SE454228B - Sett och apparat for kodning resp avkodning i samband med overforing av en sekvens av digitala informationsord - Google Patents

Description

454 228 deobandspelare med roterande huvuden eller med hjälp av registre- ringsapparater som har fasta huvuden benämnes PCM-registre- ring.

Trots att PCM-registreringsapparater erbjuder den fördelen att de har stor noggrannhet så att en ursprunglig audiosignal kan återges troget, lider PCM-registreringsapparater och digitala datatransmissionssystem i allmänhet av den nackdelen att brus, störningar, signalbortfall och liknande kan förekomma antingen i transmissionskedjan, i sändaren (registrerinqsapparaten) el- ler i mottagaren (reproducerings- eller âtergivningsapparaten) och därvid förstöra de individuella PCM-signalerna. Sådan för- lust av datainformation kan ge upphov till allvarliga fel i den reproducerade signalen så att t.ex. även den reproducera- 'de audiosignalen störs. I ett försök att så mycket som möjligt minska detta problem har föreslagits felkorrigeringskoder, var- vid PCM-signalerna (eller andra datainformationsord) kodas i dessa felkorrigeringskoder så att felaktiga ord vid datamot- tagaren (eller -registreringsapparaten) kan korrigeras eller kompenseras. Om dataorden innehåller fel som överstiger felkor- rigeringskodens korrektionsförmåga så kompenseras dessa fel ge- nom att de felbehäftade orden utbyts mot ord, som approximeras ur de korrekta dataorden.

Konventionell felkorrigeringskodteknik medger ofta inte god återgivning av digital information som redigeras på ett re- gistreringsmedium. Om exempelvis PCM-signaler registreras i längsgående spår på ett magnetband kan redigering ske anting- en genom hopklippning av två band (t.ex. band A och band B) eller genom elektronisk redigering (t.ex. genom att ursprung- liga PCM-signaler utbyts mot nya PCM-signaler från och med en viss redigeringspunkt). När den på magnetbandet registre- rade informationen avspelas uppträder i allmänhet flera fel i närheten av redigeringspunkten (antingen den hopklippta redi- geringspunkten eller den elektroniska redigeringspunkten), vilka fel kan överstiga felkorrigeringsförmågan för den fel- korrigeringskod i vilken PCM-signalerna är kodade. Dessa mul- tipla fel benämnes burstfel, dvs. en skur eller "burst" av ..- ..-....l..v....t_...4_-_-..u... _. . 454 228 PCm-signaler på vardera sidan av redigeringspunkten är störda eller har på annat sätt blivit felaktiga. Vid reproducering uppträder sådana burstfel som ett flertal konsekutiva, fel- aktiga dataord. För att i största möjliga utsträckning begrän- sa effekten av dessa burstfel har en interfolieringsteknik fö- reslagits enligt vilken exempelvis dataord som inte ligger i följd efter varandra sammanföres eller interfolieras för att bilda ett datablock. Detta datablock kan exempelvis vara bil- dat av orden nr. l, nr. 47, nr. 68, nr. 125 etc. Även om fle- ra ord i sådana datablock är störda genom burstfel kommer des- sa ord, när de under reproducering de-interfolieras att vara tillräckligt utspridda för att framstå som slumpmässiga fel.

Datainformation som kan ha bildat ett ursprungligt block och som interfolierats för att bilda ett datablock för registre- ringsändamål går således endast partiellt till spillor när da- tablotket vid reproduceringen de-interfolieras. Även om felbe- häftade ord sprids ut kan så många ord vara felbehäftade att felkorrigeringskodens felkorrigeringsförmåga överskrids, vil- ket praktiskt taget omöjliggör tillfredsställande felkorrige- ring.

Ett annat föreslaget sätt att undvika burstfel som härrör från exempelvis en redigeringsoperation är att registrera en enda kanal av datainformation i flera spår för att därigenom minska sannolikheten att samtliga dataord i ett enda datablock är fel- behäftade samtidigt. Exempelvis kan PCM-signaler och en fel- korrigerings- eller -detekterings-kodsignal bilda ett enda fel- korrigerande kodblock och detta block sprids ut på parallella, multipla spår i och för registrering. En kodtyp kan vara den» optimala rektangulära koden (ORC). Således kan ett felkorrige- ringskodblock registreras såsom flera ord, varvid varje ord registreras i ett separat spår och dessa ord ligger i linje tvärs över bandet. Med denna flerspårsteknik är det möjligt att det i närheten av redigeringspunkten, dvs. i den sektion som har flera fel, uppträder ett förhållandevis stort antal ord i felkorrigeringskodblocket, vilka kan vara felaktiga och därigenom motverka felkorrigering och felkompensering. 454 228 Ett annat sätt att återvinna data i en med flera fel bemängd sektion av ett magnetband beskrivs i den tyska patentskriften 2 916 973. Enligt denna patentskrift skrivs dataord, som repro- ducerats från magnetbandet, i ett minne och därefter, senare, läses de ur detta minne. När data reproduceras ur den med fle- ra fel bemängda sektionen av magnetbandet lagras sådan data inte i minnet. Man gör så eftersom sådan data förväntas inne- hålla ett stort antal felaktiga ord vilka man försöker undvi- ka att lagra. Resultatet blir att den information som skulle ha registrerats i den med flera fel bemängda sektionen av mag- netbandet inte reproduceras. För att göra denna förlust av da- tainformation så liten som möjligt förenas de korrekta orden, som reproduceras före den med flera fel bemängda sektionen, och de korrekta dataorden, som reproduceras efter den med fle- ra fel bemängda sektionen, med varandra så att de reproducera- de signalerna "hoppar över" den med flera fel bemängda sektio- nen. Sâsom medhjälp till denna förening av korrekta dataord ökas den hastighet med vilken maqnetbandet drivs från sin nor- mala avspelningshastighet när den felbemängda sektionen upp- nås. En sådan ändring i bandhastigheten kräver emellertid en synkron ändring i frekvensen av de klocksignaler som används för att lagra och för att återvinna de korrekta dataorden. Vis dare krävs en frekvensändring i de klocksignaler som används för att bearbeta den reproducerade datainformationen. Styr- ningen av klocksiqnalgeneratorn och tidsanpassningskretsarna är mycket komplicerade. Även om en tidskod registreras på mag- netbandet är denna teknik mycket svår att tillämpa om denna tidskod används som bas för klocksignalerna.

En annan föreslagen teknik för felkorriqeringskodning avsedd att användas tillsammans med pulskodsmodulerade inspelningsap- parater med stationärt huvud är den s.k. dubbelregistrerings- tekniken. Vid dubbelregistrering representeras varje dataord av ett huvudord och ett identiskt underord. Huvud- och under- orden registreras i parallella spår. Enligt en modifierad dub- belregistreringsteknik tidsomplaceras de identiska huvud- och underorden med avseende på varandra så att deras respektive 454 228 registreringspositioner skiftas. Således kan huvudordet nr. 1 registreras i linje med underordet nr. 55. Alternativt kan de tidsomflyttade huvud- och underorden interfolieras med var- andra och registreras i ett gemensamt spâr. När dessa dubbel- registrerade ord reproduceras kommer ett huvuddataord att ut- bytas mot sitt motsvarande underord i det fall att huvuddata- ordet detekteras såsom varande felaktigt. Genom tidsomflytt- ningen av huvud- och underorden förväntas att multipla fel, vilka kan inträffa i den med flera fel bemängda sektionen ad registreringsbandet och vilka kan påverka huvuddataordsekven- sen, inte påverkar bandets motsvarande underordsekvens. I den med fel bemängda sektionen kommer således felaktiga huvuddata- ord att ubtytas mot korrekta underord, vilka är registrerade i ett område som ligger tillräckligt långt ifrån den med fel bemängda sektionen. Den praktiska realiserinoen av den dubbla registreringstekniken innebär emellertid hög redundans, som i första hand beror på att varje dataord måste registreras dub- belt. Vidare innebär det praktiska realiserandet av denna tek- nik en förhållandevis komplicerad apparat. Vidare utsätts hu- vud- och underorden i allmänhet inte för oberoende felkorri- geringskodning och därför minskas felkorrigeringsförmågan med denna dubbla registreringsteknik isynnerhet i närheten av re- digeringspunkten. Om ett felaktigt huvuddataord, som reprodu- ceras från den med fel bemängda sektionen, byts ut mot dess motsvarande underord och om detta underord är utsatt för brus, bortfall eller dylikt, är det inte möjligt att åstadkomma nå- gon felkorrigering och kompensering.

Föreliggande uppfinning syftar till ett sätt och en apparat för överföring av digitala informationsord, vilket sätt res- pektive vilken apparat undviker den ovan redovisade kända tek- nikens nackdelar.

Uppfinningen syftar även till att åstadkomma en förbättrad felkorrigerings- och felkompenseringsteknik för sändning el- ler överföring av digital datainformation. 454 228 Uppfinningen syftar även till att åstadkomma ett sätt och en apparat för kodning och avkodninq av pulskodsmodulerade sig- naler i en felkorrigerinqskod, som är särskilt användbar i en pulskodsmodulerad registreringsanparat.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma en felkor- rigeringskodteknik, vilken i samband med användning i en puls- kodsmodulerad registreringsapparat, medger förbättrad felde- tektering och felkompensering även i en med flera fel bemängd sektion i närheten av en redigeringspunkt på registreringsme- diet.

Sättet och apparaten enligt uppfinningen avser således överfö- ring av en sekvens av digitala informationsord, vilka skall sändas eller registreras. Informationsorden uppdelas i sekven- ser som består av udda och jämna informationsord. De uppdela- de udda och jämna informationsorden tidsomplaceras relativt varandra med ett förutbestämt belopp. De udda informationsor- den kodas i en felkorrigerinqskod och de jämna informations- orden kodas separat i en liknande felkorrigeringskod. De koda- de, tidsomplacerade udda och jämna informationsorden kombine- ras till ett sändningsblock och detta sändningsblock sänds el- ler registreras. I en utföringsform av uppfinningen används var och en av de udda och jämna informationsordsekvenserna -till att generera var sina udda respektive jämna felkorrige- ringsord, vilka interfolieras i de udda respektive jämna sek- venserna. För mottagning eller avspelning âtervinnes varje sändningsblock och de udda och jämna informationsorden avkodas ur de respektive sekvenserna i och för korrigering av felen i dessa. Tidsomflyttningen mellan de avkodade udda och jämna in- formationsorden avlägsnas. Om ett udda eller jämnt informa- tionsord innehåller ett ej korrigerat fel approximeras ett korrekt udda eller jämnt informationsord genom interpolering av intilliggande, avkodade jäma respektive udda informations- ord och det approximerade, korrekta informationsordet byts ut mot det icke-korrigerade ordet. Därefter âtervinnes den kor- rigerade informationsordssekvensen, som bildas av avkodade och 454 228 approximerade informationsord.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 är ett blocksche- ma av en utföringsform av föreliggande uppfinning, vilken ut- föringsform kan användas t.ex. i en pulskodsmodulerad re- gistreringsapparat, fig. 2 är ett blockschema av en annan ut- föringsform av föreliggande uppfinning, vilken utföringsform är anpassad för reproducerinq av den datainformation som haf kodats medelst den i fig. 1 visade apparaten, fig. 3A - 3E är tidsdiagram, vilka utnyttjas i samband med förklaringen av fö- religgande uppfinning i närheten av en redigeringspunkt på uppteckningsmediet, fig. 4 är ett partiellt blockschema, par- tiellt logikschema över en typ av kodare, som kan användas i den i fig. l beskrivna utföringsformen, fig. 5 är ett partiellt blockschema, partiellt logikschema av en modifiering av den i fig. 4 visade kodaren, fig. 6 är en uppställning som utnyttjas till att förklara kodningstekniken enligt föreliggande uppfin- ning, fig. 7 visar schematiskt hur ett sändningsblock, som erhålles med kodaren enligt föreliggande uppfinning, fig. 8 är ett blockschema av en utföringsform för en avkodare som kan an- vändas i samband med den i fig. 2 visade utföringsformen, fig. 9 är ett blockschema som visar en modifiering av den i fig. 8 visade kodaren, fig. 10 är ett diagram som användes i samband med förklaringen av funktionen av föreliggande uppfinning, fig. llA - llE är tidsdiagram vilka användes till att förkla- ra funktionen av en annan utföringsform av föreliggande upp- finning i närheten av en redigeringspunkt på registreringsme- diet, fig. 12 är ett blockschema av en annan utföringsform av en kodare som kan utnyttjas i den i fig. l visade apparaten. fig. 13 är ett blockschema av ännu en utförinqsform av en ko- dare som kan användas tillsammans med apparaten enligt fig. l, fig. 14 är ett blockschema av ännu en annan utföringsform av en kodare som kan användas tillsammans med föreliggande upp- finning och fig. l5 är ett blockschema av en kodare som kan användas för att återvinna de informationsord som kodats med den i fig. 14 visade kodaren. 454 228 Pig. l visar ett blockschema av en utföringsform av en ap- parat i vilken en sekvens av digitala informationsord, t.ex. rdvis i serie erhållna ord, kodas på ett sätt som är avsett att i största möjliga utsträckning begränsa informationsför- luster till följd av fel i sändningen, registreringen, produ- ceringen etc. En föredragen tillämpning av den É fig. 1 visa- de apparaten är att till en pulskodmodulerad registreringsap- parat med stationärt huvud mata på lämpligt sätt behandlade digitala informationsord. En 1- till -2N-kanalomvandlare 2 har en ingång l som är anordnad för mottagning av en sekvens av digitala informationsord, vilken exempelvis kan matas till ingången ordvis i serie. Om varje informationsord är en av åt- ta bitar bestående pulskodmodulerad signal (i fortsättningen används förbeteckningenpulskodmodulerad förkortningen PCM), kan varje 8-bit ord tillföras antingen bitvis i serie eller bitvis parallellt. Om varje PCM-signal tillhandahållas såsom ett bitmässigt parallellt ord så kan ingången l i det praktis- ka utförandet bestå av åtta senarata ingångar, vilka var och en är avsedd att mottaga varsin bit av PCM-signalen. 1- till 2N-kanalomvandlaren 2 är_anordnad för omvandling av en enda kanal av mottagna PCM-signaler till 2N parallella kanaler. Om exempelvis 2N sekvensiella informationsord mottages kan om- vandlaren 2 innehålla 2N skiftregister, vilka vart och ett är avsett för mottagning och temporär lagring av varsitt av dessa 2N informationsord; och när det sista skiftregistret är fyllt uppträder dessa lagrade 2N informationsord parallellt vid ut- gången av omvandlaren. Således kan l-til1-2N-kanalomvandlaren 2 innefatta 2N utgångar där varje utgång tillhandahåller var- sitt av de 2N informationsorden. Dessa 2N informationsord er- hålles vid omvandlarens utgång ordvis parallellt. Varje ord kan föreligga bitvis i serie eller om så önskas kan varje ut- gång i själva verket bestå av åtta parallella utgångar så be- skaffade att vart och ett av de 2N informationsorden erhålles vid omvandlarens 2 utgång bitvis parallellt. ...<................._..-.._..., an... v. \..... 454 228 De 2N parallella informationsorden som erhålles vid utgång- en av l-till-2N-kanalomvandlaren 2 uppträder exempelvis så- som informationsord Wl, W2, W3,...W . Dessa informations- ord matas till en jämna-udda~fördelšïngskrets 3 i vilken de udda informationsorden separeras från de jämna informations- orden. Fördelningskretsen 3 kan t.ex. innefatta två uppsätt- ningar av ledare, av vilka den ena uppsättningen är kopplad för mottagning av samtliga udda informationsord som erhålles vid utgângarna från omvandlaren 2 medan den andra uppsättning- en är kopplad för att mottaga samtliga jämna informationsord, som erhålles vid omvandlarens utgångar. Fördelningskretsen 3 innefattar en övre grupp bestående av N utgångar vid vilka samtliga jämna informationsord tillhandahållas samt en undre grupp bestående av N utgångar, vid vilka samtliga udda infor- mationsord erhålles. Om t.ex. åtta PCM-signaler i sekvens ma- tas till l-till-2N-kanalomvandlaren 2 erhålles de fyra infor- mationsorden, t.ex. W2, W4, W6 och W8, vid den övre gruppen som består av N utgångar i fördelningskretsen 3 samtidigt som de fyra udda informationsorden, t.ex. Wl, W3, W och W7, erhål- les vid den undre gruppen som består av N utgångar. De udda informationsorden fördröjs medelst en fördröjníngskrets 5.

Tidsfördröjningen betecknas nedan med K. Det är tydligt att denna tidsfördröjning K är det antal tidsenheter som krävs för att sända ett fullständigt sändningsblock. Således är tidsför- dröjningen K lika med den tid som erfordras för att sända K stycken sändningsblock.

De N jämna informationsorden vid den övre gruppen om N utgång- ar från jämna/udda-fördelningskretsen 3 matas till en felkorri- geringskodare 4A i vilken de kodas i en lämplig felkorrige- ringskod, som kan väljas bland de felkorrigeringskoder som är kända för fackmannen på området. De fördröjda, udda informa- tionsorden vid den undre utgången av fördröjningskretsen 5 ma- tas till en felkorrigeringskodare 4B i vilken de kodas i en likartad felkorrigeringskod. Såsom exempel kan nämnas att var- je felkorrigeringskodare kan vara en så kallad paritetskodare 454 228 10 i vilken ett eller flera paritetsord framställes för varje grupp av informationsord som matas till kodaren. Om de N jämna informationsorden betraktas som varande ett jämnt un- derblock och om de N udda informationsorden betraktas som ett udda informationsblock så kan felkorrigeringskodaren 4A alst- ra ett eller flera jämna paritetsord såsom gensvar på det jämna underblocket av informationsord medan felkorrigerings- kodaren 4B kan alstra ett eller flera udda paritetsord såsom gensvar på det udda underblocket av informationsord. Om man- antar att varje kodare alstrar M felkorrigeringsord så kommer utsignalen från varje kodare att bestå av N + M dataord. Des- sa dataord består av N jämna eller udda informationsord och M felkorrigeringsord. Samtliga dessa dataord, dvs. 2(N + M) da- taord, matas till en feldetekteringskodgenerator 6, vilken fun- gerar så att den alstrar ett feldetekteringskodord, t.ex. ett CRC-ord. Feldetekteringskodgeneratorer är kända för fackmannen på området och det är även känt att använda feldetekteringskod- ord till att detektera närvaron av ett eller flera fel i ett block av dataord. Samtliga dataord, inklusive feldetekterings- kodordet, vilket nedan även benämnes ett dataord, samlas ihop till ett sändningsblock vilket således består t.ex. av det jämna underblocket om (N + M) dataord plus det udda under- blocket om (N + M) dataord plus feldetekteringsordet plus ett synkroniseringsord. Företrädesvis sändes eller registreras, t.ex. medelst en PCM-registreringsapparat, detta sändningsblock ordvis i serie. Varje bit i varje dataord kan registreras i serie eller alternativt kan samtliga de bitar som innehåller ett dataord sändas eller registreras parallellt.

De sändningsblock som sänds eller registreras med den i fig. l visade apparaten återvinnes med den i fig. 2 visade appara- ten och den ursprungliga sekvensen av digitala informations- ord reproduceras. Apparaten i fig. 2 kan ingå i en digital datamottagare, en reproduceringsanordning av pulskodmodule- ringstyp eller någon annan liknande apparat. Samtliga dataord som bildar det ursprungligen sända eller registrerade sänd- ningsblocket reproduceras såsom parallella ord och matas till 454 228 ll den i fig. 2 visade apparaten.

Det inses att ett eller flera av de dataord som ingår i det mottagna eller reproducerade sändningsblocket kan vara felak- tiga. Fel kan uppstå antingen i sändninqs-/registreringssek- tionen, i överföringskanalen eller i registreringsmediet eller i mottagnings-/reproducerinqssektionen. Om dessa fel inte kor- rigeras eller på annat sätt kompenseras för gär information_ förlorad eller distorderas den ursprungliga datainformationen.

Om exempelvis den visade apparaten användes'i ett registre- rings~/reproduceringssystem av PCM-typ så kommer icke korri- gerade eller i övrigt icke kompenserade fel att åstadkomma ej önskvärd interferens eller distordering av den analoga ljud- signalen som slutligen reproduceras. En feldetekteringsordav- kodare 7 matas dels med feldetekteringskodordet och dels de udda och jämna dataorden i och för detektering av fel i orden i det mottagna sändningsblocket. Såsom framgår matas N jämna informationsord tillsammans med M jämna felkorrigeringsord till feldetekteringsordavkodaren 7 och till denna avkodare matas även de N udda informationsorden tillsammans med de M udda feldetekteringsorden. Det inses att feldetekteringsord- avkodaren 7 är kompatibel med feldetekteringskodgeneratorn 6.

Om således feldetekteringskodordet är ett CRC-ord så utnyttjar feldetekteringsordavkodaren 7 detta CRC-ord för att detektera närvaron av ett eller flera fel i transmissionsblocket. Om ett eller flera informationsord eller ett eller flera felkorrige- ringsord är felbehäftade detekterar feldetekteringsordavkoda- ren en betingelse med fel och den avger, vilket markeras med de streckade linjerna i fig. 2, en "flagga" eller felmarke- ringssignal som associeras med varje dataord. Denna felmarke- ringssignal markerar närvaron av ett fel i sändningsblocket och representerar att det dataord till vilket det hör kan va- ra orsaken till felbetingelsen. Det är tydligt att även om ett enskilt dataord inte är felbehäftat kommer en felmarkerings- signal att vara associerad med detta ord.

De (N + M) dataord som ingår i det jämna underblocket matas 454 228 tillsammans med sina associerade felmarkeringssignaler till felkorrigeringsavkodare 8A medan de (N + M) udda dataorden som ingår i det udda underblocket matas tillsammans med sina associerade felmarkeringssignaler till en felkorrigeringsav- kodare 8B. Varje avkodare utnyttjar de informations- och fel- korrigeringsord som matas till avkodaren för att verkställa en felkorrigeringsoperation i det fall att felmarkeringssig- nalerna är närvarande. Sådana felkorrigeringsoperationer är kända för fackmannen och är naturligtvis beroende av den i ' det enskilda fallet använda felkorrigeringskoden. Om t.ex. ett underblock, exempelvis det jämna eller udda underblocket, innefattar M paritetsord så kan felkorrigeringsavkodaren vara en paritetsavkodare som utnyttjar paritetsorden för att kor- rigera de felbehäftade informationsorden. Felkorrigeringsav- kodarna 8A och 8B bildar således korrekta informationsord.

Närmare bestämt bildar felkorrigeringsavkodaren 8A N korrek- ta, jämna informationsord medan felkorrigeringsavkodaren SB bildar n korrekta udda informationsord.

De korrigerade jämna informationsorden matas till en fördröj- ningskrets 9 i vilken de fördröjes med K tidsenheter. Det in- ses att de jämna informationsorden fördröjs med samma tidsför- _dröjning K som användes för att fördröja de udda informations- orden i den i fig. 1 visade kodapparaten. Den tidsomplacering somxâstadkommesi.kodningsenheten avlägsnas således nu. De för- dröjda informationsorden som bildas på utgången från fördröj- ningskretsen 9 ligger således i tidslinje med de udda informa- tionsorden som bildas vid utgången från felkorrigeringsavkoda- ren BB. De i tidslinje med varandra liggande udda och jämna informationsorden matas till en jämn/udda-sammanställare 10 i vilken de interfolieras med varandra. Om t.ex. fördröjnings- kretsen 9 avger jämna informationsord WO, W2, W4 och W6 till jämn/udda-sammanställaren och om felkorrigeringsavkodaren SB matar udda informationsord Wl, W3, W5 och W7 till sammanstäl- laren så kommer dessa informationsord att interfolieras så att det vid på varandra följande utgångar från sammanställaren 10 454 228 13 uppträder sekvensiella informationsord Wo, Wl, W2...W6 och W7.

Det är möjligt att ett antal sändningsblock som mottages el- ler reproduceras med den i fig. 2 visade apparaten innehåller multipla fel så att felkorrigeringsffirmågan av avkodarna 8A och BB överskrides. I detta fall kommer vissa av de informa- tionsord som bildas på utgångarna från jämn/udda-sammanstäl- laren 10 att förbli okorrigerade. Med hänsyn till den fördröj- ning K som fördröjningskretsen 5 åstadkommer kan man icke des- to mindre förvänta att i det fall en skur av fel förekommer så kommer intilliggande udda och jämna informationsord inte båda att vara felbehäftade. Dvs. även om informationsorden W2 och W4 är felaktiga kan man förvänta att inget av de udda infor- mationsorden Wl, W3 och W5 kommer att vara felbehäftade. Vida- re kan man förvänta att ett udda informationsord och ett in- tilliggande jämnt informationsord båda inte kommer att vara felaktiga. De isolerade jämna eller udda informationsorden som kan förekomma vid utgângarna från jämn/udda-sammanställaren 10 kan således korrigeras. Samtliga informationsord, dvs. infor- matonsorden Wo, Wl,...W6, W7 matas till en felkompenserings- krets ll. Denna fungerar så att den kompenserar ett informa- tionsord som kvarstår okorrigerat. Ett sådant informationsord identifieras med dess associerade felmarkeringssignal vilken förblir närvarande. Om de felmarkeringssignaler som associeras med de informationsord, vilka har korrigerats, återställs är det tydligt att de informationsord som associeras med felmar- keringssignaler, vilka förblir stängda, inte är korrigerade.

Felkompenseringskretsen ll innefattar interpoleringskretsar, vilka fungerar så att de approximerar ett korrekt udda eller jämnt informationsord genom interpolering av intilliggande jäm- na respektive udda informationsord. Såsom exempel kan antaqas att udda informationsord W3 förblir okorrigerade, vilket mar- keras med den till detta ord associerade felmarkeringssigna- len. Felkompenseringskretsen ll approximerar ett korrekt in- formationsord W3 genom att interpolera intilliggande jämna in- formationsord W2 och W4. Närmare bestämt bildas ett medelvärde av dessa intilliggande informationsord och detta medelvärde 454 228 14 användes som en approximation för informationsordet W3. Om informationsordet W6 förblir okorrigerat så erhålles en app- roximering för detta ord genom att taga medelvärdet av in- tilliggande udda informationsord WS och W7. Det är tydligt att om varje informationsord är en PCM-signal som represen- terar en motsvarande analog nivå och om den analoga nivån motsvarar en audiosignal, så kan, eftersom audiosiqnalens ni- vå varierar förhållandevis långsamt, en god approximering av den samplade nivån erhållas genom interpolering eller medel= värdesbildning av samplenivåerna på vardera sidan av den fel- behäftade nivån. Detta kompenserade sample kommer inte att uppfattas vid reproduceringen av den ursprungliga audiosig- nalen. Om så önskas kan interpoleringsteknik av högre ordning användas för att approximera ett korrekt informationsord.

De korrigerade och kompenserade informationsorden som felkom- penseringskretsen ll bildar matas till en 2N-till-l-kanalom- vandlare 12 i vilken informationsorden, vilka inkommer ordvis parallellt, omvandlas åter till en enda kanal av informations- ord i serie. Dessa i serie återvunna informationsord erhålles vid en utgång 13 och de är i huvudsak samma ord som de ursprung- liga informationsorden vilka matades till ingången l i den i fig. l visade kodningsapparaten. Naturligtvis kan de i serie matade informationsorden framställas antingen såsom seriebit- ord eller parallell-bitord. Om den visade apparaten användes i en PCM-registreringsapparat så omvandlas de vid utgången 13 erhållna PCM-signalerna åter till analoga signaler i och för återvinning av den ursprungliga audioinformationen. Således återvinnes och reproduceras audiosignaler, som registrerats i PCM-formen.

I ovanstående beskrivning har förutsatts att sändningen av fel- korrigeringskodade PCM-signaler registreras i ett enda spår på ett lämpligt registreringsmedium. Om så önskas kan varje sänd- ningsblock registreras i ett flertal spår. Vidare kan multip- la kanaler av PCM-signaler kodas samtidigt, exempelvis genom att flera kodare användes, och multipla sändningsblock kan re- 454 228 15 gistreras samtidigt i multipla spår.

Antag att de digitala dataord som kodas med den i fiq. 1 visa- de apparaten är PCM-signaler och att dessa PCM-signaler re- gistreras pâ ett magnetband 14A. Antag vidare att andra PCM- -signaler, som erhålles från en annan källa, registreras på ett magnetband l4B. Om informationen på dessa band skall re- digeras så att informationen på bandet l4B skall följa på in- formationen i band 14A, t.ex. genom skarvning av dessa tvâ ° band i en skarvningspunkt Ps visad i fig. 3A. När den på de skarvade banden registrerade informationen därefter reprodu- ceras kommer de jämna och udda informationsorden att uppträda på det sätt som visas i fig. 3B. I fig. 3B markeras de jämna informationsorden med Ea och Eb och de udda informationsorden markeras med Oa och Ob. Dessa informationsord är således re- gistrerade i separat spår på bandet 14A och l4B. Det är tydligt att de udda och jämna informationsorden skall registreras i ett enda spår i successiva ordvis i serie kommande sändnings- block. Skarvningspunkten Ps når det stationära PCM-avspelnings- huvudet i tidpunkten TS. Av fig. 3B framgår att före tiden- TS, vilken motsvarar redigerinqspunkten, kommer jämna och ud- da informationsord att reproduceras från bandet 14A. Efter ti- den Ts, som motsvarar redigeringspunkten, kommer jämna och udda informationsord att reproduceras från spåret l4B. När ud- da informationsord Oh reproduceras från bandet l4B kommer till följd av fördröjningskretsen 9 de jämna informationsord som då ligger i tidslinje med förutnämnda ord att vara de för- dröjda jämna informationsorden Ba som har reproducerats från bandet l4A och har fördröjts med K tidsenheter.

Om ett korrigerat (eller korrekt) informationsord som reprodu- cerats antingen från bandet 14A eller bandet l4B skrivs iU0m 1:7: så kommer, eftersom de reproducerade udda informa- tionsorden inte utsätts för någon fördröjning i avkodningsap- paraten i fig. 2, de reproducerade udda informationsorden fö- re redigeringspunkten TS att markeras med ÅÖa7 medan de udda informationsord som följer efter rediqeringspunkten TS kommer 454 228 16 att markeras med ÅÖÉY. Dessa udda informationsord matas till felkompenseringskretsen ll. Pâ grund av fördröjnings- kretsen 9 kommer korrigerade (eller korrekta) jämna infor- mationsord ÅÉa7 att erhållas från bandet 14A fram till dess den fördröjda redigeringspunkten TS uppnås. Denna för- dröjda redigerinqspunkt är fördröjdfii förhållande till re- digeringspunkten TS med K tidsenheter såsom framqâr av fig. 3C. Under intervallet från redigeringspunkten TS till den fördröjda redigeringspunkten Tsk. existerar samtidigt infor? mation som härleds från båda magnetbanden 14A och l4B. Under detta intervall kommer således jämna informationsord ¿Éa“, som reproducerats från bandet 14A att existera samtidigt med udda informationsord ¿Öb7 som reproducerats från bandet l4B.

Givetvis är dessa informationsord bärledda från olika källor och existerar samtidigt på grund av fördröjningskretsen 9.

Det inses att multipla fel förekommer vid redigeringspunkten TS och att på likartat sätt multipla fel förekommer vid den fördröjda redígeringspunkten TS. Vidare inses att multipla fel kan förväntas i närheten av redigeringspunkten och den fördröjda redigeringspunkten. Dessa sektioner med multipla fel definieras av områdena (TS -g() till (TS +°() och (Tsk -QC) till (Tsk +-¿(). I dessa sektioner eller områden med multipla fel kan förväntas att felförekomsten i de re- producerade udda och jämna informationsorden kommer att över- skrida felkorrigeringsförmâgan för felkorrigeringsavkodarna 8A och 8B. Närmare bestämt förväntas ej korrigerade udda in- formationsord i den sektion som omger redigeringspunkten TS medan ej korrigerade jämna informationsord förväntas i den med multipla fel bemängda sektionen som omqer den fördröjda redigeringspunkten Tsk. Emellertid kommer korrekta jämna in- formationsord [Éa7 att matas genom felkompenseringskretsen ll i den med multipla fel bemängda sektion som omger redigerings- punkten TS och korrekta udda informationsord jÖá7 kommer att matas till felkompenseringskretsen i den med flera fel bemäng- da sektion som omger den fördröjda redigeringspunkten Tsk. 454 228 Fördröjninqen K väljes så att de respektive med multipla fel bemängda sektionerna inte överlappar varandra. Närmare bestämt överlappar den med multipla fel bemängda sektion som omger redigeringspunkten TS inte något parti av den med mul- tipla fel bemängda sektion som omger den fördröjda redigerings- punkten Tsk. Vidare är längden 2 för varje med multipla fel bemängd sektion en funktion av omfattningen av det förväntade felet och felkorrigeringsförmågan av den använda felkorrige- ringskoden. ' Som framgår av fig. 3D matas korrekta, från bandet 14A repro- ducerade jämna informationsord [Éá7 till felkompenseringskret- sen ll ända tills punkten (Tsk - Q( ) uppnås. Från interval- let (TS ~ p( ) till (Tsk -°( ) kan korrekta udda informations- ord inte härledas från bandet 14A. Således kompenserar felkom- penseringskretsen ll för sådana ej korrigerade udda informa- tionsord genom att interpolera intilliggande jämna informa- tionsord 1Éa7 i och för bildning av approximerade, korrekta udda informationsord O'a. Fram till dess punkten (TS -e{ ) uppnås kan korrekta jämna och udda informationsord [Éa7 och ÅÖ;7 frambringas av den i fig. 2 visade avkodningsapparaten.

Från punkten (TS -o( ) till punkten (Tsk -ø( ) kan korrekta jämna informationsord [E37 reproduceras från bandet 14A men kom- penserade eller approximerade udda informationsord O'a måste frambringas.

Från punkten (TS +°( ) och framåt kan på likartat sätt udda informationsord ZÖá7 reproduceras från bandet l4B och matas till felkompenseringskretsen ll med avkodningsapparaten i fig. 2. Från punkten (TS +°( ) till punkten (Tsk +e{ ) härleds emel- lertid jämna informationsord från bandet l4B. Således fram- bringar felkompenseringskretsen ll approximerade korrekta jämna informationsord genom att interpolera intilliggande ud- da informationsord ÅÖÉ7. Dessa approximerade eller kompensera- de jämna informationsord visas i fig. 3E såsom E'b. Från punk- ten (Tak +=( ) och framåt, dvs. efter slutet av den fördröjda, med flera fel bemängda sektionen kan korrekta jämna och udda 454 228 18 informationsord [åh] och [Öb7 reproduceras från bandet 143.

Av fig. 3C framgår att från redigeringspunkten TS och framåt kan givetvis några udda informationsord inte längre frambring- as från bandet 14A. Från den fördröjda redigeringspunkten Tsk och framåt kan på likartat sätt inte heller några jämna in- formationsord härledas från bandet 14A och matas till felkom- penseringskretsen ll. Från punkten (TS +o( ) till (Tsk -0( ) existerar samtidigt felkorrigerade jämna informationsord [E§7, som reproducerats från bandet 14A, och felkorrigerade udda in- formationsord ¿Öb7, som reproducerats från bandet l4B. I det- ta omrâde existerar även samtidigt approximerade eller inter- polerade udda informationsord O'a, som härleds från bandet 14A, samt approximerade eller interpolerade jämna informations- _ ord E'b, som härleds från bandet l4B. I detta område, i vilket datainformation från båda banden samtidigt existerar är det fördelaktigt att blanda eller gradvis blanda datainformation från bandet 14A med datainformation från bandet l4B. Närmare bestämt är det fördelaktigt att gradvis minska eller dämpa da- tainformation som härleds från bandet l4B medan samtidigt da- tainformation,som härleds från bandet l4B, gradvis ökas. Denna operation benämnes korsdämpninq (cross-fading) och lämpliga korsdämpningskretsar kan vara kopplade till utgången 13 (fig. 2) för att gradvis växla över de reproducerade PCM-signalerna från bandet 14A till bandet l4B i omrâdet (TS + 0() till (Tsk - CK ). Denna korsdämpningsoperation begränsar i största möjliga utsträckning i signalerna förekommande diskontinuiteter, vilka annars kan förekomma vid redigeringspunkten TS. Således medför korsdämpningsoperationen att man får en audiosignal, som har i huvudsak ej förnimbara störningar eller diskontinuiteter, vilka är orsakade av redigeringen av banden 14A och l4B.

I fig. 4 visas en utföringsform av felkorrigeringskodare 4A och 4B, vilka kan användas i den i fig. l visade apparaten.

Fig. 4 visar även en utföringsform av en jämn/udda-fördelnings- krets 3 som i likhet med vad som visas kan innefatta lämpligt grupperade ledare för koppling av de jämna informationsorden SW0 och SW2 till den övre gruppen av utgångar från fördelninge- kretsen och för koppling av de udda informationsorden Swl och 454 228 19 SW3 till den undre gruppen av utgångar. Såsom ett exempel an- tages att varje sändningsblock bildas av fyra informationsord.

Naturligtvis kan om så önskas vilket antal 2N som helst av in- formationsord kombineras med M felkorriqeringsord i ett sänd- ningsblock.

Om numret på varje sändningsblock betecknas med n ( n = l, 2, 3,...), så kommer en sekvens av jämna informationsord Wqn att representera de jämna informationsorden SW0, en sekvens av in- formationsord W att representera de jämna informations- 4n + 2 -orden SW2, en sekvens av udda informationsord W4 att n+l representera de udda informationsorden Swl och en sekvens av udda informationsord W4n + 3 att representera de udda informa- tionsorden SW3. För block nr. 0 ( n = 0) respresenteras säle- des SW0 av det jämna informationsordet Wo, SW2 representeras av det jämna informationsordet W2, Swl representeras av det ud- da informationsordet Wl och SW3 representeras av det udda in- formationsordet W3. De udda informationsorden Swl och SW3 för- dröjs i fördröjningskretsen 51 respektive 52, vilka vardera ger en fördröjning på K tidsenheter. De ofördröjda jämna in- formationsorden matas till felkorrigeringskodaren 4A och de fördröjda udda informationsorden matas till felkorrigeringsko- daren 4B.

Som framgår av fig. 4 har båda felkorrigeringskodarna i huvud- sak samma konstruktion och samma hänvisningssiffror används för att identifiera mot varandra svarande komponenter i varde- ra enheten. En paritetsordgenerator 15, vilken visas såsom en exklusiv-ELLER-krets, matas med successiva bitar av informa- tionsorden SWO och SW2 för att av dessa bilda ett paritetsord.

Detta paritetsord beskrivs som ett P-paritetsord. Paritets- ordgeneratorn 15 alstrar en sekvens av P-paritetsord P4n såsom gensvar på de jämna informationsorden och ett udda P-paritets- ord, vilket representeras av sekvensen P4n + 1, alstras såsom gensvar på de udda informationsorden. De jämna informationsor- den W4n och W4n + 2 jämte det jämna P-paritetsordet P4n bildar ett P-underblock. På samma sätt bildar de udda informationsor- 454 228 20 den W4n + 1 och W4ü + 3 tillsammans med det udda ?-paritets- ordet P4n + 1 ett udda P-underblock. De respektive dataorden, dvs. informations- och paritetsorden i varje P-underblock in- terfolieras med varandra medelst fördröjningskretsar 161 och 162. Närmare bestämt fördröjs inte de jämna informationsorden Wên medan de jämna informationsorden Wên + 2 fördrñjs med d tidsenheter i fördröjningskretsen 161 och P-paritetsordet P4n 2. På lik- artat sätt sker i den udda felkorrigeringskodaren 4B ingen- fördröjs med 2d tidsenheter i fördrñjningskretsen 16 fördröjning av de udda informationsorden Wên + 1 medan de ud- da informationsorden W4 fördröjs med d tidsenheter i för- dröjningskretsen 161. Pïpårâtetsordet P4n + 1 fördröjs med 2d tidsenheter i fördröjningskretsen 162. Således fördröjs data- orden i varje P-underblock selektivt i och för bildning av ett interfolierat P-underblock. Närmare bestämt består det jämna interfolierade P-underblocket av jämna informationsord W4n och un - zar På samma sätt består det udda interfolierade P-underblocket av W4(n _ d) + 2 tillsammans med P-paritetsordet P informationsord W4n + 1 och W4(n _ ä) + 3 tillsammans med pa- ritetsordet P4(n _ zd) + 1.

VArje interfolierat P-underblock kodas ytterligare och ännu ett paritetsord alstras såsom gensvar på varje dataord som innehåller det interfolierade P-underblocket. I felkorrige- ringskodaren 4A mottager närmare bestämt en annan paritetsord- generator 18, vilken schematiskt visas såsom en exk1usivt-EL- LER-krets, de interfolierade dataorden som ingår i det jämna P-underblocket för att ta som gensvar härpå frambringa ett Q-paritetsord betecknas Q4n. På samma sätt alstrar i felkorri- geringskodaren 4D en'Q-paritetsordgenerator 18 ett Q-paritets- ord Q4n-+ 1 såsom gensvar på de interfolierade dataord som in- går i det udda P-underblocket. De interfolierade orden i det jämna P-underblocket jämte det jämna Q-paritetsordet, som alstrats såsom gensvar härpå, bildar ett jämnt Q-underblock.

' Orden i detta Q-underblock är interfolierade genom att varje ord fördröjes selektivt. Pâ motsvarande sätt bildar orden i det udda interfolierade P-underblocket jämte det såsom gensvar 454 228 21 härpâ alstrade Q-paritetsordet ett udda 0-undorblock. Orden i det udda Q-underblocket är interíolierade genom att orden fördröjes selektivt. I det jämna Q-underblocket är närmare be- stämt det jämna informationsordet W inte fördröjt. Det jäm- 41% (n _ d) _ 2 fördröjs i en fördröjnings- krets 171 med (D - d) tidsenheter för att således bilda det jämna informationsordet W4(n _ D) + 2. P-paritetsordet na informationsordet wå P4(n - 2d) fördröjes med 2(D - d) tidsenheter i en fördröj- ningskrets 172 för att på så sätt bilda det fördröjda P-pari- tetsordet P4(n _ 2D). Slutligen fördröjs Q-paritetsordet Oén med 3(D - d) tidsenheter i en fördröjningskrets 173 för att bilda det fördröjda Q~paritetsordet Q4(n _ 3D _ 3d). Dessa selektivt fördröjda ord i det jämna Q~underblocket interfo- lieras således och ger upphov till ett jämnt, interfolierat Q- -underblock som består av jämna ordsekvenser SWO och SWI2, en jämn P-paritetsordsekvens SPIO och en jämn Q-paritetsordsek- vens SQIO.

Det inses att i felkorrigeringskodaren 4B fördrñjs de ord som ingår i det udda Q-underblocket selektivt medelst fördröjnings- kretsar 171, 172 och 173 för att bilda ett udda, interfolierat Q-underblock. Närmare bestämt utgöres det udda, interfolierade Q-underblocket av udda informationssekvenser Swl och SWl3, vil- ka skrives såsom udda informationsord W4(n _ K) + 1 och W4(n _ D _ K) + 3, P-paritetsordsekvensen SPll, vilken skrivs såsom P4(n _ 2D _ K) _ 1 samt Q-paritetsordsekvensen SQll, vilken skrivs såsom Q4(n _ BD + 3d _ K) + 1.

I ovanstående uttryck är K) D > d. Vidare är K > 3(D - d).

De jämna och udda interfolierade Q-underblocken matas till fel- detekteringskodgeneratorn 6, vilken i fig. 4 visas vara en CRC- -ordgenerator. Sålunda användes de interfolierade informations- och felkorrektions- (tnex. paritets-)orden till att bilda ett cykliskt redundanskontrollkodord. Detta CRC-ord tillsammans med de interfolierade orden som bildar de udda och jämna Q- -underblocken kombineras med ett icke visat synkroniserings- 454 228 22 ord för att bilda ett sändnínqsblock.

En annan utföringsform som kan användas istället för den i fig. 4 visas i fig. S. Arrangemanget i fig. 5 är likartat det i fig. 4 med undantag av att de fördröjningskretsar som an- vändes för att åstadkomma en tidsfördröjning på K tidsenheter i det udda, interfolierade Q-underblocket är anslutna till ut- gången av felkorrigeringskodaren 4B snarare än till denna in- gång. ' I de i fig. 4 och 5 visade utföringsformerna är feldetekte- ringskodgeneratorn 6 utvisad såsom en CRC-kodordgenerator. Det inses att den cykliska redundanskontrollkoden enbart är ett ex- empel på en feldetekteringskod som kan användas tillsammans med föreliggande uppfinning. I CRC-koden är de åtta dataord som ingår i ett enda sändningsblock uttryckta såsom ett no- lynom över GE(2), som är ett Galoisfält. Detta polynom divi- deras med ett bestämt genereringspolynom för att bilda en rest, som adderas till sändninqsblocket såsom CRC-kodordet.

När detta sändningsblock mottages eller reproduceras från ett registreringsmedium bildas ett polynom av de reproducerade data- och CRC-orden och detta polynom divideras med samma ge- nereringspolynom som utnyttjades i CRC-generatorn. Om det in- te uppstår någon rest vid denna division kan man dra den slut- satsen att sändningsblocket icke innehåller något fel. Om det emellertid uppstår en rest så innehåller sändningsblocket åt- minstone ett fel. Om det i en CRC-avkodare detekteras ett fel i sändningsblocket sänds en felflagga eller felmarkering, som är associerad med varje dataord. Om så önskas kan den teknik som beskrives i den amerikanska patentskriften 3l,O30, ingiven den 18 april 1979, användas enligt vilken markering sker av de enskilda felbehäftade dataorden.

Om man antar att K = 55, D = 16 och d = 2, så kommer för varje sändningsblock nr. n (n = -l, 0,1, ... 55) dataorden SWO, Swlz, SPl0, SQIO, SW1, SW¿1, SPll och SQll, vilka bildas av felkor- rigeringskodarna - 4? och vilka utgör varje sändnings- 454 228 23 ¿ block, att bildas av udda och jämna informations- och pari- tetsord på det sätt som framgår av tabellen i fig. 6. I ex- empelvis sändningsblocket nr. 0 sänds PCM-orden WO, W_62, -128' Q-168' P_347 och Q_387. Tillsammans med dessa dataord sänds ett lämp- W_219 och W_28l tillsammans med paritetsorden P ligt CRC-kodord och ett synkroniseringsord. Samtliga dessa ord sänds ordvis i serie i och för registrering på ett lämp- ligt registreringsmedium. Fig. 7 visar de i serie sända orden som bildar sändningsblocket nr. 0 (n = 0). - En utföringsform för en avkodningskrets, som kan användas för att återvinna de informationsord som sänds eller registreras i den kodade form som apparaten i fig. 4 tillhandahåller vi- sas i fig. 8. Denna apparat innefattar en CRC-kontrollkrets 7 och felkorrigeringsavkodare 8A och 8B, vilka visas i närmare É detalj. Det antages att det ordvis i serie sända eller registre- I rade sändningsblocket mottages eller reproduceras och att se- rieorden omvandlas och framlägges såsom ett flertal parallel- la ord. Närmare bestämt framlägges det jämna interfolierade Q- -underblocket, som består av jämna informationsordsekvenser SWO och SWl2, P-paritetsordfrekvensen SPl0 och Q-paritetsord- sekvensen SQl0 ordvis parallellt medan det udda, interfoliera- de Q-underblocket, som bildas av udda_informationsordsekvenser Swl och SWl3 tillsammans med den udda P-paritetsordsekvensen SPl1 och den udda Q-paritetsordsekvensen SQll, framlägges ord- vis parallellt. Vidare framlägges CRC-ordet. Samtliga dessa dataord matas till CRC-kontrollkretsen 7 i vilken ett fel i det mottagna sändningsblocket detekteras. Om ett fel i ett sändningsblock detekteras på det ovan beskrivna sättet eller på det sätt som beskrives i nämnda amerikanska patentansökan ställs en felmarkering som är associerad med samtliga, eller med valda, mottagna dataord. Dessa felmarkeringar represente- ras av de i den streckade linjen som förekommer vid utgången från CRC-kontrollkretsen. De interfolierade dataorden, vilka bildar det jämna Q-underblocket, jämte deras associerade fel- markeringssignaler matas till felkorrigeringsavkodaren 8A och de interfolierade dataorden som ingår i det udda Q-underblock- 454 228 24 et jämte dessa ord som associerar felmarkeringssignaler matas till felkorrigeringsavkodaren 8B.

De interfolierade dataorden som bildar det jämna Q-underblock- et fördröjes selektivt i tidsfördröjningskretsar l9l, 192 och l93 i och för de-interfoliering av dessa dataord. De fördröj- ningar som fördröjningskretsarna 191-193 tillhandahåller är omvänt relaterade till de fördröjningar som fördröjningskret- sarna 171 - 173 i felkorrigeringsavkodaren 4A tillhandahåller.

De jämna informationsorden som ingår i sekvensen SWO, vilka inte utsätts för någon fördröjning i kodaren, utsätts för den största fördröjningen 3(D - d) i fördröjningskretsen 191. De jämna informationsorden som ingår i sekvensen SWi2 utsätts i kretsen 192 för en fördröjning på 2(D - d). De i sekvensen SPIO ingående P-paritetsorden utsätts för en fördröjning på (D - d) i fördröjningskretsen 193. De i sekvensen SQl0 ingåen- de Q-paritetsorden, vilka utsattes för den största fördröj- ningen i kodaren 4A, utsätts inte för någon fördröjning i av- kodaren 8A. Således tjänstgör fördröjningskretsarna 191 - 193 till att de-interfoliera eller bryta upp de dataord som bil- dar det jämna Q-underblocket. Sådana uppbrutna dataord matas till en Q-paritetsavkodare 20 såsom sekvenser Swlo, Swloz.

SPIOO och SQIO. Dessa dataord uppvisar i huvudsak samma tids- linje som de dataord uppvisar, vilka matades till paritetsord- generatorn 18 i kodaren 4A.

I felkorrigeringsavkodaren 8B har fördröjningskretsarna 191 - 193 samma funktion som i kodaren 8A, dvs. att bryta upp eller de-interfoliera de dataord, som bildar det udda Q-underblocket.

Dessa uppbrutna dataord, som består av udda informationsord som ingår i sekvenserna efter SW .ll orden som ingår i sekvensen SPl0l och de udda Q-paritetsorden och SWIO3, de udda P-paritets- som ingår i sekvensen SQll, matas till Q-paritetsavkodaren 20 på i huvudsak samma tidslinje som de dataord har, vilka mata- des till Q-paritetsordgeneratorn 18 i kodaren 4B.

De respektive Q-paritetsavkodarna verkställer en felkorrige- 454 228 25 ringsavkodningsoperation för att korrigera de felbehäftade dataord, vilkas associerade felmarkerings- eller flaggsigna- ler är ställda. Exempelvis kan de uppbrutna dataorden som in- går i sekvenserna Swlo, Swloz, SPIOO och S010, vilka matas till Q-paritetsavkodaren 20 i felkorrigeringsavkodaren 8A representeras av dataorden W4(n _ 3D + 3d)' W4(n _ 3D + zd) + 2, P4(n - 3D + d) °°h Q4(n - 3D + 3d). Dessa dataord sum- meras, exempelvis genom modulo-2-addition, för erhållande av ett syndrom. Detta syndrom användes därefter till att korri- gera det felbehäftade dataordet som ingick i Q-underblocket.

När det felbehäftade ordet korrigeras nollställes dess asso- cierade felmarkeringssignal. Det är tydligt att eftersom fel- markeringssignalerna matas genom samma fördröjningskretsar 191 l93 tet dataord att âtföljas av sin associerade felmarkeringssig- som de genom vilka dataorden går så kommer varje uppbru- nal, vilken antingen kan vara ställd eller återställd beroen- de på huruvida ett fel i sändningsblocket, i vilket dataordet ingick detekterades. På likartat sätt arbetat O-paritetsavko- daren 20 i avkodaren 8B för att korrigera ett felaktigt data- ord för att nollställa den felmarkeringssignal som är associ- erad med detta ord.

Det är tänkbart att de i Q-underblocken ingående dataorden som matas till Q-paritetsavkodarna i avkodarna BA och 8B kan inne- hålla fel, som överskrider paritetsavkodarnas feldetekterings- förmåga. I detta fall kan ett eller flera av de dataord som bildas vid utgången från den jämna eller udda Q-paritetsavko- daren kvarstå okorrigerade. Det är tydligt att de dataord som bildas vid utgången från Q-paritetsavkodaren bildar ett inter- folierat P-underblock. De dataord som bildas vid utgången från Q-paritetsavkodaren i felkorrigeringsavkodaren 8A bildar såle- des ett jämnt, interfolierat P- underblock. De dataord som bildas vid utgångarna från Q-paritetsavkodaren 20 i felkorri- geringsavkodaren BB bildar ett udda, interfolierat P-under- block. Ett eller flera av dataorden i var och en av dessa in- terfolierade P-underblock kan vara felbehäftade, dvs. dessa 454 228 26 ord har inte korrigerats i Q-paritetsavkodaren. De interfo- lierade dataorden i P-underblocket de-interfolieras eller bryts upp med fördröjningskretsar 211 och 212. Dessa för- dröjningskretsar åstadkommer fördröjningar på 2d respektive d. Dessa fördröjningar är omvänt relaterade till fördröjning- arna i fördröjningskretsarna 161 och 162, vilka användes i felkorrigeringskodarna. Det inses att det jämna informations- ord som matas till fördröjningskretsen 211 i avkodaren 8A är °rdet Wun - sn + se.) det fördröjda informationsordet W4(n och att fördröjninqskretsen 211 avgef BD + ä). På likarta sätt är det jämna informationsord som matas till fördröjnings- kretsen 212 W4(n _ 3D + zd) + 2. rar ett fordrojt ord W4(n _ 3D + d) + 2. jämna informationsorden och även det jämna P-paritetsordet Denna fördröjningskrets alst- Sâledes ligger de vilka matas till P-paritetsavkodaren 22 samtliga i tidslinje med varandra och bildas av orden W4(n _ 3D + ¿), W4(n _ 3D + ä) 2 och P4( Enligt vad som tidigare omnämnts bil- + n - 3D + d)° dar dessa jämna informations- och P-paritetsord P-nndofbïoflket.

P-paritetsavkodaren 22 fungerar på ett sätt som är ,.tfl..Hr det enligt vilket Q-avkodaren 20 fungerar. Närmare bestämt summeras de till nämnda avkodare matade informations- och P- . -paritetsorden i och för bildning av syndrom, vilket använ- des för att korrigera det informationsord som har detekterats vara felbehäftat. Närmare bestämt korrigeras de informations- ord vilkas associerade felmarkeringssignaler är ställda. När ett felbehäftat informationsord korrigeras återställes dess associerade felmarkeringssiqnal.

En likartad felkorrigeringsoperation verkställes i P-paritets- avkodaren 22, som ingår i felkorrigeringsavkodaren 8B. Såle- des matas det uppbrutna udda P-underblocket till denna udda P-paritetsavkodare och korrigering sker av de informations- ord, vilka har detekterats vara felbehäftade. Vidare återstäl- les den felmarkering som är associerad med det felbehäftade ud- da informationsordet. 454 228 27 De korrigerade jäznna informationsordez; som bildas vid utqñjïganza från P-paritetsavkodaren 22 fördröjs med fördröjningskretsar- na 9l och 92, vilkar vardera uppvisar en tidsfördröjning på K.

De jämna informationsorden, som finns vid utgångarna från fördröjningskretsarna 91 och 92, ligger således i tidslinje med de korrigerade udda informationsorden, vilka bildas vid utgångarna av P-paritetsavkodaren 22. Jämn/udda-sammanställa- ren 10 omfördelar därefter dessa informationsord i successiv följd, dvs. 1 följden Wim, w4n + 1, malm, wên + 2 den wm *_ Dessa omfördelare, korrigerade informationsord matas till fel- kompenseringskretsen ll visad i fig. 8. Denna krets innefattar en interpoleringskrets ll', i vilken okorrigerade informations- ord kompenseras genom interpolering på det tidigare beskrivna sättet.

Av ovanstående beskrivning framgår det tydligt att om CRC-kon- trollkretsen 7 detekterar ett fel i ett mottaget sändningsblock och ställer samtliga felmarkörer som är associerade med dataor- den i detta block är det högst sannolikt att endast en felmar- kör kommer att vara ställd i det uppbrutna Q-underblocket som fördröjningskretsarna 191 - 193 matar till Q-paritetsavkodaren 20. Även om mer än en felmarkeringssignal beledsagar dessa uppbrutna dataord i Q-underblocket föreligger stor sannolikhet att endast en felmarkeringssiqnal kommer att vara ställd i det uppbrutna P-underblock som från fördrñjningskretsarna 211 och 212 matas till P-paritetsavkodaren 22. Genom att således an- vända en interfolierad kodningsteknik görs sannolikheten så liten som möjligt att okorriqerade fel, dvs. förekomst av fel som överskrider paritetsavkodarnas feldetekteringsförmåga.

I den i fig. 8 visade utföringsformen är fördröjningskretsarna 91 och 92 anordnade efter eller nedströms felkorrigeringsav- kodaren 8A för att avlägsna den tidsfördröjning som fördröj- ningskretsarna 51 och 52 i fig. 4 eller fördröjningskretsar- na 51 - 54 i fig. 5 âstadkom. Alternativt kan fördröjnings- kretsar finnas anordnade framför eller uppströms avkodaren 8A 454 228 28 på det sätt som visas i fig. 9 för att fördröja vart och ett av de dataord som ingår i det jämna, interfolierade Q-under- blocket, som ingår i det mottagna sändningsblocket.

Om man i enlighet med vad sonmförutsattesi det tidigare beskriv- na exemplet antar att K = 55, D = 16 och b = 2 så kommer i den i fig. 8 visade utföringsformen för sändningsblocket nr. n ( n = 102' Sfloo och SQIO, vilka matas till Q-paritetsavkodaren i felkorrige- 42, 43... 50, 51) de respektive sekvenserna Swlo, SW ringsavkodaren 8A, och sekvenserna Swll, SWl03 SP10l och S911, vilka matas till Q-paritetsavkodaren, som ingår i felkorrige- ringsavkodaren 8B, att bestå av de dataord, vilka visas i fig. 10. De horisontella streckade linjerna som förenar de jämna dataorden med varandra representerar mot varandra svarande jämna, uppbrutna O-underblock och de streckade horisontella linjerna som förenar de udda dataorden med varandra represen- terar de udda, uppbrutna Q-underblocken. När sändningsblocket nr. 42 mottages är de jämna dataord, som matas till Q-pari- tetsavkodaren 20, informationsorden W och W_6, P-paritets- 0 ordet P_l6 och Q-paritetsordet Q0. När detta sändningsblock nr. 42 mottages är de dataord som matas till den udda Q-pari- tetsavkodaren de udda informationsorden W_2l9 och W225, det udda P-paritetsordet P_295 och det udda Q-paritetsordet Q_2l9.

De snedgâende heldragna linjerna som förenar två informations- ord och ett P-paritetsord med varandra i fig. 10 represente- rar de uppbrutna P-underblocken som matas till P-paritetsav- kodaren 22. När sändningsblocket nr. 46 mottages matas till den jämna P-paritetsavkodaren de jämna informationsorden Wo och W2, vilka bildas vid utgângarna från den jämna Q-paritets- avkodaren när sändningsblocken nr. 42 och nr. 44 mottogs, och P-paritetsordet PG, som bildades vid utgången av den jämna Q- -paritetsavkodaren när sändninqsblocket nr. 46 mottogs. När detta sändningsblock nr. 46 mottages matas på samma sätt till den udda P-paritetsavkodaren udda infórmationsorden W_2l9 och W_2l7 samt det udda P-paritetsordet P_2l9. 454 228 29 Av den i fig. 10 visade tablån framgår det tydligt att varje informationsord och varje P-paritetsord ingår i två under- block: ett -underblock och ett P-underblock. Dessa paritets- underblock är oberoende av varandra varför, även om ett fel- aktigt ord förekommer i t.ex. Q~underblocket, och detta fel inte kan korrigeras, det felbehäftade ordet icke desto mindre kan korrigeras i P-underblocket.

Denna teknik att interfoliera informations- och fe1korrige:. ringsord så att varje informationsord ingår i två oberoende underblock är känd under beteckningen korsinterfolieringskod och denna uppvisar en mycket hög felkorrigeringsförmåga såsom framgår av det ovanstående.

De utföringsformer av felkorrigeringsavkodarna 8A och 8B som visas i fig. 9 och som avkodar informationsord, vilka har ko- dats i korsinterfolieringskod är av grundläggande, fundamental konstruktion. Olika modifieringar av dessa avkodare kan göras för att förbättra deras felkorrigeringsförmåga. Exempelvis kan den felkorrigeringsoperation som verkställes av Q-paritetsav- kodaren 20 och P-paritetsavkodaren 22 upprepas med ännu en uppsättning Q- och P-paritetsavkodaren. Sålunda kan en tillkom- man Q-paritetsavkodare anordnas och denna tillkommande Q-pa- ritetsavkodare matas med utgângs informationsord, vilka bil- dats i P-paritetsavkodaren 22 samt fördröjda utgångssignaler, som bildats av Q-paritetsavkodaren. Därefter kan de utsigna- ler som denna Q-paritetsavkodare framställer matas till en till- kommande P-paritetsavkodare tillsammans med fördröjda informa- tionsord, som bildas vid utgången från P-paritetsavkodaren 22.

I stället för att utnyttja en korsinterfolieringsavkodare för avkodning av kodade informationsorden kan en korsordsavkodare utnyttjas. Om ett fel förekommer i ett mottaqet sändningsblock så kommer den rest, vilken erhålles medelst CRC-kontrollkretsen 7 (beskriven ovan) att i korsordsavkodaren jämföras med ett tillkommande syndrom, vilket bildas genom division av syndro- met från antingen Q-paritetsavkodaren eller från P-paritetsav- kodaren_med genereringspolynomet. Denna jämförelse medför de- 454 228 30 tektering av det felaktiga dataordet i det mottagna sänd- ningsblocket. Enligt ännu en modifiering kan den nämnda kors- ordsavkodningstekniken kombineras med korsinterfolieringsav- kodaren för att uppnå felkorrigerinq.

Det sätt på vilket den i fig. 8 och 9 fungerar för att åter- vinna informationsord kommer att beskrivas med hänvisning till figurerna llA - llE. Informationsorden återvinna från ett redigerat band av den typ där TS representerar den tid-_ punkt då redigerinqspunkten uppnås. Signaler som reproduceras före tidpunkten TS erhålles från källan A medan signaler som reproduceras efter tidpunkten TS erhålles från källan B. Det förutsättes att dataord som innehåller sekvenserna SWO, SWl2, _SPl0, SQIO, Swl, SWl3, SPII och Sqll är kodade i den nämnda korsinterfolieringskoden som verkställes med de i fig. 4 och 5 visade_kodarna. Fig. llA representerar tidsförhållandet mel- lan de olika sekvenserna som matas till var och en Q-paritets- avkodarna. Med hänsyn till den fördröjning 3(D - d) som tids- fördröjningskretsen 191 tilldelar sekvensen SW0 är det såle- des tydligt att den fördröjda sekvensen Swlo är fördröjd med avseende på sekvensen SQIO med nämnda tidsfördröjning 3(D - d).

De sekvenser som visas med de streckade områdena matas till Q- -paritetsavkodarna från bandet l4B, medan de icke-streckade områdena representerar de sekvenser som matas till Q-paritets- avkodarna från bandet l4A. I tidpunkt TS som svarar mot redi- geringspunkten, matas således sekvenserna SQIO och SQll, vil- ka inte är fördröjda, till Q-paritetsavkodarna. Eftersom i det- ta ögonblick samtliga övriga sekvenser är fördröjda med olika belopp kommer dessa övriga sekvenser att vara bildade av data- ord, som reproduceras från bandet 14A. I fördröjningstidpunk- 'ten (D - d) reproduceras sekvenserna SPl00 och SPl0l från ban- det l4B. Vid en ännu senare fördröjningstidpunkt 2(D - d) re- produceras sekvenserna Swløz och SWl03 från bandet 14B. Vid fördröjningstidpunkten 3(D - d) reproduceras slutligen sekven- serna Swlo och Swll från bandet l4B. Denna fördröjningstid 3(D - d) är lika med intervalleta( . Under intervallet från TS till (TS +0( 1 är det tydligt att dataord, som reproduceras 454 228 D! |..| från båda banden, existerar samtidigt. Under detta intervall kommer således vissa av sekvenserna att reproduceras från bandet l4A medan vissa kommer att reproduceras från bandet l4B. Under detta intervall TS till (TS +a( 1 är de Q-under- block som matas till Q-paritetsavkodarna inte bildade av da- taord som reproduceras från samma band. Under detta interval kan således felkorrigering inte verkställas med Q-paritetsav- kodaren.

Efter felkorrigering fördröjs såsom omnämnts ovan de jämna nformationsorden med K tidsenneter i fördröjningskretsarna 1 och 92. De udda informationsorden fördröjs inte. Om hänsyn tages till denna fördröjning K visar fig. l effekten av den- na fördröjning K på sekvenserna Swlo och Swloz. Fig. llC visar att sekvenserna Swll och SWl03 inte utsätts för denna fördröj- ning K och figuren visar förhållandet mellan de jämna infor- mationsordssekvenserna, vilka är fördröjda, och de udda infor- mationsordsekvenserna. På grund av denna fördröjning K före- faller tidpunkten TS såsom en fördröjd tidpunkt Tsk och det är ty ligt att i intervallet från Tsk till (Tsk +a< ), vilket är lika med tidsfördröjningen 3(D - d), kommer jämna informa- tionsord som reproduceras från banden l4A och 143 att existera samtidigt. Q-paritetsavkodaren som matas med sådana jämna in- formationsord kan således inte verkställa korrekt felkorrige- ring under detta intervall. ?à grund av samexistensen av data som reproduceras från båda banden kan således felkorrigering av de udda informationsor- den inte erhållas under intervallet TS till (TS +-°( ), Lika- ledes kan felkorrigering av de jämna informationsorden inte erhallas under intervallet Tsk till (Tsk +c< ).

Om man antar att även om multipla fel intr"ffar i de dataord som reproduceras före tidpunkten TS så kommer felkorrigerings- förmågan för avkodarna i fig. 8 och 9 inte att överskridas, då kan korrekta jämna informationsord jÉa] och korrekta udda in- formationsord ÅÖà7, vilka erhålles från bandet 14A, erhållas. 454 228 32 Detta visas i fig. llD. Eftersom de jämna Q-underblocken reproduceras från bandet 14A i intervallet från tidpunkten TS till tidpunkten Tsk kommer felkorrigeringsavkodaren 8A att fungera så att den avger korrekta jämna informationsord [E37 under detta intervall. Från tidpunkten TS och framåt inne- håller det udda Q-underblocket dataord, vilka reproduceras från banden 14A och l4B. Varje udda O-underblock som återvin- nes från tidpunkten TS och framåt innehåller således samtidigt existerande datainformation som härleds från båda banden. Dêt- ta betyder att från tidpunkten TS och framåt kan korrekta ud- da informationsord inte återvinnas. Eftersom korrekta jämna informationsord jÉa7 reproduceras kan icke desto mindre app- roximativa udda informationsord O'a framställas med interpola- torn ll' t.ex. genom interpolering av intilliggande, korrekta informationsord i och för bildning av ett approximerat udda in- formationsord 0'a. I intervallet från TS till Tsk âtervinnes således såsom visas i fig. ll korrekta jämna informationsord samt bildas interpolerade udda informationsord.

Med avseende på de informationsord som återvinnes från bandet l4B är det tydligt att från tidpunkten (Tsk 4-g( ) och framåt reproduceras dataord endast från bandet l4B. Från denna tid- punkt och framåt bildas således direkta jämna informationsord ÄÉb7 och korrekta udda informationsord [Öb7. Eftersom varje udda Q-underblock som återvinnes från tidpunkten (TS +ç( ) och framåt innehåller dataord, vilka reproduceras enbart från ban- det l4B, kommer avkodaren BB att fungera så att den avger kor- rekta informationsord ÅÖB7 från denna tidpunkt. Eftersom emel- lertid inte något av de jämna Q-underblock, vilka återvinnes före tidpunkten (Tsk +°< ), innehåller dataord som reproduce- ras enbart från bandet l4B inses att korrekta jämna informa- tionsord Eb som härleds från bandet l4B inte kan framställas förrän då. I intervallet (TS +ç{ ) till Tsk-+°< ) kommer såle- des interpolatorn ll' att fungera så att den bildar approxima- rade korrekta jämna informationsord E'b genom att interpolera de alstrade udda informationsorden Åöbf. De korrekta udda in- formationsorden jöbf och de interpolerade, jämna informations- 454 228 33 orden E'b som härleds från bandet 143 i intervallet (TS +n( ) till (Tsk *'C{ ) visas i fig. llE. Under interval- let (TS + ) till (Tsk) existerar samtidigt informationsord, vilka härleds från banden 14A och 148. Under detta intervall verkställes således den ovan nämnda korsdämpningen så att blandning sker av den information som återvinnes från dessa band. Om informationsorden är PCM-signaler så kommer den au- dioinformation som âtervinnes från bandet 14A att blandas el- ler gå ihop med den audioinformation som återvinnes från ban- det l4B.

Den föregående diskussionen har koncentrerats på den med fle- ra fel bemängda sektionen i intervallet TS till (TS +ç( ) och i intervallet Tsk till Tsk 4-9< ). En del av denna med flera fel bemängda sektion sträcker sig även in i intervallet (TS - o( ) till TS och i intervallet (Tsk -c( ) till Tsk. I det förra intervallet âtervinnes korrekta jämna informations- ord [E37 och okorrigerade, udda informationsord kan bytas ut mot interpolerade udda informationsord O'a såsom beskrivits ovan i samband med fig. 3. På likartat sätt återvinnas i det sistnämnda intervallet korrekta informationsord ÄÖÉ7 medan de jämna informationsorden E'b måste interpoleras. I det sistnämn- da intervallet är det tänkbart att korrekta jämna informations- ord [Éa7 inte erhålles. Icke desto mindre kommer korsdämpning- en, åtminstone under intervallet TS +a( ) till (Tsk -OC ) att medföra att datainformation från banden 14A och l4B blandas eller förs ihop tillfredsställande.

I fig. 12 visas felkorriqeringskodaren 4A för användning till- sammans med en sekvens inqångsinformationsord, vilka består av tolv ord och vilka representeras av sekvenserna SW0, SWl,...

Swlo och Swll. Jämn/udda-fördelningskretsen 3 fördelar dessa informationsord i ett jämnt underblock bestående av jämna in- formationsord och i ett underblock bestående av sex udda infor- mationsord. Den i fig. 12 visade utförinqsformen är likartad 454 228 34 med den i fig 4 med andantag a <2 att varje underblock i ut- föringsformen enligt fig. 4 består *v två informationsord, medan varje underblock i utförinqsformen enligt fig. 12 be- står av sex informationsord. Den i fig. 12 visade utförings- formen fungerar icke desto mindre på i huvudsak samma sätt som den, vilken beskrivits i samband med fig. 4.

I den i fig. 12 visade utffiringsformen består det av felkor- rigeringskodarna 4A och 4B bildade sändningshlocket av to1\7 informationsord, fyra paritetsord, CRC-kodordet och ett syn- kroniseringsord. I utföringsformen i fig. 12 är således N = 6 och M = 2. Det inses att en avkodare, som är likartad den i fig. 8 och 9 men som är kompatibel med den i fig. 12 visa- de kodaren, kan användas för att i huvudsak återvinna de ur- sprungliga informationsorden.

I de ovan beskrivna utföringsformerna av felkorrigeringsko- daren har antagits att en l-till-2N-kanalomvandlare 2 (fig. l) omvandlar en enda kanal med i serie kommande informations- ord till 2N parallella kanaler, varvid de N jämna informa- tionsorden i parallell form fördelats till felkorrigerings- kodaren 4A, medan de N udda informationsorden i parallell form fördelats till felkorrigeringskodaren 4B. Fig. 13 visar en alternativ utföringsform i vilken sekvensen av informa- tionsord fördelas till N parallella kanaler, varvid under en tidsperiod N parallella jämna informationsord föreligger och under den påföljande tidsperioden N udda informationsord fö- religger. Istället för att förelägga N jämna informations- ord och N udda informationsord samtidigt såsom i de ovanstå- ende utföringsformerna föreläggs N jämna informationsord, vilka åtföljs av N udda informationsord, varigenom jämna och udda informationsord förelägga omväxlande. I den i fig. 13 visade utföringsformen anordnas två parallella kanaler Swol och SW23, varvid kanalen Swol matas med successiva informa- tionsord Wên och W4 under successiva tidsstyrningsperio- n + l 23 matas med informationsorden W4n + 2 under successiva tidsstyrningsperioder. För enkelhets der och kanalen SW och W4n+3 454 228 35 skull kan antagas att under de jämna tidsstyrningsperioderna föreligger informationsorden W4n och W¿n + 2 i kanalerna Swol respektive SW23 medan under de udda tidsstyrningspe- och W rioderna informationsorden W 4¶ + 3 föreligger i A 4n + 1 kanalerna SWO1 respektive SW23.

I den i fig. 13 visade utföringsformen är felkorriqeringsko- daren 4 likartad med antingen felkorrigeringskodaren 4A el- ler felkorrigeringskodaren 43 i fig. 4 och 5. Under de jäm-- na tidsstyrningsperioderna behandlar således kodaren 4 de jämna informationsorden på exakt samma sätt som beskrivits ovan i samband med kodaren 4A i t.ex. fig. 5. Under de udda tidsstyrningsperioderna behandlar kodaren 4 de udda informa- tionsorden på i huvudsak samma sätt som kodaren 4B i fig. 5.

Under varje jämn tidsstyrningsperiod bildar således kodaren 4 ett jämnt, interfolierat Q-underblock som består av två in- terfolierade jämna informationsord, ett interfolierat P-pa- ritetsord och ett Q-paritetsord. Under varje udda tidsstyr- ningsperiod avger kodaren 4 ett udda interfolierat Q-under- block, som består av två interfolierade udda informationsord, ett interfolierat P-paritetsord och ett Q-paritetsord.

De successiva jämna och udda Q-underblocken från kodaren 4 matas ordvis parallellt till en omkopplingskrets 23. Denna om- kopplingskrets visas schematiskt bestå av ett flertal rörliga kontakter, vilka vardera är kopplad för att mottaga varsitt interfolierat ord i de Q-underblock som matas till kontak- terna och varje rörlig kontakt kommer valfritt till ingrepp med den ena av två fasta kontakter. De två fasta kontakterna bildar ett par i vilket den ena kallas den jämna kontakten och den andra den udda. En icke visad omkopplingsstyrsignal styr omkopplingskretsen 23 så att under varje jämn tidsstyr- ningsperiod samtliga rörliga kontakter ligger i ingrepp med sina jämna fasta kontakter och så att under varje udda tids- styrningsperiod samtliga rörliga kontakter ligger in ingrepp med sina udda fasta kontakter. Som framgår av figuren är de udda fasta kontakterna kopplade till tidsfördröjningskretsar 5 - 5 vilket innebär att de ord, som bildar varje udda Q- l 4 454 228 36 -underblock fördröjs med K tidsenhecer. Den i fig. 13 visade kodaren avger således vid den övre gruppen av utgångar inter- folierade jämna Q-underblock vilkas enskilda ord består av sekvenserna SW0, Swlz, SPIO och S010. Vid den undre grunpen utgångar avger kodaren udda interfolierade Q-underblock som vart och ett består av sekvenserna SW SW , SP. och SO .. l' 13 ll 'li I den i fig. 13 visade utföringsformen alstras således samma sändningsblock som alstrades i utföringsformen i fiq. 5. Lämp- liga lagríngsanordningar, t.ox. skiftregister eller dylikt, kan vara anslutna till utgångarna i utföringsformen enligt fig. 13 för att åstadkomma riktig tidsstyrningssynkronism mel- lan de jämna och udda Q-underblocken. Kodarna 4A och 4B i de utföringsformer som beskrivits i samband med figurerna 4, 5, 12 och 13 arbetar med korsinterfolieringskod. Fiq:hl4 visar en felkorrigeringskodare 4A och 4B som innefattar matriskodare 24, i synnerhet kodare som arbetar med b-gränskod (b-adjacent- -kod). Varje b-gränskodare alstrar ett P-paritetsord och ett Q-paritetsord. Kodaren 24, som ingår i den jämna felkorrige- ringskodaren 4A alstrar jämna paritetsord P 4n' vilka kan skrivas såsom P = W + W 4n 4n + 2' P-paritetsorden P4n matas till tidsfördröjningskretsen 172 i 4n vilken de fördröjs med 2D tidsenheter. Kodaren 24, som ingår i den udda felkorrigerinnskodaren 4B, alstrar P4(n_k) + 1 pa- ritetsord, vilka kan skrivas såsom Fun-k) + 1 =W4(n-k) + 1 + “ïun-k) + s.

Dessa paritetsord matas till tidsfördröjningskretsen 172. Det inses att kodarna 24 kan alstra P-paritetsorden på samma sätt som beskrivits ovan i samband med P-paritetsgeneratorn l5.

Kodarna 24 alstrar även Q-paritetsord, vilka kan skrivas såsom _ 2 Q4n _ T W4n ca TW4n+2 _ 2 Qun-k; + 1 “ T ”Hun-ka + 1 (5 TWun-k) + a.

I ovanstående ekvationer representerar T en genereringsmatris (16 x 16) när varje informationsord består av 16 bitar. Således 454 228 37 kan T skrivas såsom: \ / 0 0 ; . . . . ¿ . O gO gl g2 T " Iis ' _ Ä gl5 \ I I den GÜÛ r som: I den tonde föregående matrisen ingår gi i genereringspolynomet vilket är ett polynom över GF(2), som kan skrivas så- l5“ za gi xl i=O G(x) = 90 = g15 = 1 ovanstående matrisen är Ils en identitetsmatris av fem- graden.

Fördröjningskretsarna 171 - 173 i felkorrigeringskodarna 4A och 4B användes för att interíoliera informations- och pari- tetsorden. Det av kodaren 4A bildade jämna underblocket och det av kodaren 4B bildade udda underblocket matas till CRC- -generatorn 6 och de därvid bildade jämna och udda under- blocken jämte CRC-kodordet och ett synkroniseringsord kombi- neras med varandra för att bilda sändningsblocket.

Fig. 15 visar en utföringsform av felkorrigeringsavkodare 8A och BB, vilka är kompatibla med de i fig. 14 visade koderna. 454 228 se Varje felkorrigeringskodare innefattar en b-gränsavkodare 25, som mottager det uppbrutna Q-underblocket och korrigerar fel- behäftade dataord om CRC-avkodaren 7 indikerar att ett fel förekommer i det mottagna sändningsblocket. Om tvâ informa- tionsord i ett och samma uppbrutet Q-underblock indikeras va- ra felbehäftade kan b-gränsavkodaren 25 korrigera båda orden. b-gränskoden har en symbol på GF(2b), vilket är ett Galois= fält som har (Zb)-element. b-gränskoden är en generisk be- nämning pâ koder vilka medger korrigering av fel i en bitgrupp.

Den generaliserade Hamming-koden, Reed-Solomon-koden är exem- pel på b-gränskoder och är även matriskoder. Trots att b- -gränskoden kräver förhållandevis invecklade kretsar erbju~ der denna kod icke desto mindre mycket hög felkorrigerings- förmåga.

Om den i fig. 14 visade kodaren användes för registrering av PCM-signaler på ett band som redigeras kan information som finns registrerad på vardera sidan om redigeringspunkten reproduceras på samma sätt som beskrivits ovan i samband med fig. ll. Eftersom felkorrigeringsförmågan hos b-gränskoden är fördelaktigt stor är det möjligt att korrigera vissa fel, som kan finnas i intervallet från TS till (TS + ), vars tids- varaktighet nu är lika med 3D, samt i intervallet från Tsk till (Tsk + ).

Claims (30)

454 228 :e 'i PATENTKRAV

1. Sätt att överföra en sekvens av digitala ord genom att forma orden till ett sändningsblock, k ä n n e t e c k n a t av uppdelning (2, 3) av informationsordet i en sekvens med udda informationsord och en sekvens med jämna informationsord. tidsförskjutning (5) av de uppdelade udda och jämna informa- tionsorden relativt varandra med ett förutbestämt belopp, kod- ning (4B) av de udda informationsorden i en felkorrigeringsr kod, separat kodning (4A) av de jämna informationsorden i en felkorrigeringskod, samt kombinering av de kodade tidsför- skjutna udda och jämna informationsorden till sändningsblock (swo. swlz, S910, som, swl, swl3. svll, son).

2. Sätt enligt krav l, varvid nämnda sekvens av digitala informationsord bildas av 2N informationsord och var och en av nämnda sekvenser av udda och jämna informationsord bildas av N informationsord, k ä n n e t e c k n a t av att kodningen av de udda respektive jämna ínformationsorden i en felkorrige- ringskod innefattar alstring av ett felkorrigeringsord (P: Q) såsom gensvar på nämnda N informationsord, interfoliering (16: 17) av de N informationsord och felkorrigeringsordet, samt in- sättning av de interfolierade orden i sändningsblocket.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att interfolieringen innefattar fördröjning av de enskilda N in- formationsorden och av felkorrigeringsordet med förutbestämda fördröjningstider (161, 162; 171, 172, 173%

4. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att alstríngen av ett felkcrrigeringsord innefattar alstring av ett paritetsord (P: Q) såsom gensvar på nämnda N informations- ord.

5. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att kod- ningen av de udda respektive jämna informationsorden i en fel- korrigeringskod vidare innefattar alstring av ett andra fel- 454 228 H9 korrigeringsord (Q) såsom gensvar på de interfolierade N in- formationsorden och det förstnämnda felkorrigeringsordet (P) samt tillkommande interfoliering (171, 172, 173) av de N in- formationsorden och de första (P) samt andra (Q) felkorrige- ringsorden samt insättning av de tillkommande interfolierade orden i sändningsblocket.

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att interfolieringen vidare innefattar fördröjning av de enskilda interfolierade N informationsorden, det första felkorrige- ríngsordet (P) och det andra felkorrigeringsordet (Q) med förutbestämda fördröjningstider' BD-d), 2(D-d), 3(D-dil.

7. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att alstringen av det andra felkorrigeringsordet (Q) innefattar alstring (18) av ett andra paritetsord (Q) såsom gensvar på de interfolierade N informationsorden och det första felkorrige- ringsordet (P).

8. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att kod- ningen av de enskilda udda och jämna informationsorden i en felkorrigeringskod innefattar alstring (24) av ett P-paritets- ord och ett Q-paritetsord såsom gensvar på nämnda udda eller jämna informationsord, varvid Q-paritetsordet är en funktion av en genereringsmatris som är (b x b), där b är varje ords bitlängd, interfoliering (171, 172, 173) av de N informations- orden och P-paritets- och Q-paritetsorden samt insättning av de interfolierade orden i sändningsblocket.

9. Sätt att överföra en sekvens av digitala ord innebärande uppdelning (2, 3) av orden i en sekvens med udda informations- ord och en sekvens med jämna informationsord, tidsförskjutning (5) av de uppdelade udda och jämna informationsorden relativt varandra med ett förutbestämt belopp, kodning (4B) av de udda informationsorden i en felkorrigeringskod, separat kodning (4A) av de jämna informationsorden i en felkorrigeringskod samt kombinering av de kodade, tidsförskjutna udda och jämna informationsorden till sändningsblock (SW0, SW12, SPIO, SQlO, 454 228 Hu Swl, SWI3, SPll, SQl1). sändning av sändningsblocket, mottag- ning av sändningsblocket samt återvinning av informationsorden ur det mottagna sändningsblocket så att den ursprungliga informationen härleds ur de återvunna informationsorden. k ä n n e t e c k n a t av att återvinningen av informations- orden innefattar avkodning (BA, BB) av de udda och jämna in- formatíonsorden för att korrigera fel i dessa, hävning (9) av tidsförskjutningen mellan de avkodade udda ooh jämna informa- tionsorden, approximering (10, ll, ll') av ett korrekt infor- mationsord Kïa, EQQ om informationsordet innehåller ett êj korrigerat fel genom interpolering av intilliggande avkodade udda informationsord för att approximera ett korrekt jämnt informationsord och genom interpolering av intilliggande av- kodade jämna informationsord för approximering av ett korrekt udda informationsord, samt återvinning (12) av en korrigerad sekvens av informationsord, vilken är bildad av de avkodade och approximerade informationsorden.

10. Sätt enligt krav 9, varvid det mottagna sändningsblocket innefattar ett feldetekteringskodord (CRC), k ä n n e - t e c k n a t av detektering (7) av fel i mottagna udda och jämna ínformationsord såsom gensvar på nämnda feldetekterings- kodord och nämnda informationsord samt användning (20, 22) av detekteringen av nämnda fel för att korrigera felbehäftade informationsord.

11. ll. Sätt enligt krav 10, varvid det mottagna sändningsblocket innefattar ett udda felkorrigeringsord (SP11; S011) som är interfolierat med de udda informationsorden samt ett jämnt felkorrigeringsord (SP10: SQIO) som är interfolierat med de jämna informationsorden, k ä n n e t e c k n a t av att av- kodningen innefattar uppbrytning (191, 192, 193; 211, 212) av de udda och jämna felkorrigeringsorden ur sändningsblocket, samt användande (20: 22) av de udda ooh jämna felkorrigerings- orden för korrigering av udda och jämna informationsord som har detekterats såsom varande felbehäftade. 454 228 4.1»

12. Sätt enligt krav ll, varvid de udda och jämna informa- tionsorden som ingår i det mottagna sändningsblocket är anord- 'nade såsom interfolierade udda informationsord (SW1. SWI3) och felkorrigeringsord (SPl1) samt interfolierade jämna informa- tionsord (SW0, SW12) och felkorrigeringsord (SPIO), k ä n - n e t e c k n a t av att avkodningen innefattar uppbrytning (191. 192. 211, 212) av de interfolierade udda informations- orden och uppbrytning av de interfolierade jämna informations- orden.

13. l3. Sätt enligt krav 12, varvid det mottagna sändningsblocket vidare innefattar ett andra udda felkorrigeringsord (SQIIL som är interfolierat med de interfolierade udda informations- orden (swl, SWl3) och det förstnämnda felkorrigeringsordet (SPll), samt ett andra jämnt felkorrigeringsord (SQlO) som är interfolierat med de interfolierade jämna informationsorden (BWO, Swlz) och det förstnämnda felkorrigeringsordet (SPIOL varvid de med varandra interfolierade udda informations- och felkorrigeringsorden bildar ett udda interfolierat underblock och de med varandra interfolierade jämna informations- och felkorrigeringsorden bildar ett jämnt interfolierat under- block, k ä n n e t e c k n a t av att avkodningen vidare innefattar uppbrytning (191. 192, 193) av de udda interfolie- rade och de jämna interfolierade underblocken i och för åter- vinning av det andra udda felkorrigeringsordet (SQl1) och de interfolierade udda informations- och första felkorrigerings- orden (swll, SWIO3 respektive SPIOI) samt återvinning av det andra jämna felkorrigeringsordet (SQ10) och de interfolierade jämna informations- och första felkorrigeringsorden (SWl0, Swloz respektive SPIOO) med användande (20) av det andra udda felkorrigeringsordet för att korrigera åtminstone ett udda informations- och första felkorrigeringsord som har detekte- rats såsom varande felbehäftat samt användande (20) av det andra jämna felkorrigeringsordet för att korrigera åtminstone ett jämnt informations- och första felkorrigeringsord som har detekterats såsom varande felbehäftat. 454 228 s 'i

14. Sätt enligt krav 9, varvid det mottagna sändningsblocket reproduceras från en registreringsbärare på vilken det finns en redigeringspunkt som är så beskaffad att de informations- ord som finns registrerade på vardera sidan av redigerings- punkten är härledda från olika källor och varvid approxima- ringen av korrekta udda eller jämna informationsord verk- ställes när orden reproduceras inom ett förutbestämt område (Ts_$ , Tsk+$ ) av redigeringspunkten (TS), k ä n n e - t e c k n a t av korsdämpning av de informationsord som reproducers från den ena sidan av redigeringspunkten med de informationsord som reproduceras från den andra sidan av redi- geringspunkten inom nämnda förutbestämda område.

15. Apparat för utförande av sättet enligt krav 1, innefat- tande en uppdelningskrets för uppdelning av sekvensen av digi- tala informationsord i en sekvens med udda informationsord och en sekvens med jämna informationsord, k ä n n e t e c kn a d av en tidsförskjutningskrets (5) för åstadkommande av en in- bördes tidsförskjutning mellan de udda och jämna informations- orden, samt udda och jämna felkorrigeringskodare (4A, 4B) för kodning av de tidsfördröjda udda och jämna informationsorden i felkorrigeringskoder, varvid de kodade. tidsförskjutna udda och jämna informationscrden sänds i ett sändningsblock.

16. Apparat enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av en feldetekteringskodgenerator (6) för mottagning av de kodade, tidsfördröjda udda och jämna informationsorden i och för alstring av ett feldetekteringsord (CRC) såsom gensvar därpå, vilket feldetekteringsord sänds i sändningsblocket (fig. 7).

17. Apparat enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda udda och jämna felkorrigeringskodare är bildade av separata kodningskretsar, vilka vardera uppvisar en felkorri- geringsordgenerator (15, 18; 24) för alstríng av åtminstone ett felkorrigeringsord (P: Q) såsom gensvar på de därtill matade informationsorden, samt tidsfördröjningskretsar (161, 162; 171, 172, 173) för selektiv tidsfördröjning av infor- mations- och åtminstone ett felkorrigeringsord i och för bild- 454 228 'H ning av ett underblock, som består av interfolierade informa- tions- och felkorrigeringsord (SWO, SW12, SP10, SQIO; Swl,

18. Apparat enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att felkorrigeringsordgeneratorn är en paritetsgenerator för alstring av ett paritetsord.

19. Apparat enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att felkorrigeringsordgeneratorn och tidsfördröjningskretsarna är bildade av en P-paritetsgenerator (15) för alstring av ett P-paritetsord, varvid nämnda informationsord (SW0, SW2; Swl, SW3) som matas till P-generatorn och P-paritetsordet bildar ett P-underblock, en första tidsfördröjningskrets (161, 162) för selektiv fördröjning (d, 2d) av P-underblockets ord i och för interfoliering av informations- och P-paritetsorden (W4n. Wlun-a) + 2* Wun-K) + 1' Wun-d-x) + 3 feSPf-ktive P4(n-2d)' P4(n_2d_K) + 1), en Q-paritetsgenerator (18) för alstring av ett Q-paritetsord såsom gensvar på P-underblockets interfolie~ rade ord, varvid de interfolierade ord som består av P-under- blocket och Q-paritetsordet bildar ett Q-underblock, samt en andra tidsfördröjningskrets (171, 172, 173) för selektiv för- dröjning av Q-underblockets ord i och för interfoliering av informations-, P-paritets- och Q-paritetsorden (W4n, W4(n_D) + 2* Wßun-K) + 1- Wun-n-k) + 3 resPektive P4(“'2D)f Pun-zn-k) + 1 fesPem-ive Qun-an-aafi QøAn-an-aa-x) + 17'

20. Apparat enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att tidsfördröjningskretsen (51, 52) är inlagd uppströms någon av P-paritetsgeneratorerna för att tilldela de till tidsfördröj- ningskretsen kommande informationsorden en tidsfördröjning (K).

21. Apparat enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att tidsfördröjningskretsen (51-54) är inlagd nedströms en av de andra tidsfördröjningskretsarna för att tilldela de interfoli- erade orden i ett motsvarande Q-underblock en tidsfördröjning. 454 228 H5

22. Apparat enligt krav 15, varvid fördelningskretsen är för- sedd med åtminstone första och andra utgångar, vilka vardera tillhandahåller omväxlande udda och jämna informationsord syn- kront, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda udda och jämna felkorrigeringskodare innefattar en felkorrigeringsordgenera- tor (15: 18) som är kopplad till åtminstone första och andra utgångar för att alstra åtminstone ett udda felkorrigeringsord (P4n+1; Q4n+l) såsom gensvar på udda informationsord, vilka föreligger vid nämnda utgångar, samt alstring av åtminstone ett jämnt felkorrigeringsord (P4n: Q4n) såsom gensvar på jämna informationsord, vilka föreligger vid nämnda utgångar. en tidsfördröjningskrets (161-162; 171-173) för selektiv tidsför- dröjning (d, D-d; 2d, 2D-2d; 3D-3d) av de informationsord som föreligger vid nämnda utgångar och av de felkorrigeringsord som alstras såsom gensvar därpå för att bilda ett underblock, som består av interfolierade informations- och felkorrige- ringsord, samt en omkopplingskrets (23) för mottagning av varje underblock, vilken omkopplingskrets har första och andra uppsättningar av utgångar och träder i funktion när udda in- formationsord föreligger vid fördelningskretsens utgångar för att koppla ett udda underblock (SWI, SWI3, SPl1, SQll) till den första uppsättningen av utgångar samt träder i funktion när jämna informationsord föreligger vid utgångarna från för- delningskretsen för att koppla ett jämnt underblock (SWO, Swlz, SPIO, S010) till den andra uppsättningen av utgångar.

23. Apparat enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att felkorrigeringsordgeneratorn och tidsfördröjningskretsarna är bildade av en P-parítetsgenerator (15) för alstring av ett P-paritetsord, varvid de informationsord (SW0l, SW23) som matas till P-paritetsgeneratorn och P-paritetsordet bildar ett P-underblock, en första tidsfördröjningskrets (161, 162) för selektiv fördröjning (d, 2d) av de ord som bildar P-under- blocket i och för interfoliering av informations- och P-pari- tetsorden (W4n, W4(n_¿) + 2; W4n+l, W4(n_¿) + 3 respektive P4n, P4n+l), en Q-paritetsgenerator (18) för alstring av ett Q-paritetsord såsom gensvar på P-underblockets interfolierade ord, varvid de interfolierade orden i P-underblocket och 454 228 Hb Q-paritetsordet bildar ett Q~hnderblock, samt en andra tids- fördröjningskrets (171, 172, 173) för selektiv fördröjning (D- d, 2D-d, 3D-d) av Q-underblockets ord i och för interfoli- ering av informations-, P-paritets- och Q-paritetsorden (W4n, "Mn-n) + 2* “Un + 1' Wun-n) + 3 fesPektive Pzun-zm* Pun- ZD) + 1 respektive Q4(n_3D_3¿); Q4(n_3D_3d) + 1), varvid varje Q-underblock matas till omkopplingskretsen.

24. Apparat enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att felkorrigeringsordgeneratorn innefattar_en b-gränskodare (24) som är känslig för de till denna matade informationsorden (W4n, W4n+2, w4(n_K) + 1, w4(n_K) + 3) för att alstra första och andra paritetsord, av vilka ett (Q) är av formen T2vJn® 'r\vn_+2, och T är bildat medelst en (b x b)-genereringsmatris. där Wn är ett informationsord som är bildat av b bitar

25. Apparat för utförande av sättet enligt krav 9, varvid sändningsblocket är bildat av udda och jämna underblock av udda respektive jämna informationsord, vilka udda och jämna underblock är kodade i en felkorrigeringskod och de udda och jämna informationsorden är tidsförskjutna relativt varandra, vilken apparat uppvisar mottagare för mottagning av varje sändningsblock, k ä n n e t e c k n a d av udda och jämna felkorrigeringsavkodare (8A, 8B) för avkodning av korrekta udda och jämna informationsord ur de mottagna udda och jämna underblocken, en tidsinställníngskrets (9) för hävning av tidsförskjutningen mellan de korrigerade udda och jämna infor- mationsorden, en felkompenseringskrets (ll: llfi för utbyte av ett felbehäftat, okorrigerbart udda respektive jämnt informa- tionsord (W4n+l respektive W4n+2) mot ett approximerat korrekt informationsord, som är härlett genom interpolering av intill- liggande jämna (W4n, W4¿+2) respektive av udda (Wn+l, W4n+3) informationsord, samt en omvandlare (12) för ombildning av en sekvens av korrekta udda och jämna informationsord.

26. Apparat enligt krav 25, varvid det mottagna transmis- sionsblocket tillika innefattar ett feldetekteringsord, k ä n n.e t e c k n a d av en feldetektor (7) som är känslig 454 228 *Pr för feldetekteringsordet (CRC) och för orden i de udda och jämna underblocken i och för detektering om de sistnämnda orden är behäftade med fel.

27. Apparat enligt krav 26, varvid varje mottaget udda och jämnt underblock består av ett flertal informationsord (SW0, SWI2; Swl, SW13) och åtminstone ett felkorrigeringsord (SP10; SQIO; SP11; SQll), och nämnda flertal informations- och fel- korrigeringsord är interfolierade med varandra, k ä nzue - t e c k n a d av att nämnda udda och jämna felkorrigerings- avkodare innefattar en uppbrytningskrets (191-193; 211-212) för uppbrytning eller de-interfoliering av nämnda flertal in- formations- och felkorrigeringsord i det respektive under- blocket samt en avkodare (20: 22) vilken utnyttjar det upp- brutna nämnda ena felkorrigeringsordet (P: Q) för att korri- gera felbehäftade informationsord.

28. Apparat enligt krav 26, varvid varje mottaget udda och jämnt underblock består av ett Q-underblock som innefattar ett Q-paritetsord (SQlo; SQll) interfolierat med ett P-underblock, vilket sistnämnda block innefattar ett flertal informationsord (Swlol, SWIO2: Swllo, SW102) vilka är interfolierade med ett P-paritetsord (SP100; SP101), k äran e t e c k n a d därav, att varje udda och jämn felkorrigeringsavkodare innefattar en första tidsfördröjningskrets (l91-193) för att selektivt för- dröja orden i underblocket och därigenom bryta upp Q-paritets- ordet och de ord som ingår i P-underblocket, en Q-parítets- avkodare (20) vilken utnyttjar det uppbrutna Q-paritetsordet för att korrigera felbehäftade ord som ingår i P-underblocket, en andra fördröjningskrets (211-212) för att selektivt för- dröja orden i det korrigerade P-underblocket och därigenom bryta upp P-paritetsordet och informationsorden samt en P-paritetsavkodare (22) för användning av det uppbrutna P-paritetsordet till att korrigera felbehäftade ord.

29. Apparat enligt krav 27, varvid varje underblock innefat- tar första och andra paritetsord (P. Q) av vilka ett (Q) är av formen T2Wn@TWn+2, där Wn är ett informationsord som är 454 228 H8 bildat av b bitar och T är bildat av en (b x b)-genererings- matris, k ä n n e t e c k n a d av att avkodaren är en b-gränskodavkodare (25) .

30. Apparat enligt krav 25 för utförande av sättet enligt krav 14, innefattande ett avspelningshuvud för reproducering av sändníngsblock från regístreringsbäraren, varvid felkompen- seringskretsen (ll, ll') är anordnad att utbyta ett felaktigt, ej korrigerbart udda respektive jämnt informationsord (W4n+l respektive W4n+2), vilket reproducerats inom ett förutbestämt område (TS _* till Tsk _,_,_-,) runt redigeringspunkten (TS) mot ett approximerat korrekt informationsord (0'a eller E'b) som härletts genom interpolering av intilliggande jämna (hun, W4n+2) respektive av udda (Whfil, W4n+3) informationsord, k ä n n e t e. c k n a d av en korsdämpningskrets för kors- dämpning av de korrigerade, utbytta informationsorden, som reproducerats från ena sidan (EEaJ, O'a) av redigeringspunk- ten med de korrigerade, utbytta informatíonsorden, som repro- ducerats från den andra sidan (E'b, [0-01) av redigeringspunk- ten (TS) inom det förutbestämda området, varvid en korrekt sekvens av informationsord återvinnas ur de korrigerade och kors dämpade in formationsorden.