SE440128B - Ventilmanovreringsanordning - Google Patents

Description

79Û32fi2-1 2 begränsande anordning av ovan beskrivna slag, vilken är säker och pålitlig och relativt billig att tillverka.

Detta och andra syften med uppfinningen uppnås genom att den inledningsvis angivna ventilmanövreringsanordningen omfattar en primär cylinder, en primär kolv anordnad inuti den primära cy- lindern för linjär rörelse från ett första läge motsvarande venti- lens stängda läge, till ett andra läge ungefär motsvarande ventilens öppna läge, en tillsammans med den primära kolven rörlig sekundär cylinder, en sekundär kolv anordnad inuti den sekundära cylindern för linjär rörelse däri i förhållande till den primära kolven, mel- lan en första gräns och en andra gräns, en kolvstâng som sträcker sig från den sekundära kolven till utsidan av den primära kolven, organ som förbinder kolvstângen med ventilskaftet, organ för påläg- gande av fluidtryck på en sida av den primära kolven för att för- flytta densamma från det första till det andra läget, ansatsstopp- organ som tjänar till att stoppa den primära kolvens rörelse i det andra läget, varigenom fluidtryckets verksamma kraft på den primä- ra kolven upptas av stopporganen, när den primära kolven trycks mot stopporganen under påverkan från fluidtrycket som verkar på den primära kolvens nämnda ena sida, organ för påläggande av fluid- tryck på den sekundära kolven för att trycka densamma bort från den första gränsen för att åstadkomma fästningskontakt hos baksätesor- ganens ytor, när den primära kolven hålls mot stopporganen av fluid- trycket som.verkar på den primära kolvens nämnda ena sida, vari- genom kraften på kolvstången och baksätesorganen, när den primära kolven trycks mot stopporganen, är begränsad till kraften från fluidtrycket som verkar på den sekundära kolven.

Utföringsformer av den sålunda ringsanordningen framgår av kraven 2-6.

Uppfinningen beskrivas i det följande medelst hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 är en sidovy i snitt av ett känt ventilstyrdon, vilket innefattar en koppling mellan ventil- styrstången och ventilspindeln med ventilen anordnad mot sätets baksida, fig. 2 är en del av en snittad sidovy av en lämplig kraft- begränsande ventilmanövreringsanordning, vilken innefattar olika särdrag hos uppfinningen, och visar elementens läge då ventilen är under öppnande, fig. 3 är en del av en snittad sidovy av utfö- ringsformen i fig. 2, visad i ett läge just före anpressningen mot ventilsätet med ringa eller ingen tryckskillnad alls över ventilen, fig. 4 är en delvis snittad sidovy av utföringsformen i fig. 1 i 7903242-1 läget mot ventilsätets baksida, och fig. 5 är en snittad sidovy av en alternativ utföringsform av uppfinningen med elementen vi- sade i läget mot ventilsätet.

Som framgår av fig. 1 innefattar ett känt ventilstyrdon 10 utan något organ för glapprörelse en hydraulcylinder 12, vilken är anordnad på ett ok 14 till en ventil 16. En kolv 18 är glidbart an- ordnad i cylindern 12 och innefattar en styrstång 20, vilken sträc- ker sig från en första sida 22 på kolven 18 genom en öppning 24 i en första ände 26 på cylindern 12. Stângen 20 har en förlängning 28, vilken medelst ett kopplingsorgan 30 är förbunden med en ven- tilspindel (ett ventilskaft) 32.

Ventilspindeln 32 sträcker sig igenom en packning 33 i höljet 34 på ventilen 16 för att omställa en stängningsdel 36, i detta fall en avstängningsskiva, i en ventil 16. Som synes är kolven 18 och sålunda också stängningsdelen 36 i öppet läge.

Det kända ventilstyrdonet 10 innefattar vidare en ackumu- lator 38, vilken lämpligen har sfärisk form och innefattar en tryck- vägg 40 med en öppning 42 för cylinder 12. Cylindern 12 är tätan- de fäst vid tryckväggen 40 och är anordnad i förhållande till den- na så att den innefattar en andra ände 44, vilken är anordnad i rummet 46 i ackumulatorn 38¿ Den andra änden 44 på cylindern 12 är i denna kända anordning öppen, så att högtrycksgas i ackumulatorns 38 rum 46 kan verka på den andra sidan 48 på kolven 18.

Under normalt ventilarbete tillföres hydraulvätska till insidan av cylindern 12 genom ett inlopp 50 så att den verkar på kolvens 18 första sida 22 och förskjuter den axialt mot verkan av högtrycksgas i ackumulatorn 38 till dess att ventilen 16 är öppen såsom fig. 1 visar. Då ventilen 16 skall stängas, får hydraulväts- kan i cylindern 12 snabbt strömma ut genom öppningen 50 så att högtrycksgasen kan verka på kolvens 18 andra sida 48 och förskjuta den axialt i stängningsriktningen.

Det framgår att det kända ventilstyrdonet 10 normalt är ett pålitligt medel för öppning och stängning av en ventil men att den relativt stela kopplingen 30 får hela kraften mot kolven 18 att anbringas mot stängningsanordningen 36, vilket kan skada ventilen då den vilar mot sätet om icke trycket hos hydraulvätskan och hög- trycksgasen är noggrant avstämda. Därtill framgår, att varje för- sök att begränsa kraften mot ventilsätet kan vara mycket svårt om '79d32#2-1 högtrycksgasen i ackumulatorn skulle strömma ut genom läckage eller brott på ackumulatorn. Följaktligen har vissa ventilstyr~ don av detta slag förbättrats medelst en delvis övertäckning av cylinderns 12 andra ände ÄH för att begränsa uppåtrörelsen hos kolven 12 då ventilen är i öppet läge. Emellertid kan avståndet mellan övertäckningen på den andra änden Ä4 och sätet för venti- len l6 inte tillverkas med sådan noggrannhet att det garanterar att inte alltför stora krafter verkar mot ventilsätet. Uppenbar- ligen kan utvidgning och sammandragning förekomma i styrstången 20 och ventilspindeln 32, så att endera hydraulvätskans fulla kraft eller inten kraft alls skulle kunna anbringas mot baksidan av sätet om kolven 18 låg mot stängningsläget och styrstången och ventilspindeln alltför långa för att hålla stängningselementet 36 vid läget mot sätet.

Därför har hittills använts andra kopplingsanordningar än kopplingsorganet 30 i fig l. Dessa ej visade anordningar utnytt- I jar någon form av fjäder eller fjäderdon med glapprörelse, som medger att kolven 18 helt anligger mot avstängningen vid cylin- derns 12 andra ände 44 under överföring av en förutbestämd kraft till ventilspindeln 32 för att ge tillräckligt spel och tryck för anbringandet mot sätet. Föreliggande uppfinning avser att ersätta en sådan kopplingsanordning så att den enkla och mera direkt kopplingsanordning, såsom t ex kopplingsdonet 30, kan utnyttjas med korrekt anliggning mot sätet.

Som även framgår av fig l med det kända styrdonet finns här en detalj avsedd att garantera, att hydraulolja icke skall läcka in i ackumulatorns 38 rum Ä6. Kolven 18 är försedd med ett par tätringar 52 för detta ändamål, men om tätringen 52 intill den första sidan 22 uppvisar en läcka, finns en anordning som hindrar hydraulvätskan från att läcka förbi den andra tätringen 52. Radialt riktade kanaler 5H förbinder området mellan tät- ringarna 52 med en axial kanal 56 i styrstången 20. Kanalen 56 sträcker sig till styrstångens 20 förlängda ände 28 för att slu- ta i ett ändrör 58, som selekivt kan öppnas mot atmosfären. Om en läcka enligt ovan alltså skulle uppstå, strömmar hydraulväts- kan genom kanalerna SH och den axiala kanalen 56 för utlopp till atmosfären genom ändröret 58. Eftersom ackumulatorns 38 rum H6 har avsevärt högre tryck än dessa kanaler kan hydraulvätskan in~ te läcka förbi tätringen 52 intill kolvens 18 andra sida H8.

Som framgår av fig 2 kan den lämpliga, kraftbegränsandë 79U32ë2~ anordningen 60 utnyttjas i ett ventilstyrdon 62 vilket åter har en cylinder 6Ä, vilken liknar ovannämnda cylinder 12. Om intet annat anges är de olika komponenterna i styrdonet 62 identiska med de ovanför styrdonet 10 beskrivna komponenterna.

Den kraftbegränsande anordningen 60 innefattar en kolv 66, vilken är glidbart anordnad i cylindern 6U för bestämning av läget hos ventilstängningsdelen. Kolven 66 har emellertid en central hålighet 68, vilken innefattar en cylindrisk urborr- ning 70 med diametern D och vilken smalnar till en öppning 72 på kolvens 66 första sida H4 med mindre tvärsnittsyta än urborr- ningen 70. En styrstång 76 sträcker sig genom öppningen 72 och skjuter ut från den första sidan 7H genom ett hål 78 i en första ände 80 på cylindern 6Ä och slutar med en förlängning belägen utanför cylindern 6H, vilken är förenlig med en ventilspindel liksom vid det kända styrdonet 10. En förstorad kolvtopp 82 är fäst vid en första sida 8ü mot stångens 76 andra ände 86 och är anordnad i det cylindriska loppet 70 fönatt kvarhållas där medelst en del av kolven 66 kring öppningen 72. Kolvtoppen 82 innefattar en tätring 88 och har tätande glidkontakt med in- sidan i loppet 70 för axial rörelse.

Medan det framgår att den lämpliga kraftbegränsande anordningen 60 har en stång 76 och en öppning 72 med cirkulärt tvärsnitt är det uppenbart att även andra tvärsnittsformer kan utnyttjas utan förändring av uppfinningens effektivitet.

Kolven 66 är i stort uppbyggd av två komponenter, näm- ligen ett första kolvelement 90 vilket innefattar den centrala håligheten 68 samt ett andra kolvelement 92 som är fastskruvat med ett flertal skruvar 9H för att i stort tillsluta det cylind- riska loppet 70. Varje element 90, 92 har en tätring 96 för att avtäta kolven 66 på i stort sett samma sätt som vid det tidiga- re kända styrdonet 10. Åter innefattar styrstången 76 en axial kanal 98 för att medge en läckningsväg från ett utrymme mel- lan tätringarna 96 via radialt riktade kanaler 100 (se fig 3) och den cylindriska urborrningen 70 för kommunikation med at- mosfären.

De sålunda beskrivna elementen är visade ur annan vin- kel i fig 3 och H. Emellertid är kolven 66 visad i annat läge i vardera av fig 2, 5 och U för att ge bättre förståelse av den kraftminskande anordningen 60 i utföringsformen. Följaktligen Q '79052k2-1 skall envar av dessa figurer förklaras var för sig för bättre förståelse av de krafter som verkar på kolven 66 och kolvtoppen 82 och som medger att utföringsformen fyller uppfinningens syf- ten. Som framgår av fig 2 är ventilen fortfarande i stängt läge och hydraulvätska har tillförts genom en öppning 102 till det inre av cylindern 6H för att ge en uppåtriktad kraft på kolven 66. Ehuru avsett läckage genom öppningen 72 utmed styrstången 76 skulle få hydraulvätskan att verka mot den första sidan 84 på kolv- toppen 82, är storleken av den kraft som krävs för att lyfta ven- tilens avstängningselement från sätet tillräckligt stor, så att den krävda kraften verkligen alstras av hydraulvätskan som verkar på kolven 66 i stället för på kolvtoppen 82. Som följd härav för- skjuts kolvtoppen 82 axialt i loppet 70 till direkt kontakt mel- lan toppen 82 och kolvelementet 90. Den stora alstrade kraften överförs därvid genom kolvtoppen 82 och styrstången 75 och öpp- nar ventilen. Det framgår att den kraft, som anbringas mot kolven 66, i stort sett är lika med hydraultrycket gånger den effektiva ytan på den första sidan 7ü av kolven 66 minus trycket av hög- trycksgasen från ackumulatorn gånger den effektiva ytan på den andra sidan l0Ä av kolven 66- På liknande sätt är kraften mot kolvtoppen 82 från hydraulvätskan lika med trycket av hydraul- vätskan gånger den effektiva ytan av den första sidan BH på kolv- toppen 82 minus trycket (i denna utföringsform lika med atmosfärs- trycket) i loppet 70 gånger ytan på den andra sidan 106 av kolv- toppen 82. Medan den resulterande kraften i vardera fallet kom- mer att förändras som funktion av den kraft som alstras av hydraultrycket under tillförsel av den hydraulvätska som krävs för att börja öppna ventilen, kommer den resulterande kraften på kolven att bli större. Därför kommer ,direkt kontakt mellan kolven 66 och kolvtoppen 82 att överföra den nödvändiga kraften för öppning av ventilen till ventilspindeln. Då emellertid beho- vet av öppningskraft minskar komer också hydraulvätskans tryck att minska då kolven 66 får röra sig axialt upp i cylindern 64.

Vid detta lägre kraftbehov för hydraulvätska blir de resulteran- de ytorna och trycken sådana, att den primära kraften för för- flyttning av ventilspindeln och stängningselementet alstras vid kolvtoppen 82. Följaktligen rör sig kolvtoppen 82 axialt i lop- pet 70 till det läge som visas i fig 3. Kraften under denna rö- relse hos ventilspindeln och stängningselementet blir i stort ?9Ü321+2*1 sett den kraft som krävs för att övervinna friktion i packningen, som tätar förlängningen på ventilspindeln genom kroppen under an- tagandet att flödenas tryckskillnader är relativt små.

Som fig 3 visar har hydraulvätskan förmått kolven 66 att röra sig axialt i cylindern 64 mot dess andra ände 108 för att pressa ventilen mot sätets baksida. I detta läge, just före an- liggning, alstrar hydraulvätskanibrtfarande en resulterande kraft på kolvtoppen 82 och styrstången 76, som är större än den på kol- ven 66 resulterande kraften. Som följd härav är kolvtoppen 82 fort- farande anordnad uppåt i det cylindriska loppet 70.

Sedan uppätrörelsen för styrstången 76 nu hejdats av stäng- ningselementet som anligger mot sätet, som fig H visar, fortsätter trycket hos hydraulvätskan till cylindern 6U att öka för att garan- tera att det finns tillräcklig kraft att hålla ventilen mot sätet.

Denna kraft mot kolvtoppen 82 och styrstången 76 bestäms åter av ytan på den första sidan 84 på kolvtoppen 82, den andra sidan 106 på kolvtoppen 82 och det tryck, som verkar på sidorna. ökningen i hydraultryck verkar också på den effektiva ytan på kolvens 66 första sida 74. Denna kraft på undersidan av kolvtoppen 82 får mothåll av högtrycksgasens tryck, som verkar på kolvens 66 andra sida lüü men resulterar i en avsevärd positiv uppåtkraft på kolvtoppen 82, som får den att fortsätta uppåtrörelsen i cylindern 6U tills den an- ligger mot ett kolvanslag ll0 vid cylinderns 6H andra ände 108.

Ehuru den kraftbegränsande anordningen 60 kan användas för varje slag av ventil oberoende av dess storlek, är den för närvarande närmast tänkt för kulventiler och slussventiler i stor- lek från 15 till 80 cm. Det kan emellertid vara till nytta att an- ge några parametrar för en typisk ventilform. Exempelvis har för en HO cm slussventil funnits, att den lämpliga kraften mot sätet bör ligga mellan 550 och 5000 kg. Ett typiskt hydraulsystem för samverkan med en 40 om slussventil bör kunna arbeta med så högt tryck som 315 bar. Denna trycknivå är tillräcklig för att alstra en öppningskraft (dvs för att lyfta slussen ur dess säte) i in- tervallet 59.000-63.500 kg kraft. Det är uppenbart att ett hydraul- system som kan anbringa en dragkraft av denna storleksordning på styrstången icke är lämplig för sätesanpressning. Därför utnytt- jas en sådan kraft när ventilstyrdonets komponenter har det läge som fig 2 visar. Då ventilen är anpressad mot sätet som fig H vi- sar, är kolven 66 hållen mot kolvanslaget 110 av hyuraulvütskan, som orsakar en avsevärt högre uppåtkraft mot kolven 66 än hydraul- il19o3242+1 vätskan då den enbart verkar mot kolvtoppen 82. Därvid orsakar hydraulvätskan ett tryck pä kolvtoppen 82, som motverkas av ett förutbestämt mediatryck, i utföringsformen atmosfäriskt tryck, för att alstra en högsta dragkraft i styrstângen 76, som är av- sevärt mycket mindre än vad hydraulsystemet kan åstadkomma och verkligen åstadkommer under början av ventilöppningen.

Specifika mått och ytor för de olika ovannämnda tvär- snitten bör bestämmas i enlighet med de speciella kraven för ventilen i samverkan med ventilstyrdonet. Därför bör varje kraft- begränsande anordning vara specifikt utformad för sin ventil i beroende av de krafter som beräknas nödvändiga för att lyfta ven- tilen, krafter som behövs för att anpressa ventilen och krafter som behövs för snabb stängning av ventilen.

Därav framgår att den kraftbegränsande anordningen 60 kan användas för begränsning av dragkraften i styrstången under anpressning mot sätet samt att systemet också kan åstadkomma den ovan beskrivna läcksäkringen, som förebygger att hydraul- vätska läcker förbi båda tätningsringarna 96 till det inre H6 i ackumulatorn 38. För att ytterligare visa uppfinningens använd- barhet skall visas, att andra medel kan åstadkommas för att över- föra vätsketryck från en yttre källa för att på lämpligt sätt an- bringa kraften mot kolvtoppen 82.

Som fig 5 visar finns också ett annat ventilstyrdon 120, vilket utnyttjar hydraulvätskan och högtrycksgas i en ackumula- tor l22 såsom allmänt beskrivits ovan. Ventilstyrdonet 120 ut- nyttjar emellertid ett par kolvar l2Ä, 126, vilka är var för sig glidbart anordnade i en cylinder 128. Under normalt arbete rör sig båda kolvarna axialt i cylindern 128 under verkan av hydraul- vätskan mot en första sida 130 på kolven l2H och högtrycksgas mot en första sida 132 på kolven 126 via öppningar lšü, vilka sträcker sig genom ett lock 136, vilket är stelt infäst mot änden av cylin- dern 128.

Emellertid innefattar detta ventilstyrdon l20 en anord- ning, som medger att hydraulvätskan används för stängning av en ventil om styrdonet 122 skulle börja läcka eller få ett brott, som avsevärt minskar högtrycksgasens tryck till en nivå, som skulle äventyra stängning av ventilen.

Ventilstyrdonet 120 innefattar ett rörformigt hus 135, vilket är fäst vid locket 136 och sträcker sig därifrån till öv- re delen av ackumulatorn 122. Rörhuset l38 har en ändförskruvning vacszäz-1 140, vilken skjuter utanför ackumulatorn 122 och är förbunden med ett rörsystem som kan förbindas med atmosfären. Kolven 126 innefattar ett ihåligt rör 122, vilket sträcker sig från dess första sida 132 till insidan av rörhuset 138. En tätning 144 är anordnad mellan rörhuset 138 och röret 142 vid ändförskruv- ningen 136 för att medge avtätad glidrörelse mellan röret 142 och rörhuset 138. Röret 142 är tillräckligt långt för att vid- makthålla denna kontakt under axial rörelse hos kolven 126.

Ett radialt riktat spår 146 är anordnat i åtminstone en av kontaktytorna på kolvarna 124, 126. Om därför högtrycks- gasen icke förmår stänga ventilen kan hydraulvätskan tillföras till rörhuset 138 genom rörförskruvningen 140. Hydraulvätskan fortsätter genom röret 142 för att verka på översidan av kol- ven 124. Då hydraulvätska tillföres mellan kolvarna 124, 126 komer kolven 126 att pressas mot locket 136 och kolven 124 kommer att röra sig nedåt och stänga ventilen.

Av ovanstående framgår hur styrdonet 120 kan fås att stänga en ventil om högtrycksgas förloras och om en styrstång är stelt infäst mot kolven 124 i en utföringsform, varvid upp- finningen icke utnyttjades.

Som fig 5 visar är emellertid en kraftbegränsande anord- ning 150 anordnad i kolven 124 och innefattar en styrstång 152 med ett större kolvhuvud 154. Kolven 154 är tätande glidbar i ett cylindriskt lopp 156 i kolven 124, vilket smalnar till en öppning 158 vid kolvens 124 första sida 130. Under ett normalt förlopp är det med förskruvningen 140 förbundna rörsystemet öppet mot atmosfären, så att spelet mellan de med kolvarna 124, 126 förbundna tätringarna är ventílerat för att upptaga hydrau- liskt läckage och atmosfärstrycket skulle verka på översidan 160 på kolvhuvudet 154. Kolvhuvudets 154 relativa läge i det cylind- riska loppet 156 skulle vara detsamma under kolvarnas 124, 126 rörelse som i utföringsformen enligt fig 2-4.

Vid bortfall av högtrycksgasen i styrdonet 120 skulle ventilen kunna stängas genom stängning av atmosfärsförbindelsen med förskruvningen 140 och införande av hydraulvätska till rör- huset 138. Tillförsel av hydraulvätska mellan kolvarna 124 och 126 skulle förskjuta kolven 124 axialt för stängning av venti- len. Hydraulvätskan skulle förskjuta kolvhuvudet 124 nedåt i förhållande till kolvhuvudet 154 så att en i loppet 156 gängad krage 170 får anslag mot och anbringar en tillräcklig kraft mot 79032la2 1 10 kblvhuvudet 154 och styrstången 152 för stängning av ventilen.

Efter beskrivning av två utföringsformer av uppfinángen, vilka kan användas i ett ventilstyrdon av det slag, som utnytt- jar hydraulvätska och gas av högt tryck, bör påpekas att andra slag av styrdon också lämpligen kan utrustas med en kraftbegrän- sande anordning enligt uppfinningen. Om ventilstyrdonet t ex är av det slag, som endast utnyttjar en hydraulcylinder med selek- tivt anbringat hydraultryck vid ömse sidor av en däri anordnad kolv, kan en kraftbegränsande anordning enligt uppfinningen ut- nyttjas på liknande sätt för att begränsa dragkraften i styr- stången under sätesanpressning . Det torde vara klart, att även om hydraulvätskan kan tillföras på ömse sidor av kolven, bör en central hålighet anordnas med ventilering till atmosfären för att reglera dragkraften i styrstången då kolven positivt anlig- ger mot en cylinder och ett anslag i ventilens öppningsñktning.

Ehuru i den lämpliga utföringsformen trycket har an- bringats mot kolvhuvudet medelst luft vid atmosfärstryck, är det uppenbart att varje annat system med gas eller vätska vid ett förutbestämt tryck kan utnyttjas med samma effekt. Uppenbar- ligen kan uppfinningen förändras på olika sätt ifrån den beskriv- na utföringsformen utan att gå utanför uppfinningens ram enligt patentkraven.

Claims (6)

H 79Û3242~1 Patentkrav

1. Ventilmanövreringsanordning som kombineras med en ventil (16) som omfattar ett hus (34), en stängningsde] (36) anord- nad inuti huset för linjär rörelse mellan ventilens stängda läge och dess öppna läge, ett med stängningsdelen förbundet ventilskaft (32), samverkande baksätesorgan på huset och ventilskaftet, vilka tjänar till fluidtät tätningskontakt när stängningsdelen (36) befinner sig i ventilens öppna läge, för att förhindra utströmning av fluid från husets inre, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen omfattar en pri- mär cylinder (64), en primär kolv (66) anordnad inuti den primära cylindern för linjär rörelse från ett första läge motsvarande ventilens stängda läge, till ett andra läge unge- fär motsvarande ventilens öppna läge, en tillsammans med den primära kolven (66) rörlig sekundär cylinder (70), en sekundär kolv (82) anordnad inuti den sekundära cylindern för linjär rörelse däri i förhållande till den primära kolven (66), mellan en första gräns och en andra gräns, en kolvstång (76) som sträcker sig från den sekundära kolven (82) till utsidan av den primära kolven (66), organ (30) som förbinder kolvstången (76) med ventilskaftet (32), organ för påläggande av fluid- tryck på en sida av den primära kolven (66) för att förflytta densamma från det första till det andra läget, ansatsstopp- organ som tjänar till att stoppa den primära kolvens (66) rörelse i det andra läget, varigenom fluidtryckets verksamma kraft på den primära kolven upptas av stopporganen när den primära kolven trycks mot stopporganen under påverkan från fluidtrycket som verkar på den primära kolvens nämnda ena sida, organ för påläggande av fluidtryck på den sekundära kolven (82) för att trycka densamma bort från den första gränsen för att åstadkomma fästningskontakt hos baksätes- organens ytor när den primära kolven (66) hålls mot stopp- organen av fluidtrycket som verkar på den primära kolvens (66) nämnda ena sida, varigenom kraften på kolvstången (76) och baksätesorganen, när den primära kolven (66) trycks mot stopporganen, är begränsad till kraften från fluidtrycket som verkar på den sekundära kolven (82).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att organen för pâläggande av fluidtryck på den sekundära kolven vsozzuz-1 'Å (82) omfattar en passage i den primära kolven (66), vilken passage förbinder det inre av den primära cylindern (64) med det inre av den sekundära cylindern (70).

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att passagen omfattar en i den primära kolven (66) befintlig passage genom vilken kolvstången (76) sträcker sig med lös passning, dvs. passning med spel.

4. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att fluiden som får verka på den primära kolvens (66) nämnda ena sida är en hydraulvätska.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av organ för påläggande av fluidtryck på den primära kolvens (66) andra sida (104) för att förflytta kolven från det andra läget till det första läget, varvid de förstnämnda organen utgörs av en ackumulator (38) vars inre står i förbindelse med den primära kolvens (66) nämnda andra sida (104), vilken ackumulator laddas med under tryck stående gas.

6. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den sekundära kolven (82) är avsedd att vara belägen mellan den första och andra gränsen för dess rörelse i förhållande till den primära kolven (66) när densamma trycks mot stopp~ organen och baksätesorganen står i inbördes kontakt.