SE500452C2 - Skär med vriden släppningsyta - Google Patents

Description

once I I o anno ooø o nu o g ua oo 122 2440 c 0 1 O I l IOOÛ FJ C» 15 20 25 30 2 eggvinkeln blir spetsigare och därmed svagare desto positivare spánytan är. Även om den effektiva spánvinkeln mot A arbetsstycket bibehålls positiv, kan i vissa sammanhang en negativ axiell lutningsvinkel av skäret i fräskroppen vara fördelaktig. Dessa förekommer framförallt vid gjutjärnsbearbetning, i synnerhet inom _bilindustrin, men kan även förekomma vid stàlbearbetning. Negativa axiella lutningsvinklar , används framförallt till pinnfräsar med små diametrar.

Den negativa lutningsvinkeln medför att man kan erhålla skär med upp till åtta skâreggar. Lutningens storlek kan vara upp till l5'. p Även släppningen spelar en avgörande roll vid all skärande bearbetning, För att säkerställa tillräcklig frigàng gentemot arbetsstycket får ej för stor del av den i skärriktningen bakom skäreggen belägna släppningsytan ligga an mot arbetsstycket. Otillräcklig släppning resulterar snabbt i förhöjd fasförslitning och vibrationer, samt även i urflisningar och bristningar i skâreggen. _ En negativ lutningsvinkel medför att slâppningen med en plan släppningsyta ökar mot ökande skärdjup. Vid vassa, men även vid vinkelräta skâreggar uppstår därvid _ vibrationsproblem med nya skâreggar innan dessa har "körts in", dvs innan de varit föremål för en viss inledande slitning på den yttersta skäreggen. Därför är en vanlig åtgärd av maskinoperatören att bryna de nya skäreggarna och därmed öka stödytan, varvid stödytan ökas och de allra första vibrationstendenserna vid _ start dämpas.

Ett första ändamål med föreliggande uppfinning är att utforma ett skärs släppningsyta så att slâppningen kan ._ \ :F i. _\A__§åi_¿\,,_. y m, v ,.._ ., 3 anpassas till en optimal nivå vid olika skärdjup, vid negativ axiell lutning av skäret i fräskroppen.

Ett andra ändamål med föreliggande uppfinning är att 5 bibehålla en väsentligen jämnstor släppning vid negativ axiell lutning av skåret i'en fräskropp.

Ett tredje ändamål med föreliggande uppfinning är att minska, eller rentutav eliminera, de inledande 10 vibrationstendenser som brukar uppträda vid användning av helt nya skäreggar. A Dessa och ytterligar ändamål har uppfyllts genom “ föreliggande uppfinning genom att sláppningsytan mellan 15 två skärspetsar är skruvformigt vriden pá så sätt att släppningen minskar med ökande skärdjup.

Vändskär med vridna slâppningsytor är i sig förut kända, se exempelvis EP-A-239 045 och EP-A-392 730. 20 Dessa vândskärs slâppningsytor är dock vridna i den andra riktningen, dvs på så att slåppningen ökar med if; ökande skârdjup. Därför lämpar de sig över huvud taget 3 inte för en negativ axiell inställning i frâskroppen. yr; Vidare uppvisar dessa skär även en skruvformigt-vriden ' }}_ 25 spànyta, i syfte att bilda en väsentligen konstant ïf; eggvinkel utefter hela huvudskäreggen. Denna utföring fi: medför dock nackdelen att den reducerar eggvinkeln, ëïz vilket i sin tur kan medföra urflisningar och Én: bristningar i skäreggen. flï 30 00 IOII I C I OO I áskâdliggörande-men icke begränsande syfte kommer uppfinningen nedan att närmare beskrivas i anslutning till en på bifogade ritningsfigurer visad föredragen utföringsform.

I OOIC Olli 0 0 0 C _ Û IOII CIO O 0 0 I 0 II 'O IC CCI OO ICO 0 o i Û I i I I O I U I O O I I II .Û II Oo 0000 90 00 0 0 0 I o A 010 O I ll I 10 15 20 25 30 4 Figur 1 visar en perspektivvy av skâret enligt _ uppfinningen.

Figur 2 visar en toppvy av skâret enligt uppfinningen.

Figurerna 3a, Bb och 3c visar sektioner längs_ Vtvärsnitten I-I, II-II och III-III i figur 2.

I fig_1 illustreras ett i sin helhet med 1 betecknat vändskär med rektangulär eller lätt rombisk grundform; vinkeln mellan planfasen 5 och ytan 6 ligger lämpligen mellan 160 och l79,5'. Skäret innefattar en i huvudsak plan spányta eller översida 11 och en med denna planparallell bottenyta, samt dem förenande sido- eller slâppningsytor 2, 3, 5 och 6. Den enligt uppfinningstanken vridna slâppningsytan 3 ansluter upptill till huvudskäreggen 8 och nedtill till den undre slâppningsytan 2 längs en brytlinje 7. På grund av slâppningsytans 7 vridning förlänas brytlinjen 7 en viss krökning.

De operativa skärspetsarna 4 är mjukt rundade och angrânsar àt ena sidan mot huvudskåreggen 8 och åt andra sidan mot biskäreggen 9. Huvudskâreggen 8 skär pá känt sätt spânor ur arbetsstycket medan biskäreggen 9 alstrar den på arbetsstycket uppkomna, nya ytan. Kanten 10 har i praktiken ingen skärande funktion. _ V Beroende pà storleken av skârets negativa lutning i fräskroppen kan primära slâppningsytan 3 ge olika stark vridning. Enligt fig 3a kan slâppningsvinkeln närmast den operativa skärspetsen vara 0°; den kan dock uppgå till upp emot l0', företrädesvis upp till 5°. I närheten av huvudskäreggens mitt kan den negativa släppningen ligga mellan 5 och l5°, se figur 3b. Vid maximalt skärdjup kan den negativa släppningsvinkeln OI ICIO lill Û I O ' I I I oo onoo oo o: o o 0 o o _:.'. u o o o o o o ocg; gg; o o I I o o o o o g oo nu o: noen o gg.

ILO 15 20 25 3D 5 ligga mellan 15 och 20', se figur 3c.

Alternativt kan släppningsvinkeln närmast den operativa skärspetsen även vara positiv, dvs att» släppningsytan 3 bildar spetsig vinkel med översidan ll. Det väsentliga är att uppfinningstanken ändock efterlevs, dvs att släppningen minskar med ökande skärdjup. Om släppningsytan närmast den operativa skârspetsen således har ett värde pá +15' kan detta minska till ungefär 0' vid maximalt skärdjup. En total vridning pä mellan 10 och 2d', företrädesvis 12 till 18°, utefter släppningsytans 3 längd anses lämplig. översidans 11 utformning utgör inget väsentligt kännetecken för föreliggande uppfinning. För att minska skârkrafterna kan den exempelvis medelst urtag förses med positiva spånytor längs skåreggarna. Eftersom eggvinkeln i detta fall minskar, bör släppningsytan 3 då utformas i enlighet med fig 3a - 3c, i syfte att inte ytterligare försvaga skäreggarna genom spetsig vinkel mellan översidan ll och släppningsytan 3Ai närheten av den operativa skärspetsen.

Enligt en modifikation av föreliggande uppfinning kan den vridna slâppningsytan 4 även utformas med väsentligen konstant bredd utefter skäreggen. I detta fall är alltså brytlinjen 7 parallell med skäreggen 8.

För att uppnå detta måste dock även den sekundära släppninsytan 2 formpressas till en skruvformigt vriden * yta, vars vridningsriktning är motsatt släppningsytans 3 vridningsriktning.

Skäret enligt uppfinningen förses lämpligen med ett centralt beläget hål 12, för isättande av lämpligt fasthállningsorgan, såsom skruv, làspinne el.dyl. 6 Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till det beskrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda är det möjligt att tillämpa uppfinningen även vid sådana skär som har annan polygonal grundform än just rektangulär eller rombisk, t ex kvadratiska, romboidiska eller triangulâra skär." Åvenledes skall påpekas att skäret icke med nödvändighet måste ha två via en krökt brytlinje åtskilda släppningsytor på varje sida. Sålunda kan den I enligt uppfinningen vridna släppningsytan uppta sidoytans hela bredd, från översidan ll till bottenytan. _ översidan ll kan vidare förses med i och för sig kända spånbrytaranordningar, såsom àsar, rillor, noppor och dylikt . i I Enligt utföringsexemplet är huvudskâreggen helt 'rak. Den kan dock även vara lätt krökt utåt, i syfte I O .o o o o o o o g o . lo oo oo oo oooo o CO UU OI CO OIIQ OICÅ o o o o u o o o 1 < o o 00 oo o o O!! att kompensera för den negativa axiella lutningen och säkerställa en fullständig planhet hos den frästa ytan.

Claims (4)

10 15 20 25' 30 W J % P A T E N T K R A V

1. Skär för spánavskiljande bearbetningsverktyg, ip ' synnerhet fräsar, vilket äi förfärdigat genom formpressning av ett skärmaterialbildande pulver och vilket innefattar en översida eller spányta (11), en undre lämpligen plan bottenyta som är anläggbar mot en samverkande hottenstödyta hos bearbetningsverktyget, ' samt åtminstone tre mellan dessa sig sträckande sido- eller släppningsytor (2,3), av vilka åtminstone en ansluter till översidan utefter en linje som bildar en skäregg (8), kännetecknat av att släppningsytan (3) närmast skäreggen (8) är skruvformigt vriden pá så sätt att släppningen minskar med ökande skärdjup, samt av A att översidans spànvinkel är i huvudsak konstant utefter skäreggen (8).

2. Skär enligt krav 1, kännetecknat av att släppningsytans (3) sammanlagda vridning uppgår till mellan 10 och 20°.

3. Skär enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att en under den första slâppningsytan (3) belägen sekundär släppningsyta (2) är skruvformigt vriden i den gentemot första släppningsytan motsatta riktningen, varvid I brytlinjen (7) mellan de två släppningsytorna blir väsentligen rak och parallell med skäreggen (8).

4. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att medelst urtag i översidan 11 förses skäreggen/- _ eggarna med positiva spánytor.