 30 35 15 med variabel fördröjning; - en omkopplingsenhet (3) omfattande åtminstone två ingångar vilka är förbundna med var sin utgång hos de respektive fördröjningsenheterna (2a, 2b) och där en utgång från omkopplingsenheten leder den ena av dataströmmarna (A, B) ut från infasningsanordningen; - en styrenhet (4) med åtminstone två ingångar som är elektriskt anslutna mellan fördröjningsenheternas (2a, 2b) respektive utgångar och omkopplingsenhetens (3) ingångar och där åtminstone två utgångar från styrenheten (4) är förbundna med varsin styringång (2a', 2b') till fördröjningsenheterna (2a, 2b); k å n n e t e c k n a d därav att: - styrenheten (4) omfattar en logikenhet (5) och en regleren- het (6): - logikenheten (5) omfattar ett. minnesutrymme (Sa) vars ingångar är förbundna med styrenhetens tidigare nämnda ingångar, i vilket minnesutrymme ett förutbestämt antal stickprov (25a', 25b') på dataströmmarna (A, B) in- och utläses i följd efter varandra; - logikenheten (5) även omfattar en amplitudjämförande krets (5c) vars ingångar är förbundna med minnesutrymmets (5a) utgångar, i vilken amplitudjämförande krets (5c) en jäm- förelse av stickprovens (25a', 25b') binära amplitud utföres; - logikenheten (5) även omfattar en.medelvärdesbildande krets (Sd) vars ingång är förbunden med den amplitudjämförande kretsens (5c) utgång, i vilken medelvärdesbildande krets ett ärvärde (E) bildas, svarande mot en andel av de bestämda stickproven (25a', 25b') som enligt val har samma eller olika binära amplitud; - reglerenheten (6) omfattar en ingång till vilken ett förutbestämt börvärde (D) inkommer; - reglerenheten (6) även omfattar en jâmförelsekrets (6c) med två ingångar till vilka årvärdet (E) respektive börvårdet (D) inkommer och där ett jämförelseresultat från jämförelsekret- sens utgång ligger till grund för en signal från en av de tidigare nämnda utgångarna från styrenheten (4) till en av 10 15 20 25 30 35 16 fördröjningsenheterna (2a, 2b) vilken signal fördröjer den ena av dataströmmarna (A, B).

3. Förfarande för att genomföra en störningsfri omkoppling mellan åtminstone två binära dataströmmar (A, B) genom att minimera en faslägesskillnad mellan dataströmmarna före omkopplingen, vilket förfarande omfattar: - inläsning av dataströmmarna till en infasningsanordning: jämförelse av dataströmmarnas binära amplitud; bestämning av ett mått på faslägesskillnaden; fördröjning av dataströmmarna i förhållande till varandra tills fullgod faslikhet uppnåtts; - omkoppling mellan dataströmmarna: k ä n n e t e c k n a t av följande steg: - bestämning av ett börvärde (P) för faslägesskillnaden mellan de båda dataströmmarna; - bestämning av ett tidsintervall (53) under vilket intervall jämförelse av dataströmmarna skall ske; - alstring av en likhetssignal (56) genom fastställande av de delintervall under tidsintervallet, då dataströmmarna (A, B) enligt val har samma eller olika binära amplitud; - alstring av ett ärvärde (Q), svarande mot en summering av de delintervall (56', 56") i likhetssignalen (56) som enligt val har samma eller olika binära amplitud; - jämförelse av ärvärdet (Q) med börvärdet (P); - fördröjning av dataströmmarna i förhållande till varandra tills åtminstone en överensstämmelse mellan ärvärdet (Q) och börvärdet (P) erhålles.

4. Infasningsanordning för att genomföra en störningsfri omkoppling mellan åtminstone två binära dataströmmar (A, B), vilken anordning omfattar: - en till varje dataström.ansluten fördröjningsenhet (2a, 2b) med variabel fördröjning; - en omkopplingsenhet (3) omfattande åtminstone tvâ ingångar vilka är förbundna med var sin utgång hos de respektive fördröjningsenheterna (za, 2b) och där en utgång från omkopplingsenheten leder den ena av dataströmmarna (A, B) ut 10 15 20 25 30 35 17 från infasningsanordningen; - en styrenhet (44) med åtminstone två ingångar som är elektriskt anslutna mellan fördröjningsenheternas (2a, 2b) respektive utgångar och omkopplingsenhetens (3) ingångar och där åtminstone två utgångar från styrenheten (44) är för- bundna med varsin styringång (2a', 2b') till fördröjnings- enheterna (2a, 2b); k ä n n e t e c k n a d därav att: - styrenheten (44) omfattar en amplitudjämförande krets (45) vars ingångar är förbundna med styrenhetens respektive ingångar, i vilken amplitudjämförande krets (45) en jäm- förelse av dataströmmarnas (A, B) binära amplitud utföres; - styrenheten (44) även omfattar en medelvärdesbildande krets (46) vars ingång är förbunden med den amplitudjämförande kretsens (45) utgång, i vilken medelvärdesbildande krets ett ärvårde (Q) bildas , svarande mot en andel av de delinter- vall (56a', 56") under ett förutbestämt tidsintervall (53) som enligt val har samma eller olika binära amplitud; - styrenheten (44) även omfattar en ingång till vilken ett förutbestämt börvärde (P) inkommer; - styrenheten (44) även omfattar en jämförelsekrets (47) till vilkens bägge ingångar ärvärdet (Q) respektive börvärdet (P) inkommer och där ett jämförelseresultat från jämförelse- kretens utgång ligger till grund för en signal från en av de tidigare nämnda utgångarna från styrenheten (44) till en av fördröjningsenheterna (2a, 2b) vilken signal fördröjer den ena av dataströmmarna (A, B).

5. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 3, varvid den ena av dataströmmarna år utsignal från infasningsanordningen, k ä n n e t e c k n a t därav att fördröjningen av dataström- marna i. förhållande till varandra omfattar följande för- farandesteg: - fördröjning av den andra dataströmmen (A) ett förutbestämt antal bittider så att ett startvärde för en fasskillnad (AAB) mellan dataströmmarna erhålles; - grovinställning (31) genom att fasskillnaden (AAB) mellan dataströmmarna (A, B) minskas tills ärvärdet (E, Q) åt- 10 15 20 25 18 minstone överensstämmer med börvärdet (D, P), varvid grov- inställningen (31) utföres succesivt i fördröjningsintervall med högst en bittids varaktighet; - fininställning (32) genom fasförskjutning av den andra dataströmmen (A) i steg (6) som utgör en del av fördröj- ningsintervallet tills ett bästa ärvärde (E, Q) påträffas.

6. Förfarande enligt patentkrav 5 k ä n n e t e c k n a t därav att överensstämmelsen mellan ärvärdet (E, Q) och börvärdet (D, P) bibehàlles genom succesiv ökning eller minskning av fördröjningen av den andra dataströmmen (A) i steg (6) som utgör en del av fördröjningsintervallet tills ett bästa ärvärde (E, Q) påträffas.

7. Förfarande enligt patentkrav 1, 3, 5 eller 6 k ä n n e - t e c k n a t av följande steg: - avkänning av dataströmmarnas signalkvalité; - sändande av en styrsignal (30) för omkoppling mellan dataströmmarna (A, B)7 - Omkoppling från den ena av dataströmmarna med sämre signalkvalité till den andra av dataströmmarna med bättre signalkvalité.

8. Infasningsanordning enligt patentkrav 2 eller 4 k ä n n e t e c k n a d av att en avkânnare (7) är ansluten till dataströmmarna (A, B) och avkänner dataströmmarnas signalkvalité varvid, i händelse av dålig signalkvalité, styrenheten (44) påverkar omkopplingsenheten (3) med en styrsignal (30) så att omkoppling sker.