SE537860C2

SE537860C2 - Förfarande och system för styrning av ett fordons framförande

Info

Publication number: SE537860C2
Application number: SE1251430A
Authority: SE
Inventors: Linus Bredberg; Olof Larsson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2012-12-17
Filing date: 2012-12-17
Publication date: 2015-11-03
Also published as: EP2931580B1; WO2014098718A1; BR112015014179A2; EP2931580A4; EP2931580A1; BR112015014179B1; SE1251430A1

Abstract

SAMMAND RAG FOreliggande uppfinning hanfor sig till ett farfarande for styrning av ett fordons framforande, där fordonet erbjuder drift under en mod med inriktning pa framkomlighet och en mod med inriktning pa driftsekonomi samt vdxling 5 mellan namnda moder, innefattande stegen att fortlOpande under ett bestamt tidsintervall (t1 - t2) faststdlla (Si) ett momentuttagsfOrlopp under ndmnda tidsintervall, och faststalla (S2) i vilken utstrackning (Q) av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett forutbestamt varde (Mmax) eller understiger ett forutbestamt varde (Mmin); 10 samt i beroende av namnda utstrackning avgara (S3) om aktuell mod är den mest FOreliggande uppfinning hanfOr sig ocksa till ett system fOr styrning av ett fordons framforande. Foreliggande uppfinning hdnfor sig ocksa till ett motorfordon. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksa till ett datorprogram 15 och en datorprogramprodukt.

Description

FORFARANDE OCH SYSTEM FOR STYRNING AV ETT FORDONS FRAMFORANDE TEKNISKT OMRADE Uppfinningen hdnfor sig till ett fOrfarande for styrning av ett fordons framforande enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen hanfor sig till ett system fOr styrning av ett fordons framfOrande enligt ingressen till patentkrav 8. Uppfinningen hanfOr sig ocksâ till ett motorfordon. Uppfinningen hanfOr sig aven till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

BAKGRUND Vissa fordon sasom vissa lastfordon är forsedda med olika fordonsmod inbegripande prestandamod fOr inriktning pa framkomlighet där bransleekonomi är underordnad och ekonomimod med inriktning pa 15 driftsekonomi.

Prestandamod där framkomlighet prioriteras framfor bransleekonomi passar bra under exempelvis skogsvagskorning men är ur ett bransleekonomiskt perspektiv mindre lampligt vid landsvags- och motorvdgskorning.

Ett problem är att transport av exempelvis timmer ofta startar pa en svdr terrangvag, där prestandalage lampar sig dã framkomlighet är centralt, men att sadan [corning ofta overgar till landsvdg eller motorvag, varvid fOr det fall att foraren glommer att aktivera ekonomimod for kOrning med inriktning pa driftsekonomi fordonet kommer att framforas med fOrsdmrad bransleekonomi som en konsekvens darav. 1 SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett forfarande far styrning av ett fordons framforande som mojliggor optimering av bransleforbrukning utan att aventyra framkomligheten.

Ett syfte med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett system far styrning av ett fordons framforande som mojliggor optimering av bransleforbrukning utan att aventyra framkomligheten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgar av nedanstdende beskrivning, astadkommes medelst ett farfarande, ett system, ett motorfordon samt ett datorprogram och en datorprogramprodukt av inledningsvis angivet slag och som vidare uppvisar sardragen angivna i den kannetecknande delen av bifogade sjalvstandiga patentkrav 1, 8, 15, 16 och 17. Foredragna utfaringsformer av farfarandet och systemet är definierade i bifogade osjalvstandiga patentkrav 2-7 och 9-14.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett farfarande far styrning av ett fordons framforande, där fordonet erbjuder drift under dtminstone en mod med inriktning pa framkomlighet och dtminstone en mod med inriktning pa driftsekonomi samt vdxling mellan namnda moder, innefattande stegen att fortlopande under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall, och faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett forutbestamt varde eller understiger ett farutbestamt varde; samt i beroende av namnda utstrackning avgara om aktuell mod är den mest Harigenom erhdlles information som mojliggor optimering av framforande av fordonet genom att hela tiden kunna framfora fordonet med den under radande forutsdttningar mest lampliga moden. Harigenom 2 mOjliggOrs optimering av bransleforbrukning utan att framkomligheten aventyras.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet vidare steget att for fOraren av fordonet foresld byte av mod far det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest Iampliga. Harigenom uppmarksammas fOraren pa att ett byte av mod kan vara lampligt och risken att byte av mod missas pa grund av att foraren glommer det minimeras darvid. Vidare kan fOraren spiv gOra bedomning om det fOreslagna bytet av mod är det ratta och kan saledes spiv valja att byta mod men aven avsta.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet vidare steget att automatiskt byta mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest Harigenom sakerstalls att fordonet framfOrs med den mest lampliga moden.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet vidare stegen att fortlopande under namnda bestamda tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet, och huruvida namnda genomsnittliga hastighet Overstiger ett fOrutbestdmt varde. Harigenom erhdlles information lamplig for bestamning huruvida byte av mod är lamplig och huruvida fOrslag till byte av mod skall presenteras for fOraren.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet vidare stegen att fortlopande faststalla aktuell hastighet hos fordonet, och huruvida namnda aktuella hastighet Overstiger ett forutbestdmt vdrde. Harigenom erhdlles information lamplig fOr bestamning huruvida byte av mod as lamplig och huruvida fOrslag till byte av mod skall presenteras for fOraren.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet vidare steget att fortlopande faststalla om fordonets drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestdmda varde. Harigenom erhalles information lamplig fOr bestdmning huruvida byte av mod är lamplig och huruvida fOrslag till byte av mod skall presenteras for fOraren. 3 Enligt en utfOringsform av fOrfarandet foreslas byte av mod ej om namnda genomsnittliga hastig het ej Overstiger namnda forutbestamda varde och/eller namnda aktuella hastighet ej overstiger namnda fOrutbestamda varde och/eller drift sker med ett momentuttag som overstiger namnda fOrutbestamda varde. Harigenom undviks att presentera forslag om byte av mod om bytet inte âr lamplig.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett system for styrning av ett fordons framforande, dar fordonet erbjuder drift under atminstone en mod med inriktning pa framkomlighet och atminstone en mod med inriktning pa driftsekonomi samt \taxiing mellan namnda moder, innefattande medel for att fortlOpande under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall, och medel fOr att faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett fOrutbestamt varde eller understiger ett fOrutbestamt varde; samt medel for att i beroende av namnda utstrackning avgara om aktuell mod är den mest Iampliga. Harigenom erhalles information som mojliggor optimering av framforande av fordonet genom att hela tiden kunna framfOra fordonet med den under radande fOrutsattningar mest lampliga moden. Harigenom mojliggors optimering av bransleforbrukning utan att framkomligheten aventyras.

Enligt en utfOringsform innefattar systemet vidare medel for att for fOraren av fordonet foresla byte av mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga. Harigenom uppmarksammas fararen pa att ett byte av mod kan vara lampligt och risken att byte av mod missas pa grund av att foraren glOrnmer det minimeras darvid. Vidare kan foraren spiv Ora bedOmning om det fOreslagna bytet av mod är det ratta och kan saledes sjalv valja att byta mod men aven avsta.

Enligt en utfOringsform innefattar systemet vidare medel for att automatiskt byta mod for det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga. 30 Harigenom sakerstalls att fordonet framfors med den mest lampliga moden. 4 Enligt en utfaringsform innefattar systemet vidare medel far att fortlopande under namnda bestamda tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet, och medel far att faststalla huruvida namnda genomsnittliga hastighet Overstiger ett forutbestamt vdrde. Hdrigenom erhdlles information lamplig for bestamning huruvida byte av mod är lamplig och huruvida forslag till byte av mod skall presenteras far foraren.

Enligt en utforingsform innefattar systemet vidare medel for att fortlapande faststalla aktuell hastighet hos fordonet, och medel for att faststalla huruvida namnda aktuella hastighet Overstiger ett forutbestdmt vdrde. Hdrigenom erhdlles information lamplig far bestamning huruvida byte av mod ãr lamplig och huruvida farslag till byte av mod skall presenteras far foraren.

Enligt en utfaringsform innefattar systemet vidare medel far att fortlapande faststalla om fordonets drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestamda vdrde. Harigenom erhdlles information lamplig far bestamning huruvida byte av mod är lamplig och huruvida forslag till byte av mod skall presenteras for fararen.

Enligt en utfaringsform av systemet fareslas byte av mod ej om namnda genomsnittliga hastighet ej Overstiger namnda forutbestamda varde och/eller namnda aktuella hastighet ej Overstiger namnda farutbestamda varde och/eller drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestamda varde. Iddrigenom undviks att presentera farslag om byte av mod om bytet inte är lamplig.

FIGURBESKRIVNING Fareliggande uppfinning kommer att farstas Mitre med hanvisning till faljande detaljerade beskrivning last tillsammans med de bifogade ritningarna, dal- lika hanvisningsbeteckningar hdnfor sig till lika delar genomgdende i de mai-1ga vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar ett motorfordon enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning; Fig. 2 schematiskt illustrerar ett system far styrning av ett fordons framfOrande enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning; Fig. 3 schematiskt illustrerar ett momentuttagsforlopp vid framforande av fordon under ett tidsintervall enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning; Fig. 4 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett fOrfarande fOr styrning av ett fordons framforande enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning; 10 och Fig. 5 schematiskt illustrerar en dator enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning.

BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Hari halt& sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Fig. 1 illustrerar schematiskt ett motorfordon 1 enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning. Det exemplifierade fordonet 1 utgors av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet kan alternativ utgoras av vilket som heist lampligt fordon sasom en buss eller en personbil. Fordonet inbegriper ett system I enligt foreliggande uppfinning.

Fig. 2 illustrerar schematiskt ett blockschema av ett system I fOr styrning av ett fordons framforande enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning.

Systemet I innefattar en elektronisk styrenhet 100 fOr namnda styrning. 6 Systemet I innefattar momentbestamningsmedel 110 far att fortlopande faststalla fordonets drivmoment, dvs. fran fordonets motor uttaget drivmoment for att under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforloppunderndmndatidsintervall.Namnda momentbestamningsmedel 110 inbegriper vilket som heist lampligt medel far faststallning av fordonets drivmoment och inbegriper enligt en variant sensororgan for att bestamma insprutad branslernang och/eller en momentmatare.

Systemet I innefattar hastighetsbestamningsmedel 120 for att fortlopande bestamma fordonets hastighet for att under ett bestamt tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet. Namnda hastighetsbestdmningsmedel 120 inbegriper enligt en variant hastighetsmdtarorgan.

Systemet I innefattar vidare fordonsmodbestamningsmedel 130 for faststallning vilken mod fordonet befinner sig i, där ndmnda fordonsmod inbegriper mod for inriktning pa framkomlighet, har benamnt prestandaldge dâr bransleekonomi är underordnad och en mod med inriktning pa driftsekonomi,harbenamntekonomilage.Namnda fordonsmodbestdmningsmedel 130 inbegriper enligt en variant vaxellagesavkanningorgan och effektavkanningsorgan far avkanning av motoreffekt, varvid namnda mod for inriktning pa framkomlighet faststalls om vaxellagesavkanningsorganet visar att transmissionen ligger i ett relativt lagre vaxellage sa att hogre effekt i motorn foreligger och ekonomimod faststalls om vaxellaget är anpassat far lag branslefarbrukning.

Systemet I innefattar vidare atgardsfarslagspresentationsmedel 140 far att presentera farslag till atgdrd for foraren, där namnda atgard inbegriper byte av mod hos fordonet for det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest Namnda atgardsforslagspresentationsmedel 140 kan inbegripa vilket som heist lampligt medel for presentation av forslag till atgard inbegripande medel far visuell presentation sasom fast sken eller blinkning indikerande foreslagen atgard och/eller text och/eller symbol indikerande 7 fareslagen atgard, medel far audiell presentation inbegripande larm och/eller rast som presenterar foreslagen atgard, medel for taktil information inbegripande vibration eller motsvarande som indikerar foreslagen atgard. Namnda atgardsforslagspresentationsmedel 140 inbegriper enligt en variant en fordonsdisplayenhet anordnad i instrumentklustret i fordonet far presentation av namnda farslag till atgard, dvs. forslag till byte av mod far det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr signalansluten till namnda momentbestamningsmedel 110 via en lank 10. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 10 anordnad att mottaga en signal fran namnda momentbestamningsmedel 110 representerande momentdata for uttaget drivmoment.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr signalansluten till namnda hastighetsbestamningsmedel 120 via en lank 20. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 20 anordnad att mottaga en signal fran namnda hastighetsbestamningsmedel 120 representerande hastighetsdata far fordo nets hastighet.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr signalansluten till namnda fordonsmodbestamningsmedel 130 via en lank 30. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 30 anordnad att mottaga en signal fran namnda fordonsmodbestamningsmedel 130 representerande data far vilken mod fordonet befinner sig i, dvs. om fordonet befinner sig i prestandalage eller ekonomilage.

Den elektroniska styrenheten 100 dr signalansluten till namnda atgardsfarslagspresentationsmedel 140 via en lank 40. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 40 anordnad att sanda en signal till namnda atgardsfarslagspresentationsmedel 140 representerande atgardsfarslagsdata far att presentera farslag till atgard far fararen, dar namnda atgard inbegriper byte av mod. 8 Den elektroniska styrenheten 100 ãr anordnad att behandla namnda momentdata fran momentbestamningsmedlet 110 fur att fortlopande under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall. Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett forutbestamt varde eller understiger ett forutbestamt varde. Fig. 3 visar ett exempel pa ett faststallt momentuttagsforlopp under ett bestamt tidsintervall.

Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda data fOr vilken mod fordonet befinner sig i fran namnda fordonsmodbestamningsmedel 130 och jamfOra med den faststallda utstrackningen av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett forutbestamt varde eller understiger ett fOrutbestamt varde och i beroende av namnda utstrackning avgOra am aktuell mod är den mest lampliga.

Den elektroniska styrenheten 100 ar via lanken 40 anordnad att sanda en signal till namnda atgardsforslagspresentationsmedel 140 representerande atgardsfOrslagsdata for att presentera forslag till atgard for fOraren av byte av mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

Den elektroniska styrenheten inbegriper enligt en variant medel fOr att automatiskt byta mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr anordnad att behandla namnda momentdata for att fortlopande faststalla am fordonets drift sker med ett 25 momentuttag som overstiger namnda forutbestamda varde, dar byte av mod ejfOreslasochfaljaktligeningensignaltillnamnda atgardsfOrslagspresentationsmedel 140 sands med forslag am byte av mod am drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestamda 9 varde. FOr fallet med automatisk byte av mod sker inget byte av mod om drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestdmda varde.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr anordnad att behandla namnda hastighetsdata fran hastighetsbestdmningsmedlet 120 for att under ett bestamt tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet. Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att faststalla huruvida namnda genomsnittliga hastighet Overstiger ett fbrutbestamt varde, dal- byte av mod ej fOreslasochfoljaktligeningensignaltillnamnda dtgardsfOrslagspresentationsmedel 140 sands med forslag om byte av mod om namnda genomsnittliga hastighet ej Overstiger namnda forutbestdmda varde. For fallet med automatisk byte av mod sker inget byte av mod om namnda genomsnittliga hastighet ej Overstiger namnda fOrutbestamda varde.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr anordnad att behandla namnda hastighetsdata frdn hastighetsbestdmningsmedlet 120 for att fortlopande faststalla aktuell hastighet hos fordonet. Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att faststalla huruvida namnda aktuella hastighet Overstiger ett fOrutbestamt varde, dal- byte av mod ej foreslas och fOljaktligen ingen signal till namnda dtgardsfOrslagspresentationsmedel 140 sands med forslag om byte av mod om namnda aktuella hastighet ej Overstiger namnda fOrutbestamda varde. FOr fallet med automatisk byte av mod sker inget byte av mod om namnda aktuella hastighet ej Overstiger namnda forutbestdmda varde.

Den elektroniska styrenheten inbegriper enligt en variant medel fOr att automatiskt byta mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest 25 lampliga.

Fig. 3 illustrerar schematiskt ett momentuttagsforlopp vid framfOrande av fordon under ett tidsintervall enligt en utforingsform av fOreliggande uppf inning.

I det exemplifierade forloppet kOr fordonet utmed en fardvag varvid under ett tidsintervall mellan tiden t1 och tiden t2 ett momentuttagsforlopp faststalls medelst namnda elektroniska styrenhet 100 sasom beskrivits ovan i samband med fig. 2.

Fordonet fardas fran tidpunkten t1 under ett fOrsta deltidsintervall (i) under vilket drift med ett momentuttag som overstiger ett forutbestdmt Ovre varde Mmax och skulle kunna utgOra momentuttag vid kOrning i uppforsbacke och/eller med tung last.

Fordonet fdrdas under ett andra deltidsintervall (ii) under vilket drift med ett momentuttag som ligger mellan namnda fOrutbestamda Ovre varde Mmax och ett fOrutbestdmt undre varde Mmin dar deltidsintervallet (ii) har utgor overgang mellan momentuttag Mmax och Mmin och benamns har momentuttag vid dellast, Mr, och är fOrhdllandevis kort och kan ske vid Overgang mellan uppfOrbacke dar maximalt momentuttag erfordras och en nedf6rsbacke där minimalt momentuttag, sâ kallat sldpmoment, erfordras.

Fordonet fardas vidare under ett tredje deltidsintervall (iii) under vilket drift med ett momentuttag som understiger namnda ferutbestamda undre varde Mmin och skulle kunna utgOras korning i nedforsbacke.

Fordonet fdrdas under ett fjarde deltidsintervall (iv) under vilket drift med ett momentuttag Mp som ligger mellan namnda forutbestdmda ovre varde Mmax och namnda forutbestdmda undre varde Mmin och skulle kunna utg6ra fait pd vdsentligen plan vag där hastigheten Overstiger en viss hastighet sasom pa en landsvdg eller motorvag.

Fordonet fardas under ett andra femte deltidsintervall (v) under vilket drift 25 med ett momentuttag som overstiger namnda forutbestdmda ovre varde Mmax fram till en tidpunkt t2.

Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag 11 som antingen Overstiger ett fOrutbestamt varde eller understiger ett fOrutbestamt varde. Harvid adderas de deltidsintervall under tidsintervallet där det Ovre vdrdet Mm„ overstigits, dvs. (i) och (v) samt de deltidsintervall under tidsintervallet där det undre vdrdet Malin understigits, dvs. (iii) och delas med hela tidsintervallet, dvs. (i) + (ii) + (iii) + (iv) + (v). Utstrackningen i vilken namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen overstiger namnda forutbestdmda ovre varde Mmax eller understiger namnda fOrutbestamda undre varde Mmm erhalles foljaktligen genom en kvot Q, som i exemplet visat i fig. 3 blir: Q = ((i) + (v) + (iii))/((i) + (ii) + (iii) + (iv) + (v)).

Tidsintervallet ti-t2 är enligt en utfOringsform i storleksordningen 2 minuter.

Momentuttag vid dellast ligger enligt en variant i intervallet 10-80 c)/0 av det maximala momentuttaget.

Kvoten Q mellan deltidsintervallen dãr fordonet fardas Over Mmax eller under Mmin och totala intervallet bestammer foljaktligen huruvida den aktuella moden under vilken fordonet framf6rs är den mest lampliga moden. Om kvoten Q understiger ett forutbestdmt troskelvdrde och prestandamod fOreligger bedems prestandamod inte vara den mest lampliga varvid byte av mod till ekonomimod foreslas fOr foraren via namnda atgardsfOrslagspresentationsmedel 140 givet att en viss genomsnittlig hastighet som overstiger en forutbestdmd hastighet Namnda troskelvdrde ligger enligt en variant i intervallet 0-30 °/0.

Fig. 4 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett forfarande fOr styrning av ett fordons framforande enligt en utf6ringsform av foreliggande uppf inning.

Enligt en utforingsform innefattar fOrfarandet fOr styrning av ett fordons framf6rande ett fOrsta steg Si. I detta steg faststalls fortlOpande under ett bestamt tidsintervall ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall.

Enligt en utforingsform innefattar fOrfarandet fOr styrning av ett fordons framforande ett andra steg S2. I detta steg faststalls i vilken utstrackning av 12 namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen overstiger ett farutbestamt varde eller understiger ett forutbestamt varde.

Enligt en utforingsform innefattar farfarandet far styrning av ett fordons framfarande ett tredje steg S3. I detta steg avgars i beroende av namnda utstrackning om aktuell mod är den mest lampliga.

Med hanvisning till fig. 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheten 100 som beskrivs med hanvisning till fig. 2 kan i ett utfarande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett ickeflyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett Ids/skriv-minne 550.

Det icke-flyktiga minnet 520 har en farsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sá som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, I/O-organ, en AID-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overforingsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksd en andra minnesdel 540.

Det tillhandahdlles ett datorprogram P som innefattar rutiner far styrning av ett fordons framfarande enligt det innovativa forfarandet. Programmet P innefattar rutiner far att fortlopande under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall. Programmet P innefattar rutiner for att faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen overstiger ett forutbestamt varde eller understiger ett farutbestamt varde. Programmet P innefattar rutiner far att i beroende av namnda utstrackning avgara om aktuell mod är den mest lämpliga. Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550.

När det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfar en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfar en viss del av 13 programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett fOr kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Lds/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna forbundna med styrenheten 100 anslutas.

Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporal i den andra minnesdelen 540. Ndr mottaget indata temporal har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att fortlopande under ett bestamt tidsintervall faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 fOr att faststalla i vilken utstrackning av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen Overstiger ett fOrutbestamt varde eller understiger ett fOrutbestamt varde. De mottagna signalerna pa. dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att i beroende av namnda utstrackning avgara om aktuell mod är den mest Idmpliga.

Delar av metoderna beskrivna hari kan utforas av anordningen 500 med hjalp av databehandlingsenheten 510 som kOr programmet lagrat i minnet 560 eller las/skrivminnet 550. Nar anordningen 500 kOr programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Ovan har ett fOrfarande och ett system for styrning av ett fordons framforande beskrivits dar foraren av fordonet foreslas byte av mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga. Enligt en alternativ 14 variant sker byte av mod automatiskt fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest Beskrivningen ovan av de foredragna utfOringsformerna av fOreliggande uppfinning har tillhandahallits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd att vara uttOmmande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framgä for fackmannen. Utforingsformerna har valts och beskrivits far att bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tilldmpningar, och ddrmed mojliggora fOr en fackman att forsta uppfinningen fOr olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga for det avsedda bruket.

Claims

PATENTKRAV

1. Forfarande for styrning av ett fordons framforande, dar fordonet erbjuder drift under atminstone en mod med inriktning pa framkomlighet och atminstone en mod med inriktning pa driftsekonomi samt vaxling mellan 5 namnda moder, kannetecknat av stegen aft fortlopande under ett bestamt tidsintervall (t1 - t2) faststalla (Si) ett momentuttagsfarlopp under namnda tidsintervall, och faststalla (S2) i vilken utstrackning (Q) av namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen overstiger ett forutbestamt varde (Mmax) eller understiger ett forutbestamt varde (Mmin); 10 samt i beroende av namnda utstrackning avgara (S3) om aktuell mod är den mest lampliga.

2. Forfarande enligt krav 1, vidare innefattande steget att for foraren av fordonet foresla byte av mod far det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

3. Forfarande enligt krav 1, vidare innefattande steget att automatiskt byta mod for det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

4. Forfarande enligt nagot av kraven 1-3, vidare innefattande stegen att fortlopande under namnda bestamda tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet, och huruvida namnda genomsnittliga hastighet overstiger ett farutbestamt varde.

5. Forfarande enligt nagot av kraven 1-4, vidare innefattande stegen att fortlopande faststalla aktuell hastighet hos fordonet, och huruvida namnda aktuella hastighet overstiger ett forutbestamt varde.

6. Forfarande enligt nagot av kraven 1-5, vidare innefattande steget att 25 fortlopande faststalla om fordonets drift sker med ett momentuttag som overstiger namnda forutbestamda varde (Mmax).

7. Forfarande enligt kraven 4-6, varvid byte av mod ej foreslas om namnda genomsnittliga hastighet ej overstiger namnda farutbestamda varde och/eller 16 namnda aktuella hastighet ej overstiger namnda forutbestamda varde och/eller drift sker med ett momentuttag som Overstiger namnda forutbestamda varde (Mmax).

8. System (I) far styming av ett fordons framforande (1), dar fordonet 5 erbjuder drift under en mod med inriktning pa framkomlighet och en mod med inriktning pa driftsekonomi samt vaxling mellan namnda moder, kannetecknat av medel (100, 110) for att fortlopande under ett bestamt tidsintervall (t1 - t2) faststalla ett momentuttagsforlopp under namnda tidsintervall, och medel (100, 110) for att faststalla i vilken utstrackning (Q) av 10 namnda tidsintervall som upptages drift med ett momentuttag som antingen overstiger ett forutbestamt varde (Mmax) eller understiger ett forutbestamt varde (Mmin); samt medel (100, 110, 130) for att i beroende av namnda utstrackning avgora om aktuell mod är den mest lampliga.

9. System enligt krav 8, vidare innefattande medel (100, 140) for att for f6raren av fordonet foresla byte av mod far det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

10. System enligt krav 8, vidare innefattande medel (100, 140) far att automatiskt byta mod fOr det fall aktuell mod avgjorts inte vara den mest lampliga.

11. System enligt nagot av kraven 8-10, vidare innefattande medel (100, 120) for att fortlopande under namnda bestamda tidsintervall faststalla genomsnittlig hastighet hos fordonet, och medel (100) for att faststalla huruvida namnda genomsnittliga hastighet overstiger ett forutbestamt varde.

12. System enligt nagot av kraven 8-11, vidare innefattande medel (100, 120) far att fortlopande faststalla aktuell hastighet hos fordonet, och medel (100) for att faststalla huruvida namnda aktuella hastighet overstiger ett forutbestamt varde. 17

13. System enligt nagot av kraven 8-12, vidare innefattande medel (100, 110) for att fortlopande faststalla om fordonets drift sker med ett momentuttag som overstiger namnda forutbestamda varde (Mmax).

14. System enligt kraven 11-13, varvid byte av mod ej foreslas om namnda genomsnittliga hastighet ej overstiger namnda forutbestamda varde och/eller namnda aktuella hastighet ej overstiger namnda forutbestamda varde och/eller drift sker med ett momentuttag som overstiger namnda forutbestamda varde (Mmax).

15. Motorfordon innefattande ett system enligt nagot av kraven 8-14.

16. Datorprogram (P) far styrning av ett fordons framforande, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod som, dá det kors av en elektronisk styrenhet (100) eller en annan dator (500) ansluten till den elektroniska styrenheten (100), formai- den elektroniska styrenheten (100) att utfora stegen enligt krav 1-7.

17. Datorprogramprodukt innefattande ett digitalt lagringsmedium som lagrar datorprogrammet enligt krav 16. 18