SE542845C2 - Rigg för bergbultning och förfarande vid rigg för bergbultning - Google Patents

Abstract

Här beskrivs en rigg (1) anpassad för bergbultning innefattande ett matarmagasin (3). Matarmagasinet (3) innefattar en hållarstruktur (3a) för bultar och är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet (5). Riggen (1) innefattar vidare en mataranordning (8) som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten (5) med bultar från matarmagasinet (3). Riggen (1) innefattar vidare ett laddningsmagasin (9) innefattande en hållarstruktur (9a) för bultar (4) samt en relativt matarmagasinet (3) och laddningsmagasinet (9) förflyttningsbar plockanordning (11) anordnad att förflytta bultar (4) som befinner sig i laddningsmagasinet (9) till åtkomst för mataranordningen (8).Ett förfarande för att förflytta bultar (4) vid en rigg (1) är även beskrivet.

Description

RIGG FÖR BERGBULTNING OCH FÖRFARANDE VID RIGG FÖR BERGBULTNING TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning hänför sig till bergbultning, exempelvis inom gruvindustrin och tunnelkonstruktion. Uppfinningen avser närmare bestämt en anordning och ett förfarande vid en rigg för bergbultning.

BAKGRUND I samband med tunnelbyggen eller gruvdrift försvagas berget, vilket kan leda till att delar av berget rasar in. Därför behövs åtgärder som reducerar risken för ras. Sådana åtgärder kallas vanligtvis för bergförstärkning. En vanlig metod för bergförstärkning är bergbultning. En typ av bergbultning innebär att en bergförstärkningsenhet fäster en bult i berget. Bulten kan exempelvis fästas i ett förborrat hål eller borras in i berget vid fästningsförfarandet.

Vanligtvis krävs det ett flertal bergbultar för att säkra upp en del av berget.

Bultarna kan exempelvis placeras radiellt i en semi-cirkulärform längs insidan av en hålighet som bultas, såsom en tunnelvägg. För att kunna hantera ett antal bergbultar under ett arbetspass används vanligen ett magasin som är anordnat i nära anknytning till bergförstärkningsenheten. Bultarna i magasinet matas ett och ett till bergförstärkningsenheten och bultas därefter in i berget.

CA 2942462 A1 visar ett magasin 106 för borrstänger 104 samt en laddningsarm 102 för att ladda borrstänger från magasinet till en bergsborrningsmaskin.

Laddningsarmen kan förflyttas mellan magasinet, bergborrningsmaskinen samt en extern källa av ytterligare stänger.

SE 1450836 A1 beskriver ett arrangemang och ett förfarande för att montera bultar i en tunnelvägg. Arrangemanget innefattar en bultningsenhet innefattande en bulthållare. Enligt en utföringsform kan arrangemanget innefatta ett bultförråd i form av två lådor 400, 410 innehållande bultar av olika storlek. Bulthållaren kan hämta bultar från förråden genom att bultningsenheten förflyttas från en bultningsposition till bultförråden.

Vid gruvdrift generellt och bergbultning specifikt finns alltid risken att tunneln rasar in under arbetet. Det finns därför behov av effektiva och säkra arbetsmetoder vid bergbultning där vistelse av personal i anslutning till platsen för bultning kan undvikas. Mot bakgrund av den kända tekniken finns det idag således ett behov av att åstadkomma en anordning vid bergbultning som kan arbeta på ett effektiv och säkert sätt.

SAMMANFATTNING Ett syfte med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma en anordning vid bergbultning som är effektiv och reducerar riskerna för personal. Alternativt att åstadkomma ett alternativ till kända lösningar inom tekniken.

Detta syfte uppnås enligt en första aspekt genom rigg anpassad för bergbultning. Riggen innefattande ett matarmagasin, där matarmagasinet innefattar en hållarstrukturför bultar och är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet, samt en mataranordning som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten med bultar från matarmagasinet. Riggen innefattar vidare ett laddningsmagasin innefattande en hållarstrukturför bultar samt en relativt matarmagasinet och laddningsmagasinet förflyttningsbar plockanordning anordnad att förflytta bultar som befinner sig i laddningsmagasinet till åtkomst för mataranordningen.

Genom att riggen innefattar både ett matarmagasin och ett laddningsmagasin för bultar så kan ett stort antal bultar föras med till arbetsplatsen. Riggen kan därför arbeta lång tid innan nya bultar behöver hämtas eller föras till arbetsplatsen. Genom att plockanordningen är anordnad att förflytta bultar som befinner sig i laddningsmagasinet till åtkomst för matarmagasinet behöver ingen personal befinna sig i närheten av bergförstärkningsenheten. Eftersom bergförstärkningsenheten ofta befinner sig vid delar av berget som har hög risk att rasa in minskas således risken att operatörer skadas vid ett eventuellt ras. Genom att plockanordningen kan förflyttas relativt både matarmagasinet och laddningsmagasinet åstadkoms en effektiv och flexibel anordning förförflyttning av bultar som befinner sig i laddningsmagasinet. Riggen kan därför arbeta en längre tid innan operatören behöver ingripa manuellt, vilket ökar effektiviteten. Vidare ökas möjligheterna att fjärrstyra och automatisera riggen genom att större delar av arbetsprocessen mekaniseras och därmed utförs av riggen.

Således åstadkoms en effektiv bergbultningsanordning som reducerar riskerna för operatören vid påfyllning av bultar.

Enligt vissa utföringsformer är plockanordningen anordnad att förflytta bultar från laddningsmagasinet till matarmagasinet.

Genom att plockanordningen förflyttar bultar från laddningsmagasinet till matarmagasinet kan matarmagasinet laddas med bultar när det blivit tomt. Genom att ladda matarmagasinet och alltid plocka bultar till bergförstärkningsenheten behöver inte laddningsmagasinet anpassas till mataranordningen. Således kan laddningsmagasinet anpassas för att kunna lagra en stor mängd bultar och behovet av operatörens närvaro kan därmed minimeras.

Enligt vissa utföringsformer är laddningsmagasinets och matarmagasinets hållarstrukturer utformade att hålla bultar i förutbestämda positioner, varvid dessa positioner tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur i respektive magasin.

Genom att laddningsmagasinets och matarmagasinets hållarstrukturer på så sätt är utformade att hålla bultar i förutbestämda positioner kan påfyllning och urplockning av magasinen förenklas, exempelvis genom att påfyllning och urplockning då enklare kan mekaniseras och/eller automatiseras. Vidare kan plockanordningar och extramagasin anpassas efter strukturen, t. ex. genom att uppvisa liknande struktur, vilket ger effektivare drift.

Enligt vissa utföringsformer överensstämmer laddningsmagasinets bultpositionsstruktur väsentligen med matarmagasinets bultpositionsstruktur.

Genom att laddningsmagasinet och matarmagasinet på så sätt är utformade att uppvisa väsentligen överensstämmande bultpositionsstrukturer kan förflyttningen av bultar mellan magasinen underlättas, exempelvis kan bultarna plockas ur laddningsmagasinet genom en rörelse hos plockanordningen som motsvarar den rörelse som utförs när de lämnas i matarmagasinet.

Enligt vissa utföringsformer innefattar plockanordningen en transportenhet anordnad att förflyttas mellan laddningsmagasinet och matarmagasinet samt en till transportenheten rörligt anordnad plockenhet anordnad att förflyttas relativt transportenheten mellan ett transportläge utanför magasinen och ett plockläge inuti respektive magasin. Plockenheten kan vidare vara anordnad att plocka eller lämna en bult när den befinner sig i plockläget.

Genom att anordna plockanordningen med en plockenhet anordnad till en transportenhet erhålls en enkel och robust anordning för att plocka bultar.

Enligt vissa utföringsformer är plockenheten utformad att greppa bultar i förutbestämda positioner, varvid dessa positioner tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur i plockenheten. Plockenhetens bultpositionsstruktur kan väsentligen överensstämma med respektive magasins bultpositionsstruktur.

Genom en sådan utformning av plockenheten kan den plocka flertalet bultar samtidigt, vilket snabbar på processen och därmed ökar riggens effektivitet. Vidare kan plockning av bultar ur och placering av bultar i magasinen förenklas och snabbas upp genom att plockenhetens bultpositionsstruktur anpassas till magasinen. Plockenhetens bultpositionsstruktur kan exempelvis vara varierbar så att den kan anpassas efter magasin med olika bultpositionsstrukturer.

Vidare, genom att utforma plockenheten med en bultpositionsstruktur som väsentligen överensstämmer med något eller båda av magasinens bultpositionsstruktur erhålls en plockenhet som med en enkel rörelse kan plocka och/eller lämna bultar i magasinen på ett effektivt sätt. På så vis förenklas och snabbas processen upp.

Plockanordningen kan vara försedd med åtminstone en sensor för bestämning av transportenhetens och plockenhetens position relativt magasinen.

Genom att en sådan sensor kan transportenhetens position och plockenhetens position relativt magasinen bestämmas och kan därmed på ett enkelt och säkert sätt styras korrekt för att plocka och lämna bultar. Plockanordningen kan exempelvis vara försedd med två sensorer, en för transportenhetens position och en för plockenhetens position. På så vis åstadkoms en förbättrad precision vid bestämningen av plockanordningens komponenters positioner.

Transportenheten kan vara anordnad att förflyttas mellan laddningsmagasinet och matarmagasinet genom en första linjär rörelse mellan magasinen. Plockenheten kan då vara anordnad att förflyttas mellan transportläget och plockläget genom en andra linjär rörelse riktad i en vinkel relativt den första linjära rörelsen.

Genom att anordna transportenheten och plockenheten att förflyttas med en respektive linjär rörelse åstadkoms en plockanordning som kan förflytta bultar i laddningsmagasinet på ett enkelt och säkert sätt. Vidare åstadkoms en kompakt anordning som är anpassad för rörelser i trånga utrymmen såsom tunnlar.

Plockenheten kan ha en långsträckt form och innefatta två skivformade element anordnade på ett avstånd från varandra i plockenhetens longitudinella utsträckning. De skivformade elementen kan innefatta ett flertal fördjupningar utformade att mottaga bultar. Plockenheten kan vidare innefatta en gripenhet anordnad att låsa fast bultar i nämnda fördjupningar under förflyttning mellan laddningsmagasinet och matarmagasinet.

Genom att utforma plockenheten med två skivformade element och eventuellt en gripenhet erhålls en enkel plockenhet med få komponenter som riskerar att gå sönder. Vidare åstadkoms ett stabilt stöd för bultarna samt en lätt konstruktion då endast två skivor krävs för att mottaga bultarna. Eftersom plockenheten därmed kan utformas med få och enkla delar kan den även på ett enkelt sätt anpassas till olika applikationer, exempelvis användning av bultar av olika storlek och/eller med olika vilopositioner i magasinen. Vidare kan plockenheten produceras på ett enkelt sätt. Således åstadkoms alltså en robust plockenhet som enkelt kan anpassas och massproduceras.

De skivformade elementens fördjupningar kan vara utformade på de skivformade elementen så att dessa fördjupningar tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur vilken väsentligen överensstämmer med respektive magasins bultpositionsstruktur.

Genom att utforma de skivformade elementens fördjupningar så att de väsentligen överensstämmer med respektive magasins bultpositionsstruktur erhålls en plockenhet som med en enkel rörelse kan både plocka och lämna bultar ur magasinen på ett effektivt sätt. Vidare kan plockenheten plocka flertalet bultar samtidigt. Således underlättas och anpassas plockningen till magasinen vilket resulterar i en ökad effektivitet.

Gripenheten kan vara anordnad mellan de skivformade elementen och kan förflyttas mellan ett öppet läge och ett stängt läge genom en förskjutning av gripenheten i en riktning riktad i en vinkel mot plockenhetens longitudinella utsträckning. Gripenheten kan vidare vara anordnad att låsa fast en bult som är mottagen i och sträcker sig mellan en fördjupning i det första skivformade elementet och en fördjupning i det andra skivformade elementet när gripenheten befinner sig i det stängda läget.

Genom att anordna gripenheten mellan de skivformade elementen erhålls en symmetrisk och stabil kraftfördelning på plockenheten vid plockning av bultar. Genom att låsa fast bultarna genom en förskjutning av gripenheten i en riktning riktad i en vinkel mot plockenhetens longitudinella utsträckning erhålls ett enkelt sätt att låsa fast bultarna i plockenheten. Förskjutningen kan exempelvis vara parallell med plockenhetens transversella utsträckning. På så vis åstadkoms säker fastlåsning av bultarna.

Plockanordningen kan vara anordnad att förflyttas mellan ett arbetsläge där plockanordningen kan förflytta bultar som befinner sig i laddningsmagasinet samt ett viloläge anpassat för bultning eller förflyttning av riggen.

Genom att kunna förflytta plockanordningen mellan ett arbetsläge och ett viloläge kan plockanordningen placeras i viloläget vid förflyttning av riggen eller vid bultning. Viloläget kan vara positionerat på ett sådant sätt att en operatör i riggens hytt får maximal sikt. På så vis åstadkoms säkrare och effektivare drift av riggen.

Enligt vissa utföringsformer kan laddningsmagasinet förflyttas mellan ett lastningsläge för påfyllning av bultar från en extern källa, och ett laddningsläge för nämnda förflyttning av bultar som befinner sig i laddningsmagasinet.

Genom att laddningsmagasinet kan inta ett lastningsläge kan extra bultar på ett enkelt och smidigt sätt lastas på laddningsmagasinet vid behov. Lastningsläget kan exempelvis vara anordnat närmare marken än laddningsläget. På så vis åstadkoms ett lastningsläge som är enkelt att nå för en operatör.

Plockanordningen kan vara anordnad att förflytta två eller flera bultar samtidigt.

Genom att anordna plockanordningen så att den kan förflytta två eller flera bultar samtidigt åstadkoms att fler bultar kan förflyttas per tidsenhet. På så vis åstadkoms en effektivare laddning av matarmagasinet och därmed en effektivare bergbultningsprocess.

Plockanordningen kan vara anordnad att förflytta en hållarstruktur innehållandes åtminstone en bult från laddningsmagasinet till matarmagasinet.

På så vis kan bergförstärkningsenheten matas med bultar direkt från hållarstrukturen som förflyttats från laddningsmagasinet. På så vis förenklas åtkomsten till bultarna i laddningsmagasinet. Därmed åstadkoms en enklare och effektivare anordning. Plockanordningen kan vara anordnad att förflytta en hållarstruktur innehållandes ett flertal bultar från laddningsmagasinet till matarmagasinet.

Hållarstrukturen i matarmagasinet kan vara anordnad att kunna avlägsnas från matarmagasinet. Plockanordningen kan vara anordnad att avlägsna matarmagasinets hållarstruktur från matarmagasinet.

På så vis kan det göras plats för hållarstrukturer som förflyttas från laddningsmagasinet. Således åstadkoms ett effektivt sätt att tillhandahålla fler bultar när bultarna i matarmagasinet tagit slut, vilket leder till en effektivare bultningsprocess.

Syftet ovan uppnås även enligt en andra aspekt genom ett förfarande vid en rigg för att förflytta bultar där riggen är anpassad för bergbultning och innefattar ett matarmagasin innefattande en hållarstruktur för bultar vilket är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet. Riggen innefattar vidare en mataranordning som förser bergförstärkningsenheten med bultar från matarmagasinet. Riggen innefattar även ett laddningsmagasin innefattande en hållarstruktur för bultar samt en relativt laddningsmagasinet och matarmagasinet förflyttningsbar plockanordning. Förfarandet innefattar att med plockanordningen förflytta bultar som befinner sig i laddningsmagasinet till åtkomst för mataranordningen.

Genom att utnyttja detta förfarande kan riggen arbeta en lång tid innan nya bultar behöver hämtas eller föras till arbetsplatsen. Genom att plockanordningen förflyttar bultar som befinner sig i laddningsmagasinet till åtkomst för matarmagasinet behöver ingen personal befinna sig i närheten av bergförstärkningsenheten. Eftersom bergförstärkningsenheten ofta befinner sig vid delar av berget som har högre risk att rasa in minskas således risken att personal skadas vid ett eventuellt ras. Genom att plockanordningen är anordnad att förflyttas relativt både matarmagasinet och laddningsmagasinet möjliggörs ett effektivt och flexibelt förfarande för förflyttning av bultar som befinner sig i laddningsmagasinet. Riggen kan därför arbeta en längre tid innan operatören behöver ingripa manuellt, vilket ökar effektiviteten. Vidare ökas möjligheterna att fjärrstyra och automatisera riggen genom att större delar av arbetsprocessen mekaniseras och därmed utförs av riggen.

Genom att utföra förfarandet på ovan nämnda vis åstadkoms således ett effektivt bergbultningsförfarande som reducerar riskerna för operatören.

Enligt vissa utföringsformer innefattar förfarandet vidare att med plockanordningen förflytta en hållarstruktur innehållandes åtminstone en bult från laddningsmagasinet till matarmagasinet.

På så vis kan bergförstärkningsenheten matas med bultar direkt från hållarstrukturen som förflyttats från laddningsmagasinet. På så vis förenklas åtkomsten till bultarna i laddningsmagasinet. Därmed åstadkoms en enklare och effektivare anordning.

Enligt vissa utföringsformer är hållarstrukturen i matarmagasinet anordnad att kunna avlägsnas från matarmagasinet, varvid förfarandet vidare innefattar att avlägsna hållarstrukturen från matarmagasinet. Förfarandet kan enligt vissa utföringsformer innefatta att med plockanordningen avlägsna hållarstrukturen från dess plats.

På så vis kan det göras plats för hållarstrukturer som förflyttas från laddningsmagasinet. Således åstadkoms ett effektivt sätt att tillhandahålla fler bultar när bultarna i matarmagasinet tagit slut, vilket leder till en effektivare bultningsprocess.

Enligt vissa utföringsformer är innefattar förfarandet vidare att med plockanordningen förflytta bultar från laddningsmagasinet till matarmagasinet.

Genom att plockanordningen förflyttar bultar från laddningsmagasinet till matarmagasinet kan matarmagasinet laddas med bultar när det blivit tomt. Genom att ladda matarmagasinet och alltid plocka bultar från det till bergförstärkningsenheten behöver inte laddningsmagasinet anpassas till mataranordningen. Således kan laddningsmagasinet anpassas för att lagra en stor mängd bultar.

BESKRIVNING AV FIGURERNA Ytterligare syften och fördelar med, samt särdrag hos, uppfinningen kommer att framgå av följande beskrivning av en eller flera utföri ngsformer som ges med hänvisning till bifogade ritningar, där: Fig. 1 visar en rigg i perspektivvy, Fig. 2 visar en plockanordning och ett laddningsmagasin i perspektivvy, Fig. 3 visar plockanordningen i ett utsträckt läge samt laddningsmagasinet i perspektivvy, Fig. 4 visar en perspektivvy på plockanordningen när den hämtar en bult i laddningsmagasinet, Fig. 5 visar en plockenhet hos plockanordningen i en perspektivvy, Fig. 6 visar plockenheten i en perspektivvy, Fig. 7 visar laddningsmagasinet i perspektivvy, Fig. 8 visar plockanordningen i ett viloläge ovanför laddningsmagasinet i perspektivvy, Fig. 9 visar plockanordningen i arbetsläge samt laddningsmagasinet, Fig. 10 visar plockanordningen samt laddningsmagasinet i ett laddningsläge, Fig. 11 visar plockanordningen samt laddningsmagasinet i ett lastningsläge, Fig. 12 visar plockanordningen samt laddningsmagasinet i ett lastningsläge, Fig. 13 visar ett flödesschema som visar ett förfarande vid en rigg för att förflytta bultar, Fig. 14 visar ett exempel på förflyttning av bultar mellan magasin på riggen, Fig. 15 visar också ett exempel på förflyttning av bultar mellan magasin på riggen, Fig. 16 visar också ett exempel på förflyttning av bultar mellan magasin på riggen, samt Fig. 17 visar också ett exempel på förflyttning av bultar mellan magasin på riggen.

DETALJERAD BESKRIVNING Föreliggande uppfinning beskrivs nedan mer ingående med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka exempel av utföringsformer visas. Uppfinningen ska inte tolkas vara begränsad till de beskrivna exemplen av utföringsformer, istället definieras den av de bifogade patentkraven. Lika nummer i figurerna hänvisar genomgående till lika element.

Fig. 1 illustrerar en rigg 1 anpassad för bergbultning. Riggen innefattar ett matarmagasin 3 innefattande en hållarstruktur 3a för bultar 4. I Fig. 1 exemplifieras matarmagasinet 3 med hållarstrukturen 3a av ett revolvermagasin, men andra typer av hållarstrukturer 3a är tänkbara, exempelvis linjära hållarstrukturer 3a som stöttar en linjär bultpositionsstruktur (bultpositionsstruktur kommer förklaras mer nedan). Hållarstrukturen 3a kan enligt vissa exempel utgöras av matarmagasinet 3. Enligt andra exempel innefattar matarmagasinet 3 ytterligare element såsom exempelvis flera hållarstrukturer, en eller flera gripanordningar som håller fast hållarstrukturen 3a på riggen 1 etc.

Riggen 1 innefattar vidare en bergförstärkningsenhet 5. Med bergförstärkningsenhet 5 menas en enhet anordnad att förstärka berget genom fästning av bergbultar i berget. Bergförstärkningsenheten 5 kan innefatta en anordning anpassad att föra in bultar i berget, exempelvis ett bultverktyg. Bergförstärkningsenheten 5 kan vidare innefatta en borrenhet för borrning av bulthål innan bultning. I ett praktiskt tillämpningsexempel som är illustrerat i Fig. 1 innefattar bergförstärkningsenheten 5 en matarbalk 5a, ett borrverktyg (visas ej i figuren) som kan anslutas till matarbalken 5a samt ett bultverktyg (visas ej i figuren) som också kan anslutas till matarbalken 5a. Dessa två verktyg kan växelvis anslutas till matarbalken 5a på inom tekniken känt vis. Ett annat alternativ är att använda två matarbalkar, en med ett borrverktyg anordnat och en med ett bultverktyg anordnat. I det fallet flyttas matarbalkarna istället växelvis till arbetspositionen.

Matarmagasinet 3 är anordnat i anslutning till bergförstärkningsenheten 5.

Exempelvis kan matarmagasinet 3 vara anordnat separat från men i närheten av bergförstärkningsenheten 5, eller så kan matarmagasinet 3 vara anordnat på bergförstärkningsenheten 5. Exempelvis kan matarmagasinet 3 vara anordnat på matarbalken 5a. Både bergförstärkningsenheten 5 och matarmagasinet 3 kan vara anordnade på en främre del av riggen 1, exempelvis på en bom 7 som är anordnad på en främre del av riggen 1.

Riggen 1 innefattar vidare en mataranordning 8 som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten 5 med bultar 4 från matarmagasinet 3. Mataranordningen 8 kan såsom illustrerat i Fig. 1 exempelvis utgöras av en eller flera plockarmar som kan plocka bultar 4 från matarmagasinet 3 och föra dessa till bergförstärkningsenheten 5. Alternativt kan mataranordningen 8 utgöra en mekanism som kan förflytta hela matarmagasinet 3 eller en hållarstruktur 3a i matarmagasinet 3 mot bergförstärkningsenheten 5. En bult 4 som vilar i matarmagasinet 3 kommer då förflyttas till bergförstärkningsenheten 5 och kan därefter bultas in i berget. Enligt ett annat exempel kan mataranordningen 8 rotera matarmagasinet 3 eller en hållarstruktur 3a i matarmagasinet 3 så att en bult 4 som befinner sig i matarmagasinet 3 placeras i bergförstärkningsenheten 5, varpå bulten 4 kan bultas in i berget.

Som visas i Fig. 1 innefattar riggen 1 vidare ett laddningsmagasin 9 innefattande en hållarstruktur 9a för bultar 4. Hållarstrukturen 9a kan enligt vissa exempel utgöras av laddningsmagasinet 9. Enligt andra exempel innefattar laddningsmagasinet 9 ytterligare element såsom exempelvis ytterligare hållarstrukturer, en eller flera gripanordningar som håller fast hållarstrukturen 9a på riggen 1 etc. I Fig. 1 är laddningsmagasinet 9 anordnat i nära anslutning till en operatörshytt 10 på riggen 1. Detta är fördelaktigt eftersom riggen 1 under drift vanligtvis befinner sig i tunnlar som riskerar att rasa samman.

Operatörshytten 10 befinner sig oftast under partier i berget som är säkrade och därmed relativt mindre rasbenägna än riggens 1 främre del, vilken är positionerad för bergförstärkningsarbete där berget per definition behöver säkras upp (en osäkrad del av berget). Riggen 1 vilar vanligtvis på stödben 6 vid bultningsarbetet. Den delen av riggen 1 som befinner sig framför stödbenen 6 befinner sig då vanligtvis under osäkrat berg, medan den delen av riggen 1 som befinner sig bakom stödbenen 6 befinner sig under säkrat berg. Enligt ett exempel kan då laddningsmagasinet 9 vara anordnat bakom stödbenen 6, d.v.s. under säkrat berg. Enligt ett annat exempel är laddningsmagasinet 9 placerat längre fram på riggen 1, framför stödbenen 6 och närmare matarmagasinet 3. Andra positioner är också tänkbara. Laddningsmagasinet 9 kan innefatta en eller flera hållarstrukturer 9a för bultar 4 och varje hållarstruktur 9a kan innehålla ett flertal bultar 4, exempelvis 40 stycken.

Riggen 1 innefattar vidare en relativt matarmagasinet 3 och laddningsmagasinet 9 förflyttningsbar eller rörlig plockanordning 11 anordnad att förflytta bultar 4 som befinner sig i laddningsmagasinet 9 till åtkomst för mataranordningen 8. Med förflyttningsbart anordnad menas att plockanordningen 11 eller delar av plockanordningen 11 kan förflyttas eller röra sig relativt magasinen 3, 9. Plockanordningen 11 kan exempelvis vara fastmonterad på riggen 1 men samtidigt kunna roteras, vikas eller sträckas ut relativt riggen 1 och magasinen 3, 9. Alternativt kan hela plockanordningen 11 förflyttas på riggen 1, exempelvis på en räls eller liknande. Ett annat tänkbart alternativ är att plockanordningen 11 innefattar delar som kan förflyttas relativt magasinen 3, 9. Olika sätt hur detta kan åstadkommas exemplifieras nedan.

På så vis kan riggen 1 bulta in ett stort antal bultar 4 i berget innan den behöver förses med nya bultar 4. Exempelvis kan magasinet 9 vara dimensionerat så att antalet bultar 4 är tillräckligt många för att säkra upp efter att en sprängning utförts i berget. Enligt ett exempel som illustreras i Fig. 1 är plockanordningen 11 anordnad i nära anslutning till laddningsmagasinet 9. Plockanordningen 11 kan vara anordnad att förflytta flera bultar 4 samtidigt, exempelvis två eller fyra stycken. Detta kommer beskrivas ytterligare senare Fig. 2 och 3 illustrerar ett exempel av plockanordningen 11 för att plocka och lämna bultar 4 i magasinen 3, 9. Enligt detta exempel kan plockanordningen 11 innefatta en transportenhet 13. Transportenheten 13 är anordnad att förflyttas mellan laddningsmagasinet 9 och matarmagasinet 3. Detta kan exempelvis ske genom en första linjär rörelse mellan magasinen 3, 9. Den linjära rörelsen kan exempelvis åstadkommas genom att transportenheten 13 kan förflyttas längs med eller via en glidbalk 13a.

Alternativt kan glidbalken 13a ingå som en del av transportenheten 13 eller vice versa. Glidbalken 13a kan som illustreras i Fig. 3 vara teleskopiskt utformad. Genom att vara teleskopiskt utformad kan glidbalken 13a sträcka sig från en minimal längd till en maximal längd. I Fig. 2 är glidbalken 13a visad i sin minimala utsträckning och i Fig. 3 är glidbalken 13a visad i sin maximala utsträckning. Enligt ett exempel är transportenheten 13 fäst till eller en del av glidbalken 13a och glidbalken 13a är anordnad så att när den är minimalt utsträckt så befinner sig transportenheten 13 ovanför laddningsmagasinet 9 och när glidbalken 13a är maximalt utsträckt så befinner sig transportenheten 13 ovanför matarmagasinet 3. Transportenheten 13 kan därmed anta önskade positioner genom att glidbalken 13a sträcks mellan två ändlägen vilka motsvarar positioner ovanför laddningsmagasinet 9 respektive matarmagasinet 3. Dessa lägen illustreras i Fig. 2 respektive 3 (matarmagasinet 3 är ej visat i figurerna). Andra tänkbara lösningar är möjliga, exempelvis skulle plockanordningen 11 kunna vara anordnad på ett parallellinkage. Parallellinkaget skulle i sin tur kunna vara anordnat framför laddningsmagasinet 9. Plockanordningen 11 skulle då röra sig i en båge under förflyttning mellan laddningsmagasinet 9 och matarmagasinet 3. Andra möjligheter är pendelarmar eller robotarmar anordnade med de frihetsgrader som krävs för att förflyttas mellan ovan nämnda positioner. Enligt ett annat exempel kan plockanordningen 11 röra sig in och ut ur magasinen 3, 9 eller hållarstrukturerna 3a, 9a genom en rörelse parallell med riggens 1 plan. På så vis rör sig plockanordningen 11 in i hållarstrukturerna 3a, 9a från sidan. Detta exempel kan exempelvis vara användbart vid fjärrstyrda riggar 1. Dessa behöver ingen operatörshytt 10 och laddningsmagasinet 9 kan då vara anordnad i en vinkel mot riggens 1 longitudinella utsträckningsriktning. Plockanordningen 11 skulle då kunna vara anordnad mellan magasinen 3, 9. Plockanordningen 11 kan enligt vissa exempel vara anordnad att förflytta två eller flera bultar 4 samtidigt.

Plockanordningen 11 kan vidare innefatta en plockenhet 15 som är rörligt anordnad vid transportenheten 13 för att förflyttas relativt transportenheten 13 mellan ett transportläge utanför magasinen 3, 9 och ett plockläge inuti respektive magasin 3, 9 för plockning eller lämning av bultar i hållarstrukturerna 3a, 9a. Dessa lägen är således definierade relativt transportenheten 13 och magasinen 3, 9. Plockenheten 15 kan således befinna sig på olika positioner relativt andra element på riggen 1 men fortfarande i transportläget. I Fig. 2 befinner sig plockenheten 15 exempelvis i transportläget utanför laddningsmagasinet 9 och i Fig. 3 befinner sig plockenheten 15 fortfarande i transportläget, men nu utanför matarmagasinet 3 (matarmagasinet 3 är ej visat i figuren). När plockenheten 15 är i plockläget kan det befinna sig i olika positioner i magasinen 3, 9 beroende på hur många bultar 4 som befinner sig i magasinen 3, 9. Så länge plockenheten 15 är i stånd att plocka eller lämna en bult i magasinen 3, 9, samt befinner sig i något av magasinen 3, 9 är således plockenheten 15 i plockläget. Plockenheten 15 kan vara anordnad att förflyttas mellan transportläget och plockläget genom en andra linjär rörelse vilken är riktad i en vinkel mot transportenhetens 13 linjära rörelse mellan magasinen 3, 9. Exempelvis kan vinkeln vara 30, 45 eller 90 grader. I Fig. 4 visas ett exempel på plockenheten 15 där den förflyttats vinkelrät relativt transportenhetens 13 rörelseriktning in i laddningsmagasinet 9 till plockläget. Enligt detta exempel åstadkoms denna rörelse genom att plockenheten 15 är anordnad till transportenheten 13 via en saxlyft 17 och därigenom kan förflyttas relativt transportenheten 13. Andra lösningar är möjliga exempelvis kan plockenheten 15 vara anordnad på en vikbom eller på en arm som genom en rotationsrörelse kan förflytta plockenheten ned och upp ur magasinen 3, 9. Andra möjligheter är att utnyttja linjärdon eller cylindrar på för fackmannen välkända sätt för att åstadkomma förflyttningen. Plockenheten 15 kan även tänkas vara stationärt anordnad på transportenheten 13 varvid magasinet 9 eller hållarstrukturen 9a istället lyfts upp av en saxlyft så att plockenheten 15 hamnar i plockläge. Plockenheten 15 behöver då endast vara utformad att kunna greppa bultarna 4, exempelvis som beskrivs nedan.

Plockenheten 15 är vidare anordnad att plocka eller lämna en eller flera bultar 4 när den befinner sig i plockläget. Detta kan åstadkommas på olika sätt. Ett exempel på hur plockenheten 15 kan vara anordnad för att åstadkomma detta illustreras i samband med Fig. 5 och 6. Som kan ses i Fig. 5 är plockenheten 15 anordnad på en långsträckt ram 19. Ramen 19 kan exempelvis vara anordnad på saxlyften 17 som beskrivits ovan. På ramens 19 kortsidor är skivformade element 21 a, 21 b anordnade. De skivformade elementen 21a, 21b innefattar ett flertal fördjupningar 23 vilka är utformade att mottaga bultar. Fördjupningarna 23 i respektive skivformade element 21a, 21b kan vara anordnade så att fördjupningarnas 23 position hos det första skivformade elementet 21a relativt ramen 19 motsvarar fördjupningarnas 23 position hos det andra skivformade elementet 21b relativt ramen 19. Bultarna 4 som mottages i de skivformade elementens 21a, 21 b fördjupningar 23 kommer då sträcka sig mellan en fördjupning 23 i det första skivformade elementet 21a och en fördjupning 23 i det andra skivformade elementet 21b. De skivformade elementen 21a, 21b kan ha ett flertal fördjupningar 23. På så vis kan ett flertal bultar 4 plockas på en och samma gång.

Pockenheten 15 kan vidare innefatta en gripenhet 25 som är anordnad att låsa fast bultar i fördjupningarna 23. Detta kan åstadkommas genom att gripenheten 25 är anordnad mellan de skivformade elementen 21a, 21b och kan förflyttas mellan ett öppet läge och ett stängt läge genom en förskjutning F av gripenheten 25 i en riktning riktad i en vinkel mot plockenhetens 15 longitudinella utsträckning. Exempel på vinkeln kan exv. vara 30, 45 eller 90 grader. I exemplet som visas i Fig. 6 förskjuts gripenheten 25 i en riktning som är parallell med ramens 19 utsträckningsyta, men vinkelrät mot ramens 19 längdutsträckning, d.v.s. i ramens 19 transversella utsträckningsriktning. Vidare är gripenheten 25 anordnad med gripelement 27 som vid förskjutning av gripenheten 25 kommer att låsa fast en eller flera bultar 4 som är mottagna i de skivformade elementens 21a, 21 b fördjupningar 23. Genom förskjutning av gripenheten 25 i en första riktning till ett fastlåsningsläge låses därmed en eller flera bultar 4 som är mottagna i de skivformade elementens 21a, 21 b fördjupningar 23 fast i dessa fördjupningar 23. Vid förskjutning av gripenheten 25 i en andra riktning, huvudsakligen motsatt den första riktningen, till ett öppningsläge släpps de bultar 4 som är mottagna i de skivformade elementens 21a, 21b fördjupningar 23. Gripelementen 27 kan exempelvis vara utformade så att när gripenheten 25 är förskjuten till fastlåsningsläget sträcker sig respektive gripelement 27 åtminstone delvis runt om respektive bults 4 periferi så att respektive bult 4 låses fast i de fördjupningar 23 i de skivformade elementen 21a, 21b som den mottagits. Exempelvis kan gripelementen 27 vara krokformade. Enligt ett exempel så förskjuts gripenheten 25 tills bultarna böjs något. Operatören vet då att de är i ingreppat läge. Även alternativa sätt att gripa fast bultarna 4 är tänkbara. Exempelvis skulle gripenheten 25 kunna fungera med magnetisk eller elektromagnetisk låsning eller andra mekaniska låsningar såsom gummibussningar, friktionsrullar, overcenterlåsning etc.

Plockanordningen 11 kan enligt ett exempel vara försedd med åtminstone en sensor för bestämning av transportenhetens 13 och plockenhetens 15 position relativt magasinen 3, 9 och/eller hållarstrukturerna 3a, 9a. Sensorn eller sensorerna kan ge plockanordningens 11 position till en styrenhet eller en operatör. I de fall plockanordningen 11 är anordnad med en transportenhet 13 och en plockenhet 15 kan två sensorer användas, en för respektive komponent 13, 15. På så vis kan transportenhetens 13 respektive plockenhetens 15 position bestämmas med god noggrannhet. Exempelvis kan trådrullegivare användas.

Hållarstrukturerna 3a, 9a i matarmagasinet 3 respektive laddningsmagasinet 9 kan som nämnts ovan vara utformade att hålla bultar 4 i förutbestämda positioner så att dessa positioner tillsammas uppvisar en viss bultpositionsstruktur. Med bultpositionsstruktur menas att bultarna 4 kommer vila i magasinen 3, 9 enligt en viss struktur, exempelvis sett från en viss riktning. Ett exempel på en sådan bultpositionsstruktur framgår av laddningsmagasinet 9 som det illustreras i Fig. 7. Enligt det exempel som visas i Fig. 7 utgörs hållarstrukturen 9a av laddningsmagasinet 9. Vid beskrivning av exemplet nedan kommer därför endast hänvisas till hållarstrukturen 9a. Enligt exemplet i Fig. 7 innefattar hållarstrukturen 9a två gaffelformade hållare 29a, 29b. De två hällarna 29a, 29b uppvisar fem från hällarnas bas 31a, 31b utstickande element 33a, 33b eller fingrar 33a, 33b. Dessa utstickande element 33a, 33b sträcker sig rakt upp från basen 31a, 31b och utgör tillsammans respektive hållares 29a, 29b huvudsakliga yta. De fem utstickande elementen 33a, 33b avgränsar således fyra fack 35a, 35b eller spår 35a, 35b i vardera hållare 29a, 29b. Antalet utstickande element 33a, 33b och därmed antalet fack 35a, 35b kan vara färre eller fler än fem respektive fyra. Bultar 4 kan placeras i lager ovanför varandra i facken 35a, 35b. Bultarna placeras i facken 35a, 35b genom att de förs in i de öppningar 37a, 37b som bildas mellan de utstickande elementen 33a, 33b på hållarstrukturens 9a topp.

Bultarna 4 är oftast färdigmonterade med en bricka på ena sidan av bulten avsedd att möta berget vid inbultning av bulten 4. Dessa brickor gör det svårt att stapla bultarna 4 på ett utrymmessnålt och symmetriskt vis. För att bultarna 4 inte ska vila direkt på varandra på ett utrymmeskrävande sätt kan krokar eller stopp (ej visade) därför anordnas i höjdled i facken 35a, 35b så att varje bult 4 vilar på en krok i respektive fack 35a, 35b. Den första bulten i varje fack 35a, 35b kan dock vila på hållarens 29a, 29b nedre bas 31a, 31b, d.v.s. längst ned på botten i det aktuella facket 35a, 35b. Krokarna kan vara vridbart anordnade att kunna vridas från en riktning parallell mot fackens 35a, 35b botten till en riktning vinkelrät med fackens 35a, 35b botten, d.v.s. så att kroken ligger dikt an mot en av fackens 35a, 35b väggar. När krokarna är anordnade parallella mot respektive facks 35a, 35b botten så kommer bultar som placeras i facken 35a, 35b således att vila på en respektive krok. Bultar som vilar i facken 35a, 35b kan enkelt plockas ur magasinet 9, då kroken ovanför den bult som ska plockas ut kommer förflyttas till sin position som är vinkelrät mot fackets 35a, 35b botten genom att bulten 4 slår emot kroken underifrån vid utplockning. Vid påfyllning av nya bultar 4 i magasinet 9 måste krokarna således fällas ned vartefter varje lager fyllts så att nästa lager kan fyllas.

Krokarnas placering utmed facken 35a, 35b kommer således bestämma en viloposition för respektive bult. Sett i riktning mot magasinets 9 kortsidor kommer således varje bultlager uppvisa en bultpositionsstruktur. I exemplet som illustreras i Fig. 7 kommer exempelvis de mittersta två bultarna 4 vila något högre än de två yttersta bultarna 4 i varje lager. Genom att utforma denna bultpositionsstruktur så att den väsentligen överensstämmer med bultpositionsstrukturen i matarmagasinet 3 förenklas överflyttningen av bultarna 4. Om plockanordningen 11 dessutom kan greppa eller låsa fast bultarna 4 på ett sätt som överensstämmer med bultpositionsstrukturen i magasinen 3, 9 åstadkoms en ytterligare förenkling av förflyttningen. Enligt ett exempel är plockenheten 15 därför utformad att greppa bultar 4 i förutbestämda positioner, vilka positioner tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur i plockenheten 15 som väsentligen överensstämmer med respektive magasins 3, 9 bultpositionsstruktur.

Enligt det exempel som illustreras i Fig. 5 och 6 kan exempelvis de skivformade elementens 21a, 21b fördjupningar 23 vara utformade så att de tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur vilken väsentligen överensstämmer med respektive magasins 3, 9 bultpositionsstruktur. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att utforma fördjupningarna 23 i de skivformade elementen 21a, 21b med olika djup, så att bultar kommer greppas på olika höjd eller nivåer i plockenheten 15. Gripenheten 25 måste då utformas så att bultarna låses fast i fördjupningarna 23 på rätt position. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att gripelementen 27 är anordnade på olika positioner i gripenheten 25 så att gripelementens 27 position i gripenheten 25 överensstämmer med de skivformade elementens 21a, 21b fördjupningar 23. Detta illustreras exempelvis i Fig. 6.

Plockenheten 15 kan enligt ett annat exempel vara anordnad med en flexibel eller varierbar bultpositionsstruktur. Således kan den vara anordnad att kunna anpassa sin bultpositionsstruktur, exempelvis efter magasinens 3, 9 bultpositionsstruktur. Även om bultpositionsstrukturerna här har beskrivits i samband med ett speciellt exempel på magasin 3, 9 och plockanordning 11 inses att många alternativ är möjliga. Exempelvis kan hållarstrukturerna 3a, 9a i magasinen 3, 9 vara anordnade med bultpositionsstrukturer i linjär form, matrisform, runda former, olika sorters mönster etc.

Enligt ett exempel som illustreras i Fig. 8 och 9 kan plockanordningen 11 förflyttas mellan ett arbetsläge (för förflyttning av bultar 4 i laddningsmagasinet 9) och ett viloläge (när förflyttning av bultar 4 i laddningsmagasinet 9 inte behövs). I Fig. 8 är plockanordningen 11 placerad i viloläget och i Fig. 9 är plockanordnigen 11 placerad i arbetsläget samt förflyttad till en position ovanför matarmagasinet 3 (ej visat i figuren). Plockanordningen 11 kan exempelvis inta viloläget när riggen ska förflyttas eller när bultningsförfarandet ska starta, d.v.s. vid tillfällen när bultar i laddningsmagasinet 9 inte behöver flyttas. Viloläget kan exempelvis vara ett läge där det är mindre risk att plockanordningen 11 kolliderar med övriga rörliga delar på riggen 1, exempelvis bommen 7. Viloläget kan även vara valt så att operatörens sikt förbättras när plockanordningen 11 befinner sig i viloläget, vilket är fördelaktigt både vid bultning och när riggen 1 ska förflyttas. Exempelvis kan plockanordningen 11 i viloläget befinna sig längre bak och/eller längre ned än i laddningsläget. Plockanordningen 11 kan exempelvis vara anordnad på en positioneringsarm 39 förförflyttning mellan viloläget och arbetsläget. I exemplet som visas är plockanordningen 11 anordnad till positioneringsarmen 39 via glidbalken 13a som beskrivits ovan. Positioneringsarmen 39 kan i sin tur vara anordnad till riggen 1 via ett parallellinkage 41 för enkel förflyttning framåt och bakåt längs riggens 1 riktning. På så vis kan plockanordningen 11 förflyttas mellan de två lägena.

Som illustreras i Fig. 10 och 11 kan laddningsmagasinet 9 enligt ett exempel förflyttas mellan ett laddningsläge och ett lastningsläge. Laddningsläget visas i Fig. 10 och lastningsläget visas i Fig. 11. När laddningsmagasinet 9 befinner sig i laddningsläget som illustreras i Fig. 10 kan plockanordningen 11 förflytta bultar 4 som befinner sig i laddningsmagasinet 9. Lastningsläget, som illustreras i Fig. 11, är anpassat för påfyllning av nya bultar 4 till laddningsmagasinet 9. Laddningsmagasinet 9 kan därför i lastningsläget befinna sig närmare marken än när det befinner sig i laddningsläget.

Laddningsmagasinet 9 kan exempelvis vara anordnad på en arm 43 som är roterbart anordnad till riggen 1. Genom att som exemplifieras i Fig. 11 rotera R eller vrida R armen 43 kan magasinet 9 sänkas ned till lastningsläget. Laddningsmagasinet 9 kan vara anordnat till armen 43 på ett sådant vis att det håller sig upprätt gentemot underlaget eller marken under hela vridningen R av armen 43. Rörelsen kan exempelvis fås genom en cylinder placerad under armen 43 och anordnad som ett parallellinkage. För att ännu enklare kunna lasta på nya bultar 4 så kan laddningsmagasinet 9 vara anordnat att efter vridning av armen 43 ned till lastningsläget kunna vinklas ner mot marken eller underlaget genom en rotation R2 eller vridning R2. Detta illustreras i Fig. 12. Nedåtvinklingen kan exempelvis åstadkommas genom att laddningsmagasinets 9 infästning är dubbelledad och kan vridas med t.ex. en cylinder placerad under armen 43. Även om plockanordningen 11 hittills beskrivits som ett verktyg att plocka bultar 4 från laddningsmagasinet 9 till matarmagasinet 3 är även andra lösningar tänkbara för att förflytta bultarna i laddningsmagasinet 9. Plockanordningen 11 kan exempelvis vara anordnad att placera en hållarstruktur 9a från laddningsmagasinet 9 så att bergförstärkningsenheten 5 kan matas med bultar 4 direkt från hållarstrukturen 9a.

Plockanordningen 11 kan således vara anordnad att förflytta en hållarstruktur 9a innehållandes åtminstone en bult 4 från laddningsmagasinet 9 till matarmagasinet 3. När hållarstrukturen 9a utgörs av laddningsmagasinet 9 flyttar således plockanordningen 11 i detta exempel hela laddningsmagasinet 9 till en position ifrån bergförstärkningsenheten 5 kan förses med bultar 4 direkt ur laddningsmagasinet 9. Exempelvis kan då mataranordningen 8 förse bergförstärkningsenheten 5 med bultar 4 från laddningsmagasinet 9 efter att plockanordningen 11 flyttat laddningsmagasinet 9 till en position i vilken bultarna 4 i laddningsmagasinet 9 är åtkomstbara för mataranordningen 8. Som ett exempel kan matarmagasinet 3 innefatta grip- eller fästanordningar för ett flertal hållarstrukturer 3a, 9a varvid en hållarstruktur 9a i laddningsmagasinet 9 kan förflyttas till matarmagasinet 3 och anordnas till riggen 1 via fästanordningen i matarmagasinet 3. Hållarstrukturerna 3a, 9a kan enligt ett exempel vara anordnade att kunna förflyttas av en plockanordning 11. Exempelvis kan hållarstrukturerna vara anpassade att kunna lyftas genom att innefatta greppspår, håligheter, utstickande element med öglor eller försänkningar etc. för att på ett smidigt sätt kunna greppas och förflyttas.

En fördel med att laddningsmagasinet 9 eller en hållarstruktur 9a i laddningsmagasinet 9 inte är åtkomstbart för mataranordningen 8 innan det förflyttats av plockanordningen 11 är att det inte riskerar att vara i vägen när mataranordningen 8 förser bergförstärkningsenheten 5 med bultar 4.

Enligt ett exempel är hållarstrukturen 3a i matarmagasinet 3 anordnad att kunna avlägsnas från matarmagasinet 3. Enligt ett exempel kan plockanordningen 11 vara anordnad att avlägsna matarmagasinets 3 hållarstruktur 3a från matarmagasinet 3, exempelvis när det tömts på bultar 4. Plockanordningen 11 kan dessutom vara anordna att därefter placera en hållarstruktur 9a från laddningsmagasinet 9 på hållarstrukturens 3a föregående plats i matarmagasinet 3. Den förbrukade eller tömda hållarstrukturen 3a kan exempelvis placeras bredvid riggen 1 eller på en position på riggen 1 avsedd för förbrukade eller tömda hållarstrukturer 3a, 9a.

Alternativt kan riggen 1 eller matarmagasinet 3 vara anordnade att förflytta matarmagasinets 3 hållarstruktur 3a från dess plats, exempelvis genom att hållarstrukturen 3a släpps från riggen 1 och/eller matarmagasinet 3. Enligt ett exempel kan hållarstrukturen 3a vara anordnat till riggen 1 via en fasthållningsmekanism som kan släppa sitt grepp om hållarstrukturen 3a. Om matarmagasinet 3 är anordnat på en bom 7 kan bommen 7 exempelvis förflyttas till en position och/eller vinkling anpassad att släppa hållarstrukturen 3a, varefter fasthållningsmekanismen släpper sitt grepp om hållarstrukturen 3a och det faller till marken. Plockanordningen 11 kan vara anordnad att därefter placera en hållarstruktur 9a från laddningsmagasinet 9 på matarmagasinets 3 hållarstrukturs 3a föregående plats.

För att förenkla handhavandet i exemplen ovan kan hållarstrukturer 9a hos laddningsmagasinet 9 och hållarstrukturer 3a hos matarmagasinet 3 vara utformade väsentligen identiska. På så vis blir det enkelt att byta ut hållarstrukturerna 3a, 9a. När hållarstrukturen 9a från laddningsmagasinet 9 tagit hållarstrukturens 3a plats i matarmagasinet 3 fungerar det precis som den tidigare hållarstrukturen 3a, d.v.s. mataranordningen 8 kan förse bergförstärkningsenheten 5 med bultar 4. Om riggen 1 innefattar flera hållarstrukturer 9a i laddningsmagasinet 9 kan proceduren att byta ut hållarstrukturerna 3a, 9a upprepas ett flertal gånger.

Ett förfarande vid en rigg för att förflytta bultar kommer nu beskrivas med hänvisning till Fig. 13. Metodsteg som är valbara att utföra markeras med streckade linjer i figurerna.

Förfarandestegen som beskrivs nedan kan exempelvis utföras av en styrenhet.

Fig. 13 visar ett exemplifierande förfarande för att förflytta bultar 4 vid en rigg 1 anpassad för bergbultning. Riggen 1 innefattar ett matarmagasin 3 innefattande en hållarstruktur 3a för bultar, där matarmagasinet 3 är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet 5. Riggen 1 innefattar vidare en mataranordning 8 som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten 5 med bultar från matarmagasinet 3. Vidare innefattar riggen 1 ett laddningsmagasin 9 innefattande en hållarstruktur 9a för bultar 4 samt en relativt matarmagasinet 3 och laddningsmagasinet 9 förflyttningsbar plockanordning 11.

Förfarandet innefattar: att med plockanordningen 11 förflytta 1301 bultar 4 som befinner sig i laddningsmagasinet 9 till åtkomst för mataranordningen 8.

Genom att följa ovan beskrivna förfarande kan bultar 4 som befinner sig i laddningsmagasinet 9 förflyttas så att de kan användas av bergförstärkningsenheten 5 för bultning.

Förfarandet kan vidare innefatta: att med plockanordningen 11 förflytta 1303 bultar från laddningsmagasinet 9 till matarmagasinet 3.

Enligt ett exempel innefattar plockanordningen 11 en transportenhet 13 och en plockenhet 15 som beskrivits ovan. Ett exempel på hur bultar 4 kan förflyttas mellan laddningsmagasinet 9 och matarmagasinet 3 i det fallet kommer nu beskrivas i samband med Fig. 14-17. I det beskrivna fallet utgörs matarmagasinets 3 hållarstruktur 3a av matarmagasinet 3 och laddningsmagasinets 9 hållarstruktur av laddningsmagasinet 9. Dessa kommer därför endast refereras till som matarmagasinet 3 och laddningsmagasinet 9.

I det beskrivna fallet är matarmagasinet 3 anordnat på en bom 7 tillsammans med en bergförstärkningsenhet 5. Bommen 7 är rörlig för att kunna rikta in bergförstärkningsenheten 5 mot olika positioner i berget.

I detta exempel riktas bommen 7 in så att laddningsmagasinet 9 och matarmagasinet 3 ligger i linje. Om bommen 7 innefattar ett revolvermagasin 3 och en borrspets kan exempelvis borrspetsen riktas in mot laddningsmagasinets 9 framkant, sett i riggens 1 utsträckningsriktning. Magasinen 3, 9 kommer då ligga i linje. I exemplet som visas i Fig. 14 är magasinen 3, 9 placerade i linje och plockanordningen 11 är förflyttad till en position ovanför matarmagasinet 3. I Fig. 14 har plockanordningen 11 redan hämtat fyra bultar 4 ur laddningsmagasinet 9.

För att hämta bultar 4 kan plockanordningen 11 positioneras i ett läge ovanför laddningsmagasinet 9. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att transportenheten 13 förflyttas till en position ovanför laddningsmagasinet 9. Denna position kan ses i Fig. 16. Sitter plockanordningen 11 på en teleskopisk glidbalk 13a kan den teleskopiska glidbalken 13a anta ett minimalt utsträckt läge. Det bör noteras att under förflyttning av transportenheten 13 befinner sig plockenheten 15 i transportläget, d.v.s. så nära transportenheten 13 som det är möjligt.

Plockenheten 15 kan därefter förflyttas relativt transportenheten 13 ned i laddningsmagasinet 9 till ett plockläge. Detta kan exempelvis ske genom att en saxlyft 17 på vilken plockenheten 15 är anordnad sträcks ut. Förflyttningen av plockenheten 15 kan ske tills plockenheten 15 går emot bultar i laddningsmagasinet 9. Alternativt förflyttas plockenheten 15 ned till bultarna 4 baserat på data från en sensor som känner av plockenhetens 15 läge. Plockenheten 15 greppar därefter en eller flera bultar. Exempelvis kan en gripenhet 25 låsa fast bultarna i plockenheten 15. I exemplet som visas i Fig. 17 är plockenheten 15 i plockläget nere i laddningsmagasinet 9.

Därefter förflyttas plockenheten 13 upp till transportläget igen, exempelvis genom att saxlyften 17 fälls ihop. När plockenheten 15 befinner sig i transportläget förflyttas transportenheten 13 och därmed plockenheten 15 till matarmagasinet 3. Detta kan exempelvis ske genom att den teleskopiska glidbalken 13a sträcker ut sig till ett yttre läge där transportenheten 13 befinner sig ovanför matarmagasinet 3. Plockenheten 15 förflyttas därefter ned i matarmagasinet 3 och släpper bultarna i matarmagasinet 3, vilket illustreras i samband med Fig. 15. Alternativt kan bommen 7 höjas upp till plockanordningen 11 och plockenheten 15 varpå bultarna 4 släpps i matarmagasinet 3.

Därefter kan plockenheten 15 förflyttas upp till transportläget och proceduren kan upprepas för hämtning av fler bultar 4. Om matarmagasinet 3 innefattar en hållararm för att säkra att bultarna inte trillar ur måste denna föras åt sidan vid placering av nya bultar 4 i matarmagasinet 3. Denna kan sedan säkra bultarna 4 innan plockanordningen 11 förflyttas ur matarmagasinet 3.

Ordningen på åtgärderna som beskrivits ovan kan tänkas kastas om. Vissa steg kan även ske samtidigt. Exempelvis kan plockanordningen 11 hämta bultar 4 ur laddningsmagasinet 9 innan matarmagasinet 3 placeras i linje med laddningsmagasinet 9, eller medan matarmagasinet 3 placeras i linje med laddningsmagasinet 9.

Plockanordningen 11 kommer då vara redo att direkt föra över bultar 4 när magasinen 3, 9 placerats för överföring.

Förfarandet enligt Fig. 13 kan alternativt innefatta: att med plockanordningen 11 förflytta 1307 en hållarstruktur 9a innehållandes åtminstone en bult 4 från laddningsmagasinet 9 till matarmagasinet 3.

Förfarandet kan i ett förberedande steg vidare innefatta: att avlägsna 1305 hållarstrukturen 3a från matarmagasinet 3.

Den ursprungliga hållarstrukturen 3a hos matarmagasinet 3 kan då ställas, lyftas eller släppas åt sidan, antingen på riggen 1 eller bredvid riggen 1, innan en hållarstruktur 9a från laddningsmagasinet 9 placeras på dess plats. Alternativt förflyttas laddningsmagasinets 9 hållarstruktur 9a endast till en position i matarmagasinet 3 som är i närheten av bergförstärkningsenheten 5, så att bultar sedan kan förflyttas direkt från laddningsmagasinets 9 hållarstruktur 9a till bergförstärkningsenheten 5.

Steget att avlägsna 1305 hållarstrukturen 3a från matarmagasinet 3 kan enligt ett exempel utföras av plockanordningen 11. Plockanordningen 11 lyfter då bort matarmagasinets 3 hållarstruktur 3a från dess plats innan det placerar laddningsmagasinets 9 hållarstruktur 9a på matarmagasinet 3 hållarstrukturs 3a föregående plats eller annan lämplig plats i matarmagasinet 3. Enligt ett annat exempel kan steget att förflytta 1305 matarmagasinets 3 hållarstruktur 3a från dess plats innebära att släppa hållarstrukturen 3a från dess plats. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att hållarstrukturen 3a är anordnad till riggen 1 via en fasthållningsmekanism som kan släppa sitt grepp om hållarstrukturen 3a. Om matarmagasinet 3 är anordnat på en bom 7 kan bommen 7 exempelvis förflyttas till en position och/eller vinkling anpassad att släppa hållarstrukturen 3a, varefter fasthållningsmekanismen släpper sitt grepp om hållarstrukturen 3a och det faller till marken.

Trots att uppfinningen har beskrivits i samband med ett antal exempel här ovan är beskrivningen endast menad att illustrera uppfinningsenliga koncept och begränsar inte uppfinningens omfång. Exempelvis har termerna "bultpositionsstruktur" och "hållarstruktur" använts beskrivningen igenom, men motsvarande entiteter, funktioner och/eller parametrar skulle också kunnat användas som har de särdrag och/eller kännetecken som beskrivits i samband med termerna här. Uppfinningen definieras av de medsända patentkraven.

Claims (20)

PATENTKRAV

1. Rigg (1) anpassad för bergbultning innefattande ett matarmagasin (3), där matarmagasinet (3) innefattar en hållarstruktur (3a) för bultar (4) och är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet (5), samt en mataranordning (8) som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten (5) med bultar (4) från matarmagasinet (3), kännetecknad av att riggen (1) vidare innefattar ett laddningsmagasin (9) innefattande en hållarstruktur (9a) för bultar (4) samt en relativt matarmagasinet (3) och laddningsmagasinet (9) förflyttningsbar plockanordning (11) anordnad att förflytta bultar (4) som befinner sig i laddningsmagasinet (9) till åtkomst för mataranordningen (8).

2. Rigg (1) enligt kravet 1, kännetecknad av att plockanordningen (11) är anordnad att förflytta bultar (4) från laddningsmagasinet (9) till matarmagasinet (3).

3. Rigg (1) enligt något av kraven 1-2, kännetecknad av att laddningsmagasinets (9) och matarmagasinets (3) hållarstrukturer (9a, 3a) är utformade att hålla bultar (4) i förutbestämda positioner, varvid dessa positioner tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur i respektive magasin (3, 9).

4. Rigg (1) enligt kravet 3, kännetecknad av att laddningsmagasinets (9) bultpositionsstruktur väsentligen överensstämmer med matarmagasinets (3) bultpositionsstruktur.

5. Rigg (1) enligt något av kraven 2-4, kännetecknad av att plockanordningen (11) innefattar en transportenhet (13) anordnad att förflyttas mellan laddningsmagasinet (9) och matarmagasinet (3) samt en till transportenheten (13) rörligt anordnad plockenhet (15) anordnad att förflyttas relativt transportenheten (13) mellan ett transportläge utanför magasinen (3, 9) och ett plockläge inuti respektive magasin (3, 9), där plockenheten (15) vidare är anordnad att plocka eller lämna en bult (4) när den befinner sig i plockläget.

6. Rigg (1) enligt kravet 5, kännetecknad av att plockenheten (15) är utformad att greppa bultar (4) i förutbestämda positioner, varvid dessa positioner tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur i plockenheten (15), varvid plockenhetens (15) bultpositionsstruktur väsentligen överensstämmer med respektive magasins (3, 9) bultpositionsstruktur.

7. Rigg (1) enligt något av kraven 5-6, kännetecknad av att transportenheten (13) är anordnad att förflyttas mellan laddningsmagasinet (9) och matarmagasinet (3) genom en första linjär rörelse mellan magasinen (3, 9), samt varvid plockenheten (15) är anordnad att förflyttas mellan transportläget och plockläget genom en andra linjär rörelse riktad i en vinkel relativt den första linjära rörelsen.

8. Rigg (1) enligt något av kraven 5-7, kännetecknad av att plockenheten (15) har en långsträckt form och innefattar två skivformade element (21a, 21b) anordnade på ett avstånd från varandra i plockenhetens longitudinella utsträckning, varvid de skivformade elementen (21a, 21b) innefattar ett flertal fördjupningar (23) utformade att mottaga bultar (4), varvid plockenheten (15) vidare innefattar en gripenhet (25) anordnad att låsa fast bultar (4) i nämnda fördjupningar (23) under förflyttning mellan laddningsmagasinet (9) och matarmagasinet (3).

9. Rigg (1) enligt kravet 8, kännetecknad av att de skivformade elementens (21a, 21b) fördjupningar (23) är utformade på de skivformade elementen (21a, 21b) så att dessa fördjupningar (23) tillsammans uppvisar en bultpositionsstruktur vilken väsentligen överensstämmer med respektive magasins (3, 9) bultpositionsstruktur

10. Rigg (1) enligt något av kraven 8 eller 9, kännetecknad av att gripenheten (25) är anordnad mellan de skivformade elementen (21a, 21b) och kan förflyttas mellan ett öppet läge och ett stängt läge genom en förskjutning av gripenheten (25) i en riktning riktad i en vinkel mot plockenhetens (15) longitudinella utsträckning, varvid gripenheten (25) är anordnad att låsa fast en bult (4) som är mottagen i och sträcker sig mellan en fördjupning (23) i det första skivformade elementet (21a) och en fördjupning (23) i det andra skivformade elementet (21b) när gripenheten (25) befinner sig i det stängda läget.

11. Rigg (1) enligt något av kraven 1 -10, kännetecknad av att plockanordningen (11) är anordnad att förflyttas mellan ett arbetsläge där plockanordningen (11) kan förflytta bultar (4) som befinner sig i laddningsmagasinet (9) samt ett viloläge anpassat för bultning eller förflyttning av riggen (1).

12. Rigg (1) enligt något av kraven 1-11, kännetecknad av att laddningsmagasinet (9) kan förflyttas mellan ett lastningsläge för påfyllning av bultar (4) från en extern källa, och ett laddningsläge för nämnda förflyttning av bultar (4) som befinner sig i laddningsmagasinet (9).

13. Rigg (1) enligt kravet 1, kännetecknad av att plockanordningen (11) är anordnad att förflytta en hållarstruktur (9a) innehållandes åtminstone en bult (4) från laddningsmagasinet (9) till matarmagasinet (3).

14. Rigg (1) enligt kravet 1 eller 13, kännetecknad av att hållarstrukturen (3a) i matarmagasinet (3) är anordnad att kunna avlägsnas från matarmagasinet (3).

15. Rigg (1) enligt kravet 14, kännetecknad av att plockanordningen (11) vidare är anordnad att avlägsna matarmagasinets (3) hållarstruktur (3a) från matarmagasinet (3).

16. Förfarande vid en rigg (1) för att förflytta bultar (4), varvid riggen (1) är anpassad för bergbultning och innefattar ett matarmagasin (3) innefattande en hållarstruktur (3a) för bultar (4), där matarmagasinet (3) är anordnat i anslutning till en bergförstärkningsenhet (5), varvid riggen (1) vidare innefattar en mataranordning (8) som är anordnad att förse bergförstärkningsenheten (5) med bultar (4) från matarmagasinet (3), kännetecknat av att riggen (1) vidare innefattar ett laddningsmagasin (9) innefattande en hållarstruktur (9a) för bultar (4) samt en relativt laddningsmagasinet (9) och matarmagasinet (3) förflyttningsbar plockanordning (11), varvid förfarandet innefattar: - att med plockanordningen (11) förflytta (1301) bultar (4) som befinner sig i laddningsmagasinet (9) till åtkomst för mataranordningen (8).

17. Förfarande enligt kravet 16, kännetecknat av att förfarandet vidare innefattar: - att med plockanordningen (11) förflytta (1307) en hållarstruktur (9a) innehållandes åtminstone en bult (4) från laddningsmagasinet (9) till matarmagasinet (3).

18. Förfarande enligt något av kraven 16-17, kännetecknat av att hållarstrukturen (3a) i matarmagasinet (3) är anordnad att kunna avlägsnas från matarmagasinet (3), varvid förfarandet vidare innefattar: att avlägsna (1305) hållarstrukturen (3a) från matarmagasinet (3).

19. Förfarande enligt kravet 18, kännetecknat av att förfarandet vidare innefattar: att med plockanordningen (11) avlägsna (1305) hållarstrukturen (3) från dess plats.

20. Förfarande enligt kravet 16, kännetecknat av att förfarandet vidare innefattar: - att med plockanordningen (11) förflytta (1303) bultar (4) från laddningsmagasinet (9) till matarmagasinet (3).