SE441034B - Drivspegelprojektil med en pyroteknisk sats - Google Patents

Description

78Ü7568~6 z metrar. I detta hål är endast ett parti av lyssatsen 11 anord- nat. Lyssatsen ll år därvid omgiven av en mantel 3. Denna man- tel 3 är också i följande utföringsexempel visad exempelvis som ett rörstycke. Det främre partiet av denna till sin dia- meter stegvis minskande mantel 3 är med presspassning infört i det trängre partiet av fördjupningen 2b. Därvid vilar en skuldra 17 av manteln 3 mot en skuldra 13 på projektilkroppen 1. Mantelns 3 bakre parti 3a uppvisar ett ringspár 6, i vilket är invalsad en tunnväggig krage 7 på projektilkroppen 1. Manteln 3, som-uppvisar en borrning med genomgående samma diameter, ut- skjuter bakåt från projektilkroppens 1 bakände in i en central borrning 8 i drivspegelns bakparti, vilken mynnar i en urtag- ning 9 i detsamma. Genom presspassning, med vilken manteln 3 fasthålles, förhindras att drivladdningsgaser vid avfyrningen tränger in i fördjupningen 2b, lyssatsen 11 tändes i dess främre ände och densamma därigenom kastas ut från manteln 3.

För att undvika en för tidig tändning av lys- satsen ll, inpressas densamma först i en i projektilkroppen 1 redan fäst mantel 3, när en med en bearbetningstemperatur av ca 570°K sprutad projektilmantel 12 av plast har anbringats.

Vid inpressningen uppfyller lyssatsen ll också ett ringformigt, i mantelns 3 borrningsvägg upptaget spår 16, varigenom den- samma förankras i detta spår.

Vid det i fig. 2 visade utföringsexemplet ligger en ändyta 4 av manteln 3 an mot en skuldra 13, som skiljer projektilkroppens 1 båda fördjupningspartier 2a, 2b åt. Ett parti av den i fig. 2 icke närmare visade lyssatsen 11 är således anordnat i manteln och den andra delen är an- ordnad i projektilkroppens 1 fördjupning 2b, vilken uppvisar samma diameter som mantelns 3 borrning. Då manteln 3 här är anordnad i området för en konisk stödyta 14 på projektil- kroppen 1, kan densamma icke vara införd med presspassning i fördjupningen 2a för att man skall undvika att brott i projektilkroppen 1 uppstår. Ett mellan mantelns 3 ändyta 4 och skuldran 13 anordnat tätningsmedel 15 förhindrar in- trängandet av drivladdningsgaser i det partiet av fördjup- ningen 2b.

Vid utföringsformen enligt fig. 3 uppvisar projektilkroppen 1 en till sin diameter icke avtagande för- djupning 2, vars diameter motsvarar diametern hos mantelns 3 3 7807568-6 främre del. Därigenom är det möjligt att utan risk för brott i projektilkroppen l infästa manteln 3 medelst presspassning i projektilkroppens 1 fördjupning 2. Mantelns 3 skuldra 17 ligger an mot en ringformig bakyta 18 av projektilkroppen 1.

Vid det i fig. 4 visade utföringsexemplet uppvisar projektilkroppens l fördjupning 2 vid sin främre ände ett ringformigt spår 19. Manteln 3 uppvisar i dess ur- sprungliga tillstànd (såsom visas i den högra halvan av fig. 4) en inátriktad flänskant 20. För mantelns 3 fästande in- pressas flänskanten 20 genom plastisk deformation i spåret 19 och mot bottnen 5 av fördjupningen 2 (vänstra halvan av fig. 4), varigenom fördjupningen 2 avtätas mot inträngande av drivladdningsgaser och manteln 3 förankras i projektil- kroppen l.

Manteln 3 kan också infästas i projektilkrop- pens l fördjupning 2 med en häftförbindning. I fig. 5 beteck- nas med 21 ett limskikt, som bildar en sådan förbindning, t.ex. araldit respektive ett hárdlödskikt.

Enligt högra sidan av fig. 6 förankras manteln 3 vid ett ytterligare utföringsexempel medelst en skiva 22 i projektilkroppens 1 fördjupning 2, vilken i sitt ursprungliga tillstànd (visat i den högra sidan av fig. 6) är svagt välvd och uppvisar en diameter, som är lika stor som mantelns 3 innerdiameter. Skivan 22 pressas mot fördjupningens 24 botten och tryckes till dess att den blir plan. Vid den därvid upp- stående radiella utsträckningen av skivan 22 pressas mantelns 3 främre ände mot fördjupningens 2 vägg och fasthàlles i för- djupningen. Enligt den vänstra sidan av fig. 6 hàlles manteln 3 i fördjupningen 2 i projektilkroppen 1 medelst en förträng- ningskropp 25. Denna kan vara utformad massiv eller som en skäl. Tvá av dess yttre begränsningsytor är koniska, d.v.s. en med samma konvinkel som bottnen pá fördjupningen och en till densamma anslutande yta med mindre konvinkel. Den största diametern av denna förträngningskropp 25 överstiger något man- telns 3 innerdiameter. Därigenom erhålles vid införandet av förträngningskroppen 25 en radiell utpressning av manteln 3 och därmed fastklämmes densamma mellan fördjupningens vägg och förträngningskroppen 25. Ä' 'diiá-W-i-.w-n xlßrßt” |k_Ü»&J_LU *___ _ f J de 78Û7568-6 Enligt fígu 7 är manteln 3 framtill tillsluten medelst en täckdel 23. Eottnen 24 i den fördjupning 2 i projek- tilkroppen 1, i vilken manteln 3 är insatt, är exempelvis rik- tad vinkelrätt mot projektilaxeln, men kan även vara konisk.

I slutskedet ligger täckdelen 23 av manteln 3 an mot fördjup- ningens 24 botten. E det ursprungliga tillståndet är täckdelen 23 icke plan, utan är välvd mot mantelns 3 inre. Täckdelen 23 pressas under plastisk deformering an mot fördjupningens 24 botten. Därigenom undvikes hâlrum, som skulle kunna uppstå till följd av toleransskillnader mellan fördjupningen 2 och manteln 3. Dylika hàlrum skulle vid avfyrningen under projek- tilens genomlopp genom vapenröret kunna fyllas med drivladd- ningsgas, vilken efter projektilens utträde ur röret skulle kunna expandera och kasta ut lyssatsen ll bakåt fràn projektil- kroppen 1. Genom den radiella uttöjníngen, som man ger manteln 3 vid plantryckning av täckdelen 23, pressas manteln 3 mot borrningsväggen.

Den sträcka, med vilken manteln 3 får sträcka sig bakåt från projektilkroppens l bakre ände, måste bestämmas genom försök, ty efter avskiljandet från projektilkroppen och drivspegeln 10 mäste manteln 3 först röra sig ut ur borrningen 8 på en drivspegel 10. Då emellertid drivspegeln 10 genast efter avskiljandet lämnar den hittills med projektilkroppen 1 gemensamt beskrivna flygvägen, får manteln 3 endast utskjuta så långt, att beröring med drivspegeln 10 efter avskiljandet är utesluten. Annars skulle träffnoggrannheten försämras.

Den omständigheten, att det icke finns något mellanrum mellan lyssatsen ll och bottnen pà fördjupningen 5 ger dessutom den fördelen, att manteln 3 icke utsattes för några pàkänningar från drivgaserna. Gastrycket kan via lys- satsen 11 verka mot fördjupningens 5 botten och därmed direkt på projektilkroppen l.

Den från projektilkroppens bakdel utskjutande manteln 3 verkar dessutom gynnsamt på de aerodynamiska egen- skaperna hos projektilkroppen 1.

Naturligtvis är det möjligt att också utrusta projektiler utan drivspegel med lyssatser ll av detta slag.

Konstruktionen enligt uppfinningen innefattar också anbringan- det av en annan pyroteknisk sats i stället för lyssatsen, t.ex. en röksats.

Claims (1)

s. '7807568-6 P a t e n t k r a v _

1. Drivspegelprojektil med en projektilkropp av tungmetall, vilken i sin bakre ände uppvisar en ursparning, vilken är fylld med en pyroteknisk sats, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att endast en del av den pyrotekniska satsen (11) sträcker sig in i ursparningen (2), att en mantel (3) är fäst i ursparningen (2), varvid denna mantel (3) omger den ur ursparningen (2) i projektilkroppen (1) sig sträckande delen av den pyrotekniska satsen (11), att den rörformiga manteln (3) uppvisar en inre yta med ett ringformigt spår (16), att den pyrotekniska satsen (11) ligger an mot detta ringformiga spår (16) och är förankrad däri och framtill sträcker sig ut ur och förbi manteln (3), så att ursparningen (2) är fullständigt utfylld. QUAEF; =~=.~ \ Jms