SE438227B - Koppling for synkronisering av arbetsperioder for en digital anordning med en extern klockpulssignal - Google Patents

Description

e 7e13soe+9 1; återvinningssteg för att med ledning av den mottagna datasigna- len avleda en extern klockpulssignal synkront med informationer- nas klockfrekvens. De mottagna informationerna kodas i takt med de externa klockpulserna och_tillföres ett buffertminne. Under _ dataöverföring arbetar utjämnaren på rätt sätt, om en arbets- period med konstant varaktighet påbörjas för beräkningsenheten efter varje utmärkande övergång i den externa klockpulssignalen, ' varvid varje arbetsperiod består av en första tidsperiod för tillförsel av extern information till buffertminnet och en andra o tidsperiod för överföring av den i cirkulationsminnet lagrade serie koefficienter till beräkningsenheten, varvid dessa koeffi- denter måste uppträda i förutbestämd ordning, dvs. den måste d börja med en första förutbestämd koefficient.och sluta med en sista förutbestämd koefficient. _ Denna synkronisering av beräkningsenhetens arbetsperio- der innebär ett problem, som hittills ej blivit löst tillfreds- ställande, om det är önskvärt att använda s.k. dynamiska skift- register i cirkulationsminnet. Det är känt, att dessa register , kontinuerligt måste tillföras skiftpulser, eftersom den lagrade' informationen i annat fall kan gå förlorad. Vid kända synkroni- iseringskopplingar användes ett på konventionellt sätt uppbyggt cirkulationsminne med kaskadkopplade register för bildande av en slinga.på sådant sätt, att serien koefficienter, om registren kontinuerligt tillföres skiftpulser, uppträder kontinuerligt vid ' utgången på cirkulationsminnet. För att uppnå att serien koeffi~ -cienter uppträder i önskad ordningsföljd under varje arbetsperiod hos beräkningsenheten kan ett kortare eller längre avbrott i skiftpulserna ej undgås. Vid en känd koppling avbrytes t.ex. skiftpulserna i slutet av varje period, dvs. när den sista ikoefficienten i serien uppträtt, och âterupprättas dessa i bör- .jan av nästa period, så att den första koefficienten i serien ,uppträder omedelbart. Ett avbrott i skiftpulserna uppkommer där- för vid en dylik koppling mellan varje period under dataöver- i föringen och för att uppnå synkronisering för en ny överföring kan varaktigheten av avbrottet ná ett värde av storleksord- ningen en klockpulsperiod i informationerna; ' Uppfinningen är baserad på uppgiften att utveckla en synkroniseringskoppling, som gör.det möjligt att utföra-och bi- behålla synkroniseringen utan att avbryta skiftpulserna till J 7si3zoá49 registren i cirkulationsminnet, så att dynamiska register kan användas, som i synnerhet har fördelen att vara mycket lämpliga för enkel integrering i stor skala.

Den inledningsvis angivna synkroniseringskopplingen känne-7 tecknas av i cirkulationsminnet ingående strömställare för att åstadkomma, att koefficienterna cirkulerar antingen i serie eller ordvis i de kaskadkopplade registren, i vart och ett av vilka en koefficient cirkulerar, en anordning för att med ledning av hu- vudklockpulserna avleda en ordklockpulssignal, motsvarande var V- tigheten av en koefficients cirkulation i ett register, en an- ordning för att synkront med ordklockpulserna bilda arbetsperio- der med konstant varaktighet för beräkningsenheten och en läs- signal för buffertminnet vid början av varje period, som igång- sättes medelst ett detekteringssteg för att, när en ordklockpuls uppträder, detektera den utmärkande övergång i den externa klock- pulssignalen, som uppträder efter slutet av varje period, var- vid strömställarna styres på sådant sätt, att koefficienterna cirkulerar ordvis från slutet av varje period till en tidpunkt, vid vilken buffertminnet inom nästa period är läst, och att serien koefficienter därefter cirkulerar i serie intill slutet av denna nästa period, Eftersom kopplingen enligt uppfinningen även medför för- delen att mö¿liggöra synkronisering med hög hastighet och enkel anpassning till den externa klockfrekvensen, kan det vara för- delaktigt att använda kopplingen, till och med om cirkulations- minnet är uppbyggt av statiska register med bistabila vippsteg.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åtföljande ritning, där fig. l visar ett kopplinge- eschema för synkroniseringskopplingen enligt uppfinningen, fig. 2 uppbyggnaden av ett cirkulationsminne för kända synkronise- ringskopplingar, fig. 5 uppbyggnaden av ett cirkulationsminne för synkroniseringskopplingar enligt uppfinningen och fig. 4 olika signaler i och för förklaring av verkningssättet för kopplingen enligt uppfnningen. I I fig. l visas blockschemat för synkroniseringskopplingen enligt uppfinningen i det fall, då den ingår t.ex. i en motta- gare i en dataöverföringsanläggning. De från en avlägsen sändare avgivna signalerna uppträder vid en ingångsklämma l på mottaga- ren. Dessa signaler tillföres ett återvinningssteg 2 för àterj /////////,, /-/”"¶)(sE\ dïlküïï , 81¿ 3ß8-9 i vinning av de vid sändaren förekommande klockpulssignalerna, varvid detta steg E kontinuerligt från sin utgång 5 avger en extern klockpulssignal HE, som.blir synkron med klockpulssig- nalerna på sändarsidan under överföringen. Frekvensen för denna externa kiockpuissfignai tex. uppgå till aflioo na över- i föring med en hastighet av 2400 band. Den i analog form mottag- na datasignalen tillföres även ett samplings- och kodningssteg 4, som arbetar i samma rytm som den externa klockpulssignalen ._och med denna rytm alstrar kodade sampelvärden-av den mottagna datasignalen, som generellt benämnes ektern digital information.

Denna information behandlas i en digital anordning, som i före- liggande fall är en känd automatiskt anpassbar ledningsutjämna- re och omfattar en beräkningsenhet 5 och ett cirkulationsminne 6 för lagring av koefficienterna, som skall användas i beräk- ningsenheten 5. I .i g "Den från steget 4 matade digitala informationen tillföres en ingång 7 på beräkningsenheten 5 via-ett buffertminne-8, som måste utläsas på nedan beskrivet sätt vid tidpunkter, som är lämpliga för uppnående av synkronisering av den digitala anord- ningen. För detta ändamål inmatas en lässignal till en klämma 9 på buffertminnet 8. Beräkningsenheten 5 avger den behandlade externa informationen, som tillföras en utgångsklämma 10 på den digitala anordningen via en OCH-grind ll. Behandlingen av den externa informationen i beräkningsenheten 5 sker med hjälp av _ 5 ett visst antal koefficienter, som lagras i cirkulationsminnet: 6 och uppträder i följd vid en utgång 12 på detta minne i förut- bestämd.ordningsföljd, varvid bitarna i koefficienterna-förelig- ger;i serie. I detta fall, då den digitala anordningen är en automatiskt anpasshar utjämnare, är det känt att koefficienterna 5 utökas periodiskt, varvid tilläggen till koefficienterna, som 7 antages blivit beräknade på något annat ställe, uppträder vid gen.klämma 15 och tillföres en utgång låga minnet 6 via en OCH- -grind 15. _ _ g En klockpulsgenerator 16 avger en huvudklockpulssignal H, mavars frekvens bestämmer takten för bitarna i den digitala anord- ningen, varvid denna.frekvens givetviszär hög i förhållande till frekvensen för den externa klockpulssignalen. óignalen H till- föres steget 2 för synkronisering av framkanterna på signalen HE '; med frankanterna på signalen H. Denna huvudklockpulssígnal tiël- -Riæfiv 781330849 föres Even enheten ; och slutligen till en ïlämma 1? på minnet 6 för styrning av koeííicientbitarnas upptr dande vid utgången lf på ietta minne. _ för íörenklin¿ av beskrivningen anta¿es i fortsättningen, att vid den digitala anordningen fem koeffioienter Al-Aj använ- des, som innehåller var sina tre bitar bl, L¿ och 95. I syfte att uppnå, att den digitala anordnin¿en arbetar på rätt sätt under dataöverïörin¿en, måste en arbetsperiod för beräknings- enhetcn E påbörjas efter varje utmärkande över¿ån¿ i signalen HE, varvid denna arbetsperiod omfattar en första tidsperiod för innatning av extern information till buiiertminnet S och en andra tidsperiod för att uppnå, att serien av de fem æoeffi- cienterna Al- Aj uppträder vid utgången li på minnet S med bör- jan med den första biten.bl i den första koeïficienten Al och till slut den sista biten bš i den.sista toefficienten Aj.

Cirkulationsminnet 5 kan vara uppbyggt på normalt sätt enligt fig. L, som visar de även i fig. l visade klänmorna 12, 14, l?. Detta minne omfattar ett skiftregister lö, som kan be- traktas vara sammansatt av fem-elementarregister med vardera tre element i kaskadkoppling, så att detta register kan lagra de fem koefficienterna Al-A2 med var sina tre bitar bl, bg, bš, varvid koefficienterna är anordnade i önskad ordningsföljd enligt fig. 5. Utgàngen på detta register ln är tillsammans med dess ingång via en ingång på en adderare 19 förbunden med denna ingån¿, varvid den andra in¿ången på adderaren är förbunden med klämman l4 för mottagning av tilläggen till koeffieienterna. När signalen H uppträder vid klämman 17, alstrar adderaren skift- puleerna för registret 18 och cirkulerar koefiicienterna i serie- form i registret och uppträder vid utgån¿en ll på minnet 6.

Ovan i detal¿ disiuterade synkronisering av arbetsperio- derna för beritnin¿senheten , medför ett problem, som ännu e¿ blivit löst på tillfredsställande sätt, när ett cirkulations- minne 6 användes, som är uppbyggt enligt íi¿. 2 med ett skift- reaister l8 av dynamisk typ. Vid denna typ av register, i vilka t.ex. NDS-transistorer och härmed samordnade lagringskondensa- torer ingår, är det känt att avbrotten i skiftpulserna måste undgå: och att dessa skiítpulser måste upprïtthållas kontinuer- ligt för register med höga prestanda, eftersom rist annars före- li¿;er, att den la¿rade informationen går förlorad till föfljd an.

Pom? auAurv p1s1sz0s-9 §_,\ av oundvikli¿a förluster i lagringskondensatorerna. Men kortare eller längre avbrott i skiftpulserna kan ej undgås vid kända I synkroniseringskopplingar, i vilka ett enligt fig. É uppbyggt -umlulationsmínne 6 ingår.

Vid-en känd synkroniseringskopplin¿ påbörjas en arbets- period med konstant varaktighet för beräkningsenheten 5 vid pvarje utmärkande övergång i den externa klookpulssignalen HE, som detekteras synkront med pulserna i huvudklockpulssignalen H. äxiftpulserna avbrytes i slutet av den andra tidspenoden under varje arbetsperiod, dvs. när den sista biten bš i den sista koeffioienten A5 har uppträtt vid utgången 12 på minnet 6, och skiftpulserna återupprättas ej förrän efter slutet av den första tidsperioden i den nästa perioden för att uppnå, att den första biten bl i den första koefficienten Al uppträder vid utgången lå. Under den första tidsperioden mellan.två dataöferföringar arbetar sålunda synkroniseringskopplingen med en extern klock- pulssignal HE, vars fas och frekvens är dåligt definierade, och under sändning av data med en klockpulssiQnal HE i synkronism med dataklockoulserna. Varaktigheten av avbrottet i sriftpulser- "na år därför i det närmaste lika med den erforderliga skillnaden mellan varaïtigheten av en arbetsperiod och perioden i signalen HE. För uppnående av synkronisering för en ny dataöverföring, som kan inträffa vid var¿e tidpunkt inom den ovan beskrivna arbetsperioden, kan varaktigheten av avbrottet i skiftpulserna till och med uppn"ett värde, som är lika med en period i signa- len EE. " ' p I I Till följd av uppfinningen erhålles däremot en koppling, som möjliggör synkronisering av den digitala anordningen utan något avbrott i skiftpulserna, så att det blir möjligt att an- vända dynamiska register i cirkulationsminnet 6 utan någon be- gränsning, varvid dennaprincip är mycket fördelatti¿ för inte- grering i stor srala. _ . , I synkroniseringskopplingen'enligt uppfinningen ingår ett koefficientminne 6, som är uppbyggt enligt fig. 5. Ett visst antal lika element i fig. 3 och 5 är försedda med samma hänvis- -ningsbeteckningar. För lagring av fem koefficienter om vardera tre bitar är detta minne sammansatt av fem distinkta skiftre- gisterpfil-RE, som vart och ett är inrättat att lagra tre bitar.

Mellan registren Rl och EZ är en strömställare Crl inkopplad,_som p 0 _ QUALTY- e 1a1Ssos~9 förbinder ingången på registret Rl antingen med utgången på registret RQ eller med utgången på registret Rl i beroende av om den befinner sig i läget r eller t. Strömställare Grâ, Crš, Cr4 med samma uppgift som.strömställaren Crl är inxopplade mel- lan registren R; och RE, RE och H4 resp. RA och R5. slutligen möjliggör en strömställare Cr; inkoppling av ingången på registret RS antingen till utgången på detta register eller till utgången på registret Rl via adderaren 19. Utgângen på registret Rl är förbunden med kocfficientutgången lfi på minnet 6. àkiftpulserna för de fem registren Rl-R; utgöres av den vid klämman 17 upp- trädande huvudklockpulssignalen H. slutligen styres_de fem ström- ställarna Grl-Cri samtidigt medelst en binär styrsignal CM, som uppträder vid en klämma 20. Big. 5 visar innehållet i minnet 6 vid en bestämd tidpunkt, då registren Rl-R5 lagrar de tre bi- tarna bl, ba och bi i koefficienterna Al-A5. Här styrsignalen CM förflyttar strömställarna Crl-Crß till läget r, finner man, att kombinationen av de fem registren Rl-R5,som är kaskadkoppla- de för bildande av en slinga, arbetar i liïhet med registret 18 i rig. 2, medan minnet 6 arbetar såsom cirkulationsminne, som från sin utgång lí avger serien av de fem koefficienterna Al-A5 under den tidsperiod, då samtliga koefficienter åteficirkulerar.

När styrsignalen CN förflyttar strömställarna Crl-Jrš till läget t, matas utsignalen från varje register dl-H5 tillbaka till dess in¿ån¿ och cirkulerar varje Xoefficient därmed i varje register.

Denna typ av cirkulation av koeffioienterna benämnes i fort- sättningen cirkulation ordvis. šynkroniseringskopplingen enligt uppfinningen med ett i fig. 5 visar minne 6 består sålunda av olika steg, som visas i fig. l och vi kas verkningssätt kommer att beskrivas med led- ning av signaldiagrammet enligt fig. 4.' Kurvan 4a representerar den externa klockpulssignalen HE, som tillföres utgången 5 på àtervinningssteget Z. De utmärkande övergångarna i denna klockpulssignal HE är de med pilar försedda stigande övergångarna. Enligt fig. 1 omfattar àtervinningssteget 2 en styrbar frekvensoscillator 40, som mottager huvudklockpuls- signalen och som på vanligt sätt är försedd med en ej visad fas- låsningsslinga, för matning av en extern klockpulssignal HE, vars utmärkande övergångar är i fas med övergångarna i klock- pulssignalen E, till utgångsklämman E. Om någon signal över huvud fiiöíaif uuALrrv CJ 1 7813308-9 ._ . _ _ ,.\ ^taget ej :mottages vid lclämman l, alstrar oseillatorn 40 en sig;- nal IEI, vars frekvens och fas ej är styrda på något annat sätt. Återvinningssteget omfattar dessutom en anordning för uppnå- ende av synkronisering av kloctpulssignalen HE med dataklock- pulssignalen från tidpunkten, då en datasignal uppträder vid 'ítlššnman l under någon ny överföring. Denna anordning består av ett sgtefg ll-l, som detekterar Övergångarna i den vid klämman l motta¿na signalerna, och ett steg 42, som omedelbart detekterar iomeendatasignal mottages i ltlümman l och avger en snabb synkro- niseringságnal .SR i detta, fall." Steget 41 detekterar först och främst' Övergångarna i den överförda datalclockpulssignalen före den aktuella dataöverföringen och sedan Övergångarna i data- signalen under .överföringem De från stegen 41 och ll-íi avgivna signalerna tillföras oscillatorn 40, som då alstrar en extern klockpulssignal HE, som är synkronjmed dataïzlockpulssignalen från tidpunkten, då enodatasignal uppträder .vid klšimman 1. Tid- Ipurxlæten tg i diagrammet Äta representerar en dylik tidpunkt.

Före tidpunkten 1:2 har lrlock-lnulssignalen HE varje fas, varvid signalens utmärkande övergång; TrO vid tidpunkten to är angiven i fig. 4. Vid tidpunkten tg, vid vilken dataöverföringen börjar, F-indras fasen för klocš-Qulssignalen HE plötsligt och uppstår den utmärkande övergången Trl som är synlzron med dataZ-:loclcpulssig- nalen.. Efter 'tidpunkten t., har klockpulssignalen l-íïiïiunder data- överföringen successivt de utmärkande Övergångarna Trä, Trš osv.

De snedstreclcade områdena i fig. 4a representerar tidsperioder- na, som följer efter Övergångarna Trl, Trä, Trš osv. , under vil- 2:a inïormationer, som mottages vid 'rlämman l, kodas i steget 4 och därefter överföras till buffertminnet _8, måste tillföras detta buffertminne S. I fig. 4b visas den av generatorn 16 alstrade huvudkloclcpulssignalen H. Dess stigande övergångar användes såsom slziftpulser i registren, som bildar minnet 6, och användes även såsom förklarats ovan för synkronisering av signalen HE från oscillatorn 40. Irloelmulssignalen H tillföras "även en pulsrííiknare fil, som är anordnad såsom frelcvensdelare och .avger en i fig. [to visad ordkloclzpulssignal HN. En period i denna signal HM är -lilca med den tid, som erfordras för att cirkulera en lcoeffieient i ett av registren lll-RS, som bildar minnetö. föreliggande fall, då koeffieienterna består av tre bitar, är 'en period i signalen HPI lika med tre perioder i signalen få _ p FIN? smurf/ir ...... -..___-__» -- V-f 7813308-9 Ordklooïpulssignalen HM tillföres en pulsräknare 22, som nollställdes medelst en puls i en âterställningssignal RAn, som tillföras dess klämma Éš, och som räknar ett bestämt antal ordklockpulser, tills den nått sitt sluttillstånd. Därefter bi- behåller denna rnknare 22 sluttillstàndet, tills nästa puls i återstïllningssignalen uppträder, som alstras på nedan förklarat sätt. I den utgång LM på räknaren 22 uppträder en periodslutsig- nal FG, som anger att sluttillstàndet blivit uppnåt . Denna sig- nal FC visas i fig. 4c. Vid tidpunkter såsom tl, t;, som samman- faller med de stigande övergângarna i bestämda pulser i signa- len HN, nollstllles räknaren 22 och blir signalen EC lika med nolla. Därefter räknar räknaren 22 de stigande övergàngarna in ordklockpulssignalen HH och förblir signalen FC lita med nolla intill tidpunkten, då räknaren når sitt sluttillstând, motsva-o rande sex räknade övergångar i föreliggande fall. Vid tidpunkter såsom ta ooh t? blir signalen FC lika med etta. Tidsperioderna, under vilka signalen FC har värdet nolla, har samma varaktighet T, som är lika med varaktigheten av en arbetsperiod hos beräk- ningsonheten 5. Under var och en av dessa arbetsperioder före- kommer en distinkt första tidsperiod med varaktigheten fl, som anges genom en snedstreckad zon i fig. 4d och som sträcker sig från tidpunkten, då räknaren 22 nollställes, till tidpunkten, då den första stigande övergången i signalen HM uppträder vid ingången på räknaren 22. Räknaren 23 omfattar ett avkodninge- steg, som från sin utgàngsklämma 25 avger en signal, som styr läsförloppet för extern information till buífertminnet 8 under varje tidsperiod fl. Varje arbetsperiod omfattar en andra tids- period med varaktigheten 72, som sträcker sig från tidpunkten, då räknaren 22 räknar en första stigande övergång i ordklock- pulssignalen HM, till den tidpunkt, då denna räknare när sitt sluttillstånd, som i föreliggande fall motsvarar sex stigande övergångar i ordklockpulssignalen. Varje varaktighet rg har ett värde, motsvarande fem ordklockpulsperioder, och serien av fem koeffioienter Al-A; uppträder vid utgången 12 på minnet 6 under dessa tidsperioder med varaktigheten 12 för att användas vid be- shandling av den externa informationen, som läses under tidsperio- den rl. Senare beskrivas det sätt, på vilket signalen CH, som uppträder vid en utgång 26 på räknaren Qi, bildas för styrning på önskat sätt av eirkulationen av koefficienterna i registren i minnet 6. /pfišwí/ QUAUTY 73133 flsf-à . lO dfledan förklaras nu sättet, på vilket nollstïllningssig- nalen alstras, som tillföras klämman S3 på räknaren för nollställning av denna räknare, sedan den nått sitt sluttill- q ß, LL _ stånd, dvs. när periodslutsignalen FC är lika med etta. För 7 uppnående av denna nollstähningssignal RAá inmatas signalerna i_ föras AH och FC till OCH-grinden 27, som alstrar en i fig. 4e visad signal EHE; Denna signal EEE, som omfattar pulserna i ordklock- puksiynalen IH utanför arbetsperioderna, tillföras ett steg 28 för detektering av övergångar i en förutbestämd riktning, var- vid detta steg S8 även mottager signalen.HE; I steget 28 an- vändes signalen EHE för sampling av den externa klockpuls- signalen HE, varvid detta steg vid varje utmärkande övergång _ överför en puls i signalen EEE till utgången 29 Den vid denna utgång 29 uppträdande signalen vi- fig. 4f och bildar nollställningssignalen RAJ, som till- klämman 23 på räknaren 22 för nollställning av denna räk- nare, varvid detta nollställningsförlopp styras medelst de fallande övergångarna i signalen RAZ vid tidpunkter såsom tl i signalen på steget 28. sas i och t¿.

J Fig. 43 visar signalen CM, som uppträder vid utgången i26 på räknaren Q; och tillföres klämman 20 på minnet 6 för styrning av de i fig. 5 visade strömställarna Crl-Grå, dvs. typen av cirkulation av koefficienterna i registren Rl-RS.

Signalen GM är lika med nolla under tidsperioderna med varak- tigheten 72, som är fördröjda med bredden av en puls i för- a hållande till perioderna med sama varaktighet fa i rig. 4d.

Om hänsyn tages till förklaringen ovan med ledning av fig. 4d är det lätt att inse, på vilket sätt signalen CM alstras. Un- ” der var och en av tidsperioderna 12, under vilka signalen CM är lika med nolla, intar strömställarna Crl-Cr5 i minnet 6 läget r, så att de fem koefficienterna Al-A; cirkulerar i serie i registren Rl-R5 och uppträder efter varandra vid utgången 12 på minnet 6, varvid deras bitar bl, bg och ba äríserie. Såsom _.. visas i fig. 4h, uppträder de fem koefficienterna serie vid utgången l2 under tidsperioderna med varaktigheten ra, som visas i fig. 4d, som börjar med den första biten bl i den första koefficienten Al och slutar med den sista biten.b5 i den sista koefficienten A5. Denna signal CH har värdet l under tidsperioder, vilkas variabla varaktighet ständigt är en multipel J OR 'ffixxflï-f 7813308-9 li av en or klockpulsperiod. Under dessa tidsperioder, då signalen CH är lika med etta, befinner sig strömställarna Crl-Grå i läget t, så att koeffioienterna Al-aö cirkulerar ordvis, dvs. i var sitt av registren Bl-15, varvid enbart de tre bitarna bl, b¿ och bi i koefficienten Al uppträder vid utgången ll på minnet 6. ßàsom visas i fig. 4h, uppträder koefficienten Al vid utgången l2 un- der tidsperioderna utanför tidsperioderna med varaktigheten fp, som visas i fig. dd, som börjar med den första biten bl i ko- 'efficientedAl och slutar med den sista biten ba i koefficienten .,.._.____._.__...__._.._..., _.

Al. fiig. Wi visar slutligen signalen NC, som alstras i ett steg ;D och dels tillföres OCH-grinden 1; för att möjlig¿öra modifiering av koefficienterna i minnet 6 med de vid klämman 15 uppträdande tillaggsvärdena och dels OCH-grinden ll för att möj- liggöra överföring av den av beräkningsenheten 5 alstrade in- formationen till utgångsklämman 10 på den digitala anordningen.

Tillståndet hos denna signal MC ändras från nolla till etta, när den digitala anordningen är i synkronism, dvs. när serien av fem koefficienter Al-AL efter mottagning av en datasignal i klämman l för en ny dataöverföring börjar uppträda vid utgången lä på minnet 6. Av förklaringarna ovan framgår, att steget EO t.ex. kan varduppbjggt av en bistabil vippkrets, vars tillstånd änd- ras vid slutet av llssignalen för buffertminnet 8, som upp- träder vid klämman :H på räknaren Ei, varvid denna ändring ej sker förrän efter den snabba synkroniseringssignalens 53 upp- trädandeivid_utgången på signaldetektorn 42. , Hela synkroniseringskopplingens enligt uppfinningen verk- ningssätt kommer nu att beskrivas med ledning av de i fig. 4 visade kurvorna. Före tidpunkten ta uppträder ej någon datasig- nal vid ingångsklämman l och kodas ej efter övergången Tr0 vid tidpunkten to i si5nalen.HE någon extern information medelst samplings- och kodningssteget 4, men till följd av ovan beskriv- na procedur igàngsätter övergången TrO en arbetsperiod med varaktigheten T, som börjar vid tidpunkten tl och slutar vid tidpunkten tg och som uttryckas genom ett O-värde hos signalen FG._eåsom framgår av fig. 4a, cirkulerar koefficienterna i min- net 6 ordvis före tidpunkten to och under tidsperioden med var- aktígheten ml av perioden. Därefter cirkulerar koefficienterna J »a-f-ni-alp ._ ,_...._- ..,.. --- ...___ .._._.___ -_ _ _...______._T.,,,__ in W i,P00h QUAUTY 7s1zsut-91 a la- i serie intill tidpunkten tz vid slutet av perioden. Om signalen HC enligt íig. ti antages vara lika med nolla, modifieras ej de i minnet 6 cirïulerande,koefficienterna och tages ej hänsyn *till nlgon information, som alstras av berïïningsenheten 5. lfiär en datasignal uppträder vid ingångsklämnan l, bestäm- mer den av si; aldetektorn 42 alstrade synkroniserkngssignalen SR övergângens Trl uppträdande i signalen HE vid tidpunkten t?, varvid denna övergång Trl är i synkronism med datarlookpulssié- nalerna och uppträder t.ex. under perioden mellan tl och tö.

Efter denna övergång Trl kodas-extern information i steget 4 och överföras till buffertminnet 3, där den endast kan utläsas under tidsperioden, som fölJer efter övergången Tr. och visas i fig. 4a i form av ett snedstreckat område. Efter tidpunkten tä, då den första ovan beskrivna perioden slutar, cirkulerar toefficienterna i minnet 6 ordvis och komer nàgon.ny arbets- period ej att igängsättas, förrän övergången Trä i signalen HE uppträder vid_tidpunkten t . Övergången Trä igångsätter kod- ningen av en andra extern information, som tillföres buffert- minnet 8. Vid dctckteríng av övergången Trš enligt ovan be- skrivna princip igångsättes en andra period med varaktiggheten 1, som börjar vid tidpunkten tå, slutar vid tidpunkten t? och uttrycres-genom.ett O-värde för signalen FC. Under den första tidsperioden fl i den andra perioden cirkulerar koefficienterna åter ordvis, varvid denna första tidsperiod fl slutar vid tid- punkten t6. Under denna tidsperiod fl utllses den externa infor- mationen, som kodades efter övergången Trl och tillfördes buffert- minnet-3, från detta minne för överföring till berlkningsenheten Med börgan vid tidpunkten ta och intill slutet t? av den andra perioden cirkulerar koefficienterna i_serie i minnet 6 och upp- träder i denna form vid utgången 12 i och för överföring till beräkningsenheten 5. Signalen HC blir¿lika med l, dvs. från tid- punkten te, så att kdefficienterna i minnet 6 kan modifieras och hänsyn kan tagas till den i enheten ß behandlde informationen.

-Via arbetsperioder för beräkningsenheten 5 åstadkommas på samma sätt efter slutet t7 av den andra perioden, varvid varje ny period igångsättes medelst en utmärkande övergång i den externa 2lockpulssignalen'HE, medan signalen MC förblir lika med etta för att möjliggöra modifieringen av koeíficienterna och ataga hänsyn till den behandlade informationen. J 7813308-9 Hed hänsyn till ovan beskrivna synaroniseringskoppling är det tydligt, att skiftpulserna i registren, som bildar min- net 6, aldrig avbrytas, så att det blir möuïligt att använda re- gister av dynamisk typ, som kan vara uppby¿5da på nycket enkelt sätt enligt ínte¿rering i stor skala. Hen kopplingen enligt upp- [inningen kan även wnvlndas med fördel tillsammans med cirkula- tionsminnen, som lr sammansatta av statiska register med bista- bila vippkretsar, eftersom den i varje fall medför fördelen, att den är mycket snabb vid uppnàende av synkronisering, i själva verket inom lortare tid än en period i den externa klookpuls- signalen HE. Denna koppling anpassas dessutom automatiskt till varje frekvens hos den externa klocïpulssgnalen under förut- sättning, att den förutbestämda varaktigbeten av en arbetsperiod är kortare än perioden i denna externa klockpulssignal. ïïañàdl ouAurv

Claims (5)

_1s1ssos-9

1. "l. H Patentkrav Koppling för synkronisering av arbetsperioder för en digital anordning med en extern klockpulssignal (HE), varvid den digitala anordningen omfattar en beräkningsenhet (5), som under var och en av sina perioder, som skall synkroniseras med klockpulssignalen (HE), mottager dels extern information (l), som skall tillföras ett buffertminne (8), och dels därefter en serie koefficienter (Al-A5), som i förutbestämd ordning härrör från ett cirkulations- ,minne (6), bestående av skiftregister (Rl-RS) till antalet lika med antalet koefficienter, varvid pulser (H) från en huvudklock- pulsgenerator (16) åstadkommer förskjutning i dessa register (RI-Rs) , ingående strömställare (Crl-Cr5) för att åstadkomma, att koeffi- k ä n n e t e c k n a d av i cirkulationsminnet (6) cienterna cirkulerar antingen i serie (Al-A5) eller ordvis i de 7 kaskadkopplade registren (Rl-R5), i vart och ett av vilka (Ri) en koefficient (Ai) cirkulerar, en anordning (21) för att med led- ning av huvudklockpulserna (H) avleda en ordklockpulssignal (HM), motsvarande varaktigheten av en koefficients (Ai) cirkulation i 'ett register (Ri), en anordning (22) för att synkront med ordklock- pulserna (HM) bilda arbetsperioder med konstant varaktighet (T) för beräkningsenheten (5) och en lässignal (FC-)0:Il) för buffert- minnet (8) vid början av varje period, som igångsätts medelst ett detekteringssteg (28) för att, när en ordklockpuls (HM) uppträder, detektera den utmärkande övergång (TrO ~?l) i den externa klock- pulssignalen (HE), som uppträder efter slutet av varje period (FC = l), varvid strömställarna (Crl-Cr5) styres på sådant sätt l(CM), att koefficienterna (Ai) cirkulerar ordvis från slutet av varje period (FC-4 l, CM-Q 1) till en tidpunkt, vid vilken buffert- minnet (8) inom nästa period är läst (FC~)~Q + T1) , och att serien koefficienter därefter (CM-+ 0) cirkulerar i serie (A1-A5) intill slutet av denna nästa period (FC-V -l, CM -) l) .

2. klockpulsräknare (22), som är inrättad att bilda beräkningsenhetens 'Koppling enligt krav l, k ä nhn e t e c_k n a d av en ord- (5) arbetsperioder och är nollställbar medelst pulser i en noll- ställningssignal (RAZ) och som räknar, tills den nått sitt slut- tillstånd (FC~+ 1) med ett förutbestämt antal ordklockpulser, mot- svarande varaktigheten (I) av en period, varvid pulserna i noll- 'ställningssignalen (RAZ) är uttagbara från ett steg (28) för detek- '5 18133 ole-e tering av övergångar i en förutbestämd riktning, i vilken den ex- terna klockpulssignalen (HE) samplas medelst pulser (EHE) från en OCH-grind (27), som mottager pulserna i ordklockpulssignalen (HM) och en periodslutsignal (FC), som anger, att räknaren (22) nått sitt sluttillstånd (FC = 1), varvid räknaren (22) omfattar ett avkodningssteg för bildande av lässignalen för buffertminnet (8) från en tidpunkt, då räknaren (22) är nollställd (RAZ), till en tidpunkt, då den når ett mellantillstånd (RAZ + Il), och för styr- ning (CM) av strömställarna (Crl - Cr5) i cirkulationsminnet (6), så att koefficienterna (Ai) cirkulerar ordvis från en tidpunkt, då räknaren (22) når sitt sluttillstånd (FC4# l) vid slutet av en period, till en tidpunkt, då den antar mellantillståndet (RAZ +-Il) under nästa period, medan koefficienterna cirkulerar i serie (Al ¿ A5) mellan tidpunkter, då räknaren antar mellantill- ståndet (RAZ4-fl) och sluttillståndet (FC~4 l) under varje period.

3. Koppling enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att cirkulationsminnet (6) är sammansatt av skiftregister (Rl - R5) av dynamisk typ.

4. Koppling enligt krav l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av ett klockpulsåtervinningssteg (2) för alstring av den externa klockpulssignalen (HE) med ledning av den externa informationen (1) och ett medelst den externa klockpulssignalen (HE) styrt samp- lings- och kodningssteg (4) för alstring av kodade sampelvärden av den externa informationen och transport till buffertminnet (8), varvid återvinningssteget (2) omfattar en styrbar frekvensoscilla- tor (40), som kontinuerligt alstrar den externa klockpulssignalen (HE) och innehåller ett steg (41) för detektering av övergångar i den externa informationssignalen och ett extern-informationsv detekteringssteg (42) för bildande av en utmärkande övergång i den externa klockpulssignalen (HE) i synkronism med den i den externa informationssignalen innehållna klockpulssignalen, så snart denna informationssignal uppträder.

5. 'Koppling enligt krav 4, k ä n_n e t e c k n a d av att den för ett cirkulationsminne (6), inrättat att utnyttja inställbara koefficienter, omfattar ett steg (30) för detektering av tidpunkten (MC-+ 1) , då den första seriecirkulationen av koefficienterna (A1 - A5) är påbörjad, sedan den externa informationssignalen upp- ïßöoxà (mmm d1s1zsos-9 ~,b trätt och för att möjliggöra modifieringen (13, 14, 15) av koef~ ficienterna (Ai) och taga hänsyn till (M) den ay beräkningsenheten (5) behandlade informationen från och med denna tidpunkt.