SE468035B - Anvaendning av d-sotalol, ett medel ur klass iii foer behandling av arytmi - Google Patents

Description

4-68 055 Medlen tillhörande klass II uppvisar ringa eller ingen effekt på aktionspotentialen och utövar sin verkan ge- nom konkurrerande inhibition av beta-adrenergiska recep- torplatser och reducerar därmed hjärtats sympatetiska excitation. Medlen tillhörande klass III utmärkes av * sin förmåga att förlänga aktionspotentialdurationen och därvid förhindra eller lindra arytmier. Medlen till- ï hörande klass IV är sådana, som uppvisar en antiarytmisk effekt till följd av deras verkan som kalciumantagonister.

Enligt ovan angivna klassifikation är sotalol ett antiarytmiskt medel tillhörande klass III. N. Edvardsson et al, European Heart Journal, 1 (1980) 335-343; N.

Edvardsson supra.; D. E. Ward et al, Clin. Cardo. 2, (1979) 185-191; D. P. Myburgh et al, SA Medical Journal 295-298 (augusti, 1979); L. D. Davis et al, Research in Physiology 99-114, A. Gaggi Publisher, Bologna (1971): B. N. Singh et al., Br. J. Pharma. 39 (1970) 675-687.

Sotalol är även ett antiarytmiskt medel tillhörande klass II eftersom det reducerar hjärtats sympatetiska excitation genom beta-blockad.

Den aktiva bestândsdelen.vid sättet enligt upp- finningen, "högervridande 4-(2-isopropylamino-1-hydroxi- etyl)metansulfonanilid“, och dess motsvarande vänster- .vridande stereoisomer har varit föremål för biologiska studier och representativa publikationer anges nedan.

I litteraturen och i föreliggande sammanhang betecknas racematformen av 4-(2-isopropylamino-1-hydroxietyl)metan- sulfonanilid emellanåt sotalol eller dl-sotalol, den .högervridande isomeren d-sotalol eller (+)-sotalol och den vänstervridande isomeren l-sotalol eller (-)-sotalol.

D. C. Kvam et al., J. Pharm. Exper. Therap. 149(2) (1965) 183-192 har rapporterat att 1-sotalol var cirka -30 gånger potentare än d-sotalol när det gäller att .un förhindra vissa metaboliska effekter såsom epinefrin- inducerad hyperglycemi eller hyperlipidemi.

J. V. Levy et al., Proc. Soc. Exp. Biol. Med- 122 (1966) 373-379 har studerat de inotropa och kronotropa _15 3 _ 458 oss verkningarna av sotalol, d-sotalol och l-sotalol på hjärtförmakpreparat från kanin och har konstaterat att, jämfört med racematet, d-sotalol var väsentligt svagare som beta-blockerande medel medan l-sotalol var avsevärt mera potent.

P. Somani, et al. J. Pharm. Exper. Therap., 164(2) (1968) 317-325 har undersökt den antiarytmiska aktiviteten hos de höger- och vänstervridande isomererna av sotalol på hund och funnit att l-sotalol, som anses vara den ak- tiva isomeren när det gäller blockad av beta-receptorer, även är den aktiva isomeren för specifik antiarytmisk aktivitet (d.v.s. blockad av adrenergiskt inducerad arytmi - klass II); Hjärtarytmier inducerade av oubain eller hjärtkärlligation undertrycktes ej av nâgondera isomeren, vilket visar frånvaro av den icke-specifika antiarytmisk aktivitet (klass I) som man kan se hos andra beta-adrenergiska blockeringsmedel såsom de väns- tervridande och högervridande isomererna av pronetolol,~ propranolon och H56/28. Författarna har dragit den slut- satsen att de antiarytmiska verkningarna av sotalol åter- speglar läkemedlets specifika beta-receptorblockerande verkan.

Med avseende på antiarytmiskt bruk finns det så- ledes inom tekniken ringa belägg för att d-sotalol effek- tivt skulle förlänga hjärtcellaktionspotentialdurationen när man känner"till den relativa inaktiviteten hos d- sotalol som beta-blockerande medel.

Föreliggande uppfinning baserar sig på den upp- täckten att d-sotalol förlänger aktionspotentialduratio- nen hos hjärtceller och där igenom är användbar vid be- handling av hjärtarytmier. I enlighet med uppfinningen tillhandahålles ett sätt att förhindra eller lindra arytmi hos ett däggdjur, vilket innebär att man adminis- trerar en effektiv dos av d-sotalol eller ett farma- ceutiskt godtagbart syraadditionssalt därav, i väsent- lig frånvaro av l-sotalol, till ett däggdjur i behov därav för att förlänga aktionspotentialdurationen hos 468 oss , ventrikilära muskelceller utan någon signifikant beta- adrenergisk blockad. Närmare bestämt tillhandahålles ett antiarytmiskt förfarande, som innebär att man ad- ministrerar en effektiv dos av d-sotalol, i väsentlig frånvaro av l-sotalol, eller ett farmaceutiskt godtag- F ål bart syraadditionssalt därav till ett däggdjur med arytmi eller med benägenhet till arytmi i syfte att Q förlänga aktionspotentialdurationen hos hjärtceller i en tillräcklig utsträckning för att framkalla en anti- arytmisk effekt utan att blockera beta-adrenergiska receptorställen.

Administrering av d-sotalol kan utföras oralt eller parenteralt (exempelvis genom intravenös injektion) under utnyttjande av fasta eller flytande farmaceutiska prepa- rat, som innehåller d-sotalol som fri bas eller i form av ett farmaceutiskt godtagbart syraadditionssalt i” kombination med en farmaceutiskt godtagbar bärare.

Den administrerade dosen beror på mottagarens ålder, hälsotillstånd och vikt, sjukdomsgraden, arten av ytter- ligare möjliga behandlingar som utföres samtidigt och behandlingsfrekvensen. Vanligen är den effektiva dosen av d-sotalol 0,3-8,6 mg/kg kroppsvikt hos däggdjuret.

När det gäller människa tillföres en dos av 20-600 mg per patient 1-4 gånger dagligen, varvid oral administre- ring föredrages. När d-sotalol administreras genom den föredragna orala vägen kräves en större mängd d-sotalol. företrädesvis 160-480 mg en eller tvâ gånger dagligen för att framkalla samma effekt som en mindre kvantitet. som ges parenteralt, exempelvis genom intravenös injek- tion.

Föreliggande sätt utföres i enlighet med god klinisk praxis, d.v;s. d-sotalol administreras i en effektiv dos. som ger en ökning av aktionspotentialdurationen utan att orsaka nâgra skadliga eller oönskvärda biverkningar.

Konventionell teknik för att studera arytmier inne- fattande ambulatorisk elektrokardiografi med datorassis- terad analys och programmerad stimuleringsteknik för 468 035 arytmiinduktion under intrakardialt elektrofysiologiskt studium utnyttjas för att fastställa effektiviteten av en specifik dos av d-sotalol vid behandling av arytmier genom förlängning av aktionspotentialdurationen. N.

Edvardsson, et al, supra.

Farmaceutiskt godtagbara syraadditionssalter av d-sotalol framställes på inom tekniken, konventionellt sätt, exempelvis genom upplösning av d-sotalol i ett lämpligt lösningsmedel och tillsats av den önskade syran, exempelvis i ett stökiometriskt förhållande, och isole- ring av saltet medelst standardteknik såsom koncentrering och kristallisation. Exempel på farmaceutiskt godtagbara syraadditionssalter av d-sotalol, vilka. kan framställas på detta sätt, innefattar salter av oorganiska syror såsom svavelsyra, salpetersyra, fosforsyra och före- trädesvis klorvätesyra liksom av organiska syror såsom ättiksyra, propionsyra, bärnstensyra, fumarsyra, malein- syra, citronsyra, vinsyra, kanelsyra, mjölksyra, mandel- syra, etandisulfonsyra och liknande.

De farmaceutiska kompositionerna av d -sotalol som användes vid sättet enligt föreliggande uppfinning kan framställas på konventionellt sätt under användning av sedvanliga bärare, bindemedel och lösningsmedel. Såsom angivits ovan föredrages oral administrering och använder för detta ändamål härför kompatibla doseringsformer.

Kompositioner, som är lämpliga för oral administrering, innefattar konventionellt framställda lösningar, tablet- ter, kapslar, dragêer, etc, vilka framställes utgående från farmaceutiska standardexcipienter och -bärare såsom mannitol, mjölksocker, organisk eller oorganiska kalcium- salter, etc, bindemedel såsom polyvinylpyrrolidon, gelatin eller cellulosaderivat liksom tablettupplösande medel såsom stärkelse eller alginsyra, smörjmedel såsom stearin- syra och oorganiska flytmedel såsom talk eller kolloidal salicylsyra. ' _ Uppfinningen åskådliggöres närmare medelst följande utföringsexempel. 116 O 0235 Exemgel 1 Uppspjälkning av 4-(2-isopropylamino-1-hydroxi- etyl)metansulfonanilid d-Sotalol'l-mandelat- En lösning av 24,5 g (0,09 mol) racemisk sotalol (erhållen genom neutralisation av sotalolhydroklorid i etanol med en molekvivalent- koncentrerad natriumhydroxid, koncentrering och extrak- _ tion av den fria basen i acetonitril) i 200 ml varm iso- propanol blandades med 13,7 g (0,09 mol) 1-mandelsyra.

Vid kylning erhölls en optiskt anrikad fraktion, 26,0 g, smältpunkt 12s-14o°c, (owzâ -27,2°, av d-sotaioi-i- mandelatsaltet. Kristallisation ur 300 ml isopropanol gav 18,7 g, amäitpunkt 139-14s,5°c, mzâ -2s,4°. Ytter- ligare omkristallisation av detta material ur 1:1 iso- propanol-absolut etanol gav d-sotalol'l-mandelat som vita luckralnålar med smältpunkten 154,5-156°C, (mås -14,2°.

Analys beräknat för C12H20N2O3S'C8H8O3: C, 56,58; H, 6,65; N, 6,60. Funnet: C, 56,71; H, 6,82; N, 6,51. d-Sotalol-hydroklorid- Surgöring av en suspension av 10,6 g (o,o2s mal ; («)å5 -14,2°) a-s6ta161'1-manaaiat i 150 ml isopropanol med 8 ml 3,9N etanolisk väteklorid gav fullständig upplösning vid återflödestemperatur. Vid kylning avsatte sig 7,0 g (90%) av ett vitt kristallint fast material, som efter kristallisation ur 20 ml meta- nol och 150 ml isopropanol gav 6,0 g (78%) av en analy- tisk produkt med smältpunkten 204-205,5°C (sönderdelning), («)š5 +3e,ø°.

Analys beräknat för C12H20N2O3S'HCl: C, 46,67; H, 6,85; Cl, 11,48; Funnet: C, 46,81; H, 6,98; Cl, 11,44.

Exemgel 2 Elektrofysiologiska verkningar av sotalol, d-sotalol och 1-sotalol Perfuserade Purkinje-hjärtfibrer och hjärtpapillär fi? muskulatur från marsvin stimulerades elektriskt och trans- membranpotentialerna registrerades med glasmikroelektroder på ett inom tekniken konventionell sätt. Se L. D. Davis et al., Research In Physiology, Ed. F. F. Kao et al 468 055 7 sid. 99, A. Gaggi, Bologna, 1971.

Utvärdering av testmedlet utfördes genom att man ökade koncentrationen i successiva steg från 3 x 10_7M upp till 3 x 103M, varvid varje koncentration applice- rades under en 30 minuters period. Preparaten stimule- rades vid 60/minuter och transmembranpotentialen upp- åmättes under användning av mikroelektrodstandardteknik..

Vid koncentrationer mellan 3 x 10_7M och 10-4M förlängde sotalol, d-sotalol och 1-sotalol signifikant aktionspotentialdurationen på nära nog identiskt sätt.

Exempel-3 Klass III-verkan av d-sotalol på hund Verkningarna av d-sotalol vid koncentrationer av från 1o'6 :1115 x 1o'4 hos ventrikulär muskulatur och Purkinge-fibrer från M på aktionspotentialerna infarktangripna (Inf.) och icke-infarktangripna (Icke- inf.) områden bestämdes på 10 hundar fyra dagar efter koronarligation med följande verkningar vid koncentra- tionen 5 x 10-4M inklusive den genomsnittliga 1 -stan- dardavvikelsen.

Icke-inf. 2321 Icke-inf. lgf¿_ Aktionspotential- duration: Kontroll 219141 173149 278142 338142 d-sotalol 250144* 210153* 372139* 419168* Effektiv refrak- tär period: Kontroll 215124 230137 220137 248144 d-sotalol 244153* 294136* 302144* 367152* * p under 0,05 d-sotalol vs. kontroll Resultaten i tabellen ovan visar att både i icke- infarktangripna och infarktangripna områden förlänger d-sotalol signifikant aktionspotentialdurationen och att den effektiva refraktära perioden förlängdes signifikant 468 G55 mycket mera i de infarktangripna områdena jämfört med de icke-infarktangripna områdena, vilket leder till den slut- satsen att d-sotalol har signifikanta klass III verkning- ar! Exemgel 4 Opaka vita kapslar nr. 3 framställdes innehållande 50 mg d-sotalol-hydroklorid.

Kapslarna fylldes med följande beredning: d-sotalol-HCl 50,0 mg Laktospulver 208,0 mg Na-karboximetylstärkelse 11,0 mg Magnesiumsterarat 1,0 mg Totalt 270,0 ma Exemgel 5 Kapslarna fylldes med följande beredning: d-sotalol-HCL 100,0 mg Laktospulver 139,0 mg Na-karboximetylstärkelse 10,0 mg Magnesiumstearat 1,0 mg Totalt 250,0 mg Exemgel 6 Opaka vita kapslar nr 3 framställdes innehållande 200 mg d-sotalol-hydroklorid.

Kapslarna fylldes med följande beredning: d-sotalol-HCL 200,0 mg Laktospulver 10,0 mg Na-karboximetylstärkelse 9,0 mg Magnesiumstearat _ ___l¿Q_mg Totalt 220,0 mg 468 055 Exempel 7 Opaka gråa kapslar nr 0 framställdes innehållande 100 mg d-sotalol-hydroklorid.

Kapslarna fylldes med följande beredning: d-sotalol-HCL 110,0 mg Laktospulver 472,5 mg Na-glykolatstärkelse 25,0 mg Magnesiumstearat 2,5 mg Totalt 600,0 mg Exemgel 8 Opaka gråa kapslar nr 0 framställdes innehållande 200 mg d-sotalol-hydroklcrid.

Kapslarna fylldes med följande beredning: d-sotalol-HCl 200,0 mg Laktospulver 372,5 mg Na-glykolatstärkelse 25,0 mg Magnesiumstearat 2,5 mg Tøtalt 600,Q gg

Claims (3)

468 055 10 PATENTKRAV

1. Användning av föreningen d-sotalol (d-4-(2-isopropyl- amino-1-hydroxietyl)metansulfonanilid) eller ett farma- ceutiskt godtagbart syraadditionssalt därav för fram- ställning av en oral beredning för att förlänga aktions- potentialdurationen hos hjärtceller hos däggdjur.

2. Användning av föreningen d-sotalol-hydroklorid eller d- sotalol-mandelat enligt krav 1.

3. Användning enligt krav 1 av föreningen d-sotalol i en- mängd motsvarande 0,3 - 8,6 mg d-sotalol per kg kropps- vikt hos däggdjuret. Af; E, ..