SE440099B - Platta for korsningar mellan jernveg och veg - Google Patents

Description

7806775-8 övergångsområdet mellan spårplatta och bädd av bokad sten.

En förbättrad plankorsning av inledningsvis angiven typ är tidigare känd genom DE Gebrauchsmuster 7 536 011, enligt vil- ken det tidigare är känt att i stället för betongplattor använda plattor av gummielastiskt material mellan skenorna och mellan skenorna och anslutningen till vägbanan, varvid de mot skenorna anliggande sidokanterna på plattorna är anpassade till skenans profil. Den mellan skenorna befintliga plattan är därvid uppdelad i två styva plattdelar, vilkas såsom plana ytor utformade kanter möter varandra med en bestämd vinkel. Genom denna utformning av plattorna blir det visserligen möjligt att skjuta in de mot ske- norna vända kanterna under skenhuvudet, men den sneda kantförbind- ningen mellan plattdelarna är emellertid inte lämpad att hålla ihop plattdelarna väl. För fastsättning av plattdelarna erfordras därför skruvar som skruvas in i syllarna. Detta medför emellertid att plattorna i riktning längs skenorna måste ha en längd som be- stäms av syllavståndet och inte längre kan väljas fritt. Dessutom erfordras för utplacering av de styva, tunga plattorna samt för fastsättning av dessa specialanordningar, varför monteringsarbe- tet blir komplicerat och underhållskostnaderna för en dylik plan- korsning blir höga.

Syftet med uppfinningen är att åstadkomma en plankors- ning där plattorna kan framställas billigt, placeras ut rationellt och möjliggöra ett enkelt underhåll av plankorsningen.

Detta syfte uppnås enligt uppfinningen därigenom att plattorna är gjorda uteslutande av gummielastiskt material, och genom att de övriga, mitt emot varandra belägna kanterna, likaså är profilformade i tvärsnitt.

Härigenom vinns följande fördelar: plattan enligt upp- finningen kan, i motsats till vad som är fallet vid kàrh_plattor, placeras ut utan extra fastsättningsdon, eftersom den genom elas- tisk deformation på ort och ställe bringas i ingrepp med angrän- sande profiler och därefter återgår till sitt ursprungliga, ode- formerade tillstånd utan att bringas ur ingrepp med de angrän- sande profilerna.

Den härigenom uppnåbara arbetsförenklingen möjliggör ett mera frekvent underhåll för plankorsningen, samtidigt som arbets- 78Ü6775~8 kostnaderna minskas, eftersom redan den ursprungliga utplacering- en kunde ske utan speciella svårigheter och utan användning av specialmaskiner.

Eftersom plattan enligt uppfinningen består uteslutande av gummielastiskt material, är framställningen enkel och billig.

Vidare vinns fördelen att inte endast de mot skenorna vända kanterna, utan även de andra, mot angränsande plattor vända kanterna, kan förses med en profil.

Genom användning av ett elastiskt material elimineras de tidigare nämnda, till följd av materialet i de kända plattorna förorsakade skenskadorna. Genom elastisk dämpning av den till följd av vägtrafik förorsakade belastningen på vägbanan skonas sken- och syllpartierna. Elasticiteten hos vägbanan vid plankorsningen minskar löpstörningen för tågen och tillåter därigenom högre färd- hastigheter. Vidare erhålls en kontinuerlig anpassning av vägytan till de dynamiska förhållandena i syllbädden.

De gummielastiska_plattorna verkar bullerdämpande och ger till följd av sin elasticitet en lugnare gång för vägfordonen, något som bidrar till att minska bullernivån i närheten av plan- korsningen. Vikten av en platta enligt uppfinningen är i jämförel- se med vikten av kända plattor av betong mycket liten. Härigenom möjliggörs speciellt enkel hantering och inbesparing av transport- kostnader. Utläggning kan ske utan speciella lyft- och specialverk- tyg.

Eftersom plattjockleken är så vald att plattan har en viss elastiskiformbarhet, kan plattans mått väljas sådana att plat- tan med sina kantprofiler kan infogas under skenhuvudet, varvid den utlagda plattan emellertid återgår till odeformerat tillstånd.

Det kvarstår inga restspänningar i plattmaterialet. Till följd därav ligger plattorna stabilt kvar på sitt underlag och hålls på plats endast med hjälp av de vid kanterna anordnade profilerna.

Till följd av den långa livslängden och motståndskraften hos det gummielastiska materialet mot väderpåkänningar och indu- striella pâkänningar utgör plattan ett enkelt och ekonomiskt hjälp- medel för framställning av plankorsningar.

Uppfinningen förklaras i det följande närmare med hjälp av på bifogade ritning visade utföringsexempel, där 7806775-*8 .b- fig. 1 visar ett tvärsnitt igenom en plankorsning mellan järnväg och väg, försedd med två skenpar, där fyra väsentliga ut- föringsformer av plattan enligt uppfinningen kommer till använd- ning, I fig. 2 visar i tvärsnitt ett parti av en plankorsning enligt fig. 1, fig. 3 visar en perspektivvy av ett parti av en platta, fig. 4 visar ett tvärsnitt igenom en enligt uppfinningen utförd platta med förhöjd ovansida, fig. 5 visar schematiskt två med not och fjäder förbund- na plattor. fig. 6a visar en plan över en med en enkelväxel försedd plankorsning och fig. 6b visar en plan över en vid en plankorsning belä- gen spårkorsning. över en plankorsning melIan järnväg och väg, till vilken en tillfartsväg 1 leder, löper två skenpar 2 och 3. Underbyggna- den 4 utgörs av en bädd av bokad sten med en kornstorlek av mel- lan 25 och 65 mm. I denna bädd är syllarna 5 och 6 för skenparen 2 och 3 så inbäddade att de, med fria ovansidor Sa och Ga, på al- la sidor omges av sten.

Med hjälp av klämanordningar 7 är skenfötterna 2a och 3a fästade vid syllarna 5 och 6. På syllovansidorna 5a samt på den mellan syllarna, i nivå med syllarna belägna stenbädden är pålagt ett utjämningsskikt 8 av stenskärvor, företrädesvis av hårda berg- arter, och med en kornstorlek av 8 - 11 mm. Utjämningsskiktet når i sidled ut till en stödsten 9, som begränsar underbyggnaden 1a till tillfartsgatan 1.

För att förhindra att stenarna i utjämningsskiktet 8 vandrar ned i underbyggnaden 4 och därigenom förorsakar en icke önskad elasticitetsförlust i denna, har före applicering av utjäm- ningsskiktet anbringats ett skikt 10 av plastmaterial ovanpå un- derbyggnaden. ______ _ __ _í: _l _~__... 7806775-8 Det mellan en klämanordning 7 och den närbelägna sken- foten, t.ex. 2a, belägna mellanrummet fylls av en stödklots l0a med en höjd motsvarande tjockleken av utjämningsskiktet 8.

I de fall då plattjockleken är så vald att ett utjäm- ningsskikt av krossad sten inte är nödvändigt, bortfaller även behovet av den ovan beskrivna stödklotsen l0a.

Mellan ändytan på vägbeläggningen lb och ytterprofílen på den parallellt med vägbeläggningen löpande första skenan 2 är en första platta ll enligt uppfinningen anbringad. Plattan består av ett högvärdigt, vulkaniserat syntetiskt gummi, t.ex. ett så kallat APT-gummi. Plattans ovansída samt dess ändyta ut- görs av ett skikt av ett speciellt åldringsbeständigt gummi, medan den på utjämningsskiktet 8 vilande undersidan består av ett speciellt nötningståligt gummimaterial.

Plattjockleken uppgår exempelvis till ca 100 mm, vilket i huvudsak motsvarar avståndet mellan ovansidan av utjämnings- skiktet 8 och ovansidan av skenhuvudet 2b.

Beroende på elasticiteten hos det valda gummimaterialet kan, såsom redan antytts ovan, plattans tjocklek även väljas större. Exempelvis kan man göra plattan så tjock att det är möjligt att helt avstå från ett utjämningsskikt av krossad sten, detta under förutsättning att elasticiteten hos materialet till- låter en övergående deformation utan användning av specialverktyg för montering av plattan. Generellt motsvarar emellertid plattans tjocklek väsentligen skinnaden mellan skenhöjden och utjämnings- skiktet, i de fall där ett sådant finns, eller annars skenhöjden, mätt från syllovansidan. För att kunna framställa och använda så enhetliga plattdelar som möjligt varieras emellertid i regel tjockleken av utjämningsskiktet 8 såsom funktion av höjden av de använda skenorna, detta för att möjliggöra en anpassning till den tillgängliga plattjockleken.

Den mot skenan 2 vända ändprofilen på plattan ll är anpassad till ytterprofilen på skenan 2, varvid det mellan plattänden och skenlivet 2c blir kvar en några mm bred spalt 13, för att tillåta värmeutvidgning av plattan och förhindra en välvning av densamma. Plattans bredd motsvarar väsentligen halva spårbredden för skenorna 2, och är i det visade exemplet ca 725 mm. Ovansidan på plattan är, för att öka friktionen, försedd med en rutformad profilering 12, se fig. 3. I närheten 7806775-8 av klämanordningen 7 uppvisar plattan ll på sin undersida ett ur- tag lša för skruvarna 7a.

En på motsvarande sätt som den s.k. ytterplattan ll ut- formad innerplatta 14 är inklämd mellan de mot varandra vända innerprofilerna på skenorna 2. De delar som har motsvarighet i plattan ll har här försetts med lika dana hänvisningsbeteckningar.

Ovansidan på plattan 14 löper, liksom ovansidan på plattan ll, väsentligen i nivå med skenans ovansida. Den mellan skenliven 2c maximalt uppmätta bredden uppgår vid exemplet till ca 1470 mm, varvid hänsyn tagits till bredden hos den vid varje skenliv 2c kvarlämnade spalten 13. Till skillnad mot ytterplattan ll upp- visar ändprofilen på innerplattan 14 i närheten av skenhuvudet 2b ett spår 15. Den formslutande passningen för plattan lä i skenmellanrummet beror på att dess ändprofil har ett näsliknande utsprång 16, som ligger an mot skenlivet 2c och mot undersidan av skenhuvudet 2b. Det för spåret 15 avsedda urtaget har t.ex. en bredd av ca 45-70 mm och ett djup mellan 40 och 50 mm. Dessa mått är emellertid beroende av höjden på den utlagda skenans skenhuvud, samt beror även av måtten på skenkransarna på de på skenorna rullande hjulen.

För att anbringa innerplattan lü mellan skenparet 2 måste plattan böjas lätt kring sin i skenriktningen löpande mitt- axel. Härigenom kan de näsformade utsprången 16 klämmas in under skenhuvudena 2b. Efter montering av plattan lä återtar denna emellertid sin ursprungliga form, dvs. den ligger utan elastisk förspänning plant an mot utjämningsskiktet 8 av krossad sten.

Beroende på elasticiteten hos plattmaterialet är plattjockleken så vald att denna elastiska deformation kan utföras för hand med hjälp av enkla hävarmsverktyg.

Den till skenparet 2 anslutande ytterplattan 17 mot- svarar väsentligen innerplattan 14, men dock saknas ett spår 15, och dess totala bredd bestäms av det i förväg bestämda av- ståndet mellan järnvägsspåren. Det är emellertid även tänkbart att i stället för en platta 17 använda två plattor om avståndet mellan de båda järnvägsspåren kräver detta. Dessa plattor hålls därvid ihop med hjälp av i plattornas ändar anordnade not- och fjäderprofíler.

Skenparen 3 uppvisar i utföringsexemplet det särdraget .»,_l_A_ ~ 7806775-8 finns att på ett ringa avstånd från vardera skenan 3/en hjälpskena 18, som är avsedd för styrning av spårkransen på tågets hjul. I detta fall kan spåren 15 på innerplattan 19 utgå. Innerplattans änd- profiler smyger därigenom dikt an mot de motstående profilerna på de båda hjälpskenorna 18 och har en mot dessas profilform svarande form. Den totala bredden av plattan 19 bestäms av av- ståndet mellan innerprofilerna för de båda hjälpskenorna 18.

Av fig. l framgår att för framställning av en plan- korsning mellan järnväg och väg erfordras väsentligen några få grupper inbördes lika dana plattor ll, lü, 17 och 19, vilka endast skiljer sig från varandra med avseende på bredd och profil- form hos långsidorna. De längs skenorna till varandra anslutan- de plattorna i samma grupp griper i varandra med hjälp av på plattornas bredsidor anordnade not- och fjäderprofiler. Det har därvid visat sig speciellt fördelaktigt, såsom framgår av fig. 5, att utforma profilerna 20a och 20b med ett väsentligen halv- cirkelformigt tvärsnitt. Genom en dylik fogutformning erhålls en effektiv tvärkraftöverföring, varvid dock måste beaktas att ihopfogningen utföres noggrant.

Såsom framgår av fig. 3 kan för ihopfogning av intill varandra belägna plattor även användas parallellt med plattans ovansida gående, på inbördes avstånd från varandra anordnade utsprång resp. spår. Här har användning av tre tandrader 23 visat sig lämplig.

Vid den enligt uppfinningen utförda plankorsningen är det speciellt fördelaktigt med den stora elasticiteten hos de såsom vägbeläggning använda plattorna, som till följd av elasticiteten dämpar ut stötliknande belastningar vid trafik över plankorsningen och därigenom även minskar bullret. Här- vid har det visat sig vara fördelaktigt att ge plattorna en överhöjning av ca 5 till 10 mm relativt skenovansidan. I fig. 3 visas en platta 21 med en dylik i mittpartiet anordnad över- höjning 22. Till följd av den elastiska nedfjädringen under inverkan av ett belastande fordonshjul fungerar denna över- höjning inte såsom ett steg för fordonshjulet. Ännu en fördel med en dylik överhöjning ligger däri att vid plankorsningen kan större sättningar tillåtas i underbyggnaden innan plankorsningen behöver repareras.

För att kunna tillåta en fördröjd sättning av skenunder- 780677-5- 8 byggnaden utan att inom kort åter behöva utföra en reparation, har det visat sig fördelaktigt att utforma ovansidan av ut- jämningsskiktet 8 med svag välvning uppåt. Efter sättningen i underbyggnaden kommer ovansidan på plattan slutligen i sitt bör-läge, utan att man behöver avstå från den nämnda överhöj- ningen 22.

Sett i skenornas längdriktning förhindras vid plan- korsningen enligt uppfinningen med hjälp av en ej visad, med spårbädden förbunden låsanordning, eller med hjälp av en annan begränsningsanordning, det första och det sista plattelementet i en plattgrupp att förskjutas i längdriktningen. Till följd av utförandet med not och fjäder på de där emellan liggande plattorna förhindras till följd av plattornas egenvikt att plattorna lyfts.

Av fig. 2 framgår speciellt tydligt spåret 15, vars kant övergår i den stegformade överhöjningen 22 via en gemen- sam, stegformad upphöjning 24.

Vidare uppvisar profilen på den till ytterprofilen på skenan 2 anslutande plattan ll en ytterligare stegformad avsats 25, som bildar ett så kallat reglerutrymme 25 och enligt hittillsvarande föreskrifter vid de västtyska järnvägarna skall ha en bredd av ca 150 mm, mätt från innerkanten av skenhuvudet 2b. Till detta reglerutrymme 25 ansluter enligt fig. 2 över- höjningen 22, vars höjd uppgår till ca 5 till 10 mm ovanför ovansidan av skenhuvudet 2b.

I de hittills beskrivna utföringsexempbn av en platta enligt uppfinningen har plattan väsentligen rektangulär form.

Av den i fig. 6a visade planen över en plankorsning med en enkel- växel framgår att skenorna inte löper rätlinjigt över/allt vid denna växel. Plattan enligt uppfinningen kan emellertid även utan svårighet användas vid krökta skenor, eftersom dess form kan anpassas allt efter de aktuella behoven, varvid plattans sidokanter och dessas profilform anpassas till banans krökta form. Detta har den fördelen att även vid ett komplicerat ban- utförande uppstår inga större avbrott i vägbanan, och därigenom erhålls en optimal säkerhet för vägtrafiken.

Av fig. 6a och 6b framgår att för åstadkommande av en vägbana vid en växel eller annan korsning erfordras plattor vilkas sidokanter begränsar delvis triangelformade eller trapetsformáde 7806775-8 ytor, varvid sidokanterna hos olika plattor är krökta för att passa mot skenprofilen. Dyïika plattor måste naturligtvis ut- formas individuellt i det aktuella fallet, men det för plattor- na enligt uppfinningen använda gummielastiska materialet låter sig utan svårighet tillkapas allt efter behov. En speciell för- del med uppfinningen ligger däri att utbyte av plattor med komplicerad form utan vidare är möjligt, samt däri att sken- skador inte behöver befaras vid området för de rörliga delarna.

Claims (8)

7806775-8 ID Patentkrav

1. Plankorsning mellan järnväg och väg, där den mellan skenorna (2) och eventuellt utanför dessa belägna vägbanan omfattar till varandra angränsande, gummielastiska plattor (11,1U,17,19), vilka sträcker sig från skena till skena eller från skena till väganslutning, och vilkas mot skenorna vända kanter, i och för erforderlig fasthållning i vertikal led är profilformade i tvärsnitt, k å n n e t e c k n a d av att plattorna (11,1U,17,19) är gjorda uteslutande av gummíelautiskt material, och att de övriga, mitt emot varandra belärna kanterna (20a,b;23) likaså är profilformade i tvärsnitt.

2. Plankorsning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de mitt emot varandra belägna kanterna (20a,b;23) löner parallellt med syllarna (5,6) och att avståndet mellan dem motsvarar avståndet mel- lan två syllar.

3. Plankorsning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att de mitt emot varandra belägna kanterna (20a,b;23) är utformade med en eller flera ovanför varandra anordnade anordnade not- och fjäderprofiler.

4. U. Plankorsning enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att plattjockleken väsentligen motsvarar skillnaden mellan en bestämbar nivå hos underbyggnaden (N) och skenans överkant.

5. Plankorsning enligt något av föregående krav, k å n n e t e c k- n a d av att ovansidan på de enskilda plattorna (11,1H,17,19) är profilerad för ökning av friktionen.

6. Plankorsning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d av att de enskilda plattorna på sin undersida, vid området av skenfastsättningarna (7) är försedda med mot dessa svarande urtag.

7. Plankorsning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d av att undersidan på de enskilda plattorna (11,1ü,17,19) är av ett gummielastiskt material med förhöjd nötningstålighet.

8. Plankorsning enligt något av föregående krav, k å n n e t e c k - n a d av att ovansidan på de enskilda plattorna (11,1ü,1Y,19) består av ett åldrings~ och våderbeständigt samt nötningståligt rummielas- tiskt material.