SE456793B - Digitaltelekommunkationssystem foer faelt med digitalt kodade data i ett flertal kanaler - Google Patents

Description

456 793 2 ligt disponibelt för vilken som helst terminal och för alla ter- minalerna, oberoende av huruvida eller inte systemet samtidigt utnyttjas vid ett godtyckligt antal andra terminaler vid en god- tycklig kant eller vid alla kanterna hos digitalnätet. Systemet anordnas helt självständigt vid varje kant hos digitalnätet och är självständigt och samtidigt disponibelt för ett godtyckligt antal meningsfyllda kombinationer av terminaler och simplexbanor utefter de nämnda kanterna. Förmåga till utsändning av rundradio- typ finns också, varvid signaler kan utsändas till ett godtyck- ligt antal abonnenter.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l visar ett generaliserat schema över ett system av rundradioutsändnings- typ, fig 2 är ett generaliserat schema över ett konferenssystem, fig 3 visar schematiskt en kant hos ett digitalnät, fig 4 visar exempel på tidslitsutbyte vid kanten hos ett digitalnät, fig 5 åskådliggör generaliserad maskinvara för att möjliggöra utsänd- ning av rundradiotyp, fig 6 åskådliggör användningen av maskin- varan enligt fig 5 då det gäller konferensmöjligheten, fig 7 visar ett system av rundradioutsändningstyp med fyra terminaler vid kanten hos ett nät, fig 8 åskhfliggör omkopplingsbanor genom ett omkopplingsnät i ett system av rundradioutsändningstyp och med många kanter, varvid nämnda omkopplingsnät har ett flertal terminaler och kanter, fig 9 visar ett exempel på hur man utnytt- jar systemet enligt fig 8 för att uppnå ett flerfaldigt utnytt- jande av anordningar för utsändning av rundradiotyp vid nätkan- terna, fig lO visar en trevägskonferensanordning med en enda nät- kant, fig ll åskådliggör en trevägskonferensanordning med två nätkanter och en konferensmöjlighet, fig 12 åskådliggör två system av rundradioutsändningstyp med användning av en gemensam utsändningsanordning vid en enda nätkant, fig 13 åskådliggör två konferenssystem där man utnyttjar en gemensam konferensanordning vid en enda nätkant, fig 14 är ett blockschema som visar termi- nalportsammankoppling för att möjliggöra utsändning av rundradio- typ resp. för att möjliggöra konferenser, fig 15 är ett blocksche- na över en terminalport och åskådliggör sådana delar av denna som har samband med drift med rundradioutsändning resp. konferenser, och fig 16 är ett blockschema som åskådliggör arbetssättet vid konferenser.

Pulskodmoduleringsdata erhålls vid de skilda terminalerna 456 793 3 som betjänas av ett telefonomkopplingssystem, nämligen från digitalförbindelseledningar eller från telefonlinjekretsar av typen som är beskriven i den amerikanska patentskriften 4 161 633, varvid dessa data är representativa för de digitaliserade data som bildar telefonsamtal. Denna information överförs medelst multiplex till pulskodmoduleringsdigitallinjer med 32 kanaler, varvid nämnda linjer bildar överföringsbanor för de 32 kanalerna ' tidmultiplexdigitalinformation i bitserieuppställning. Varje fält i tidmultiplexuppställningen är bildat av de 32 kanalerna, varvid varje kanal har exempelvis 16 informationsbitar vid en bitöver- föringstakt lika med 4096 mb/s. När samplar av digital-tal över- förs var som helst i systemet till resp. från en banterminal måste de digitala talsamplarna överföras medelst tidmultiplex i de avsedda kanalerna på överförings- eller transmissionslänkar mellan omkopplingselementen i den digitala telefonomkopplings- nmtrisen på sätt sem är beskrivet mera i detalj i den amerikanska patentansökningen 888 582. Dessa omkopplingselement medför tid- slítsutbyte som kan definieras såsom transponering av data från en kanal till en annan kanal. I ett system enligt föreliggande uppfinning kan exempelvis terminulgränssnittet vara utformat så- som ett gränssnitt mot 920 lágtrafiktorminaler eller mot 480 högtrafikförbindelseledningsterminaler, varvid accessomkoppling till digitalomkopplingsnätet förekommer, vilket också är fallet i den ovannämnda amerikanska patentansökningen. I ett digital- omkopplingssystem med fördelad styrning anordnas telefonlinje- terminalkretsar för att betjäna ett flertal kretsklungor, av vilka var och en är tilldelad ett flertal telefonlinjer, exempel- vis med 60 linjer. Varje terminalklunga inkluderar ett terminal- gränssnitt och en processor som är tilldelad vissa behandlings- funktioner, såsom uppkoppling av en bana genom omkopplingsnätet eller terminalstyrning för linjer kopplade till terminalgräns- snittet i terminalklungan. I varje terminalgränssnitt ingår en dubbelriktad överföringslänk som har till uppgift att koppla nätet genom accessomkopplarna för att möjliggöra dataöverföring mellan terminalgränssnittet och omkopplingsmatrisen. Genom att data överförs mellan banan som är upprättad genom omkopplings- nätet till de skilda abonnentlinjerna, vilka är sammankopplade medelst varje terminalgränssnitt, kan telefonsamtal upprättas mellan terminalerna.

Konferensmöjlighet av den i detta sammanhang aktuella typen 456 795 4 definieras som en sådan sammankopplinn mellan H abonnenter att var och en av de H abonnenterna är förbunden med alla andra abonnenterna och kan höra var och en av de övriga abonnenterna.

Utsändning av rundradiotyp i det här aktuella sammanhanget definieras såsom möjlighet att överföra en bestämd signal (ton, meddelande, abonnent, etc) till en godtycklig abonnent bland ett godtyckligt antal abonnenter eller bland alla dessa.

Fig l visar generellt vidlO ett system för utsändning av rundradiotyp i ett digitalkommunikationsnät. I ett dylikt system där N terminaler är anslutna till digitalnätet tjänstgör en ter- minal, som här är angiven som terminalen l, som en informations- källa, varjämte de övriga terminalerna, som i detta fall är mar- kerade såsom terminalerna 2-N, tjänstgör såsom informationsdes- tinationer. Systemet av rundradioutsändningstyp mottar periodiskt från den såsom informationskällagtjänande terminalen l digitali- serade informationsenheter och utför samtidigt lämplig justering av skalan samt överför därefter dessa digitaliserade informations- enheter till informationsdestinationsterminalerna 2-N. Informa- tionen är representerad medelst beteckningenßxüfi 12. Den perio- dicitet, med vilken systemet av rundradioutsändningstyp mottar digitaliserade informationsenheter, kan exempelvis representera momentana talsamplar.

En ny enhet digitaliserad information mottas av systemet lO av rundradioutsändningstyp från den såsom informationskälla tjä- nande terminalen l en gång per fält. I fig 1 är denna operation representerad såsom [RT]l, där beteckningen R anger den mottagna informationen, den inre indexbeteckningen anger den aktuella fält- tiden, och den yttre indexbeteckningen anger terminalen som tjänst- gör såsom källa, således i det visade exemplet terminalen l. Den först mottagna informationsenheten betecknas fäéll., nästa beteck- nas ïfiill, etc. Digitaliserade informationsenheter avges av sys- temet av rundradioutsändningstyp till alla till systemet anslut- na destinationsterminalerna en gång för varje fält. Fig l visar ett system av typen för rundradioutsändning, varvid digitaliserad information är angiven såsom [TF]j, där T anger utsänd informa- tion, den inre indexbeteckningen anger den aktuella fälttiden och den_yttre indexbeteckningen anger en informationsdestinations- terminal, såsom terminalen j, varvid 25j5N. Generellt sett gäller att [TFH = ka; slås-Dj] l, där kjär en saaifaktor som gz-nier för 3 information som avges till terminalen j och E, är informations- _ d 456 793 5 _ överföringsfördröjningen mätt i fält. Speciellt gäller att den första informationsenheten som avges till terminalen j är [Trj]j, som är lika med kj§ER°]l. I .

Pig 2 visar ett konferenssystem i ett godtyckligt digital- nät, Såsom nätet 14. I ett sådant konferenssystem, där det ingår N terminaler som är anslutna till digitalnütet_14, kan varje terminal tjänstgöra både såsom informntionskälla och såsom infor- mntionsdestination. fonferenssystemet mottar periodiskt digita- liserade informationsenheter från varje terminal och avger till varje terminal en lämplig sammansättning av informationen från de övrigfl'N-1 terminalerna. Mottagning från resp. avgivning till varje terminal av den lämpliga informationen inträffar samtidigt för alla de inbegripna terminalerna moi en periodicitet som är bertämd av fälttakten hos digitalnätet. Be digitaliserade infor- mationsenheterna kan exempelvis representera momentana tal- samplar.

En ny enhet digitaliserad information mottxs från varje terminal av konferenssystemet en gång för varje fält (frame). fig ä är detta angivet medelst beteckningen [RF]j, där be- teckningarna har samma innebörd som i fig l. En enhet digitali- serad information avges till varje terminal av konferenssystemet en gång för varje fält.

Generellt gäller att [TF]j [sF]J. om var: sfsïfljsnu Ian-r om mn >[s._,] J.

Im om bara; <[s,]1. Ekvafion (1-1) ll där h [_s._.]j = g ki x [RFJ] ekvation (1-2) * izl i i i#3 där ki är en skalfunktion, fi([:=.F_Dl]l, [Rwjz] 2, ..., fnpnidliå, [Rpnifl] hl, ' [Rffgn-i] 1-1-1 ' [RF"DN] N ) och MIN och MAX är de minsta resp största digitalvärdena som kan uttryckas i en digital informationsenhet. Valet av MIN eller MAX ' förhållande till [SF]j benämnas i regel "klippning".

Gränsytan mellan ett digitalnät och ett antal informations- terminaler kan definieras såsom en kant på digitalnätet, varjämte de nämnda terminalerna kan anses vara anslutna till digitalnätet 456 793 6 vid nämnda kant. F/n-kanten inkluderar det första omkopplings-1 -steget och i vissa fall det enda omkopplingssteget i digital- nätet. I det här beskrivna systemet anses kanten definitione- mässigt inkludera ett tidslitsutbyte såsom ett förverkligande av det första omkopplingssteget.

Alla de enskilda stegen i ett digitalnät är simplexsteg.

Sådana simplexsteg i ett digitalnät uppstår vid en kant hos digi- _talnätet, och de slutar_vid en kant hos digítalnätet. Två simplex- steg är komplementära om de båda banorna hör samman med samma g kanter och har motsatta riktningar, dvs är dubbelriktade. Om det enda möjliga sättet att sammankoppla två terminaler kräver en bana genom digitalnätet är dessa båda terminaler anslutna till olika kanter hos digitalnätet. Det topologiskt enklaste digital- nâtet har bara en enda kant.

Digitaliserade informationsenhcter mottas från ingångar till digitalnätet och avges till utgångar från digitalnätet i fält- taktcn för den till digitalnätet kopplade informationen. I an- slutning till fig 5 anses ingångarna från resp utgângarna till terminalerna vid en kant utgöra kanaler och svara mot tidslitsar- na i tidslitsutbytet hos kanten 20 i digitalomkopplaren. Varje terminal svarar mot ett inlopp och ett utlopp, vilka också kan anses vara en mottagningskanal (RCVE) och en sändningskanal (XMIT) hos kanten 20. Simplexbanor som alstras vid en given kant är re- presenterade av sëndningskanaler (XMIT), och simplerbanor som slutar vid en given kant är representerade av mottagningskanaler (RCVE). Detta är åskàdliggjort i fig 3, där terminalen l är för- bunden med kanten 20 via kanalen XMITl och kanalen RCVEl, vidare torminalen H är ansluten till kanten 20 via kanalen XMITN och kanalen RCVEH, etc. När simploxbanor som härrör från kanten 20 förekommer är de representerade av sändningskanalerna XMITN+1 - XHITP. När simplexbanor som slutar vid kanten förekommer är de representerade av mottagningskanalerna RCVEN+l - RCVEQ. I regel förekommer ett identiskt maximum för värdena hos P och Q i XNITP och RCVE(. Ett komplementärt par simplexbanor är vid en given kant representerade av en sändningskanal och en mottagningskanal.

Pig 4 visar principen att en kant hos ett digitalnät, såsom kanten 20, kan representeras såsom en grupp kanaler i ett fält, varjämte nämnda figur åskådliggör maskinvaran som är tilldelad de ifrågavarande kanalerna individuellt resp kollektivt.

Fig 5 visar principen då man utnyttjar en möjlighet av rund- F' 456 /93 - 7 radioutsündningstyp vid en kant hos ett digitalnät. Den digita- liserade informationsenheten som mottas av en given mottagninge- kanal RCVE vid början på fälttiden F är visad såsom [X J.

Under samma fälttid ges denna digitaliserade informations- 'enhet en lämplig skala, varjämte den uvron till den grupp sänd- ningsknnaler XMITl - .HITN. I fig 5 representerar kš en skalfak- »tor som utnyttjas med avseende på [Z ], då matnin, sker till - F ff XHITi, som kan utnyttjas för att modifiera tecknet och/eller storleken hos digitaliserade informatíonsenheten [Xw]. Den di- gitaliserade informationsenheten som utgör resfltatet av denna skulabearbetning är visad såsom [ki*XT].

Fig 6 åskådliggör principen då men tillämpar konferenssys- temat vid en kant hos ett digitalnät. En gång under varje fält- tid mottas en digitalinerad informationsenhet från varje mottag- ningskanal RCVEí,l§ü$H, och ersätter informationen som motta- gits under den föregående fälttiden on sådan information finns tillgänglig. Då det gäller RCVEl får fïpll ersätta [XF_1Jl. I ett godtyckligt ögonblick under fälttfüen F kan antingen ÉXQ, eller fïïguli erhållas i det aktuella fallet såsom den senast mottagna informationen från RCVE1, varvid nämnda information är markerad [X;]i.

En gång under varje fälttid F avges en digitaliserad infor- mationsenhet till varje sändningskanal XMITi, lâtífl. Denna digi- taliserade informationsenhet är representerad såsom [YF]i. Vär- det hos [YF]i utgör den algebraiska summan av värdena som för ögonblicket är tillgängliga från alla mottagningskanalerna utom RCVE¿, bland vilka kanaler var och en har en lämplig skala, under förutsättning att resultatet inte överskrider de största eller minsta värdena som kan representeras i en dígitaliserad informa- tionsenhet MAX resp MIN, dvs [YF] i si om x-unssiavnx MIN om MIN) Si = MAX om I-'LAX< S i för lgígn där , _ n .z j=l #1 . _ __ a; ax .af .x varvid 1.3. _ fujxFll, ...,L/.F]j_l, iiFljfl, ...,[>.F]n).

Då ett system (B) av rundradioutnändningstyp upprättas får detta inkludera åtminstone en rundradioutsändningsmöjlighet så- 456 795 t_ 8 som är beskrivet här. Fig 7 visar ett exempel på ett system av rundradioutsändningstyp använt vid endast den ena kanten hos ett digitalnät. I detta fall avger terminalcn Tl vin sin ingångsmot- tagningskanal RCVE information till digitalnätet som samtidigt upprepar denna information till terminalerna T2, T3 och T4 genom dessas utgångar XHIT2, XMIT3 resp XMIT¿. Digitalnätets förmåga att göra detta beror på att man utnyttjar anordningen av rund- radioutsändningstyp vid kanten som är gemensam för de fyra ter- minalerna. I detta exempel avges information som mottas från Tl till T2, T; och T4 under en datafälttid. Nollfältfördröjning innebär att fördröjningstiden från det att [Xïlmottagits på in- gångsmottagningskanalen RCVE till dess att [ITQ âterutsänds på utloppskanalen XMIT utgör endast fördröjningen från kanal till kanal och uppgår till mindre än en hel fälttid. I detta exempel antas att man använder sig av skalan l i alla dataöverföringarna från Tl :in eg, TB och T4. " Om mottagningskanalen RCYEl skulle tjänstgöra som ingången till en avslutande simplexbana i stället för som ingången till terminalen T1 skulle denna kant och dess tillhörande möjlighet till utsändning av rundradiotyp utgöra en del av ett system för utsändning av rundradiotyp med flera kanter.

Ett exempel på ett system för utsändning av rundradiotyp med flera kanter, varvid man använder sig av flera möjligheter till utsändning av rundradiotyp, är visat i fig 8. En alternativ teoretisk utformning av samma system är visad i fig 9. 7 I de såsom exempel tjänande teoretiska systemen med flera kanter som är âskådliggjorda i fig 8 och 9 representerar termi- nalen Tl en informationskälla som avger digitaliserad information till digitalnätet genom sin ingángskanel RCVEl. I det visade exemplet tjänar systemet för utsändning av rundradiotyp till att överföra denna digitaliserade information med nollförlust till terminalerna T2 ~ Tlø, vilka är inkopplade vid nätkanterna A, B, C och D. För att systemet för utsändning av rundradiotyp skall kunna avge information exempelvis till T1 ser den vid kanten A belägna anordningen (BA) för utsändning av rundradiotyp till att information överförs till kanalen XMIT¿, vilken är tilldelad en utgångssimplexbana som vid kanten B upyträder som en slutsimplex- bana som är tilldelad kanalen RCVE6, från vilken information ö- verförs till kanalen KH T9 av anordninnsn för utsändning av rund- radiotyp vid kanten B(BB). Kanalen XHITÉ samverkar med en utgångs- æ 456 793 e simplexbann som vid nätets kant D uppträder såsom en slutsímplex- bana som hör samman med kanalen=RCVEl5, från vilken information överförs till kanal XMITl7 av den vid nätets kant D belägna an- ordningen för utsändning av rundradiotyp. Kanalen XMITI7 samver- kar med Tl och tjänstgör såsom dennas utgång från digitalnätet.

Eftersom man använder sig av flera anordningar för utsändning av rundradiotyp resp.eftersom man använder sig av simplexbanor ge- nom digitalnätet är det i regel inte möjligt att arbeta med noll- fältfördröjning under loppet av överföringen av information till alla terminalerna, eftersom det endast finns ett begränsat antal terminaler per fält. I fallet med dataöverföring till Tlo mar- keras denna fältfördröjning D.

Vid den föredragna framställningen av ett konferenssystem (som är markerat-EQ utnyttjas en anordning av den här beskrivna typen för att ge konferensmöjlighet. Fig 10 åskådliggör ett fall med ett konferenssystem där man utnyttjar en anordning.för att ~möjliggöra konferensen, varvid ifrågavarande system är begränsat till den ena kanten hos ett digitalnät. I det àskàdliggjorda exemplet är tre terminaler Tl, T2 och TB konferenskopplade (sam- mankopplade) vid punkten där alla tre terminalernn är förbundna med samma kant. I detta exempel arbetar man vid anordningen för àstadkommande av konferensmöjlighet med skalan 1, och vad gäller de såsom exempel visade dataöverföringnrnu antas att klippning inte förekommer. Infingcn från terminalen Tl är kanalen RCVE1, medan ingången från terminalen T2 är kanalen RCVE2. Under en gi- ven fälttid F adderas den för ögonblicket tillgängliga informa- tionen från terminalen Tl -- antingen AF eller AF_1 -- al- gebraiskt till den för ögonblicket tillgängliga inform tionen från terminalen T2 -- antingen BF eller B?_] -- , varefter ifrågavarande information kopplas till terminulen T3 genom sin utgàngskanal från digitalnätkanalon XEIT3. Såsom framgår av fig lO utförs ekvivalenta överföringar till terminalerne Tl och T2 så att den aktuella trevägskonferensen kan fullbordas.

Ett exempel på ett konferenssystem med två kanter är visat i fig ll. I detta exempel är tre terminaler TI, T2 och T3 kon- ferenssammankopplade. Terminalerna Tloch T2 är inkopplade vid kanten A, medan terminalen.T3 är inkopplad vid digitalnätets kant B. I detta exempel används också skalvärdet ett, varjämte det kantas att klippning inte uppträder då det gäller de såsom exempel 456 795 lo visade överföringarna.

Ingången från terminalen Tl är kanalen RCVEI, och ingången från terminalen T2 är kanalen RCVE2. Under en given fälttid F summeras den för ögonblicket tillgängliga informationen från ter- minalen Tl -- antingen [AF] eller ]ÄP_l], som är markerad såsom [nä] och den för ögonblicket tillgängliga informationen T2, dvs IBï], varjämte summan överförs genom kanalen XMIT3 till en ut- ' gangssimplexförbindelse som uppträder vid kanten B såsom en slut- 'simplexförbindelse som hör samman med kanalen RCVES. Vid kanten B överför-nätets standardomkopplingsfunktion information från kanalen RCVE5 till kanalen XMIT4 som är utgången till terminalen TE. På detta sätt bildas summasignalen [ZFJ= [[A§_D] + fBš_E]], varjämte nämnda summasignal förs genom digitalnätet och kopplas till T3. Denna simplexbana är den ena delen av ett komplementärt par simplexbanor mellan nätkanterna A och B. I den andra delen ingå en utgångssimplexbana vid kanten B hörande samman med ka- nalen IHIT5 som uppträder såsom en slutsimplexbana vid den till kanalen RCVE3 hörande kanten A.

Vid kanten A summeras summan av informationen från Tl, dvs IA:], i kanalen RCVEI och summan av informationen TB, dvs {Cš_fi], i kanalen ncva3 så att man erhåller [YF]= [Llš] + [cåIQ-ï, som pulsos ut till T2 genom kanalen XMIT2. Informationen från T2, dvs [Bi] i kanalen RCVE2 och informationen från T3, dvs [C;_D] I i kanalen RCVE3 summeras också så att man erhâllerEXF] = UBÉ] +

[0111] , som pulsen ut till ri genom kanalen xnlæl för att därvid fullborda denna såsom exempel tjänande trevägskonferenskoppling.

Fig 12 visar en anordning (B) för utsändning av rundradio- typ vid en enda nätkant, vilken anordning kan tillåta mer än ett samtidigt förverkligande av en system.av rundradioutsändnings- typ-vid ifrågavarande kant. Sändningskanalerna XMIT3 - XMITj tjänstgör såsom informationsdestinationer för information som härrör från kanalen RCVEl. På likartat sätt tjänstgör sändnings- kanalerna XMITj+1 information som har erhållits från kanalen RCVE2. De båda för- - XMITN såsom informationsdestinationer för verkligandena av anordningen av rundradioutsändningstyp är o- beroende av varandra och arbetar samtidigt. Det momentana verk- liga antalet självständiga, samtidiga och åtskilda användnin;=« nä av _ ordningen av rundradioutsändningst"~ ' - "_ - - 456 793 11 kant är bestämt av antalet uppdelade frupper sändningskanaler som omhändertas av ifrågavarande anordning. Två sändningskanaler hör till samma grupp om de utgör'en destination för information som erhållits från sanna RCVE-källa. _ Fig 13 visar en enda.kDnferensanordning vid en given nätkant, i vilken anordning mer än ett enda samtidigt förverkligande av ett konfcrenssystem vid ifrågavarande kant kan förekomma. I fig 13 är två samtidiga förverkliganden av den enda konferensanord- ningen åskådliggjorda. Ifrågavarande förverkligande skulle kunna ha en godtycklig skalgivande koefficient eller funktion tillde- lad signalsummeringarna.

Utformning av maskinvara enligt uppfinningen Fig 14 visar ett förenklat blocksohema över en anordning för utsändning av rundradiotyp resp för en konferensanordning där man utnyttjar terminalgränssnittkretsar på det visade sät- tet. Terminalportarna är uppbyggda i moduler på sätt som är be- skrivet i den amerikanska patentansökningen 888 582 samt på sätt som kommer att beskrivas i detalj nedan under hänvisning till fig 15. Terminalgränssnittet 100 består av ett flertal terminal- portar, av vilka fyra är visade, nämligen 102, 104, 106 och 108.

Terminalportarna är inbördes sammankopplade och är anslutna till ett såsom buffert anordnat direktminne 110 via en gemensam tid- 'multíplexbussledning 112, via vilken bussledningsdata samt adress -, styr- och tidsignaler sänds ut. Varje terminalport, såsom porten 102, inkluderar styrkretsar och bildar ett gränssnitt mellan en dubbelriktad tidmultiplexsignalledning 114 som om- fattar flera informationskanaler resp.tidmultiplexbussledningen 112. Bussledningen 112 har till uppgift att överföra signaler från port till port, från port till direktminnct 110 eller från direktminnet 110 till port.

Tidmultiplexsignalledningen 114 är en flerkanalig tidmulti- plexledning som arbetar med bitserieöverföring i den aktuella tillämpningen, varvid dess driftegenskaper är likartade drift- egenskaperna hos ledningen 312 som är beskriven i den amerikanska patentansökningen 888 582. Förutom banorna som är bildade av tid- multiplexbussledningen 112 mellan terminalportarna och det såsom buffert tjänande direktâtkomstminnet 110 är en bana anordnad från direktninnet 110 till styrprocessorn 116, varigenom en styrbana blir upprättad mellan styrprocessorn 116 och terminalportarna 456 793 12 så att styrorder först passerar in i direktminnet 110 innan de behandlas-vid terminalportarna. Svar från terminalportarna kopplas till direktminnet 110 där de utläses av styrprocessorn.

Dessa order används för att se till att skilda åtgärder utförs av bussledningen 112 enligt följande. (1) Port-tillfport. Detta utgör en överföring av information I från en kanal hos en tidmultiplexsignalledning till en kanal hos en annan (eller samma) tidmultiplexsignalledning; (2) Port-till-direktminne. Detta är en överföring av information från en kanal hos en tidmultiplexsignalledning in i ett minnes- läge hos ett adresserat, såsom buffert tjänande direktminne; (3) Port-frán-direktminne (hämta). Detta är en överföring av in- formation från ett adresserat minnesläge hos ett såsom buffert tjänande direktminne in i en adresserad tidmultiplexsignalled- ningskanal; och - (4) Pcrt-frán-flera-direktminneslägen (konferenshämta). Detta är en överföring av information från två eller flera utpekade lägen hos ett såsom buffert tjänande direktminne till en algebraisk adderare samt överföring av denna summa till en bestämd kanal i den utgående tidmultiplexsignalledningen.

Fig. 15 visar ett blockschema över en enda terminalport 102 och åskådliggör de pcrtelement som erfordras för sändning av rundradiotyp resp. kcnferensoperationer och för styrning av des- sa. Tidmultiplexingàngssignaler kopplas via ledningen 140, S0m utgör den inkommande ledningen hos tidmultiplexsignalledningen llë, till mottagningsporten hos terminalporten 102. Terminal- parten 102 inkluderar också en sändningsport 144, vilken tillsam- mans med mottagningsporten 142 är kopplad till tidmultiplexbuss- ledningen ll2. Mottagningsporten 142 bildar ett gränssnitt mel- lan den inkommande tidmultiplexsignalledningen 140 och tidmulti- plexbussledningen 112 samt inkluderar sina egna styrkretsar. sändningspørcen 144 bildar ett gränssnitt mellan uiamuivipiex- bussledningen 112 och den utgående tidmultiplexsignalledningen 146 och utgör den utgående ledningen hos tidmultiplexsignalled- ningen 114 samt inkluderar också sina egna styrkretsar.

I tidmultiplexbussledningen 112 ingår fyra ledningSgTUPPeP= nämligen dataledningar 120, via vilka information matas till resp. från direktminnet 110 eller från en.mottagningsport till en sändningsport, vidare adressledningar 122, som väljer ut an- v. ~ 456 793 15 tingen en adress i direktåtkomstminnet 110 ellertdestinations- terminalens portnummer och kanalnummer i destinationsterminal- porten, styrledningar 118, vilka styr bussledningsåtgärder, och tidbasledningar 124, via vilka tidsignaler tillförs för att synkronisera terminalportarna och styrprocessorn 116 så att man får synkron tidmultiplexbussledningsverkan.

Den inkommande kanaliserade tidmultiplexsignalen på led- ningen läo kopplas till mcttagningsportens 14? synkroniserings- krets 148. Kretsen 148 alstrar ett par utgångssignaler som är synkroniserade med den inkommande tidmultiplexsignalen, nämli- gen dels de mottagna kanalorden i tur och ordning på ledningen 150, dels en signal som är representativ för kanalnumret (O-51 i pulskodmudulerad överföring) på ledningen 152 hos kanalordet på ledningen 150.

I mottagningsportens 142 adressdírektminne 154 ingår desti- natiønsadressen för ingångskanalordcfl som mottas på varje in- kommande kanal. Destinationsadressen utgör antingen en adress i det såsom buffert tjänande direktminxet 110 eller en adress so: svarar mot numret hos Just den Lerrinalport och kanaladres- sen inom nämnda terminalport (102, IGA, 106 eller 108 i fig.14), :ill vilken det mottagna kanalordet skall överföras. I mottag- ningsportens statusdirektminne 156 finns data lagrade, vilka är representativa för aktuellt status hos varje kanal i det in- kommande tidmultiplewfältet. En momenten kanalstatus kan föror- sakas av passerade order och/eller ie data som ingår i tidigare mottagna kanalord. Principiellt har statusdirektminnet 156 till uppgift att ge order åt mottagningspcrtkanalprocessorn 158 om vilka bussledningsátgärder den skall vidtaga. Förutom att mot- tagningsportkanalprocessorn 158 styr tidmultiplexbussledningens 112 operationer modifierar den också innehållet i de respektive adress- och statusdirektminnena 15§ och 156 för uppdatering av destinationsadressstatus resp. kanalstatus. Processorns 158 funktion är beroende av innehållet hos statusdirektminnet 156, vidare av det mottagna kanalordet och av tidsbestämning som ut- förs av lokala tidskretsar och som synkroniseras via tidbasled- ningar 124. Port-ti11-port- och/eller port-till-direktminnedata- överföringar inleds av kanalprocessorn 158. Terminalportens 102 totala drift styrs av orderprocessorn 160. Order utgår från 456 793 . 14 terminalportarna genom utsändning till det såsom buffert tjä- nande direktminnet 110. Mottagningsportorderprocessorn 160 läser ordern från det såsom buffert tjänande direktminnet genom att ange den korrekta adressen på adressbussledningen 122, vidare genom att styra signaler på styrbussledningen 118 och genom att återvinna ordern från databussledningen, varjämte nämnda processor vid den förutbestämda tidpunkten utför ifråga- varande order och ger gensvar på denna genom att skriva in ett svar i det såsom buffert tjänande direktminnet 110, också i detta fall via tidmultiplexbussledningen 112. Åtgärderna som skall utföras av orderprocessorn 160 är inskrivning i adress- direktminnet 154 och i statusdirektminnet 156. Såsom ett exempel upprättas en typisk port-till-direktminnesoperation för en be- stämd kanal genom att destinationsbuffertdirektminnets 110 adress skrivs in i mottagningsportadressminnet 154, varjämte port-till-direktminnesstatus skrivs in i mottagningsportstatus- direktminnet 156 vid den önskade kanaladressen.

Sändningsporten 144 mottar data som kopplas till tidmulti- plexbussledningen 112 från mottagningsporten 1421 Sändnings- portdatadirektminnet 162 används för dataöverföring från port till port, varvid information överförs från en kanal hos en mottagningsport och tvärs över tidmultiplexbussledningen 112 samt tillfälligt lagras i ett utpekat minnesläge hos datadirekt- minnet 162, varvid detta utpekade läge svarar mot det utgångs- kanalnummer, till vilket informationen skall omkopplas. Data- direktminnet 162 utför således funktionen hos ett buffertdirekt- minne 1 ett tidslitsutbyte.

I alla hämta- eller konferenshämtaoperationer för en bestämd utsändningskanal utgör datadirektminnets 162 innehåll för ifråga- varande kanal en adress eller adresser för buffertdirektminnet 110. Sändningsportstatusdirektminnet 16Ä innehåller data som är representativa för det aktuella tillståndet hos varje kanal.

Ett bestämt minnesläge hos statusdirektminnet l6ü och det med samma nummer försedda minnesläget hos datadirektminnet 162 styr tidmultiplexutgàngssignalen till kanalen med samma nummer. Alla sändningsporttidmultiplexbussledningsåtgärder styrs av sänd- ningsportkanalprocessorn 166, vilken också styr tidmultiplex- utgångssignalen och driften hos data- och statusdirektminnena 162 och 164. Till kanalprocessorn 166 kopplas på ledningen 168 . 456 793 15 styrslgnaler från tidmultiplexbussledningens 112 styrledningar 118. Kanaltillstándsinformation från statusdirektminnet 164 kopplas också till kanalprocessorn 166, vilken i överensstämmel- se med mottagna statusuppgifter och order utför lämpliga tid- multiplexátgärder och direktminnesstyråtgärder för att den öns- kade tidmultiplexutgàngssignalen skall alstras 1 sin avsedda kanal.

Sändningsportorderprocessorn 170 styr den totala driften hos sändningsporten 144. På likartat sätt som då det gäller mot- tagningsporten 142 avges order från styrprocessorn 116 genom att de placeras i buffertdirektminnet 110 från portarna, varvid de därefter utläses av orderprocessorn 170. Ifràgavarande order utläses och verkställs av orderprocessorn 170, som skriver in önskade data i datadirektminnet 162 och statusdirektminnet 164 samt svarar genom att skriva tillbaka in 1 buffertdirektminnet 110. Medelst detta förlopp kan en godtycklig kanal upprättas för mottagning av en dataöverföring från en mottagningsport för hämtning från ett tilldelat läge hos buffertdirektminnet 110 eller för att utföra konferenshämta från flera buffertdirekt- minneslägen, varigenom kommunikationsbanor upprättas till skil- da portar, vilka i sin tur sammanlänkar skilda abonnenter genom omkopplingsnätet via de upprättade konferensbanorna.

Hämtaregistren 172 och summeraren/begränsaren 174 utnyttjas då det gäller att utföra hämta- och konferenshämtaoperationer.

När det är fråga om en hämtaoperation skall adressen (F) hos ett minnesläge i ett buffertdirektminne 110, vars innehåll (W) (de däri lagrade data) skall pulsas ut pá tidmultiplexutgàngs- signalledningen 146 i en bestämd utpekad kanal (C), utvinnas från kanalnummerläget (C) i datadirektminnet 162. Buffertdirekt- minnesadressen (F) används för att adressera buffertdirektminnet 110 för återvinning av dataordet som skall pulsas ut. Det åter- vunna ordet (W) lagras därefter i ett av hämtaregistren 172, och vid den lämpliga kanaltidpunkten (C) kopplas ordet (W) omodi- fierat genom summeraren/begränsaren 174 och tidmultiplexorn 176 in i utgángsregistret 178, från vilket (W) sänds från sändnings- öppningen 144 i kanalen (C) hos tidmultiplexutgångssignalen via tidmultiplexledningen 146. Summeraren/begränsaren 174 kan vara bildad av en olineär kombination som ger en sammansatt signal.

En typisk operation för utsändning av rundradiotyp, där man 456_79s 16 utnyttjar den beskrivna terminalporten, utförs enligt följande.

En tidmultiplexsignal som skall sändas ut på rundradioliknande sätt kopplas till mottagningsporten 142 via ledningen 140 i en viss kanal. Denna kanal inställs i arbetssättet "port-till- direktminne", varvid de enskilda i tur och ordning mottagna kanalorden skrivs in kontinuerligt i buffertdirektminnets llO minnesläge N. Därefter inställs alla de utgående kanalerna hos alla terminalportarna, in i vilka signalen skall föras på rund- radioliknande sätt, i arbetssättet hämta, varvid de läser ut varje fälttid från buffertdirektminnesläget N och pulsar ut sitt innehåll i de respektive kanalerna. Härigenom kan en in- kommande tidmultiplexsignal på en inkommande kanal utsändas på rundradioliknande sätt till så många utgående kanaler som kan finnas vid ett terminalgränssnitt. Genom kaskadkoppling kan man uppnå att utsändning pà rundradioliknande sätt kan ske till ett godtyckligt antal terminaler.

I fig. 16 visas en konferensoperation där man utnyttjar de terminalportar som har beskrivits under hänvisning till fig. 15 i ett terminalgränssnitt. Terminalgränssnittkretsarna samman- kopplas genom ett digítalcmkopplingsnät med full àtkomlighet genom att man inkopplar åtminstone en tidmultiplexsignalledning hos varje terminalgränssnitt till nätet såsom är beskrivet i detalj i den amerikanska patentansökningen 888 582. De åter- stående terminalgränssnitbtidmultiplexsignalledningarna kopp- las till sådana terminaler (eller användarorgan) som telefon- abonnentlinjer, förbindelseledningar, betjäningskretsar, etc., så att en godtycklig, normal telefonförbindelse kan upprättas.

En N-vägskonferens uppnås enligt följande.

Under antagande av att de N abonnenterna som skall kunna inkopplas för konferens är anslutna till N enskilda terminal- gränssnitt ansluts abonnenten l till terminalgränssnittet 1 vid 200, abonnenten 2 ansluts till terminalgränssnittet 2 vid 202, abonnenten j ansluts till terminalgränssnittet j vid 2OM, varjämte abonnenten N ansluts till terminalgränssnittet N vid 206. Ett terminalgränssnitt utväljs för att utföra konferens- operationen, exempelvis terminalgränssnittet 1. Duplexbanor upprättas då frán de övriga N-1 ter inalgränssnitten in i ter- minalgränssnittet.l. Vid terminalgränssnittet l inställs alla de N inkommande kanalerna (dvs kanalerna från abonnenten l, ' 456 793 17 . aoonnenten N) i arbetssättet port-til1- direktminne vid mottagningsporten hos terminalportarna 208, 210, 212 och 214, varigenom kanalinformation beträffande port- till-direktminne matas in i det såsom buffert tjänande direkt- minnets 216 lägen Pl, P2, PJ ... Fn på det visade sättet. Varje utgående kanal i konferenskopplingen inställs därefter i konfe- renshämtaarbetssättet med N-l hämtaadresser, vilka represente- rar var sin olika terminalgränssnittabonnentadress. Sändnings- portkanalen som matar abonnenten 1 har hämtaadresserna P2, P3, ... Pn.-Sändningsportkanalen som matar abonnenten 2 har adres- abonnenten 2, serna Pl, P5, ... Pn, etc. Sändningsportkanalen som matar abon- nenten J har hämtaadresserna Pl, P2, ... Pj_l, P¿+l, ... Pn, dvs alla kanalerna utom J. Det torde således vara uppenbar? att konferenskanaler har upprättats så att varje i konfe- rensen deltagande abonnent kan förses med signalerna från de övriga N-l abonnenterna så att en N-vägskonferens kan upprättas.

Själva sammankopplingen sker via banor som upprättas genom om- kopplingsmatrisen 220. _ Ehuru uppfinningen ovan har beskrivits i samband med en föredragen utföringsform skall det framhållas att ytterligare utföringsformer, modifikationer och tillämpningar, vilka torde bli uppenbara för fackmannen, ingar inom uppfinningens ram sådan den är definierad av bifogade patentkrav.

Claims (9)

456 793 I? Patentkrav

1. Digitaltelekommunikationssyetem för fält med digitalt kodade data i ett flertal kanaler, varvid ett kopplingselement innefattar ett flertal teminalportar (102, 104, 106, 108) för mottagning av fält av nämnda digitalt kodade data fran ett flertal källor, samt tidmultiplexbussledningar (112) kopplade till nämnda flertal terminalportar för att bilda en tidmultip- lexbana mellan terminalportarna, k ä n n e t e c k n a t av'att systemet för att bibringa kopplingeelementet rundradie- ringsmöjlighet innefattar ett till nämnda buseledningar kopp- lat minne (110) för selektiv lagring av fält av data kopplade till nämnda bussledningar (112) fran en eller flera av nämnda flertal terminalportar (102, 104, 106, 108), organ för att bringa utpekade terminalportar att selektivt fa access till nämnda minne för att därvid hämta ut nämnda däri lagrade data via bussledningarna till den utpekade terminalporten, och organ för att koppla nämnda uthämtade data till en utgang fran var och en av de utpekade terminalportarna.

2. System enligt krav 1, k äln n e t e c k n a t därav, att nämnda minne är ett direktminne (110).

3. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda organ för att bringa de utpekade terminal- portarna att eelektivt få access till nämnda minne inkluderar en styrprocessor (116) för att koppla styrdata till nämnda bussledningar (112) ooh för att läsa ut innehållet i nämnda minne. a

4. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje terminalport (t.ex. 102) vidare innefattar en mottagningsport (142) för att bilda ett gränssnitt mellan nämnda inkommande datafält och bueeledningar samt en sänd- ningsport (144) för att astadkomma ett gränssnitt mellan nämnda bussledningar (112) och den utgående tidmultiplexsigna- len från nämnda terminalport.

5. System enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda eändningsport (144) inkluderar organ för att utföra port-till-portdataöverföring av data från en kanal hos en mottagningsport via tidmultiplexbuseledningarna in i en kanal hos en sändningsport samt för att tillfälligt lagra 456 793 /9 nämnda data i ett i ett direktminne (154) anordnat läge svar- ande mot adresser hos den utpekade utgàngskanalen.

6. System enligt krav 1, k H n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalt kodade data utgörs av pulekodmo- dulerade taleamplar som är införda i nämnde kanaler genom tid- multiplexning.

7. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda etyrproceesor (116) inkluderar organ för att överföra date från en kanal hos en av nämnde källor till ett bestämt laga 1 nämnde minne <11o>.

8. '8. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n e t därav, ett nämnda styrproceeeor (116) inkluderar organ för ett utföra hämtning.

9. eystem en1ig: krnv 3, x ä n n ett e c u n e t därav, ett nämnda styrproceeeør (116) inkluderar organ för ett ufiföfe konferenshämtning.