SE500721C2 - Skär med vriden spånyta - Google Patents

Description

15 20 25 30 (Ii C11? Cfl 'x .w J! 2"! 2 positivitet av hårdmetallens hållfasthet, eftersom eggvinkeln blir spetsigare och därmed svagare desto positivare spânytan är. Alltför små eggvinklar orsakar ofta urflisningar och bristningar i skâreggen, med alla därmed förbundna olägenheter som påföljd.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att framtaga ett skär med möjligast positiv spånvinkel, i syfte att minimera skärkrafterna.

Ett andra ändamål med föreliggande uppfinning är att framtaga ett skär som reducerar, eller rentutav eliminerar, urflisningar och bristningar i skâreggen, under samtidigt iakttagande av det förstnämnda ändamålet.

Föreliggande uppfinning har på ett överraskande sätt lyckats tillgodose båda, till synes oförenliga, ovannämnda ändamål. Detta har lyckats genom att utforma skäret med de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Genom att således utforma skäret med störst spánvinkel närmast två intilliggande skärhörn, och minst spånvinkel i en punkt utefter skâreggen mellan nämnda två skärhörn, företrädesvis i anslutning till skäreggens mitt, har en rad fördelar uppnåtts. Den totala skärkraften vid stora skärdjup reduceras tack vare den stigande spånvinkeln vid “skärmax", samtidigt som inga urflisningar eller bristningar konstaterats, även efter långa bearbetningstider. Vidare är skâreggen som kraftigast i en punkt, i vilken, eller i vars närhet, den högsta belastningen kommer att äga rum vid stora skärdjup. För att “mede1spånvinkeln" ska bli så 10 15 20 25 30 500 721 3 stor som möjligt, och därmed skärkraften så liten som möjligt, ökas spánvinkeln på nytt mot maximalt skärdjup. Man har med konstruktionen enligt uppfinningen sålunda åstadkommit en mycket positiv spånytegeometri med en hög hállfasthet.

I åskådliggörande men icke begränsande syfte kommer uppfinningen nedan att närmare beskrivas i anslutning till en på bifogade ritningsfigurer visad föredragen utföringsform.

Figur 1 visar en perspektivvy av ett skär enligt uppfinningen snett ovanifrån.

Figur 2 visar en toppvy av skäret enligt uppfinningen.

Figurerna 3a, 3b och 3c visar sektioner längs snitten I-I, II-II och III-III i figur 2.

I figur 1 och 2 illustreras ett i sin helhet med 1 betecknat vändskär med kvadratisk grundform. Skäret inbegriper en i huvudsak plan översida 10 och en med denna lämpligen planparallell bottenyta. Mellan skärets översida och bottenyta sträcker sig sidoytorna 2 , vilka har likadan utformning på samtliga sidor. Vid skärets hörn befinner sig de mjukt rundade hörnpartierna 8. Närmast under varje huvudskåregg 5 löper slâppningsytan 3. Släppningsytan 3 övergår i sidoytan 2 utefter brytlinjen 4, längs vilken de båda ytorna bildar trubbig vinkel med varandra, vanligtvis mellan 160 och l79°.

Släppnigs- resp. sidoytans geometriska utformning är inte något kritiskt kännetecken för föreliggande uppfinning. I enlighet med känd teknik bör de bilda 10 15 20 25 30 4 trubbig vinkel med bottenytan och spetsig vinkel med översidan, i syfte att medge tillräcklig slâppning under skäreggen. En normal slâppningsvinkel kan ligga mellan 5 och 15°. Alternativt kan sidoytan mellan översida och bottenyta utgöras av en enda plan yta.

I anslutning till varje skärspets 8 befinner sig en huvudskâregg 6 och en biskâregg 7, varvid den senare har en spànyta 9. Som bekant är biskâreggens uppgift att generera arbetsstyckets nya yta, medan huvudskäreggens uppgift år att skära spánor ur arbetsstycket. Vinkeln mellan intilliggande huvudskäregg och biskâregg kan lämpligen ligga mellan 0,5 och 20°, företrädesvis mellan 1 och 10'.

Mellan huvudskâreggarna 5 och översidan 10 sträcker sig spànytorna 6. Dessa reser sig i enlighet med figur 1 ovanför översidans 10 plan och företer en skruvformig vridning längs hela huvudskäreggens längd.

Utgående frán en operativ skärspets är spânytan först höger-vriden, varvid spånvinkeln minskar, fram till en punkt utefter huvudskäreggen mellan den operativa skârspetsen och en intilliggande skârspets, varefter spånvinkeln åter tilltar och ökar fram till intilliggande spànyta 9 för biskäreggen 7. Lâmpligen ligger punkten med den minsta spånvinkeln på ett avstånd mellan 1/4 och 3/4 av huvudskäreggens längd från den operativa skârspetsen räknat, företrädesvis i eller i den omedelbara närheten av huvudskäreggens mitt, i enlighet med utföringsexemplet ritningarna. Vridningens av spánytan 6 av fig 3a, 3b och 3c. Utgående från en skärspets är således spånvinkeln först 35' (se vinkel A i figur 3a), varefter den minskar till mellan 10 och 30' vid huvudskäreggens mitt (se vinkel B i figur 3b). Enligt föreliggande utföringsexempel kan enligt storlekßframgår operativ mellan 15 och lO 15 20 25 30 500 721 5 denna sträcka vara mellan 5 och 6 mm. Därefter ökar spånvinkeln åter i riktning mot intilliggande biskäregg och intar ett värde på mellan 15 och 35' (se vinkel C i figur 3c), dvs samma värde som närmast den operativa skärspetsen. Företrädesvis är spånvinkeln vid huvudskäreggens båda ändar 20 till 30' och vid dess mitt 15 till 25°, förutsatt att spånvinkeln vid skärets mitt är minst. _ Alternativt kan huvudskäreggen 5 sträcka sig från skärspets till skärspets, varvid alltså biskäreggen 7 utgår. översidan 10 kan förses med i sig kända spånbrytare, såsom åsar, rillor, noppor el.dyl.

Det är givet att uppfinningen inte är begränsad till skär med kvadratisk grundform. Sålunda är det möjligt att tillämpa uppfinningen även vid skär som har en annan polygonal grundform, t.ex. rektangulära, rombiska eller triangulära skär. Likaledes behöver inte ett skärs enligt uppfinningen samtliga huvudskäreggar förses med skruvformigt vridna spånytor.

Skäret enligt uppfinningen förses lämpligen med ett centralt beläget, genomgående häl ll, för isättande av lämpligt fasthållningsorgan, såsom skruv, låspinne el.dyl.

Enligt utföringsexemplet är huvudskäreggen helt rak. Den kan dock även vara lätt krökt utåt, i syfte att kompensera för den positiva, eller undantagsvis negativa, axiella lutningen, och säkerställa en fullständig planhet hos den frästa ytan.

Claims (5)

10 15 20 25 30 P A T E N T K R A V

1. l. Frässkär för spánavskiljande bearbetningsverktyg, vilket är förfärdigat genom formpressning och sintring av ett skärmaterialbildande pulver och innefattar en översida (10), en undre plan bottenyta som är anläggbar mot en samverkande bottenstödyta hos bearbetningsverktyget samt åtminstone tre mellan dessa ytor sig sträckande sidoytor (2,3), av vilka åtminstone en ansluter till översidan (10) utefter en linje som bildar en huvudskäregg (5), kännetecknat av att den mot nämnda huvudskäregg (5) angränsande och längs denna sig sträckande delen av översidan utgörs av en skruvformigt vriden och utefter huvudskäreggen sig sträckande spånyta (6), varvid nämnda spånytas (6) spänvinkel minskar frán en operativ skärspets (8) i riktning mot en punkt utefter huvudskäreggen, varefter spánvinkeln ökar från nämnda punkt i riktning mot intilliggande skärspets, varvid en biskäregg (7) är belägen mellan nämnda huvudskäregg (5) och nämnda intilliggande skärspets, samt av att sidoytorna bildar trubbig vinkel med bottenytan och spetsig vinkel med översidan (10).

2. Skär enligt krav 1, kännetecknat av att översidan omfattar en plan central yta (10) och runt denna belägna spànytor, vilka reser sig över den plana centrala ytans plan, varvid åtminstone en av nämnda spånytor utgörs av nämnda skruvformigt vridna spänyta (6).

3. Skär enligt krav 1 eller 2, kännecknat av att den vridna spánytans spånvinkel närmast två intilliggande skärspetsar är mellan 15 och 35°, företrädesvis mellan 20 och 30°, och mellan 10 och 30°, företrädesvis mellan 10 500 721 7 15 och 25°, vid den mellan nämnda två skärspetsar belägna punkten med den minsta spánvinkeln.

4. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att punkten med den minsta spánvinkeln befinner sig på ett avstånd fràn den operativa skärspetsen på mellan 1/4 och 3/4 av huvudskäreggens totala längd.

5. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att punkten med den minsta spánvinkeln befinner sig ungefär vid huvudskäreggens mitt.