SE512805C2 - Stol - Google Patents

Description

”I -im .,.'. ._ 10 15 '20 25 35 512805 2 Uppfinninqens svften och särdraq Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda brister hos tidigare kända stolar av ingressvis an- givet slag och skapa en förbättrad stol. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att skapa en stol vid vilken fullödigt stöd för den sittandes rygg mot ryggstödet ernås utan att användaren själv behöver på ett medvetet sätt skjuta in stussen mot den del av ryggstödet som är belägen under svank- stödmedlet. Ett ytterligare syfte är att skapa en stol som lå- ter sig förverkligas för högst olikartade användningsändamål, närmare bestämt på så sätt att den eftersträvade stussinskjut- ningsfunktionen kan nås antingen på automatisk väg eller me- delst motordrift. Det är även ett syfte att skapa en stol som motverkar varje tendens hos en sittande att glida framåt utmed stolens sits. Med andra ord skall stolens konstruktion vara så- dan att den sittande bibehåller sin stuss i kontakt med rygg- stödets undre del på ett långvarigt tillförlitligt sätt.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets l kän- netecknande del. Fördelaktiga utföranden av den uppfinningsen- liga stolen är vidare definierade i de osjälvständiga kraven.

Kort redogörelse för teknikens ståndpunkt Genom WO-A-97/10735 är tidigare känd en stol med en sits och ett ryggstöd som är generellt rörliga mot eller från varandra. Syftet med rörligheten mellan sitsen och ryggstödet är att åstadkomma en tryckavlastning i användarens stuss och ländrygg som kan härbärgeras i en försänkning i området mellan en bakre kant hos en i sitsen ingående dyna och det bakomva- rande ryggstödet. I detta fall är emellertid sitsen anordnad att låsas i önskade, fasta inställningslägen efter verkställd förflyttning av sitsen eller dynan till önskad position. Den kända stolen inbegriper därför ej några som helst medel som förmår ombesörja tre olika funktioner i beroende av om använda- ren sätter sig på stolen eller lämnar densamma, nämligen att hålla fast sitsen i ett utgångsläge, att utlösa en relativrö- relse mellan sits och ryggstöd då användaren sätter sig på sit- sen, och att utlösa återföring av sitsen till utgångsläget då 10 15 20 25 35 512805 3 användaren lämnar sitsen, sàsom föreliggande uppfinning stipu- lerar.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en schematisk, delvis skuren sidovy visande en stol enligt uppfinningen, varvid en i stolens sits ingå- ende bärskiva visas i ett första funktionstillstånd, Fig 2 en analog sidovy visande sitsens bärskiva i ett andra funktionstillstànd, Fig 3 en vy underifrån av stolsitsen enligt fig 1 och 2, Fig 4 en sidovy visande stolen under användning, varvid sitsen illustreras i ett främre ändläge, Fig 5 en mot fig 4 svarande sidovy visande stolens sits i ett bakre ändläge, Fig 6 en sidovy illustrerande ett alternativt utförande av uppfinningen, närmare bestämt tillämpad på en stol i form av ett fordonssäte, varvid stolens sits visas i ett främre ändläge, och Fig 7 en mot fig 6 svarande sidovy visande stolens sits i ett bakre ändläge.

Detalierad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen Den i fig 1-3 visade stolen innefattar ett i sin hel- het med 1 betecknat underrede, ett ryggstöd 2 och en sits gene- rellt betecknad 3. Denna stol exemplifieras i form av en kon- torsstol vars underrede 1 inbegriper en cylinderformad bärare 4, vilken är anordnad på en stàndare 5 som i sin tur tänkes vara anbragt pá ett hjulförsett stativ (ej visat). Ryggstödet 2 inbegriper en från bäraren 4 utstickande utliggare 6 som vid en bakre ände övergår i en vertikal stolpe 7 på vilken är monterat ett svankstödmedel 8, vilket med fördel kan ha formen av en kudde med välvd frontyta.

Sitsen 3 är sammansatt av en övre mjuk dyna 9 och en undre bärskiva generellt betecknad 10. Denna bärskiva 10 inbe- griper en främre del 11 och en bakre del 12. Av dessa skivdelar 11, 12 är den främre monterad på ett i underredet 1 ingående don 19, vars konstruktion och funktion kommer att beskrivas 10 15 '20 25 35 512805 4 närmare nedan. Donet 19 är monterat på och uppbärs av den cy- lindriska bäraren 4.

Såsom tydligt framgår av fig 1 skjuter den bakre skivdelen 12 ut fribärande från den främre skivdelens 11 bakre kant, varvid den bakre skivdelen 12 ej har någon direkt förbin- delse med ryggstödet 2. Sålunda är detta ryggstöd förbundet med underredet, vilket i sin tur är förbundet med sitsens främre skivdel 11, men väl icke den bakre skivdelen 12. Detta innebär att den bakre skivdelen är rörlig i höjdled i förhållande till ryggstödet. I exemplet enligt fig 1 är denna vertikala rörelse- möjlighet förverkligad genom att den bakre skivdelen 12 är svängbar relativt den främre. Närmare bestämt tänkes den bakre skivdelen 12 i detta fall vara formstyv och förbunden med den främre skivdelen medelst en eller flera mekaniska leder 13, varvid de båda skivdelarna är låsbara relativt varandra i öns- kad vinkel med hjälp av en icke närmare visad lásmekanism vil- ken antyds medelst en spak 14. I praktiken är den bakre skiv- delen 12 svängbar mellan ett övre utgångsläge enligt fig 1 i vilket densamma befinner sig i linjär förlängning av den främre skivdelen, dvs i ett och samma vanligtvis horisontella plan som denna, och ett nedsvängt läge enligt fig 2. Den maximala sväng- ningsvinkeln kan med fördel ligga inom området 50-60°. Såsom framgår av fig 1 och 2 är den bakre skivdelen kortare än den främre. I praktiken bör den bakre skivdelens längd utgöra 20- 50 %, lämpligen 25-40 % av bärskivans 10 hela längd mellan mot- satta, främre och bakre ändkanter.

Bärskivans båda delar kan förfärdigas av godtyckliga material av formstyv natur, såsom plast, metall eller trä (ex- empelvis kryssfanér). Även den ovanpåliggande, mjukare dyndelen 9 kan vara förfärdigad av högst skiftande material, vilka dock skall ha den egenskapen att de är elastiskt eftergivliga för att erbjuda sittkomfort. I praktiken kan med fördel användas skumgummi.

En med 15 betecknad bakre sitsyta på dyndelen 9 är försänkt relativt ovansidan 16 av dyndelen i övrigt. På så sätt övergår den bakre sitsytan 15 i den främre sitsytan 16 via en övergångsyta 17 som bildar ett mothåll mot vilket en använda- rens sittbensknölar (tuber ischii) låter sig ansättas i syfte I Q I I u U att motverka dels framatglidning av användarens larben utmed I5 '20 25 512805 5 sitsen, dels bakåtrotation av bäckenet. Med fördel är över- gångsytan 17 lokaliserad i området lodrätt ovanför eller nära bakom ledförbindningen 13 mellan bärskivans främre och bakre delar. Detta innebär att de främre och bakre sitsytorna 16, 15 på dyndelen 9 erhåller i huvudsak samma längd som de främre och bakre skivdelarna 11 resp 12. Nivåskillnaden mellan sitsytorna 15 och 16 kan i och för sig variera, men bör ligga inom området 1-40 mm, lämpligen 5-30 mm.

Med fördel är dyndelens 9 ovansida eller utsida åt- minstone partiellt klädd med en beklädnad 18, vilken har den egenskapen att den utövar ett motstånd mot glidning i riktning framåt utmed dyndelen, men ej i motsatt riktning. För detta än- damål kan användas plysch, vars fiberelement är riktade bakåt.

Sitsen 3 är rörlig relativt underredet 1 mellan å ena sidan ett främre utgångsläge i vilket densamma är maximalt fjärmad från ryggstödet 2 och vilket normalt intas då sitsen ej upptar någon sittande, och ä andra sidan ett bakre ändläge i vilket sitsen närmats ryggstödet, närmare bestämt i syfte att bringa en på sitsen sittande persons bäcken att partiellt skju- tas in mot och/eller under ryggstödets svankstödmedel. I prak- tiken kan sitsens rörelser mellan de främre och bakre ändlägena ske i allt väsentligt i ett horisontellt plan.

Vid utförandeexemplet enligt fig 1-3 är för ovan- nämnda förflyttning av sitsen anordnat det ovan omnämnda donet 19 vilket inbegriper en första enhet 20 som är förbunden med sitsens bärskiva 10, närmare bestämt den främre delskivan 11, och en andra enhet 20' vilken är förenad med underredet 1, när- mare bestämt dettas cylinderformiga bärare 4. Den undre enheten 20' inbegriper ett glidplan som åtminstone partiellt lutar ge- nerellt i riktning bakåt/nedåt relativt horisontalplanet. I det visade exemplet är detta glidplan förverkligat i form av raka gejdskenor 21 (se även fig 3) utmed vilka är rörliga par av hjul 22, vilka är på lämpligt sätt roterbart lagrade på enheten 20. Genom att gejdskenorna 21 lutar i riktning snett nedåt/bakåt kommer sitsen att likt en vagn rulla i riktning bakåt då en användare sätter sig på densamma.

För att i obelastat tillstånd städse återföra sitsen såsom utgångsläge tjänande främre ändläget är anordnad flera fjädrar 23 som vid en ände är fästa vid den sta- till det en eller im l 10 15 '20 25 30 35 512805 6 tionära enheten 20' och vid motsatt ände förbundna med den rör- liga enheten 20.

I ett föredraget utförande innefattar donet 19 medel för att fördröja initiering av sitsens förflyttning mot det bakre ändläget viss tid efter det att en användare satt sig pà sitsen. I det visade utförandeexemplet utgörs detta medel av en pneumatisk eller hydraulisk dämpkolv 24 vilkens båda motsatta ändar är förbundna med de rörliga resp stationära enheterna 19, 20. Den hastighet med vilken dämpkolvens kolvstàng skjuts ut ur tillhörande cylinder kan vara maximerad till ca 50 mm/minut.

Genom förekomsten av dämpkolven säkerställs att användaren icke erfar olust genom att sitsen ögonblickligen och snabbt förflyttas frán utgångsläget till det bakre ändläget så snart han sätter sig på sitsen. Sålunda säkerställer dämpkolven en långsam och mjuk, hastighetskontrollerad förflyttning av sitsen i riktning mot det bakre ändläget.

Nu hänvisas till fig 4 och 5 som illustrerar stolens funktion under användning. I fig 4 visas stolens sits i sitt främre utgångsläge vilket städse intas så länge stolen är obe- lastad liksom även i just det ögonblick dä användaren sätter sig på densamma. Av fig 4 framgår vidare att användarens sitt- bensknölar 25 lokaliseras ovanpå sitsbärskivans bakre skivdel 12 och bakom den såsom ett mothàll för knölarna tjänande över- gángsytan 17 mellan de bakre och främre sitsytorna 15, 16. I fig 4 visas även hurusom användarens ländrygg 26 i sitsens ut- gångsläge saknar tillfredsställande kontakttryck mot ryggstö- dets svankstödmedel 8 varigenom ryggraden kommer att sakna svankande form. I fig 5 visas hurusom sitsen, efter att automa- tiskt, till följd av den sittandes egen tyngd, ha förflyttats till ett bakre ändläge, säkerställer att stussen jämte sitt- bensknölarna lokaliserats närmare ryggstödet i området under svankstödmedlet 8, varvid svankstödmedlet kommer att på ett distinkt och aktivt sätt stöda ländryggen/bäckenkammen 26 så att denna intar en ergonomiskt optimal, svankande form.

I fig 6 och 7 illustreras ett alternativt utförande vid vilket uppfinningen tillämpas i samband med en stolkonst- ruktion i form av ett fordonssäte, t ex ett förarsäte. På tidi- gare beskrivet sätt inbegriper även detta förarsäte ett under- rede 1 och ett med detta förbundet ryggstöd 2 samt en sits 3. I 10 20 25 30 b) UI 512805 7 sitsen 3 kan med fördel ingå en bärskiva 10 som på tidigare be- skrivet sätt är delad i främre och bakre delskivor 11, 12. I detta fall är sitsen 3 rörlig relativt underredet l och rygg- stödet 2 från ett främre utgångsläge mot ett bakre ändläge med hjälp av en motor 27, t ex en elmotor med inbyggd snäckväxel. I exemplet är motorn fast monterad i underredet 1 och samverkar med en roterbar skruv 28 som står i ingrepp med en mutter 29 som är fast monterad på undersidan av den i förhållande till underredet fram och åter rörliga sitsen. I sitsen 3 ingår åt- minstone en sensor med uppgift att avkänna huruvida sitsen upp- tas av en användare eller ej. I exemplet enligt fig 6 och 7 in- går två sensorer 30, 30' av vilka den ena är anordnad under den främre bärdelskivan 11, medan den andra är anordnad under den bakre delskivan 12.

I ryggstödet 2 ingår en ytterligare sensor 31 som har till uppgift att avkänna huruvida en användares rygg utövar ett visst tryck mot ryggstödet. Närmare bestämt är denna sensor 31 monterad på ett i ryggstödet inbyggt svankstödmedel 8' som på tidigare beskrivet sätt har till uppgift att stöda användarens ländrygg 26. I det visade, föredragna utförandet är detta svankstödmedel 8' ställbart rörligt mellan olika önskade lägen såväl i höjdled som i djupled. Sålunda är detsamma förbundet med en roterbar skruv 32 som står i gängingrepp med en hållar- platta 33, vilken i sin tur är höj- och sänkbar relativt en i ryggstödet ingående, formstyv stomme 34, närmare bestämt me- delst en ställmekanism som illustreras i form av ett skaft 35 med en ratt 36. Genom manipulation av denna ratt kan plattan - och därmed svankstödmedlet 8' - inställas i önskat höjdläge.

Genom manipulation av en med skruven 32 förbunden andra ratt 37 kan svankstödmedlet 8' inställas i djupled på önskat avstånd från stommen 34.

Då en person sätter sig på sitsen aktiverar den för- sta sensorn 30 motorn 27, varigenom denna bringar skruven 28 att rotera under medbringande av sitsen i riktning från det främre utgångsläget mot ett bakre ändläge. I praktiken kan igångsättningen av motorn ske med viss tidsfördröjning (t ex 5-10 sekunder) för att erbjuda bästa komfort. Då sitsen för- flyttats så långt i riktning bakåt mot ryggstödet att använda- rens rygg utövar ett förutbestämt tryck mot sensorn 31 avbryter 10 15 '20 25 30 512805 8 denna motorns drift, varvid förflyttningen av sitsen avbryts.

Sitsen har då nått ett bakre ändläge i vilket svankstödmedlet på ett distinkt sätt verkar mot den sittandes ländrygg.

Då användaren efter avslutad körning lämnar fordons- sätet aktiverar sensorn 31 (eller annan, icke visad sensor i ryggstödet) äter motorn 27 så att denna bringar skruven att ro- tera i motsatt rotationsriktning i och för återförande av sit- sen 3 till det främre utgångsläget.

Uppfinningens fördelar En väsentlig fördel med uppfinningen är att använda- ren automatiskt erhåller ett fullödigt stöd för ryggen då han satt sig på sitsen, dvs utan att själv behöva på ett medvetet sätt föra stussen i riktning mot den del av ryggstödet som är belägen under svankstödmedlet. Såsom beskrivits ovan kan detta ske antingen på enkel mekanisk väg med utnyttjande av använda- rens egen kroppstyngd eller med hjälp av motordrift. I det sär skilda fall dä uppfinningen tillämpas vid fordonssäten innebär den förbättrade sittergonomin betydligt minskad risk för rygg- och nackbesvär vid vanlig körning sett över tiden. Vid eventu- ella frontalkrockar reducerar sitsen - företrädesvis i samver- kan med en krutladdad bältessträckare - risken för framàtglid- ning i jämförelse med ett standardsäte. Vid upphinnande olyckor (påkörning bakifrån) ger det minskade avståndet mellan använda- rens bakhuvud och ryggstödets nackskydd minskad risk för whip- lash-skador. Detta minskade avstånd mellan bakhuvud och nack- skydd är ett resultat av en förbättrad kroppshällning hos den sittande.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till de utföran- den som beskrivits ovan och visats på ritningarna. Sålunda är det exempelvis tänkbart att istället för hjul och gejdskenor av det slag som visas i fig 1-5 använda andra medel för att ombe- sörja automatisk förflyttning av sitsen i riktning mot det bakre ändläget. Exempelvis kan användas glidplattor med låg friktion i kontaktytorna, t ex av plast (typ DELVIN”) eller liknande. Det generellt bakåt lutande glidplan som krävs för sitsens förskjutning bakåt behöver ej heller nödvändigtvis vara 10 20 25 512805 9 plant eller linjärt. Sålunda kan glidplanet åtminstone parti- ellt vara bågformigt. Ehuru uppfinningen på ritningarna genom- gående exemplifierats med en sits som från ett främre utgångs- läge är rörlig bakåt i riktning mot ryggstödet, är det även tänkbart att utforma stolen så att ryggstödet från ett bakre utgångsläge rör sig framåt mot en i rummet stationär sits. Det väsentliga enligt uppfinningen, sådan denna definieras i patentkravet 1, är följaktligen att en relativrörelse åstadkoms mellan å ena sidan sitsen och à andra sidan ryggstödet jämte det med detta förbundna underredet. Teoretiskt är det till och med tänkbart att kombinera en bakåtrörelse hos sitsen med en framåtrörelse hos ryggstödet från främre resp. bakre utgångs- lägen. Möjligheten att utforma sitsen stationär och ryggstödet jämte underredet rörliga framåt mot sitsen från ett bakre utgångsläge kan vara särskilt intressant i samband med just fordonssäten av det slag som beskrivits i samband med fig 6 och 7, i det att sitsen då kan inställas i ett önskat fast läge på bestämt avstånd från fordonets manöverpedaler. I detta fall förbinds sitsen med en under underredet 1 befintlig del, som antingen kan vara stadigvarande fixerad relativt fordonsgolvet eller ställbar i olika lägen relativt detta, varjämte underre- det 1 och det med detta förbundna ryggstödet är rörligt fram och åter relativt sitsen, närmare bestämt från ett bakre ut- gångsläge mot ett främre ändläge i vilket ryggsvankning erhålls på tidigare beskrivet sätt. Motorerna kan även styras via en elektronisk styrenhet som ger ett varierat svanktryck vilket underlättar och förbättrar disknutritionen i ländryggen.

Claims (8)

(Ä i .,, ( 15 '20 25 30 512805 10 Patentkrav

1. Stol innefattande ett underrede (1), en ovanför detta belä- gen sits (3) samt ett i området bakom denna uppstickande rygg- stöd (2), vilket framtill uppvisar ett på viss nivå ovanför sitsen beläget svankstödmedel (8, 8') för att stöda en använda- res ländrygg och/eller bäckenkam, varvid sitsen (3) och under- redet (1) är rörliga relativt varandra mellan första och andra ändlägen, k ä n n e t e c k n a d därav, att densamma innefat- tar medel (27; 21, 23) för att hålla sitsen i ett utgångsläge i form av sagda första ändläge i vilket densamma är fjärmad från ryggstödet och vilket normalt intas då sitsen ej upptar någon sittande; att utlösa en relativrörelse mot sagda andra ändläge i vilket sitsen och ryggstödet närmats varandra, närmare be- stämt i syfte att bringa en pà sitsen sittande persons bäcken att partiellt skjutas in mot eller under sagda svankstödmedel (8, 8'); och att ombesörja återföring av sitsen och underredet till sagda utgångsläge då den sittande lämnar sitsen.

2. Stol enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda medel utgörs av en motor (27) vars drift styrs av åtmins- tone tvà sensorer (30, 31), nämligen en första sensor (30) som efter att ha fastställt att en person satt sig pà sitsen star- tar motorn i och för förflyttning av sitsen och ryggstödet (2) i riktning mot varandra, samt en andra sensor (31) som avbryter motorns drift efter att ha fastställt att den sittandes bäcken nått fram till området av svankstödmedlet (8) och applicerat önskvärd kraft mot detta.

3. Stol enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda medel innefattar dels ett med underredet (1) förbundet glidplan (21) vilket åtminstone partiellt lutar i riktning bakåt/nedåt relativt horisontalplanet och utmed vilket en med sitsen (3) förbunden enhet (20) är rörlig, varvid sagda glid- plan har till uppgift att ombesörja automatisk förflyttning av sitsen i riktning mot ryggstödet av den sittandes egen tyngd, dels en mellan sitsen och underredet verkande fjäder (23) med uppgift att automatiskt fjärma sitsen och ryggstödet från var- andra så snart den sittande lämnar sitsen. I5 '20 25 30 512805 ll

4. Stol enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d därav, att densamma innefattar medel (24) för att för- dröja initiering av sitsens och ryggstödets närmande mot var- andra viss tid efter det att en användare satt sig på sitsen och ombesörja en kontrollerad hastighet under denna relativrö- relse.

5. Stol enligt något av föregående krav, varvid sitsen (3) är sammansatt av en övre, mjuk dyna (9) och en av underredet buren undre bärskiva (10), vilken inbegriper främre och bakre delar, k ä n n e t e c k n a d därav, att den främre skivdelen (11) är förbunden med och uppburen av underredet (1), varvid den bakre skivdelen (12) skjuter ut fribärande från den främre utan att ha direkt förbindelse med ryggstödet (2) och uppvisar en dyndel med en åtminstone under stolens användning relativt ovansidan av dynan i övrigt försänkt bakre sitsyta (15), som framtill övergår i en högre belägen, främre sitsyta (16) via en övergångsyta (17) som bildar ett motháll mot vilket användarens sittbensknölar låter sig ansättas i syfte att motverka framåt- glidning av användarens lårben utmed sitsen och/eller bakåt- rotation av bäckenet, varvid den bakre skivdelen (12) är åtmin- stone partiellt sänkbar från ett övre utgångsläge för att möj- liggöra varierbar inställning av nivån för den bakre sittytans bakre kant icke blott i förhållande till den främre delen av dynan utan även relativt ryggstödet och dettas svankstödmedel (8).

6. Stol enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den bakre skivdelen är åtminstone partiellt elastiskt eftergivlig för att kunna svikta nedåt från sagda utgångsläge.

7. Stol enligt kraven 5 eller 6, k ä n n e t e c k - n a d därav, att övergångsytan (17) mellan dynans (9) främre och bakre sitsytor (16, 15) är belägen i området ovanför eller bakom en zon som åtskiljer bärskivans främre och bakre delar (ll, 12) . .ïu_.._AJH| 512895 12

8. Stol enligt något av kraven 5-7, k ä n n e t e c k n a d därav, att dynans (9) ovansida är åtminstone partiellt beklädd med en beklädnad (18), t ex plysch, som utövar ett motstånd mot glidning i riktning framåt utmed densamma, men ej i motsatt riktning.