SE437321B - Skyddskopplingsanordning i ett tidmultiplext telekommunikations-kopplingssystem - Google Patents

Description

tio 1š 20 25 30 35 40 7905437 'S i z ombyts de båda enheternas roller så att den enhet som förut var väntenhet nu blir den aktiva enheten. Vid normal drift innehåller båda enheterna samma data och_styrinformationer tack vare konti- . nuerliga uppdateringar av båda enheterna. En omkoppling av utrust- ningen från aktivt tillstånd till vänttillstånd kan sålunda utfö- ras utan någon signifikant tidsfördröjning eller informationsför- lust. En sådan dubblering av utrustning för tillförlitlighetsän- idamål inverkar menligt på systemets kostnad, varför ett arrange- mang med ekvivalent tillförlitlighet, men erfordrande mindre än full dubblering, är önskvärt. ' á System, såsom-multiprocessorkonfigurationer, har tidigare föreslagits, vilka utnyttjar flera aktiva enheter och en vänt-f eller reservenhet, som är avsedd att tagas i drift i händelse av ett fel i någon av de aktiva enheterna. Dylika arrangemang är i allmänhet ickedtillfredsställande vid i realtid arbetande telekom- munikations-kopplingssystem, eftersom en signifikant förlust av data kan uppkomma under den tid som erfordras för attaktivera en reservenhet, särskilt då styrinformatíon som ändras med tiden mås- te överföras till reservenheten. _ Vid tidsmultíplera kopplingssystem, såsom det i ovannämnda US-patentskrift 3 736 381 beskrivna systemet, mottages PCM-data- ord som representerar talsampel från en tidsdelad transmissíons-H linje i serieform, buffras och kopplas igenom ett nät i serieform.

Vid ett annat känt arrangemang, som beskrivs i den brittiska pa- tentskriften l 349 823, kopplas dataorden samtidigt på parallella vägar. Exempelvis kommer ett åtta-bit-ord att samtidigt belägga åtta kopplingsvägar, dvs. en kopplingsväg för varje bit. För till- förlitlighetsändamål är en extra väg anordnad för varje åtta-bit- -ord, vilken kan användas såsom en reservväg i händelse av ett' fel på en av de åtta andra vägarna. Ett sådant parallellkopplings- arrangemang är emellertíd_alltför kostsamt för att praktiskt kunna utnyttjas i ett kopplingssystem med hög kapacitet. _ I Ovannämnda problem löses genom att skyddskopplingsanordningen enligt uppfinningen erhållit de i patentkravet 1 angivna känne- tecknen- _ Skyddskopplingsanordningen innefattar därvid dels feldetek- teringskretsar för detektering av fel i linjegränssnittsenheterna och för alstring av felsignaler indikerande ett fel i en identi- fierbar gränssnittsenhet i gruppen av enheter, dels en reservgräns- snittsenhet ansluten till samtliga linjer i gruppen av linjer; ' à PÛOR i 10 15 20 25 30 35 40 3 1905437-s dels ett tidsluckeminne hörande till reservgränssnittsenheten och anordnat att styra överföringen av data igenom nämnda reservgräns- snittsenhet, och dels kretsar anordnade att såsom svar på felsig- nalerna överföra data mellan reservenheten och en linje, som är ansluten till en enhet i gruppen av enheter, vilken identifieras av felsignalerna, och överföra_information från ett tidsluckemin- ne, som hör till den grânssnittsenhet som identifieras av felsíg- nalerna, till det tidsluckeminne, som hör till reserv-linjegräns- snittsenheten. ' Enligt uppfinningen är kommunikationslinjer, som är anslutna till ett tidsdelat kopplingssystem, och deras tillhörande linje- gränssnittskretsar uppdelade i grupper, varvid en reserv-linje- gränssnittskrets är anordnad för varje grupp av linjer. Feldetek- teringskretsar är anordnade för detektering av fel i linjegräns- snittsenheterna och för alstring av felsignaler som identifierar en särskild enhet, i vilken ett fel har inträffat. Kretsar är dessutom anordnade, som såsom svar på felsignalerna dels omdirige- rar data från en linje, som är ansluten till en felaktig enhet, till reservenheten och dels styr nätet att upprätta vägar till reservenheten i stället för till den felaktiga enheten.

Vid en utföringsform av uppfinningen är varje tidsdelad linje försedd med en ingångsgränssnittsenhet, som är ansluten till in- gångssidan på kopplingsnätet, och en utgångsgränssnittsenhet, som är ansluten till utgängssidan av kopplingsnätet. Varje ingångs- gränssnittsenhet är anordnad att omforma en inkommande seriell ström av databitar till dataord, vardera bestående av flera bitar, och att temporärt lagra dataorden. Vid ett illustrativt här be- skrivet tidsdelat telefonkopplingssystem representerar vart och ett av dessa dataord ett segmentav kodat tal, som överförs från en íngângsgränssnittsenhet igenom ett tidsdelat och rumsuppdelat nät till en utgångsgränssnittsenhet under styrning av tidslucke- minnen. Vid utgångsgränssnittsenheten multíplexeras dataorden till en seriell dataström för överföring på en utgående tidsdelad linje (tidsmultiplexlinje). ' Feldetekteringskretsar är anordnade i varje gränssnittsenhet och när ett fel detekteras i en aktiv enhet, alstras en för den felaktiga enheten unik felsígnal. Felsignalen används för att ak- tivera en överföringsstyrkrets, som är anordnad att omdirigera ytterligare inkommande data från den felaktiga enheten till re- servenheten. Därefter kommer dylika inkommande PCM-dataord att TQ 15 20 25 30 35 40 790543? 'S I i 4 kanaliseras igenom reservenheten till den nätanslutníng, till vilken reservenhetsminnet är anslutet. Overföringsstyrkretsen, aktiverad av felsignalen, ändrar även informationerna i tídsluc- 'keminnena i och för'åstadkommande av en ändring i nätförbindelsen.

Enligt uppfinningen verkställs en sådan ändring med hjälp av auto- noma styrkretsar och utan inverkan på systemets andra samtalsbe- handlingsfunktioner. Dessutom utförs ändringen av utrustning utan signifikant förlust av kodat tal. _ Vid ett illustrativt tidsdelat kopplíngssystem, såsom det som beskrivs i ovannämnda US-patentskrift 3 736 381, innefattar en dataström 128 PGM-kanaler; en nätcykel är indelad i 128 tids- luckor och kopplingsnätet omställs 128 gånger i'varje cykel. I detta system har de tidsluckeminnen.som innehåller-den informa- tion som används för att styra överföringen av dataord till och igenom nätet 1í8 ingångar. För ändring av datavägen igenom nätet i händelse av ett fel i en gränssnittsenhet måste 128 tidslucke- minnesingångar ändras. En modifiering av alla 128 ingångar under styrning av systemets centralprocessor skulle erfordra en avsevärd realtid, vilket skulle resultera i förlust av en signifikant mängd av de data_som kopplas igenom systemet. Dessutom kan den proces- sortid som erfordras för en sådan överföring medföra avbrott och inskränkningar i centralprocessorns normala samtalsbehandlings- operationer. Enligt uppfinningen är med fördel kretsar anordnade 'för att självständigt ändra tidsluckeinformationen hos ett helt' minne inom en nätcykel. Eftersom.under varje nätcykel högst ett. talsampel från var och en av en mängd av talfrekvenslinjer över- förs igenom nätet, kommer den enda nâtcykelperiod som erfordras för ändring av tidsluckeminnesinformation att resultera i förlust av högst ett talsampel i varje samtal som kopplas igenom nätet.

Vid vanlig talkonversation kommer förlusten av ett dylikt talseg- ment icke att märkas.. _ _ W E I 'Uppfinningen kommer att beskrivas närmare.i det följande un- der hänvisning till bifogade ritningar, där fig. I visar ett tids- delat kopplingssystem innefattande_ingångs- och utgångstidslncke- växlingsenheter inklusive reservenheter, fig. 2 visar en gnnm mzin- gångstídslutkeväxlingsenhetér, fig. 3 visar tidsluckeminneniför lag- ring av styrinformation för ingångstidsluckeväxlíngsenheter, fig¿í visar en reserv-ingângstidsluckeväxlingsenhet enligt uppfinningen, innefattande styrkretsar för aktivering av reservenheten, fig. S och Q visar nättídsluckeminnen för lagring av information för' ; PÛÛR gQUÅU-[Yic 10 15 20 25 30 35 40 s 79-051137-5 styrning av nätväljaren och innefattande kretsar för ändring av minnesinnehåll, fig. 7 visar utgångstidsluckeminnen för lagring av information för styrning av utgångstidsluckeväxlingsenheter, _ fig. 8 visar en grupp av utgångstidsluckeväxlingsenheter, fig. 9 visar en reserv-utgàngstidsluckeväxlingsenhet enligt uppfinningen, innefattande styrkretsar för aktivering av reservenheten, fig. 10 visar en nätväljare och fig. 11 visar hur fig. 2 till 10 skall sammanställas. - -' Pig. 1 åskådliggör ett tidsdelat kopplingssystem; som är lik- _artat med det i ovannämnda US-patentskrift 3 736 381 beskrivna systemet. Ett sådant system kan innefatta en multiplexterminal 153 för multiplexering av informationer från en mängd kommunika- tionslinjer 152 till en tídsdelad väg, och vice versa, på känt sätt. Vid det exemplifierade systemet kan informationer från 128 kommunikationslinjer, såsom linjerna 152, multiplexeras till en enda tidsdelad väg 154. En grupp av dylika tidsdelade vägar 154 är anslutna till ingàngstidsluckeväxlingsenheter 110, vilka i sin tur är förbundna med en nätväljare 180. Utgångarna på nätväljaren 180 är anslutna till utgángstidsluckeväxlingsenheter 170, och ut- signaler från tidsluckeväxlingsenheterna 170 överförs till multi- plexterminalen 153 via tidsdelade kommunikationsvägar 155. ßEn centralprocessor 150 styr systemets funktion och har där- vid åtkomst till de skilda enheterna i systemet via en perifer buss 158. Procesšorn 150 kan exempelvis utgöras av en sådan 1A Processor som beskrivs i tidskriften "The Bell System Technical Journal", S6(1977):2(febr.), s. 119-312. Med hjälp av en kombine- rad avsökar- och signalfördelningsenhet 151? vars funktioner är kända inom.telefontekniken, detekterar centralprocessorn 150 ope- rationstillstånden på de kommunikationslinjer som är anslutna till systemet och styr multiplextermínalen 153. Tidsluckeväxlingsenhe- terna 110 och 170 och nätet 180 är styrda med hjälp av tidslucke- minnen 125, 165 respektive 145. Tidsluckeminnena mottager styrin- formationen från centralprocessorn 150 via den perifera bussen 158. Systemet innefattar vidare en systemklocka 130 och en tids- luckeräknare 131. Tillsammans tillhandahåller dessa organ den er- forderliga taktstyrningen för systemet på känt sätt. Hos detta illustratíva system är varje tidcykel eller tidsram indelad i 128 tidsluckor. Vid ett sådant system utgörs tidsluckeräknaren 131 av en åttabit-binärräknare som_är avpassad för räkning från 0 till 255. Med hjälp av en dylik räknare kan de skilda kretsarna i ïipíóííid' b' uuALnv l0 15 20 25 30 35 40 vsosusv-s 2 6 systemet mottaga upp till två pulser per tidslucka.

Ett telekommunikations-kopplingssystem.som utnyttjar de här 2 angivna principerna visas i tidskriften "The Bell System Technical . Journal", S6(1977):7(sept.), s. l015-1320.

Pig. 2 visar en grupp av sju ingångstidsluckeväxlingsenheter TSI-O till TSI-6. En reservenhet TSI-7 visas i fig. 4. Enheterna TSI-O till TSI-6 är identiska till sin uppbyggnad, varför endast en av dessa enheter, nämligen enheten TSI-O, kommer att beskrivas närmare i det följande. Enheten TSI-7 innefattar extra grindnings- kretsar och kommer att beskrivas närmare nedan. Under normal drift är enheterna TSI-0-till TSI-6 aktiverade för behandling av ingångs- data och reservenheten är ledig. Denna särskilda grupp av sju sam- hörande enheter och en reservenhet har valts för exemplífierings- ändamål och det inses att ett stort kopplingssystem kan ha en mängd sådana grupper och att storleken av grupperna kan variera i beroende av systembehoven.

Ingångsledningar PCO-PC6 representerar sju av ledningarna 154 enligt fig. 1. ansluten till en serie-parallellomvandlarkrets 210, som omformar Såsom visas i fig. 2 är ingångsledningen PCO den seriella strömmen av databítar till en följd av dataord, var- dera innefattande åtta bitar. Åttabitorden avges parallellt på ledningar DO-D7, vilka förbinder kretsen 210 med ett buffertminne 220. Ledningen PCO är även ansluten till en skrivadressräknare 211, som alstrar en nästföljande adress för buffertminnet 220 var- je gång efter det att åtta seriella databítar har mottagits från ledningen PCO. Den alstrade adressen tillförs till buffertminnet 220 med hjälp av en adressvalkrets 221 och ett av de dataord, som uppträder i parallellform på ledningarna DO-D7; skrivs in i buf- fertminnet varje gång en ny skrivadress är tillförd. I Ett tidsluckemínne är anordnat för-varje ingångstidslucke- vaxungsenher. Ana tiasiuckeminnen rsM-'o :in 'rsM-v, som visas i fig. 3, svarar mot respektive tidsluckeenheter TSI-O till TSI-7.

Varje tidsluckemínne innehåller en mängd dataord, som vardera re- presenterar en-buffertminnesläsadress. Från vart och ett av tids- luckeminnena överförs en av dessa adresser till den motsvarande tidsluckeväxlingsenheten en gång under varje tidslucke-tidsperiod.

En sådan adress tillförs till minnet 220 med hjälp av adressval- kretsen 221. i Adressvalkretsen 221 är anordnad att såsom svar på signaler från tidsluckeräknaren 131, vilka uppträder på en ledning TSCNT, " PÛÛR alflflšfllllil 10 15 20 25 30 35 40 7 rsosuav-s tillföra skriv- och lässtyrsignaler och skriv- och läsadresser till buffertminnet 220. Tidsluckeräknaren 131 tillhandahåller två signaler under varje tidsluckeperiod, såsom ovan diskuterats, de- _ finierande en första hälft och en andra hälft för varje tidslucka.

Adressvalkretsen 221 aktiveras under den första halvcykeln av tidsluckeperioden till att tillföra en skrivadress och tillhörande skrivstyrsignaler till buffertminnet 220 och aktiveras under den andra halvcykeln av tidsluckeperioden till att tillföra en läs- adress och tillhörande lässtyrsignaler till buffertminnet 220.

Paritetskretsar 224, 225 och 226 är anordnade att alstra pa- ritet och_att detektera paritetsfel. Kretsar av denna typ är tidi- gare kända. Paritetskretsen 224 mottager de åtta parallella data- bitar som uppträder på ledningarna D0-D7 och skrivadressen samt alstrar en paritetsbit för det kombinerade adress- och dataordet.

När skrivsignalen och adressen tillförs till buffertminnet 220 med hjälp av adressvalkretsen 221 lagrar bnffertminnet det på led- ningarna D0-D7 uppträdande àttabit-dataordet tillsammans med den av paritetskretsen 224 på en ledning PAD1 alstrade paritetsbiten.

När buffertminnet 220 läses tillförs ett åttabit-dataord till parallell-serieomvandlaren 240 och till paritetskretsen 225. Dess-- utom tillförs den lagrade paritetsbiten till paritetskretsen 225 via en ledning PAD2. Paritetskretsen 225 mottager även läsadressen via en kabel MO. I paritetskretsen 225 beräknas en ny paritetsbit för dataordet och läsadressen och jämförs med den från minnet via ledningen PAD2 mottagna paritetsbiten. Vid brist på överensstäm- melse alstras en felsignal på en ledning E01. Paritetskretsen 225 alstrar även paritet för de åtta databitarna separat fran adressen och tillför denna.paritetsbit till parallell-serieomvandlaren 240 via en ledning PD; Omvandlaren 240 inför paritetsbitarna i en se- riell dataström alstrad utgående från de från buffertminnet 220 via ledningarna R0-R7 mottagna parallella bitarna. Paritetskretsen 226 mottager den seriella strömmen av data- och paritetsinforma- tion från ledningen I0, beräknar pariteten för endast ifrågavaran- de data och jämför denna med den åtföljande parítetsbiten. Varje brist på överensstämmelse kommer att resultera i alstring av en felsignal på en ledning E02. Arrangemanget utnyttjande paritets- kretsarna 224, 225 och 226 utgör endast ett exempel på en möjlig 'lösning av feldetekteringsproblemet. Andra godtyckliga feldetek- teringslösníngar kan lika väl utnyttjas för åstadkommande av fel- signaler. En enda felsignal i stället för två felsignaler såsom j* QUÅUTY i 10 15 20" 25 -30 35 40 790543?-5 i si, 8 här visas kan även vara tillräcklig.

Tidsluckeväxlingsenheterna TSI-T till TSI-6 är uppbyggda på . liknande sätt som enheten TSI-0 och är anordnade att alstra fel- indikeringar på fel-ledningar En, E12 till Ber, 'E62 (endast led- ningarna E61, E62 är visade på ritníngarnal-Felledningarna E01,* E02 till E61, E62 är anslutna till styrkretsar som visas i fig. 4 och kommer att beskrivas närmare nedan. Dessutom överförs felsig- nalerna till processorn 150 via den perífera bussen 158 för under- hållsändamål. I enlighet med uppfinningen sker aktiveringen av en reservenhet i händelse av ett fel automatiskt utan processorin- sats, varigenom varje signifikant förlust av tid eller dataunmdks.

Pig. 4 åskådliggör den ingångstidsluckeväxlingsenhet TSI-7, . g som är reservenhet för tídsluckeväxlingsenheterna TSI-0 till TSI-6.

Enheten TSI-7 innefattar kretsar för automatisk aktivering av re- servenheten när en felsignal uppträder på någon av ledningarna E01, E02 till E61, E62. Kretsarna enligt fig. 4 omfattar en mängd ELLER-grindar 450 och en mängd OCH-grindar 452 samt en motsvarande mängd vippor BNO-ENG. En felsignal på en av felledningarna E01, E02 till E61, E62 kommer att aktivera en av ELLER-grindarna 450_' och en.av OCH-grindarna 452 till att ettställa en tillhörande av vipporna ENO-EN6. Exempelvis kommer en felsignal på ledningen E61 eller E62 att medföra att vippan EN6 ettställes. På motsvarande _ sätt kommer en felsígnal pä ledningen E01 eller E02 att resultera i ettställning av vippan END. Q-utgångarna på dessa båda vippor och samhörande vippor ENS till ENT (icke visade på ritningarna) är anslutna till en ELLER-grind 453, vars utsignal utnyttjas för att ettställa en íngângsaktiveringsvíppa 455. Utgången på denna 'vippa är ansluten till OCH-grindarna 452 och vippans~utsignal ut- nyttjas för att spärra dessa OCH-grindar i och för förhindring av ettställning av fler än en av vipporna ENO-EN6 i händelse av attg fler än en av tidsluckeväxlingsenheterna alstrar en felsignal. I g det fallet att det är önskvärt att åstadkomma en alternativ väg i händelse av fel i flera gränssnittsenheter kan ytterligare reserv- enheter anordnas och aktiveras på ett liknande sätt. I ' _ Vippornas BNO-EN6futgångsledningar är anslutna till var sin grind hos en mängd OCH-grindar 461: Var och en av OCH-grindarna --461 har en ingång ansluten till en av de ledningar PCO-PC6, som _ utnyttjas för att överföra seríella strömmar av databitar från multiplexterminalen 153 till motsvarande_ingångstidsluckeväxlings- enheter. Utgångarna på OCH-grindarna-461 är förbundna med serie- i 10 15 zo_ 25 _30 35 40. .. ._._..__ 9 a 7905437-5 I-parallellomvandlaren 410 och skrivadressräknaren 411 via en ELLER-grind 462. En aktivering av en av OCH-grindarna 461 genom en signal på en av ledningarna EN01, EN61 medför sålunda att data från den tillhörande av ledningarna PCO-PC6 överförs till omvand- laren 410 och skrivadressräknaren 411. De sistnämnda enheterna _arbetar på liknande sätt som serie-parallellomvandlaren 210 och skrivadressräknaren 211 i den ingängsenhet TSI-0, som ovan beskri- vits under hänvisning till fig. 2. På motsvarande sätt utför buf- fertminnet 420, parallell-seríeomvandlaren 440, adressvalkretsen 421 och paritetskretsarna 424, 425, 426 sammt funktioner som de motsvarande kretsarna i fig. 2.

Arbetssättet för kretsanordningen enligt fig. 4 kommer att ytterligare belysas med hjälp av ett särskilt exempel. Antag exempelvis att ett av paritetskretsen 225 detekterat fel ger upp- hov till en felsignal på ledningen E01, vilken felsignal resulte- rar i en ettställning av vippan ENO i.fig. 4. Ettställningen av denna vippa resulterar via ELLER-grinden 453 i en ettställning av aktiveringsvippan 455 och i en spärrning av OCH-grindarna 452 i och för förhindring av ytterligare kretsaktivering beroende på fel uppträdande i andra av de samhörande tidsluckeväxlingsenheter- na. Ettställningen av vippan ENO kommer dessutom att resultera i en aktivering av den av OCH-grindarna 461, som har ledningen PCO ansluten till en av sina ingångar. Efter aktiveringen av denna- särskilda OCH-grind kommer den seriella ström av databitar, som normalt uppträder på ledningen PCO, att tillföras till seríe-pa- rallellomvandlaren 410 och till skrivadressräknaren 411 via led- ningen 412. I serie-parallellomvandlaren 410 omvandlas den seriel- la strömmen av databitar till åttabitord, vilka avges i parallell- form på ledningarna 415 och tillförs till buffertminnet 420. Sam- tidigt avger skrivadressräknaren 411 en adress till den adress- valkrets 421, som är ansluten till buffertminnet 420 via ledningen 422, medförande att dataord inskrivs í buffertminnet 420 på suc- cessiva adresser under styrning av signaler från tidsluckeräkna- ren 131 via ledningen TSCNT.

Utsignalerna från vipporna ENO-EN6 tillförs även via ledning- ar EN01-EN06 till en mängd OCH-grindar 320, visade i fig. 3. Var och en av dessa OCH-grindar mottager även en insignal från ett av tidsluckeminnena TSM-0 till TSM-6 och en aktivering av någon av OCH-grindarna 320 medför att det innehåll hos en minnesplats i ett av tidsluckeminnena, som uppträder på den tillhörande minnes- fí íír/Z kíov- å; |\\.\1*l -10 15 20 25 .so 35 '-40 , 'irsaosnzvfl w utgångsledningen M0-M6, grindas igenom den aktiverade OCH-grinden 320 och ELLER-grinden 321 till tidsluckeminnet TSM-7. Under nor- mal drift grindas innehållet hos en minnesplats i varje tidslucke- minne till dess utgångsledning (t.ex. M0) i varje tidslucka under styrning av en signal-från tidsluckeräknaren 131 via ledningen' _TSCNT. Under en tidsram av T28 tidsluckor kan sålunda innehållet i ett tidsluckeminne för en felaktig enhet överföras till tidsluc- keminnet TSM-7. H' Portsättande ovanstående exempel resulterar ettställningen av vippàn ENO i en 'aktivering av den av OCH-grindarna 320, till vilken minnesutgångskabeln M0 är ansluten och den därpå uppträdande informationen kommer successivt, under styrning avd pulser på ledningen TSCNT, att överföras till minnet TSM-7; Inne- hållet i tidsluckeminnet TSM-7 grindas till adressvalkretsen 421, vilket medför att buffertminnets 420 innehåll via ledningarna 416 och parallell-serieomvandlaren 440 grindas till ledningen I7. Pa- ritetskretsarna 424-426 kan vara anordnade att utföra paritets-' alstrings- och paritetskontrollfunktioner på samma sätt som ovan beskrivits med avseende på paritetskretsarna 224-226 i fig. 2.

Dessa paritetskretsar i enheten TSI-7 alstrar emellertid icke signaler som resulterar i aktivering av kretsarna i enheten TSI-7.

De tillhandahåller endast en felindikering för_centralprocessorn 150 via den perifera bussen 158» Felsignaler på ledningarna E71 och E72 överförs till centralprocessorn på samma sätt som felsíg- naler på ledningarna E01, E02 till E61, E62 via den perifera bus- sen 158. 0 ' " - Pig. 10 visar i huvudsak en 8x8-väljarmatris 180 försedd med DOCH-grindar för korsningspunkter, som selektivt aktiveras under styrning av information från tidsluckeminnen 145 visade i fíg. 5 och 6. En grupp av sju tídsluckeminnen är anordnad; med ett tids- luckeminne tíllordnat till varje ingång på väljaren 180. Exempel- vis är minnena NMO-NM6 i fig. 5 tillordnade till respektive in- gångar I0-I6 hos väljaren 180. Dessutom är ett åttonde minne, näm- ligen minnet NM7 visat i fíg. 6 i det med 000 betecknade blocket; tillordnat till väljarens 180 ingång I7. De i fig; 6 visade minne- na NMO-NM6 har identiskt lika uppbyggnad och innefattar vardera minnesändringsstyrkretsar 500, som kommer att beskrivas närmare nedan. För enkelhets skull beskrivs endast kretsarna i minnet NMO.

Det bör därvid observeras att kretsarna hos de andra minnena, dvs minnena NM1 (icke visat) till NM6, har samma uppbyggnad och utför -é Poon «-« 4 -- to QUALII 10 15 zo_ 25 30 35 4o._ __l__ixPwfiñnäd_ 1, 1905437-s likvärdiga funktioner på samma sätt. Minnet NMO innehåller en minnesenhet 503 och en läs/skrivåtkomstkrets 501, som är visad med en ingång förbunden med den perifera bussen 158 och en ingång förbunden med tidsluckeräknaren via ledningen TSCNT. Skrivning i minnet kan ske med hjälp av processorn via den perifera bussen _genom tillföring av en skrivadress och data till läs/skrivåtkomst- kretsen 501, vilken initierar inskrivníng av ifrågavarande data i minnet på den angivna adressen under styrning av en puls från tidsluckeräknaren 131 uppträdande pâ ledningen TSCNT. Såsom ovan nämnts, uppträder en puls på ledningen TSCNT tvâ gånger i varje tidslucka, så att läs/skrivåtkomstkretsen 501 i beroende av en första puls kan inskriva information i minnet och i beroende av en andra puls kan utläsa information ur minnet. Sålunda kan under varje tidsluckeperiod ny information inskrivas i minnet eller, om någon inskrivning icke erfordras, förblir informationen i minnet oförändrad. Läs/skrivåtkomstkretsen initierar en sekvensiell min- nesplatsläsning i och för alstring av ett dataord på minnesutgång- en 504 en gång i varje tidsluckeperiod. Denna information till- förs till en avkodare 505, där den avkodas för alstring av en unik utsignal på kabeln 506 i och för aktivering av den OCH-grind 620 eller en av de sju OCH-grindar 630, som är anslutna till ka- bcln 506. Vid aktivering överför en av dessa OCH-grindar en seri- oll ström av data uppträdande på ledningen I0 till en av utgångs- ledningarna 00-07. _ 1 Såsom tidigare diskuterats i anslutning till fig. 2 och 4 resulterar en felsignal på felledningarna B01, E02 till E61, E62 i ettställning av en av vipporna ENO-EN6 och en utsignal på den tillhörande av ledningarna EN01, EN61. Dessa ledningar är visade i fig. 6 såsom varande anslutna till en tillhörande grupp av OCH- grindar 601. Var och en av dessa OCH-grindar symboliserar själv ett flertal OCH-grindar. Exempelvis har den OCH-grind 601, till vilken ledningen EN01 är ansluten, kabeln 504 ansluten till sin andra ingång. Denna kabel representerar i detta utföringsexempel en treledarkabel i stånd att befordra ett trebit-dataord, vilket kan avkodas med hjälp av avkodaren 505 i och för alstring av en ett-av-åtta-signal på ledarna hos kabeln 506. En siganl på led- ningen EN01 aktiverar den mängd OCH-grindar 601, till vilken den- na ledning är ansluten, vilket medför att ett trebit-dataord ut- läst från minnesenheten 503 grindas igenom OCH-grindarna 601 och ELLER-grinden 603, vilken symboliserar tre separata ELLER-grindar i QUALITY 10 15 zo¿ 23 _30 35 40. g 71905437-”5 ~ 12 med vardera sju ingångar, till läs/skrivåtkomstkretsen 605. På ett liknande sätt kan en signal på ledningen EN61 utnyttjas för att grínda ett trebit-dataord från minnet NM6 till läs/skrivåt- komstkretsen 605. Läs/skrivåtkomstkretsen 605 mottager styrsigna- 'ler från ledningen TSCNT, alstrade av tidsluckeräknaren 131, i _och för inskrivning av information i minnet 610 under en första del av en tidsluckeperiod på sekvensiella adresser hos minnet vid aktivering med hjälp av en signal alstrad av ELLER-grinden 604.

ELLER-grinden 604 kombinerar helt enkelt signalerna på ledningarna _EN01-EN61 för alstring av en aktiveringssígnal när en signal upp- träder på någon av dessa ledningar, dvs när ett feltillstånd har inträffat och en av felvipporna ENO-EN6 har ettställts. Såsom dís-_ kuterats ovan utgörs tidsluckeräknaren 131 av en åttabit-binärräk- nare i stånd att räkna till 256. När den medelst ledarna i kabeln TSCNT angivna räkneställningen uppnår 0, kommer läs/skrivåtkomst- kretsen 605, då den aktiveras med hjälp av ELLER-grinden 604, att initiera inskrivning av ett dataord uppträdande vid utgången på ELLER-grinden 603 i minnet på en plats 0. Eftersom systemet arbe- tar på basis av 128 tidsluckor, kan ett nytt ord inskrivas på den nästföljande platsen i minnet vid varannan framstegning av räkna- ren 131. På detta sätt kan ett dataord inskrivas i minnet 610 un- der en första hälft av varje tidslucka, varvid läs/skrivåtkomst- kretsen 605 är anordnad att såsom svar på en utsignal från tids- luckeräknaren under den andra hälften av varje tidsluçka, vid ak- tivering från ELLER-grinden 604, utläsa ett dataord ur minnet 610 och tillföra dataordet till avkodaren 612. ' _ .Såsom ovan diskuterats i anslutning till fig. Z-4 medför uppträdandet av ett fel i en av ingångstidsluckeväxlingsenheterna att ingångsinformation tillförs till reserv-ingângstidsluckeväx- lingsenheten TSI-7 och vidare att denna information tillförs till ledningen I7 i den korrekta sekvensen. Den på ledningen I7 uppträ- dande informationen tillförs bland annat till OCH-grindarna 631, _ vilka aktiveras med hjälp av styrsignaler uppträdande på ledningen 613 och alstrade av avkodaren 612. Den information, som tillför- des till ledningen I7 av tídsluckeväxlingsenheten TSI-7 erhölls under styrning av signaler på en av ledningarna EN01-EN61. Samma signaler används i fig. 6 för att aktivera OCH-grindar 601 att överföra information från det ifrågavarande av nättidsluckeminnena NMO-NM6 till reserv-nättidsluckeminnet NM7. Ett fel i exempelvis tidsluckeväxlingsenheten TSI-0 resulterar sålunda i överföring av r PoOR g lggglliíll 10 15 20. 25 35 40 13 79015l§37~5 information från ledningen PCO till ingångstidsluckeväxlingsenhe- _ ten TSI-7 och vidarebefordring av denna information till ledningen I7 under styrning av tídsluckeinformation Överförd från tidslucke- minnet TSM-0 till tidsluckeminnet TSM-7 i fig. 3. Samtidigt över- förs tidsluckeinformation från minnet NMO i fig. 5 till nättids- luckeminnet NM7 i fig. 6. På detta sätt kopplas information upp- trädande på ledningen I7 igenom den tídsdelade väljaren 180 genom selektiv aktivering av en OCH-grind 631 och tillförs till en av utgångsledningarna G0-G6 på exakt samma sätt och under styrning av samma information som vid avsaknad av ett fel i tidsluckeväx- lingsenheten TSI-O. Det ínses att en viss realtid erfordras för att verkställa dataöverföringen. Overföringen av data utförs emel- lertid simultant mellan tidsluckeminnena och hela-minnesöverfö- ringen kan äga rum under en tidsram omfattande 128 tidsluckor.

Under denna överföringsperiod kan en del av den på ledningen PCO mottagna informationen gå förlorad. Dylik information represente- rar emellertid talsampel hos 128 olika telefonsamtal, varför nämn- da informationsförlust icke kommer att märkas vid de flesta tele- fonsamtal. _ _ g Ledningarna 00-øó i fig. 6 är anslutna till utgàngstidslucke- växlingsenheter, som mera detaljerat visas i fig. 7-9. Vid före- liggande utföringsexempel består en utgångstidsluckeväxlingsenhet av sju identiska kretsarrangemang, betecknade TSI-O till TSI-6 i fig. 8, och av en reservenhet betecknad utgångsenhet TSI-7. För enkelhets skull kommer endast en_av de sju identiskt lika enheter- na att närmare beskrivas, nämligen utgångsenheten TSI-O i fig. 8.

Såsom framgår av det ovanstående befordrar ledningen ø0 en seriell ström av databitar, som tillförs till en serie-parallellomvandlare 810. Denna krets omvandlar den seriella dataströmmen till ett pa- rallellt dataord av sju databitar som avges på ett motsvarande an- tal ledningar 821 i fig. 8 och en paritetsbit för de ifrågavarande data avges på en ledning PDN vid omvandlarens 810 utgång. Sjubit- dataordet tillförs till ett buffertminne 820 via ledningarna 821, medan skrivadress~ och styrsignaler tillförs till minnet via en ledning 813 från en adressvalkrets 812. En avpassad skrivadress tillförs till adressvalkretsen 812 via en kabel 710 från tidsluc- keminnet TSMO-0, vilket tillhandahåller en ny skrívadress en gång under varje tidslucka. Skrivadressen tillförs även till en pari- tetskrets 824. I denna krets jämförs paritetsbiten på ledningen ~PDN med den paritet, som beräknas för det på ledningarna 821 upp- FW* i uuAurv 79051437-5 14 trädande dataordet, och i händelse av ett fel alstras en felsig~ nal på ledningen" E04. Dessutom alstras en paritetsinforrnation för skriv- adress- och dataordet och avges på en ledning PADN1 för inskriv-' ning i minnet vid den tidpunkt då skrivoperationen äger rum.

Adressvalkretsen 812 arbetar under styrning av signaler alstrade _på-kabeln TSCNT från tidsluckeräknaren och väljer därvid en skriv- 10 15 adress under en första del av varje tidsluckeperiod och en läs- adress under en andra del av tidsluckeperioden. En läsadressräk- nare 811 framstegas en gång i varje tidslucka i och för alstring av en nästföljande läsadress för tillföring till buffertminnet 820, så att innehållet i minnet utläses därifrån och tillförs till ledningar 823 i den följd som det är lagrat i minnet. Under läs- operationen avges den paritetsinformation; som lagrades vid tiden för inskrivningen, på en ledning PADN2 och en paritetskrets 825 jämför denna paritetsinformation med pariteten för läsadressen och ifrågavarande data och alstrar en felsignal på ledningen E03 i händelse av att ett fel detekteras. Det från buffertminnet ut- lästa och på ledningarna 823 parallellt avgivna dataordet omvand- las i en parallell-serieomvandlare 840 för alstring av en seriell dataström på utgångsledningen PCOO. På liknande sätt kan från led- ningarna øl (icke visad) till.ø6 mottagen information behandlas av de motsvarande utgångstidsluckeväxlingsenheterna TSI-1 (icke svísad) till TSI-6 med alstring av felsignaler och data på tillhö- 25 _gso rande felsignalledningar respektive dataledningar.

'En felsignal på någon av felledningarna E03; E04 till E63, E64 medför att en tillhörande av vipporna EXO-EX6 ettställs via ELLER- grindar 950 och OCH-grindar 952. OCH-grindarna 952 har var sin in- gång ansluten till en utgångsaktiveringsvippa 960 för aktivering av dessa grindar när vippan är ettställd. Det antages att denna vippa är ettställd vid avsaknad av fel under styrning av signaler från centralprocessorn överförda via den perifera bussen, vilken är förbunden med ettställningsingången på aktiveringsvippan 960.

E När någon av vipporna EXO-EX6 ettställs, kommer aktiveringsvippan SS att nollställas via ELLER-grinden 962, till vilken var och en av vipporna EXO-EX6 är ansluten. OCH-grindarna 952 kommer att spär- I ras när vippan 960 är nollställdy _40 Ett fel i någon av utgångstidsluckeväxlingsenheterna, vilket indikeras genom en felsignal_på_någon av felledningarna E03, E04 till E63, E64 medför att den felaktiga tidsluckeväxlingsenheten .bortkopplas från överföringsvägen så att de data som'kopplas- s PÛOR ¥ QrUAl-JÉFY 10 15 zo, 2st _30 39 40 '7905437-5 15 igenom nätväljaren 180 tillförs till utgångstidsluckeväxlingsen- heten TSI-7. Detta kräver en modifiering av grindarnas 630 infor- ' mationsbestämningsfunktion för aktivering av en av grindarna 620, så att information uppträdande på en av ingångsledningarna I0-I6 överförs till utgångsledningen 07. Såsom ovan diskuterats och så- som visas i fig. 5 och 6 styr informationen hos ett av tidslucke- minnena NMO~NM6 alla grindar hörande till en enda motsvarande in- gångsledning 10-16 oberoende av utgångsangivelsen. I enlighet där- med kan information i alla minnen NMO-NM6 kräva modifiering om reserv-utgângstidsluckeväxlingsenheten skall mottaga alla data ämnade för en av de andra enheterna. Antag exempelvis att ett fel detekteras i utgångstidsluckeväxlingsenheten TSl-0, vilket fel indikeras genom en felsignal på en av ledningarna E03 eller E04.

Antag vidare att det icke förefinnes något tidigare feltillstånd i tidsluckeväxlingsenheterna, sä att aktiveringsvippan 960 är ett- ställd möjliggörande en ettställning av vippen EXO. Såsom en följd därav nollställs aktiveringsvippan 960 via ELLER-grinden 962, vil- ket leder till att OCH-grindarna 952 spärras. Såsom ett resultat av ettställningen av vippan EXO och genom inverkan av en av inver- terarna 961, som är ansluten till vippan EXO, och en tillhörande av OCH-grindarna 958, kommer informationsflödet från tidslucke- växlingsenheten TSI-0 via ledningen PC00 att-spärras. Samtidigt kommer genom aktiveringen av den av OCH-grindarna 9S§, som är an- sluten till vippan EXO, och med hjälp av en tillhörande ELLER- grind 956 information som uppträder på ledningen PC07 att överfö- ras till en utgångsledning PC10, som är ansluten till multiplex- terminalen 153 såsom en av de i fig. 1 visade ledningarna 155.

Utgångsledningar EXOT-EX61 från vipporna EXO-EX6 är anslutna till vart och ett av nättidsluckeminnena NMO-NM6, vilka vardera innefattar en minnesändringsstyrkrets 500, såsom visas i fig. 5.

Minnet NMO är representativt för nättidsluckeminnena. Såsom ovan nämnts innehåller minnesenheten 503 128 trebitord, som bestämmer vilken av väljarens 180; till ledningen I0 anslutna grindar 630 som skall aktiveras. Vid fallet med det ovannämnda exemplet där ett fel har detekterats i utgångstidsluckeväxlingsenheten'TSI-0 måste alla sju av de till utgångsledningen 00 anslutna 0CH-grin- darna 630 spärras och i deras ställe måste en motsvarande av de till utgångsledningen 07 anslutna OCH-grindarna 620 selektivt ak- tiveras. För åstadkommande av detta måste varje kod i minnet som .utpekar utgàngstidsluckeväxlingsenheten TSI-0, t.ex. 000, modi- mfïšäär- f UALIIT¶V 10 15 zo_ 25 30 35 40, 79105læ37~5 16 - fieras till att utpeka utgångstidsluckeväxlingsenheten TSI-7, t.ex. 111. Utgångsledníngarna EX01-EX61 från felvipporna EXO-EX6 'är anslutna till en kodare 520, vilken alstrar ett binärt data- ord av tre bitar representerande de decimala värdena 0-6. Vid fal- .let med det diskuterade exemplet kommer kodaren att alstra ett _binärt ord 000 för lagring i ett jämförelseordregister SZ2. Såsom ovan nämnts läses nättidsluckeminnet 503 på sekvensiella platser under styrning av en klockpuls på sådant sätt att varje_plats lä- ses under varje tidsram omfattande 128 tidsluckor. Varje-dataord, allt eftersom det utläses från minnet S03, tillförs till en kompa- rator 524 och i händelse av överensstämmelse mellan det från min- * net 503 utlästa ordet och ordet-från jämförelseordregistret 522 (t.ex. 000) alstras en utsignal av komparatorn vid OCH-grindarna 525. En av dessa OCH-grindar, t.ex. den som år ansluten.tíl1 led- ningen EXOT, aktiveras därvid, varefter en av adderarkretsarna S27, t.ex. den betecknad "ADD 7", aktiveras. Denna krets kan vara realiserad av en adderarkrets av standardtyp, som adderar det de- cimala talet 7 till de på kabeln S04 uppträdande data, t¿ex. 000, för alstring av ett dataord, t.ex. 111. Detta dataord tillförs till en ELLER-krets 528, som i sin tur tillför dataordet och en avpassad minnesskrívaktiveríngssignal till-läs/skrivåtkomstkretsen 501 för ínmatning i minnet under styrning av en klockpuls i en tidsperiod omedelbart följande efter läsåtkomst-tidsperioden; så- som ovan har förklarats. Alternativt kan en krets för alstring av .- dataordet 111 såsom svar på en signal från komparatorn 524 utnytt- jas i stället för OCH-grindarna 525, adderarna 527 och ELLER-kret- sen S28. ' ~ ' '_ gu Det framgår av rítníngarna att i kretsarrangemanget enligt fig. 5 ett binärt ord ekvivalent med decímala tal mellan 1 och 7 kommer att adderas till från minnet utlästa ord uppvisande deci- ma1a_värden mellan 0 och 6, i beroende av ledningarnas EX01-EX61 tillstånd, så att ett dataord med det decimala värdet 7 alstras för att ersätta den felaktiga tidsluckeväxlingsenhetens nummer, såsom indikeras av ledningarnas EX01-EX61 tillstånd. Såsom framgår av det ovanstående utförs minnesuppdateringsoperatíonen automatiskt och samma operationsföljd äger rum i vart och ett av nättidslucke- minnena NMO-NM6. På detta sätt uppdateras samtliga minnen under en tidsperiod lika med en cykel omfattande 128 tidsluckor i före- liggande exempel. Fördelarna med den automatiska operationen in- ses omedelbart, eftersom minnet kan uppdateras och omkopplíng från g POOR c QUl-lllll; 10 1905431-5 17 en felaktig tídsluckeväxlingsenhet till reserv-tidsluckeväxlings- enheten kan äga rum inom en cykel, utan beaktande av fördröjningar förorsakade av de elektroniska kretsarna vid aktíveringen av kom- paratorkretsen eller dylikt, vilka dock är ringa jämfört med tiden för en cykel. I värsta fall kan~dessutom data som kopplas igenom -nätet under en ram delvis eller helt gå förlorade. Dylika data be- står emellertid av ett enda kodat element hos ett stort antal si- multana telefonsamtal, varför en sådan dataförlust icke kommer att märkas vid normal konversation. 7 ' Ovan beskrivna arrangemang representerar endast en ändamåls- enlig tillämpning på principerna enligt uppfinningen och många andra arrangemang kan av en fackman realiseras inom ramen för upp- finningen. íí» QUAUTY a 'X

Claims (9)

1905437-s 18 o Patentkrav

1. I. Skyddskopplingsanordning i ett telekommunikations-kopp- lingssystem vilket innefattar: 4 j i ett kopplingsnät (180); en grupp av linjegränssnittsenheter (110, 170] anslutna till .kopplingsnätet; _ _ I _ _en motsvarande grupp av kommunikationslinjer (154) anslutna till gränssnittsenheterna; och ' ett flertal tidsiuekeminnen (125, 165) hörande till. iinjegräns- sníttsenheterna för styrning av dataöverföring igenom linjegräns- snittsenheterna, k ä n n e t e c k n a d av att skyddskopplings- anordningen innefattar: ' . I _ ' ” feldetekteringskretsar för detektering av fel i linjegräns- snittsenheterna och för alstring av felsignaler indikerande ett fel i en identifierbar gränssníttsenhet i gruppen av enheter; en reservgränssnittsenhet (TSI-7) ansluten till samtliga linjer i gruppen av linjer; p _ u _ ett tidsluckeminne (TSM-7) hörande till réservgränssnittsenhe- ten och anordnat att styra överföringen av data.igenom nämnda _ reservgränssnittsenhet; och p W kretsar (ENO-EN6, 450, 452, 453, 461, 462) anordnade att såsom svar på felsignalerna överföra data mellan reservenheten och en linje, som är ansluten till en enhet i gruppen av enheter, vilken identifieras av felsignalerna, och överföra information från ett tidsluckeminne, som hör till den gränssníttsenhet som identifie- ras av felsignalerna, till det tidsluckeminne, som hör till reserv- -linjegränssnittsenheten. ' n

2. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 1, k ä n n e- t e c k n a dj av att_nämnda kretsar (ENO-EN6, 450, 452, 453, 461, 462) innefattar: I - . afelvippor (ENO-EN6) för lagring av felindikeringar och grindkretsar (452, 453) anordnade att i beroende av nämnda vip- pors tillstånd selektivt grinda information från linjerna till reservgränssnittsenheten och överföra data från de tidsluckemin- pnen,.som hör till linjegränssnittsenheterna i nämnda grupp.av en- heter, till det tidsluckeminne, som hör till reservenheten.

3. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 1, varvid systemet vidare innefattar en klockkrets (130), som alstrar en följd av sekvensiella klockpulser vardera definierande en tidslucka i varje .systemtidcykel omfattande ett förutbestämt antal tidsluckor, vilka --._ i p ___.¿,í' u -.-_ QUÅLIQ 19 '7905137-5 till antalet är lika med antalet adressplatser hos gränssnittsen- heternas tidsluckemínnen, och varvid gränssnittsenheternas tids- luckeminnen är förbundna med klockkretsen och är anordnade att ut- föra minst en minnesoperation i varje tidslucka, k ä n n e- t e c k n a d av att skyddskopplingsanordningen såsom svar på _felsignaler är anordnad att överföra hela innehållet i ett tids- luckeminne för en gränssnittsenhet identifierad av felsignalerna j till tidsluckeminnet för reservenheten inom en systemtidcykel.

4. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 1, varvid.systemet innefattar tidsluckeminnen (T45) för lagring av information defi- nierande förbindningar i nätet för upprättande av vägar mellan linjegrânssníttsenheter, k ä n n e t e c k n a d av att skydds- kopplingsanordningen såsom svar på felsignalerna modifierar inne- hallen i nätstyrmínnen i och för anslutning av reservgränssnítts- enheten i stället för en av felsignalerna identifierad gränssnitts- enhet. ' I '

5. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 4, k ä n n e - t e c k n a d av att den innefattar jämförelsekretsar för att_ jämföra innehåll 'på adressplatser i nätmínnena med data för en av felsignalerna identifierad gränssnittsenhet och för att inskri- ' va data för reservgränssnittsenheten på varje plats innehållande data för den av felsignalerna identifierade enheten;

6. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 1, varvid kopplings- . nätet innefattar ingångar (I0-I6) och utgångar ø0-ø6); gruppen av linjegränssnittsenheter består av en grupp av ingångsgränssnitts~ enheter (110; TSl-0 till TSI-6) och en grupp av utgångsgränssnitts- enheter (l70; TSI-0 till TSI-6), varjämte en ingångsgränssnitts- enhet hör till varje ingång på nätet och en utgångsgränssníttsen- het hör till varje utgång på nätet; och kopplingssystemet innefat- tar ett nättídsluckemínne (l45; NMO-NM6) hörande till varje nät- ingång för lagring av information definierande en förbindning från den tillhörande nätingången till en vald nätutgång, k ä n n e t_e c k n a_d_ av att reserv-linjegrânssnittsenheten innefattar en ingångssektion och en utgångssektíon; att kopplings- nätet innefattar en reservingång (I7) ansluten till reservgräns- snittsenhetens ingångssektion och en reservutgång (ø7) ansluten itill reservgränssnittsenhetens utgångssektion; att kopplíngàsyste- met vidare innefattar ett tidsluckeminne hörande till reservin- gången för lagring av information definierande förbindningar från reservingången till valda utgångar; och att skyddskopplingsanord- v 7905437-5 _20 ningen såsom svar på felsignalerna är anordnad att överföra infor- mation från ett nättidsluckeminne hörande till den nätingàng, som är ansluten till en av felsignalerna identifierad gränssnittsen- _het, till det tidsluckeminne, som hör till reservnätingången. _t e c k n a d

7. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 6, k ä n n e- av att den är anordnad att överföra information från ett tidsluckeminne hörande till utgångssektionen av en gräns- snittsenhet som identifieras av felsignalerna till tidsluckemin- net för utgångssektionen av reservgränssnittsenheten och att den vidare innefattar en minnesändringskrets anordnad att ändra inne- hållen i alla nättidsluckeminnen i och för definiering av reserv- nätutgången i varje minnesord som definierar den utgång, som är ansluten till den av felsignalerna identifierade linjegränssnítts- enheten. _ '

8. Skyddskopplingsanordning_enligt kravet 7, k'ä n n e- t e ctk n a d av att minnesändringskretsen innefattar en adder- okrets anordnad att till den information, som definierar nämnda o utgångar, addera ett värde lika med skillnaden mellan värdet för angivande av en utgångsgränssnittsenhet som identifieras av fel- -signalerna och värdet för angivande av reservutgångsgränssnitts- enheten.

9. Skyddskopplingsanordning enligt kravet 8; varvid systemet avidare innefattar en klockkrets, som alstrar en följd av sekven- n siella klockpulser vardera definierande en tidslucka i varje sys- temtidcykel omfattande ett förutbestämt antal tidsluckor, vilka till antalet är lika med antalet adressplatser hos nättidslucke- minnena, och varvid nättidsluckeminnena är förbundna med klock- kretsen och är anordnade att utföra minst en minnesoperation i varje tidslucka, k ä n n e t e c k n a d 'av att minnesändrings- kretsen är anordnad att ändra hela innehållet hos alla nättids- luckeminnen inom en systemtidcykel. ' '