SE463035B - Pressparti med separata pressnyp i en pappersmaskin - Google Patents

Description

463 035 10 15 20 25 30 35 2 eller två pressvävnader, som transporterar vidare det vat- ten som avgått ur banan och som tjänstgör som en vävnad som transporterar banan framåt.

Beträffande detaljerna av ett "Sym-Press"-pressparti hänvisas till sökandens finska utläggningsskrift nr 50 651. "Sym-Press"-presspartiet är ett kompakt s.k. helt slutet pressparti, där den från viran kommande pappers- banan leds genom ett av en vals med urgröpt yta och en sugvals bildat första nyp mellan två filtar, varvid av- vattningen av banan sker genom dess båda ytor. Detta pressparti uppvisar en slätytad mittvals, som är försedd med åtminstone en schaberanordning. Mot denna vals bildas med hjälp av ovannämnda sugvals ett andra nyp, där avvatt- ningen sker genom den yta av pappersbanan som är vänd mot den andra valsen i det första nypet. Dessutom innefattar detta pressparti åtminstone ett ytterligare nyp efter det andra nypet. Detta extra nyp bildas mellan nämnda slät- ytade mittvals, som till diametern är större än de övriga pressvalsarna i presspartiet och en vals med urgröpt yta, och genom detta extra nyp löper en filt. Det extra nypet ligger väsentligen på motsatt sida av mittvalsen i för- hållande till det andra nypet.

I ifrågavarande kända presspartier har man varit tvungen att använda en pressugvals. Användningen av en sådan vals medför betydande olägenheter, som behandlas närmare i det följande.

Pressugvalsens perforering kan kvarlämna en markering på banan, vilken stör papperets utseende och kan påverka papperets ytegenskaper. Pressugvalsar är dyra, de kräver en egen drivmotor med regleringssystem och de förorsakar buller. I synnerhet deras borrning är en svår uppgift som 4 medför stora kostnader. Perforeringen sänker mantelns hållfasthet, varför man måste använda speciella metall- ¿ legeringar som råmaterial för valsarna och stor mantel- tjocklek, vilket innebär stora materialkostnader. 10 15 20 25 30 35 465 G55 3 Pressugvalsar förbrukar mycket luft, vilket beror på att in i sugsystemet kommer förutom den luft som tränger igenom banan och filten, även luft som kommer in i sugzo- nen tillsammans med hålen i sugmanteln vid varje varv.

Dessutom förorsakar tätningsvattnet för sugvalsens suglàda flera svårigheter.

En driftteknisk olägenhet som hänför sig till sugval- sar är att de förorsakar kraftigt buller. Ett sidoändamål med föreliggande uppfinning är alltså att minska pappers- maskinens oljud.

I synnerhet i samband med pressugvalsar vore det ofta nödvändigt att anordna böjningskompensering, men detta är i allmänhet inte möjligt eftersom sugvalsens mantel är perforerad och/eller eftersom valsens inre är i den grad upptaget av suglådan att där således inte kan inpassas i och för sig kända anordningar för böjningskompensering.

Innan slutna och kompakta presspartier (t.ex. sö- kandens Sym-Press IIW- pressparti) kom i bruk, var sådana öppna presspartier allmänna där det förekom flera sepa- rata, av pressvalspar bildade nyp. Angående dessa kända lösningar hänvisas exempelvis till US-patentskrifterna 3 268 390 (D.E. Ely) och 4 219 383 (P.J. Valkama). En orsak till att man i tiden övergick från dessa press- partier till helt slutna och kompakta presspartier var bl a utrymmesfrågan, eftersom ett kompakt pressparti, t ex Sym-Press II-presspartiet upptar betydligt mindre utrymme. De i ovannämnda US-patentskrifter angivna press- partierna har vissa brister, bl.a. den bristen att banan har en benägenhet att återfuktas efter pressnypen. Sär- skilt besvärlig har denna återfuktning varit mellan det andra och det tredje nypet, och återfuktningen har varit särskilt menlig i samband med tunna papperskvaliteter. I nämnda kända presspartier är banans torrsubstanshalt i allmänhet relativt hög efter det andra nypet och när banan överförs uppburen av en pressvävnad till det tredje nypet så återgår vatten tillbaka till banan. I nämnda kända presspartier har man försökt lösgöra banan från pressfil- 463 055 4 ten omedelbart efter det tredje nypet, vilket för sin del har medfört att man har varit tvungen att transportera banan i öppet drag till torkpartiet. Öppna föringar medför i sin tur fara för banbrott, eftersom banans hållfasthet 5 på grund av vattenhalten ännu är relativt dålig omedelbart efter presspartiet.

Beträffande det i ovannämnda US-patentskrift 3 268 390 beskrivna presspartiet kan ännu nämnas, att i detta säkras banans överföring på den ena övre pressväv- lO naden efter det andra nypet med en sugöverföringsvals.

Ovannämnda återfuktning av banan äger rum på banavsnittet efter denna vals. Enligt ovannämnda US-patentskrift förs banan dessutom i öppet drag till torkpartiet efter det tredje pressnypet. Enligt US-patentskriften 4 219 383 lö- l5 per banan uppburen av en och samma, som pressvävnad tjänstgörande undre vävnad genom alla tre efter varandra belägna nyp. Härvid sker det återfuktning mellan nypen då vatten efter nypen övergår från den undre vävnaden till- baka till banan. Detta är inte särskilt menligt i samband 20 med tjocka kvaliteter, och lösningen enligt US-patent- skriften nr 4 219 383 lämpar sig även relativt väl för sådana kvaliteter. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att undvika ovan angivna olägenheter och åstadkomma ett i inledningen 25 definierat, av separata pressnyp bestående pressparti där ovan berörda olägenheter undviks.

I det följande behandlas ännu uppfinningens syftemål i form av en förteckning: - åstadkommande av helt sluten banföring från en form- 30 ningsvira till en torkvävnad, - åstadkommande av ett pressparti utan pressugvalsar, varmed menas att det i vissa fall i presspartiet kan användas, och det kan även vara fördelaktigt att använda, en eller några sugvalsar på vissa kritiska ställen, men 35 dock inte fördelaktigt en pressugvals, - åstadkommande av ett sådant pressparti där det finns tillräckligt med utrynme mellan pressnypen, så att an- 10 15 20 25 30 35 463 055 5 ordningar i samband med pressvalsarna, såsom belastnings- anordningar, schabrar samt styr- och iståndsättningsan- ordningar för de olika vävnaderna får tillräckligt med utrymme även med tanke på drift och underhåll av dessa anordningar samt med tanke på avlägsnande av utskott, - àstadkommande av ett sådant pressparti med vilket det uppnås större torrsubstanshalt än förut eller i vilket det alternativt kan användas massor av sämre kvalitet än förut, - undvikande eller väsentligt minskande av de vibrations- problem som tidigare förekommit särskilt i kompakta press- partier, - àstadkommande av ett sådant pressparti där stomkonstruk- tionerna utan fara för vibrationer kan vara lättare än förut.

För att uppnå ovan angivna och senare framgående än- damål med uppfinningen skall ett pressparti av den inled- ningsvis definierade typen enligt uppfinningen känneteck- nas därav, att den andra vävnaden är en väsentligen icke- vattenupptagande överföringsvävnad, som paserar genom två nyp av presspartiet och verkar mellan dessa nyp som ett stöd- och överföringselement för banan och/eller passerar genom det sista nypet och samtidigt överför banan i sluten föring till ett efter presspartiet följande torkparti.

Vid användning av det uppfinningsenliga press- och överföringsvävnadsarrangemanget kan banan ledas i slutet drag från en formningsvira till en torkvira, torkvals eller liknande. Eftersom vid uppfinningen i samband med det andra och det tredje nypet används en särskild väsent- ligen icke-vattenupptagande överföringsvävnad, som för ba- nan i sluten föring till en torkvira eller liknande, upp- kommer det inte återfuktning av banan. Eftersom överfö- ringsvävnaden inte väsentligt binder vatten kan vatten inte heller övergå från vävnaden tillbaka till banan. Som överföringsvävnad kan t o m användas ett helt tätt band, såsom ett plast- eller gummiband. I vissa fall kan över- föringsvävnaden utgöras av en vävnad som upptar en aning 465 03 10 15 20 25 30 35 5 6 vatten, i synnerhet då det framställs tjockare papperskva- liteter. Den allmänna principen är, att ju tunnare pap- perskvaliteterna som framställs är desto tätare är den överföringsvävnad som används.

Om uppfinningen jämförs med sökandens tidigare Sym- Pressfl-press-parti kan det konstateras, att Sym-Press“- presspartiets slätytade stenvals vid uppfinningen på sätt och vis är ersatt med överföringsvävnaden, som är väsent- ligen icke-vattenupptagande. Överföringsvävnaden tillåter och möjliggör dock en helt sluten föring efter det sista nypet och överföring av banan på ett fördelaktigt sätt till torkpartiet. Denna slutna föring möjliggör för sin del större banhastigheter än förut. Även om presspartiet enligt uppfinningen upptar ett längre utrymme i vågrät riktning så kan detta kompenseras genom banans större torrsubstanshalt, varvid torkcylind- rarnas antal kan minskas och torkpartiets längd sålunda minskas i motsvarande grad, i vissa fall t o m mera än vad presspartiet blir längre i förhållande till t ex Sym- Pressfl-press-partiet. Dessutom uppnås som nya och över- raskande fördelar nämnda helt slutna banföring, elimine- ring av sugvalsar eller minimering av deras antal och minskande vibrationsproblem. Höjandet av torrsubstanshal- ten ökar dessutom i och för sig körbarheten tack vare en torrare bana. En fördel i samband med uppfinningen är även, att det blir lättare att använda presspartiet, åt- gärda driftstörningar samt byta och underhålla olika delar tack vare presspartiets öppnare och mindre hoppackade kon- struktion. Ännu en fördel är, att i samband med uppfin- ningen alla pressvalsar kan göras väsentligen lika tunga, vilket inverkar på dimensioneringen av traverskranen i pappersmaskinhallen. Tidigare har man varit tvungen att dimensionera traverskranen enligt vikten av den som cent- rumvals i Sym-Press"-presspartiet tjänstgörande stenval- sen. Denna vikt har varit väsentligt större än vikten av de pressvalsar som används vid föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 465 035 7 Det faktum att alla ovan angivna fördelar - fördelar som till sin natur är olika - uppnås samtidigt tyder för sin del på en betydande uppfinningshöjd.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj under hänvisning till några utföringsformer av uppfinningen, som visas schematiskt i figurerna på de bifogade ritningarna.

Uppfinningen är dock inte begränsad till detaljerna av dessa utföringsformer.

Fig. l visar ett sådant uppfinningsenligt pressparti, där det som andra undre vävnad används en relativt ogenom- släpplig överföringsvävnad.

Fig. 2 visar en sådan utföringsform av uppfinningen, där det som andra övre vävnad används en relativt ogenom- släpplig överföringsvävnad.

Fig. 3 visar samma pressparti som fig. 2, varvid i denna figur dessutom schematiskt har utritats presspar- tiets stomkonstruktioner, de olika pressvalsarnas stöd-, belastnings- och vattenuppsamlingsanordningar, de olika vävnadernas lopp i sin helhet och vävnadernas styr- och istándsättningsanordningar.

Fig. 4 visar i detalj geometrin av det första nypet i presspartiet enligt fig. 2 och 3.

Fig. 5 visar på samma sätt som fig. 4 i detalj geo- metrin av det andra nypet.

Fig. 6 visar på samma sätt som fig, 4 och 5 i detalj geometrin av det tredje nypet.

Enligt fig l, 2 och 3 formas en bana W på en vira 10, som är antingen en planvira eller en bärande vira i ett formningsparti med två viror. Inom ett snett nedåt riktat avsnitt mellan en sugvals ll och en drivvals 12 för viran 10 överförs banan W på en första övre vävnad 20; 21 vid en lösgöringslinje Pl med hjälp av en sugzon 22a på en pick- up-vals 22. Den övre vävnaden tjänstgör både som vatten- upptagande pressvävnad och som pick-up-vävnad. Vävnaden 20; 21 för banan W på sin undre yta till ett första press- nyp Nl, som bildas mellan två pressvalsar 24 och 25. Nypet Nl är försett med två pressvävnader, nämligen nämnda övre 465 055 10 15 20 25 30 35 8 vävnad 20; 21 och en första undre vävnad 40; 41, som är en vattenupptagande pressvävnad. Valsarna 24; 25 utgörs av pressvalsar försedda med urgröpt yta 24'; 25'. Pressval- sarnas 24; 25 urgröpta yta 24'; 25' kan vara hård eller mjuk. Den urgröpta ytan 24'; 25' kan bildas av radiella spår, blindborrade hål eller annat dylikt. Särskilt för- delaktig är en urgröpt yta 24'; 25' med gängspår, som åstadkommits genom upplindning av ett beläggningsband. Av pressvalsarna 24 och 25 kan den ena naturligtvis på all- mänt känt sätt även utföras av en pressugvals, även om användningen av en sådan medför flera förut nämnda olä- genheter. Av pressvalsarna 24; 25 är antingen den ena eller vardera försedd med en drivanordning. Det väsentliga är, att avvattningen i det första nypet Nl sker genom banans W båda ytor till både den övre vävnaden 20; 21 och den undre vävnaden 40; 41. Genom detta säkras delvis en symmetrisk, men dock tillräckligt försiktig begynnelseav- vattning. (Avvattningsriktningarna är i fig. 1 och 2 be- tecknade med V.) Efter det första nypet Nl finns det ett andra separat nyp N2 i banans W lopp. Detta nyp bildas mellan två press- valsar 34 och 35. I figurerna är även dessa pressvalsar 35', vilket inte alltid är nödvändigt. Enligt fig. 1 transporterar den första övre försedda med urgröpt yta 34'; vävnaden 20 banan W till det andra nypet N2 på sin undre yta. Genom arrangemang som förklaras närmare senare säkras att banan W efter det första nypet N1 följer med den övre I det andra nypet N2 utgörs den undre vävnaden av en särskild vävnaden 20 och inte med den undre vävnaden 40. överföringsvävnad 50, som i jämförelse med de egentliga pressvävnaderna är relativt ogenomsläpplig och icke-vat- tenupptagande. Härigenom sker avvattningen i det andra nypet N2 huvudsakligen i riktning mot den första vävnaden 20, alltså uppåt (pilen V). I fig. 1 kan den undre valsen 35 i nypet N2 även utgöras av en slätytad vals, men såsom det senare framgår närmare är det fördelaktigt, att den undre valsen 35 är försedd med urgröpt yta 35' fastän 10 15 20 25 30 35 465 055 9 ingen väsentlig avvattning ur banan W äger rum i riktning mot överföringsvävnaden 50, alltså den andra undre väv- naden. Tack vare överföringsvävnadens 50 ytegenskaper och senare framgående arrangemang följer banan W enligt fig. 1 med överföringsvävnaden 50, som för banan W till ett tred- je separat vattenavlägsnande pressnyp N3 i presspartiet.

Enligt fig. 2 och 3 anordnas banan W att följa med den första undre vävaden 41 efter det första nypet Nl genom åtgärder som senare förklaras närmare. Vävnaden 41 för banan W på sin övre yta till det andra separata nypet N2. Detta nyp N2 bildas mellan två pressvalsar 34 och 35, som utgörs av med urgröpta ytor 34' och 35' försedda pressvalsar. Det andra nypet N2 är även försett med två vävnader och som undre vävnad i detta tjänstgör nämnda första undre vävnad 41, som är en vatteupptagande och genomsläpplig pressvävnad, t.ex. en vanlig pressfilt. Den övre vävnaden i det andra nypet NZ utgörs enligt fig. 2 av en överföringsvävnad 31, som till sina egenskaper motsva- rar den i fig. 1 visade överföringsvävnaden 50. Enligt fig. 2 och 3 sker avvattningen i nypet N2 huvudsakligen nedåt, alltså i riktning mot den undre vävnaden 41 (pilen V), eftersom den andra, övre vävnaden 31 är en väsentligen ogenomsläpplig och icke-vattenupptagande överföringsvävnad 31. Valsen 34 kan även vara en slätytad vals, eftersom den inte behöver vara en vattenupptagande vals på grund av att vävnaden 31 är ogenomsläpplig. Av orsaker som framgår se- nare är det dock ofta fördelaktigt att förse valsen 34 med urgröpt yta 34'. Efter nypet NZ säkras genom arrangemang som senare förklaras närmare att banan W följer med över- föringsvävnadens 31 undre yta, på vilken den förs till presspartiets tredje separata nyp N3.

Enligt fig. 1, 2 och 3 bildas det tredje nypet N3, som är ett separat och sista nyp som avlägsnar väsentligt med vatten i presspartiet, mellan två pressvalsar 54 och 55, som är försedda med urgröpt yta 54' och 55'. Genom nypet N3 löper två vävnader 30; 31, 50; 51, mellan vilka 10 15 20 25 30 35 10 banan W går genom nypzonen. Enligt fig 1 tjänstgör över- föringsfilten 50 som undre vävnad i det tredje nypet N3 och som övre vävnad tjänstgör en vattenupptagande press- vävnad 30. Enligt fig. 2 och 3 utgörs den övre vävnaden av överföringsvävnaden 31, som motsvarar nämnda vävnad 50, och den undre vävnaden av en vattenupptagande pressvävnad 51. I fig. 1 kan den undre pressvalsen 55 vara en slätytad vals eftersom vävnaden 50 är en väsentligen icke-vatten- upptagande vävnad. På motsvarande sätt kan den övre press- valsen 54 i fig. 2 och 3 vara slätytad eftersom överfö- ringsvävnaden inte upptar vatten.

Enligt fig. 1 för överföringsvävnaden 50 efter nypet N3 banan W till en överföringssugvals 62. En torkvira 60 i pappersmaskinens torkparti är ledd över en sugzon 62a pà valsen 62. Vid linjen P2 överförs banan W genom inverkan av sugzonen 624 från överföringsvävnaden 50 till torkviran 60. Banan fästs på torkvirans yta och leds i en sektor ao över en första torkcylinder eller en s.k. baby-cylinder 63 i torkpartiet. Banan W fortsätter sitt lopp uppburen av torkviran 60 i s.k. envävnadsföring åtminstone i början av torkpartiet.

Enligt fig. 2 och 3 har det säkrats, att banan W efter nypet N3 följer med den övre överföringsvävnaden 31, på vars undre yta banan W förs till överföringssugvalsens 62 sugzon 624, där banan W vid linjen P2 överförs på en torkvira 61. Denna torkvira 61 transporterar banan W vi- dare över torkpartiets baby-cylinder 63 i sektorn ao och vidare i s.k. envävnadsföring genom åtminstone begynnel- sedelen av torkpartiet. Torkpartiet är i och för sig känt och beskrivs därför inte desto mera.

I fig. 1, 2 och 3 är den första övre vävnadens 21 ledvalsar betecknade med hänvisningssiffran 23. Vidare är den första undre vävnadens 40; 41 första ledvals i banans löpriktning betecknad med hänvisningssiffran 42 och de övriga ledvalsarna med hänvisningssiffran 43. Den andra övre vävnadens 30; 31 ledvalsar är betecknade med hänvis- ningssiffran 33 och den andra undre vävnadens 50; 51 led- 10 15 20 25 30 35 465 035 ll valsar med hänvisningssiffran 53.

Enligt fig. 1 och 2 är en ånglåda 70 anordnad att verka mot banan W mellan det första och det andra nypet N1, N2. Ångan som matas till lådan åskådliggörs med en pil S. På motsvarande sätt är en ånglåda 71 anordnad att verka mot banan W mellan det andra och det tredje nypet N2, N3.

Syftet med ånglàdorna 70 och 71 är att âstadkonma en bana W med större torrsubstanshalt, vilket uppnås genom att mera vatten än förut kan avlägsnas i de efter ånglàdorna 70, 71 följande nypen N2, N3, vilket möjliggörs dels genom att vattnets viskositet sjunker och dels genom att tryck- elasticitetskoefficienten blir lägre, vilka båda effekter grundar sig på den högre presstemperaturen.

Enligt fig. 3 är pick-up-valsens 22 lagerhàllare stödda på presspartiets stomkonstruktioner 104 med vågräta leder 28 och belastningsanordningar 27. Det första nypets Nl undre vals 25 är stödd på stomkonstruktionerna 104 med fasta lagerhàllare 48. Lagerhållarna för det första nypets Nl övre vals 24 är stödda på stomkonstruktionerna 104 med vågräta leder 28' och belastningsanordningar 27'. Dessutom är en ledvals 23 för den övre vävnaden 21 stödd på sist- nämnda lagerhàllare. Den första övre vävnadens 21 istånd- sättningsanordningar, som är belägna ovanpå en vågrät balk 103 i stomkonstruktionen 100, är betecknade med hänvis- ningssiffran 26. Den första undre vävnadens iståndsätt- ningsanordningar 46 är belägna i källarutrymmena på stom- konstruktioner 47. Den undre valsen 35 i det andra nypet N2 är lagrad på fasta stöd 49. Den övre valsens 34 lager- hàllare är stödda på stomdelen 104 med vågräta leder 38 och belastningsanordningar 39. På motsvarande sätt är det tredje nypets N3 undre vals 55 stödd på stomkonstruktio- nerna 104 med fasta lagerhàllare 59. Den övre valsens 54 lagerhàllare är stödda på stomkonstruktionerna 104 med vågräta leder 58 och belastningsanordningar 58'. Den andra undre vävnadens 51 iståndsättningsanordningar 56 är pla- cerade i källarutrynmena på stomkonstruktioner 57. Press- valsarna är försedda med tråg 80 och 81 för avlägsnande av 10 15 20 25 30 35 . 12 vatten, och pick-up-valsen 22 är försedd med ett tråg 22' för avlägsnande av vatten.

I fig. 3 är presspartiets stomkonstruktioner allmänt betecknade med hänvisningssiffran 100. Till stomkonstruk- tionerna 100 hör lodräta balkar 104 som utgår från golv- planet 101 i pappersmaskinhallens källarutrymme, vågräta balkar 102 som ligger i maskinsalens golvplan och övre vågräta balkar 103.

I det följande beskrivs en fördelaktig geometri för nypen N1, N2 och N3 i fig. 2 och 3 under hänvisning till fig. 4, 5 och 6. Enligt fig. 4, 5 och 6 är vattenuppsam- lingstråg 80, 81 anordnade efter pressvalsarna i banans W löp- riktning sett. I samband med det andra nypets N2 och det tredje nypets N3 övre vals 34 resp. 54 behövs det inte nödvändigtvis något vattenuppsamlingstråg 80 i det fallet att överföringsvävnaden 31 är helt vattentät. Dessutom be- höver sistnämnda pressvalsar 34 och 54 inte nödvändigtvis ha urgröpt yta 34' resp. 54' om nämnda överföringsvävnad 31 är helt ogenomsläpplig. Urgröpta ytor 34' och 54' är dock nyttiga vid avvärjande av luftblåsning inducerad av de olika vävnaderna eller banan.

Enligt fig. 4 är nypet Nl ett vågrätt nyp och den första övre vävnaden 21 anländer till nypet Nl i en vinkel al i förhållande till horisontalplanet (nypplanet). Vin- keln mellan den undre vävnaden 41 och den övre vävnaden 21 är betecknad med 61. Banan W lämnar det första nypet N1 uppburen av vävnaden 41 i en vinkeln X1 i förhållande till horisontalplanet. På nypets Nl utgångssida är vinkeln mellan den första övre vävnaden 21 och den första undre vävnaden 41 betecknad med 8 . 1 liga områden för nämnda vinklar. De allra mest fördel- I det följande anges lämp- aktiga vinkelvärdena ligger i allmänhet vid mitten av nedanstående vinkelområden: al = 0 ... 10° ßl = 1 ... 5° X1 = 5 ... 10” 6 = 1 5° 1 ... 10 15 20 25 30 35 463 055 13 Såsom framgår av fig. 4 och de ovan angivna vinkel- värdena, täcker den övre vävnaden 21 banan W på den undre valsen 25 över en centrivinkel X1-81 efter nypets Nl mitt- plan (vertikalplan). Genom detta àstadkoms s k filttäck- ning, varigenom säkras att banan W uttryckligen följer med den undre vävnaden 41 efter nypet N1. Denna banöverföring kan ytterligare säkras med en suganordning 72, som suger luft genom den undre vävnaden 41 och samtidigt suger fast banan W vid den undre vävnaden 41. Med suganordningen 72 kan man dessutom suga bort vatten från vävnadens 41 undre yta och på så sätt sänka den undre vävnadens 41 fuktnivå.

Banans W överföring från den första övre vävnaden 21 till den första undre vävnaden 41 kan dessutom säkras genom lämpligt val av dessa vävnaders ytegenskaper, vilket i praktiken oftast innebär att som undre vävnad 41 väljs en vävnad med slätare yta.

I det i fig. 5 visade nypet N2 överförs banan W från den första undre vävnaden 41, som är en vattenupptagande pressvävnad, till den andra övre vävnaden 31, som är en tät överföringsvävnad. De i fig. 5 visade vinklarnas be- tydelse är uppenbar och i det följande anges några lämp- liga områden för dessa olika vinklar: az = 5 ... 10” ßz = 3 ... 10” X2 = 5 ... lO° 82 = 1 ... 5° Efter nypet NZ täcker vävnaden 41 banan i en vinkel X2-82, varigenom åstadkommes s k filttäckning, varigenom som sagt säkras att banan W följer med överföringsfilten 31. Detta kan delvis säkras genom att göra överförings- vävnadens 31 yta slätare än vävnadens 41 yta. Detta uppnås i allmänhet utan svårighet eftersom överföringsvävnaden 31 naturligt är tätare och därigenom slätare än den vatten- upptagande pressvävnaden 41.

Enligt fig. 6 lutar det tredje nypet N3 i en vinkel a4 i förhållande till vertikalplanet. I det följande anges lämpliga områden för de i fig. 6 visade olika vinklarna: LN 10 15 20 25 30 35 (JJ 5 14 a3 = 3 ... 10” ß3 = 3 ... lO° X3 = 0 ... 5” 63 = 1 ... 5° Med de ovan angivna vinkelvärdena säkras, att banan W efter det tredje nypet N3 följer med överföringsvävnaden i allmänhet har slätare pressvävnaden 51. det àstadkommits en helt 1 och P2, vilket innebär att banan W hela tiden är uppburen på ytan 31, som såsom ovan konstaterades yta än den undre vatteupptagande Enligt det ovan angivna har sluten föring i presspartiet mellan linjerna P av antingen en pressvävnad 20, 30, 40; 21, 41, 51 eller en särskild överföringsvävnad 31:50 och att det inte alls finns några ostödda fria mellanrum för banan W. Detta be- främjar väsentligt presspartiets driftsäkerhet genom att banbrotten minskar.

I presspartiet enligt fig. 1 sker avvattningen i det första nypet Nl i båda riktningarna (pilarna V), alltså genom banans W båda ytor. Detta befrämjar banans W symmet- ri. Enligt fig. 1 sker vidare avvattningen i det andra och det tredje nypet N2, N3 i huvudsak uppåt (pilarna V), eftersom överföringsvävnaden 50 inte upptar väsentligt med vatten. Enligt fig. 2 och 3 sker avvattningen i det första nypet N1 i båda riktningarna (pilarna V i fig. 2), alltså i riktning mot både den övre vävnaden 21 och den undre vävnaden 41. I de följande nypen N2 och N3 sker avvatt- ningen nedåt (pilarna V i fig. 2), alltså i riktning mot de genomsläppliga och vattenupptagande pressvävnaderna 41 och 51, och inte nämnvärt uppåt på grund av överförings- vävnadens 31 ogenomsläpplighet. Detta val av avvattnings- riktningar har i praktiken den fördelen, att det åstadkoms . en till fin- och fyllmedelsfördelningen relativt symmet- risk bana W eftersom fin- och/eller fyllmedel genom inver- . kan av den i nypen N2 och N3 huvudsakligen nedåt skeende avvattningen förs till banans W undre yta, varifrån fin- och/eller fyllmedel har sköljts bort i större utsträckning än i genomsnitt eftersom banans W undre yta har varit be- 10 15 20 25 30 35 465 055 15 lägen mot formningsviran 10.

Ett väsentligt särdrag hos uppfinningen är användning- en av de ovan förklarade icke-vattenupptagande eller endast relativt litet vatten upptagande överföringsvävnaderna 50 och 31, som dessutom transporterar banan W i slutet drag till torkpartiet. Enligt fig. 1 tjänstgör Överföringsväv- naden 50 som andra undre vävnad och den löper genom nypen N2 och N3 och transporterar banan W ända till linjen P2, där banan överförs i slutet drag på torkviran 60. Enligt fig. 2 och 3 tjänstgör överföringsvävnaden 31 som övre vävnad och går genom nypen N2 och N3 och transporterar ba- nan W till linjen P2, där banan W överförs i slutet drag på torkviran 61. Överföringsvävnaden 31; 50 karakteriseras av att den är väsentligen icke-vattenupptagande, vilket i all- mänhet, men inte nödvändigtvis, innebär att överföringsväv- naden 31; 50 är relativt genomsläpplig. Överföringsvävnaden 31; 50 utgörs t ex av en sådan vävnad som har åstadkommits genom impregnering av en vanlig pressfilt med ett lämpligt plastmaterial. Vid vissa tillämpningar kan överföringsväv- naden 31; 50 utgöras av en vävnad som är en aning genom- släpplig och/eller vattenupptagande. Vid föreliggande upp- finning avses med överföringsvävnad i allmänhet en sådan vävnad eller ett sådant band, vars permeabilitet (luft- genomsläpplighet) i allmänhet ligger inom området O... 2,0 m3/m2 x min då tryckskillnaden AP = 10 mm H20 (vattenpe- lare). För jämförelsens skull må det konstateras, att luft- genomsläppligheten hos en normal ny pressfilt i allmänhet ligger inom området 10. .. 30 m3/m2 x min. Luftgenomsläpp- ligheten hos en normal använd pressfilt är ca 5 m3/m2 x min (AP som ovan). Det är således fördelaktigt att överförings- vävnaden 31; 50 är förutom väsentligen icke-vattenupptagan- de även relativt tät och ogenomsläpplig, så att dess per- meabilitet är betydligt mindre än vanliga, vattenupptagande pressfiltars permeabilitet. Överföringsvävnadens 31; 50 ytegenskaper inverkar även på den tillverkade banans ytegenskaper och med vilken 465 035 10 15 20 25 30 35 ' även öppna drag, eftersom banan W i 16 vävnad banan W följer efter vart och ett nyp. överförings- vävnaden 31; 50 kan vara en vävnad som i någon mån upptar vatten, i synnerhet då det framställs tjockare papperskva- liteter. Den allmänna principen är, att ju tunnare pap- perskvaliteter det tillverkas desto tätare skall överfö- ringsvävnaden 31, 50 vara.

I stället för den i fig. 1 och 60; 61 kan det användas en särskild eller ett särskilt överföringsband, 2 visade torkviran överföringsvävnad som för banan till torkpartiet, t ex till att uppbäras av en valsyta eller en vävnad i torkpartiet så att banan W fortsätter sitt lopp i torkpartiet. I vissa fall kan det i torkpartiet användas presspartiet enligt uppfinningen uppnått en relativt hög torrsubstanshalt och därför är relativt stark. I det följande beskrivs ett försök som åskådliggör uppfinningen, men som icke begrän- sar denna.

Med experimentpappersmaskinen vid Valmet Oyzs Rautpohja-fabriker utfördes följande försökskörning.

Presspartiarrangemanget var väsentligen likadant som det i fig. 2 visade. Banans hastighet var 15 m/s. Linjetrycken i de olika nypen var PN = 70 kN/m, P = 100 kN/m och P = 130 kN/m.

N3 Vid försökskörningen erhölls en torrsubstanshalt på l N2 ca 44,5% i banan efter presspartiet. Med Sym-Press II- presspartiet har med motsvarande körförhållanden uppnåtts en torrsubstanshalt på ca 41%, varför uppfinningen innebär en betydande förbättring i förhållande till detta.

Ytvikten var ca 45 g/m2. Som massa användes kall tid- ningspappersmassa. Överföringsvävnaden 31 var en nästan ogenomsläpplig vävnad. Dessutom observerades, att torrsub- stanshalten i mycket ringa grad var beroende av banhastig- heten, medan torrsubstanshalten i t.ex. Sym-Press II- presspartiet sjunker betydligt då hastigheten stiger.

Allmänt taget kan linjetrycken i de olika nypen ligga inom följande områden: 10 15 20 25 30 35 17 PNl = 50 ... 100 kN/m = ooo PN3 = 90 ... 250 kN/m I praktiken har det visat sig att följande kombina- tion av linjetryck i nypen Nl, NZ, N3 kN/m, PN2 = 100 kN/m och PN3 = 130 kN/m. Vid föreliggande uppfinning kan det användas större linjetryck än i t ex sökandens Sym-Press"-pressparti, eftersom alla nyp i varje fall är försedda med två vävnader, varför nypområdena blir är lämplig: PNl = 70 relativt breda, och eftersom som pressvalsar kan användas solidmantlade (urgröpta och i vissa positioner t o m slä- ta) gjutjärnsvalsar, som är väsentligt hållbarare och bil- ligare än sugvalsar med perforerad mantel och stenvalsar med slät yta.

Fastän det ovan har talats om överföringsvävnader 31; 50 som är väsentligen icke-vattenupptagande, kan det i vissa fall som överföringsvävnader användas sådana väv- nader, som upptar vatten åtminstone i någon mån. Härvid är dock i allmänhet vattenupptagningsförmågan och permeabili- teten hos ifrågavarande överföringsvävnad väsentligt mind- re än hos vanliga pressfiltar. Å andra sidan kan i vissa fall som överföringsvävnad användas ett helt ogenomsläpp- ligt band, t.ex. ett plast- eller gummiband.

I och för sig kända arrangemang kan användas i press- nypen N1, N2 och N3 för att stöda och belasta valsarna. Den ena valsen i pressnypen N1, N2 och N3 kan i allmänhet göras böjningsreglerbar eller -kompenserbar. Till presspartiet enligt uppfinningen hör dessutom olika arrangemang, med hjälp av vilka banan som går till utskott kan förflyttas till utskottstransportanordningar (icke visade).

Den i fig. 1, 2 och 3 visade slutna föringen från presspartiet till torkpartiet är även såtillvida fördel- aktig, att fastän det används en med söm försedd torkvira 60 eller någon annan liknande överföringsvävnad, så efter- lämnar denna söm inte något märke i banan eftersom över- föringssugvalsen 62 verkar mot ett eftergivande rakt av- snitt av överföringsvävnaden 31; 50 och inte mot en hård valsyta.

Claims (12)

463 055 10 15 20 25 30 35 18 PATENTKRAV

1. Pressparti i en pappersmaskin, vilket pressparti har ett flertal pressvalsar, som parvis bildar ett eller flera pressnyp (Nl, N2, N3), varvid banan (W) löper genom pressnypet eller pressnypen mellan två vävnader (20, 30, 40, 50; 21, 31, 41, 51) av vilka den övre eller undre verkar som en pickup~vävnad, till vilken banan (W) över- förs från en formningsvira (10), varvid den övre vävnaden (20, 30; 21, 31) och den undre vävnaden (40, 50; 41, 51) är sådana, att den ena är en vattenupptagande pressvävnad (20, 30, 40; 21, 41, 51), som passerar ett eller flera nyp (N1, N2 N3), vävnaden är en väsentligen icke-vattenupptagande överfö- k ä n n e t e c k n a t av att den andra ringsvävnad (50; 31), som paserar genom två nyp (N2, N3) av presspartiet och verkar mellan dessa nyp (N2, N3) som ett stöd- och överföringselement för banan (W) och/eller passerar genom det sista nypet (N3) och samtidigt överför banan (W) i sluten föring till ett efter presspartiet följande torkparti.

2. Pressparti enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av två övre vävnader (20, 30; 21, 31) och två undre vävnader (40, 50; 41, 51), varvid de första vävnaderna (20, 40; 21, 41) av dessa vävnader i banans (W) löprikt- ning är vattenupptagande pressvävnader och så anordnade, att av dessa första vävnader den ena tjänstgör som press- vävnad i det första nypet (Nl) och den andra vävnaden tjänstgör som pressvävnad i både det första och det andra nypet (Nl, N2).

3. Pressparti enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t ; av att en övre eller undre vävnad (30; 51) av de andra Z vävnaderna (30, 50; 31, 51) i banans (W) löpriktning är en vattenupptagande pressvävnad, medan den andra undre eller övre vävnaden är en väsentligen icke-vattenupptagande överföringsvävnad (31: 50) och att banan (W) efter det tredje nypet (N3) överförs i sluten föring till det efter l0 15 20 25 30 35 463 035 19 presspartiet följande torkpartiet medelst nämnda överfö- ringsvävnad (3l; 50).

4. Pressparti enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att den första vävnaden (20), som är en vattenupptagan- de pressvävnad, löper över en pickup-vals (22) och tjänst- gör báde som pickup-vävnad och som övre pressvävnad i det första och det andra nypet (Nl, N2), att den första undre vävnaden (40) tjänstgör som pressvävnad i det första nypet (N1), att den andra övre vävnaden (30) tjänstgör som pressvävnad i det tredje nypet (N3), och att den andra undre vävnaden (50) är en väsentligen icke-vattenupptagan- de överföringsvävnad, som tjänstgör som överföringsvävnad i det andra och det tredje nypet (N2 och N3) och leder ba- nan (W) i sluten föring till pappersmaskinens torkparti.

5. Pressparti enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den första övre vävnaden (21) tjänstgör både som pickup-vävnad, vilken löper över en pickup-vals (22) eller dylikt, och som första övre pressvävnad i det första nypet (Nl), att den första undre pressvävnaden (41) tjänstgör både som undre pressvävnad i det första och det andra ny- pet (N1, N2) och som en vävnad, vilken på sin övre yta överför banan (W) från det första nypet (Nl) till det andra nypet (N2), att den andra undre pressvävnaden (51) tjänstgör som undre pressvävnad i det tredje nypet (N3) och att den andra övre vävnaden är en väsentligen icke- vattenupptagande överföringsvävnad (31), som tjänstgör både som övre vävnad i det andra och det tredje pressnypet (N2, N3) och som en vävnad, vilken leder banan (W) i slu- ten föring till torkpartiet.

6. Pressparti enligt något av kraven 1-5, k ä n - n e t e c k n a t av att banan (W) överförs medelst nämnda väsentligen icke-vattenupptagande överföringsvävnad (50: 31) till en torkvira eller en annan överföringsvävnad i det efter presspartiet följande torkpartiet genom ut- nyttjande av en överföringssugvals (62), över vilken nämn- da torkvira (61) eller dylikt är ledd, och varvid nämnda överföringsvävnad (3l; 50) leds till omedelbar närhet av 10 15 20 25 30 35 20 en sugzon (62a) på denna överföringssugvals (62). k ä n - av att avvattningen i det första

7. Pressparti enligt något av kraven l-6, n e t e c k n a t pressnypet (N1) sker i två riktningar (V), alltså genom banans (W) båda ytor, och att avvattningen i de följande pressnypen sker i endast en riktning (V), nämligen i mot- satt riktning i förhållande till nämnda överföringsvävnad (31: 50).

8. Pressparti enligt något av kraven 1-7, k ä n - n e t e c k n a t av att banans (W) överföring efter nypen (Nl, NZ, N3) på den vävnad, som är avsedd att trans- portera banan framåt, är säkrad genom s k filttäckning, genom val av ytegenskaper hos de vävnader som går genom ifrågavarande nyp (N1, N2, N3) och/eller medelst särskilda suganordningar. k ä n - n e t e c k n a t av att en eller flera ångmatningslådor

9. Pressparti enligt något av kraven l-8, (70, 71), medelst vilka avvattningen effektiveras i de efter ångmatningslådorna följande pressnypen (Nl, N Nz' 3)' är anordnade att verka mot den fria ytan av den genom presspartiet gående banan (W). k ä n - n e t e c k n a t av att det första pressnypet (N1) bil-

10. Pressparti enligt något av kraven 1-9, das mellan två med urgröpt yta (24'; 25') utformade, so- lidmantlade pressvalsar (24, 25), av vilka åtminstone den ena är försedd med böjningskompenseringsarrangemang, att det andra pressnypet (N2) bildas antingen mellan två so- lidmantlade, med urgröpt yta (24', 35') utformade press- valsar (34, 35) eller mellan en vals med urgröpt yta och en inom överföringsvävnadens slinga belägen, slätytad, solidmantlad vals, av vilka valsar åtminstone den ena är försedd med anordningar för böjningskompensering, och att det tredje pressnypet (N3) bildas antingen mellan två med urgröpt yta (54', 55') utformade, solidmantlade pressval- sar (54, 55) eller mellan en pressvals med urgröpt yta och en solidmantlad slätytad pressvals, som är anordnad inom överföringsvävnadens (3l; 50) slinga. 10 15 20 25 30 35 463 055 21

ll. Pressparti enligt något av kraven 1-10, n e t e c k n a t av att det i det första pressnypet (N1) använda linjetrycket (PNI) är inom området PN1 = 50-100 kN/m, lämpligast ca 70 kN/m, att det i det andra press- nypet (NZ) använda linjetrycket (PN2) är inom området PN2 70-150 kN/m, lämpligast ca 100 kN/m, och att det i det tredje pressnypet (N3) använda linjetrycket (PN3) är inom området PN3 = 90-250 kN/m, lämpligast ca 130 kN/m.

12. Pressparti enligt något av kraven 1-ll, k ä n - k ä n - n e t e c k n a t av att den väsentligen icke-vattenupp- tagande och täta överföringsvävnadens (31: 50) luftpermea- bilitet är inom ømrådet o-2,o m3/m2-min vid ett tryckfall av AP = 10 mm H20.