SE436428B - Forfarande for selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja - Google Patents

Forfarande for selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja

Info

Publication number
SE436428B
SE436428B SE7813005A SE7813005A SE436428B SE 436428 B SE436428 B SE 436428B SE 7813005 A SE7813005 A SE 7813005A SE 7813005 A SE7813005 A SE 7813005A SE 436428 B SE436428 B SE 436428B
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
hydrogenation
oil
hydrogenated
catalyst
process according
Prior art date
Application number
SE7813005A
Other languages
English (en)
Other versions
SE7813005L (sv
Inventor
J Kuiper
Original Assignee
Unilever Nv
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Unilever Nv filed Critical Unilever Nv
Publication of SE7813005L publication Critical patent/SE7813005L/sv
Publication of SE436428B publication Critical patent/SE436428B/sv

Links

Classifications

    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J31/00—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds
    • B01J31/26—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing in addition, inorganic metal compounds not provided for in groups B01J31/02 - B01J31/24
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J31/00—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds
    • B01J31/02—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing organic compounds or metal hydrides
    • B01J31/0234—Nitrogen-, phosphorus-, arsenic- or antimony-containing compounds
    • B01J31/0235—Nitrogen containing compounds
    • B01J31/0239—Quaternary ammonium compounds
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J31/00—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds
    • B01J31/26—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing in addition, inorganic metal compounds not provided for in groups B01J31/02 - B01J31/24
    • B01J31/28—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing in addition, inorganic metal compounds not provided for in groups B01J31/02 - B01J31/24 of the platinum group metals, iron group metals or copper
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C11—ANIMAL OR VEGETABLE OILS, FATS, FATTY SUBSTANCES OR WAXES; FATTY ACIDS THEREFROM; DETERGENTS; CANDLES
    • C11C—FATTY ACIDS FROM FATS, OILS OR WAXES; CANDLES; FATS, OILS OR FATTY ACIDS BY CHEMICAL MODIFICATION OF FATS, OILS, OR FATTY ACIDS OBTAINED THEREFROM
    • C11C3/00—Fats, oils, or fatty acids by chemical modification of fats, oils, or fatty acids obtained therefrom
    • C11C3/12—Fats, oils, or fatty acids by chemical modification of fats, oils, or fatty acids obtained therefrom by hydrogenation
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J21/00—Catalysts comprising the elements, oxides, or hydroxides of magnesium, boron, aluminium, carbon, silicon, titanium, zirconium, or hafnium
    • B01J21/18—Carbon
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J2231/00—Catalytic reactions performed with catalysts classified in B01J31/00
    • B01J2231/60—Reduction reactions, e.g. hydrogenation
    • B01J2231/64—Reductions in general of organic substrates, e.g. hydride reductions or hydrogenations
    • B01J2231/641—Hydrogenation of organic substrates, i.e. H2 or H-transfer hydrogenations, e.g. Fischer-Tropsch processes
    • B01J2231/645—Hydrogenation of organic substrates, i.e. H2 or H-transfer hydrogenations, e.g. Fischer-Tropsch processes of C=C or C-C triple bonds
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J23/00—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00
    • B01J23/38—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of noble metals
    • B01J23/40—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of noble metals of the platinum group metals
    • B01J23/42—Platinum
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J23/00—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00
    • B01J23/38—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of noble metals
    • B01J23/40—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of noble metals of the platinum group metals
    • B01J23/44—Palladium
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J23/00—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00
    • B01J23/70—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of the iron group metals or copper
    • B01J23/89—Catalysts comprising metals or metal oxides or hydroxides, not provided for in group B01J21/00 of the iron group metals or copper combined with noble metals
    • B01J23/892—Nickel and noble metals
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B01—PHYSICAL OR CHEMICAL PROCESSES OR APPARATUS IN GENERAL
    • B01J—CHEMICAL OR PHYSICAL PROCESSES, e.g. CATALYSIS OR COLLOID CHEMISTRY; THEIR RELEVANT APPARATUS
    • B01J31/00—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds
    • B01J31/02—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing organic compounds or metal hydrides
    • B01J31/04—Catalysts comprising hydrides, coordination complexes or organic compounds containing organic compounds or metal hydrides containing carboxylic acids or their salts

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Inorganic Chemistry (AREA)
  • General Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Oil, Petroleum & Natural Gas (AREA)
  • Wood Science & Technology (AREA)
  • Organic Low-Molecular-Weight Compounds And Preparation Thereof (AREA)
  • Fats And Perfumes (AREA)
  • Low-Molecular Organic Synthesis Reactions Using Catalysts (AREA)
  • Catalysts (AREA)

Description

7813005-1 . 2 till trans-dubbelbindningar och motsvarande oljor innehållande trans-syrorna har vanligen en högre smältpunkt. Oljor och fetter innehållande en hög andel stearinsyra har en alltför hög smältpunkt för att vara organoleptiskt godtagbara för de flesta ändamål. Hittills har det sålunda varit vanligt att styra hydrogeneringen på sådant sätt, att så litet stearinsyra som möjligt bildades'och så att en hög andel trans-oljesyra erhölls för att oljan skulle få den önskade smältpunkten._ Nuförtiden anses cis-trans-isomerisering mindre önskvärd nå grund av att det uppkommer en förskjutning till flytande men stabila oljor, som användes såsom sådana eller såsom komponen- ter i mjukt margarin, som lagras i kylskåp.
Selektiviteterna för hydrogeneringsreaktionerna definieras i allmänhet på följande sätt: ha N|N #1 S = __ S = ' .II 2 När SI för reaktionen har ett högt värde bildas små mängder mättade syror. När SII för reaktionen har ett högt värde är det möjligt att hydrogenera linolensyra under bibehållande av en hög procenthalt av den väsentliga fettsyran: linolsyra.
Isomeriseringens selektivitet, Si, definieras såsom mängden bildade trans-isomerer i förhållande till hydrogeneringsgraden.
Såsom sagts önskar man nuförtiden styra hydrogeneringen på sådant sätt, att Si har ett så lågt värde som möjligt.
Vid normal tillämpning av hydrogeneringen, vilken vanligen ut- föres med hjälp av en nickelkatalysator uppburen av en bärare vid höga temperaturer och höga tryck, kan emellertid en vä- sentlig isomerisering av dubbelbindningarna inte undvikas.
Vissa katalysatorer har föreslagits såsom varande mer seleke tiva, t.ex. kopparkatalysatorer. Även om devär mer selekæima ger emellertid sådana katalysatorer ungefär samma isomerise- ringsgrad som nickel. ' 'rsdáaös-f Palladiumkatalysatorer har föreslagits för selektiv hydrogene- ring av sojabönolja (den belgiska patentskriften 851.202). Även om dessa katalysatorer är selektiva ger de inte en högre halt linolsyra än 40 % vid en linolensyrahalt av 2 %, när man utgår från en sojabönolja innehållande 7 - 9 % linolensyra och 50 - 55 % linolsyra.
Det har tidigare även föreslagits att hydrogenera feta oljor med katalysatorer med en externt påförd elektrisk potential som skiljer sig från den naturligt förekommande jämviktspoten- tialen.
Förloppet för de reaktioner som sker under hydrogeneringen med hjälp av en metrallkatalysator kan påverkas genom att man behandlar katalysatorn med ett speciellt basiskt tillsatsmedel.
Uppfinningen avser ett förfarande för selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja innehållande mer än en dubbel- bindning mellan kolatomer, som utmärkes därav att nämnda olja hydrogeneras med väte i närvaro av en katalytiskt aktiv metall från grupp VIII i det periodiska systemet, som kan befrämjas av en metall från en annan grupp av det periodiska systemet och i närvaro av en basisk förening, som har formeln AX, vari A antingen utgöres av RlR2R3R4N+, vari R1, R2, R3 och R4 var- dera betecknar alkyl, cykloalkyl, aryl eller aralkyl med l-20 kolatomer och som kan vara substituerad, eller ett element från grupp I eller grupp II i det periodiska systemet, eller ammonium, och X betecknar hydroxyl, en anjon av en svag syra eller RO-, vari R betecknar en alkylgrupp.
Det har föreslagits att utföra hydrogeneringen av feta oljor i närvaro av tillsatsmedel, såsom alkoholer och polyalkoholer (jfr. den brittiska patentskriften 1.080.891) eller aminer (jfr. den japanska patentskriften 4021 (1962)), men vid för- farandet enligt uppfinningen erhålles högre grader av selek- tivitet.
Det är känt att vid katalytisk hydrogenering eller reduktion av komplicerade organiska molekyler tillsats av baser kan 78130054- 4 styra reaktionen till bildning av en hög andel av cis- eller trans-isomerer (R.L. Augustine, Catalytic Hydrogenation; Marcel Dekker Inc., New York (1965), sid. 46-49, ooh F. Zymalkowski, Katalytische Hydrierungen, Ferdinand Enke Verlag, Stuttgart (1965), sia. 7 àcn 61-69).
Det har nu visat sig"att vid förfarandet enligt uppfinningen styres hydrogeneringen på sådant sätt, att polyomättade fett- syragrupper hydrogeneras selektivt nästan utan bildning av mättade fettsyragrupper, under det att relativt få trans-iso- merer bildas. Dessutom utmärkes uppfinningen av det förhållan- det, att linolensyragrupper (eller triensyragrupper), om sådana är närvarande, hydrogeneras företrädesvis i förhållande till diensyragrupper (linolsyragrupper), vilket resulterar i bild- ning av produkter med låg linolensyrahalt och hög linolsyra- halt.
De katalytiskt aktiva elementen från grupp VIII i det periodis- ka systemet, vilka kan användas vid förfarandet enligt upp- finningen, är Fe, Co, Ni, Ru, Rh, Pd, Os, Ir och Pt; varvid Pd, Pt och Ni föredrages. Man kan även använda legeringar av dessa metaller. Sådana katalytiskt aktiva metaller kan inne- hålla andra metaller, som har en befrämjande inverkan på kata- lysatorn med avseende på aktiviteten och/eller selektiviteten, t.ex. Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg, Ti, Zr, Hf, V, Nb, Ta, Cr, Mo, W eller Mn.
En sådan katalysator kan ha formen av en extraherad legering, t.ex. Raney-nickel. Katalysatorn kan användas i form av en porös metall uppburen på ett ark, som är nedsänkt i systemet, eller företrädesvis kan det vara i form av små partiklar som är suspenderade i systemet, såsom palladiumpulver eller metall- soler framställda genom reduktion av en löslig metallförening med ett reducerande organometallmedel. Den metalldska kompo-- nenten kan uppbäras av en bärare. Eàempelvis kan kol, kisel- dioxid, aluminiumoxid, kiselgur eller ett jonbytarharts an- vändas såsom katalysatorbärare. n m» .....-.-..... ...man 'riaßïoiïsïfi Den mängd katalytiskt aktiv metall som användes vid hydroge- neringen är inte kritisk och kan variera från l mg/kg till lO g/kg, beräknat såsom metall på den förening, som skall hydrogeneras, emedan denna mängd beror på katalysatorns form, om den är uppburen av en bärare eller inte, på katalysatorns specifika yta, på den katalytiska aktiviteten av den speciellt använda metallen, på använd mängd basiskt tillsatsmedel, samt andra faktorer.
Katalysatorn kan behandlas med det basiska tillsatsmedlet före hydrogeneringen och denna blandning, antingen såsom sådan eller efter det att överskottet av basiskt tillsatsmedel avlägsnats genom dekantering eller tvättning, kan sättas till den substans som skall hydrogeneras. Såsom vätska vid förbehand- lingen av katalysatorn kan man använda vatten eller en orga- nisk vätska, t.ex. aceton, tetrahydrofuran, dimetylformamid, eller alkoholer och polyalkoholer, om alkoholys önskas, eller en blandning därav.
Den basiska föreningen kan även direkt sättas till den före- ning som skall hydrogeneras, företrädesvis löst i ett av de ovannämnda lösningsmedlen. Behandlingen av katalysatorn med det basiska ti1lsatsmedlet.sker in situ när detta förfarande tillämpas.
Den använda mängden bas är inte kritisk och den är vanligen ungefär O,l mol till ungefär 100 mol per m3 substrat som skall hydrogeneras. Aktivitet, selektivitet och trans-isomerbild- ning beror av den tillsatta mängden av den basiska föreningen. Ökning av denna mängd ger vanligen lägre aktivitet och bättre selektivitet och lägre cis-trans-isomerisering.
Aktivitet, selektivitet och trans-isomerbildning vid hydroge- neringen vid en speciell tillsatt mängd av den basiska'före- ningen beror av katalysatormängden och katalysatortypen." När man skall hydrogenera en triglyceridolja påverkar oljans kvalitet och raffineringsförfarandet för den råa oljan hydro- generingskarakteristiken vid olika mängder av det basiska 1a1soes-1i tillsatsmedlet.
Såsom basiska föreningar användes företrädesvis starka orga-_ niska eller oorganiska baser. Man kan även använda salter av = sådana baser med en svag organisk eller oorganisk syra. Goda resultat har erhållits med hydroxiderna, karbonaten, fosfaten, formiaten, acetaten och laktaten av tetrametylammonium, tetra- etylammonium, tetrabutylammonium, tetraheptylammonium, hexa- _ decyltrimetylammonium, bensyltrimetylammonium, trikaprylmetyl- u ammonium, etanoltrimetylammonium och bistetraalkylammonium. f såväl som salter av dessa baser med ovannämnda svaga syror.
Lika goda.resultat har erhållits med litium-, natrium-, kalium-, rubidium-, cesium-, barium- och ammoniumhydroxid Även alkoholaten av dessa alkalimetaller och jordalkalimetaller :kan användas.
När man utför förfarandet enligt uppfinningen kan den substans, som skall hydrogeneras, vara upplöst eller dispergerad i en organisk vätska såsom en keton eller ett kolväte. Alkoholer ger även goda resultat, men alkoholys eller samomestring kan ske och alkoholerna kan användas när alkoholys eller samomest- ring önskas. Hydrogeneringen kan även utföras i ren substans, under det att den tillsatta basen är upplöst i vatten eller en organisk vätska.
Förhållandet vätska till substrat är inte kritiskt och kan variera från en mängd som just är tillräcklig för att lösa det basiska tillsatsmedlet och hålla katalysatorn suspenderad till ungefär 20:l.
Förfarandet är inte känsligt för närvaro av vatten, även om mängden därav skall begränsas till ett minimum för att olje- förluster på grund av förtvålning av estrarna skall minskas till ett minimum. Vissa starka organiska baser kan varatin- « a stabila och sönderdelas vid förfarandet. Det är uppenbart att -2 uppfinningen inte fungerar när basen inte längre är närvarande.
Särskilt de starka organiska ammoniumbaserna ger fördelar i _. al. v-v- v* ve1zoosëi 7 form av låga trans-isomerhalter i produkterna.
I allmänhet utföres hydrogeneringen i en lämplig anordning, t.ex. en omrörd tankreaktor, eller också kontinuerligt i en serie av reaktorer med omrörare, men hydrogenering över en kolonn av katalysatorpartiklar kan även ge goda resultat.
Hydrogeneringen kan utföras på så sätt att man sätter det basiska tillsatsmedlet och katalysatorn till substratet under kväve eller någon annan inert gas och påbörjar hydrogeneringen genom tillförsel av väte, eller också kan substratet införas i en reaktor innehållande katalysatorn och det basiska tillsats- medlet eller också kan substratet föras till en i förväg upp- hettad katalysator under en vätgasatmosfär. Katalysatorn kan först behandlas med det basiska tillsatsmedlet och sättas till hydrogenatorn eller också kan överskottet av basiskt tillsats- medel avlägsnas genom centrifugering eller filtrering och tvättning, åtföljt av tillsats av den behandlade katalysatorn till hydrogeneringsreaktorn innehållande det substrat som skall hydrogeneras.
Den temperatur vid vilken hydrogeneringen utföres är inte kritisk, men goda resultat har erhållits vid temperaturer av O - lO0°C, särskilt 10 - 60°C, med aktiva katalysatorer. I allmänhet kan temperaturen ligga inom intervallet -20°C till 2oo°c. sönderdelas; likaledes kan man erhålla högre trans-isomer- halter.
Vid högre temperaturer kan starka organiska baser Reaktionen kan utföras vid atmosfärstryck eller vid högre tryck; i allmänhet är trycket mellan 100 och 2500 kPa. Givet- vis erfordras tryck över atmosfärstrycket om man önskar arbeta vid en temperatur över vätskans kokpunkt när en vätska an- vändes.
Förfarandet kan regleras på känt sätt, t.ex. genom avbrytndng' av hydrogeneringen när en i förväg beräknad mängd väte absor- berats. 7 Reaktorn anslöts till en 500 cm 71813005 " 1 8 Förfarandet enligt uppfinningen kan tillämpas för hydrogene- ring av föreningar eller grupper innehållande mer än en dubbel- bindning, för att öka selektiviteten hos hydrogeneringsreak- tionen. Såsom exempel kan nämnas hydrogenering av sojabönolja, i rapsfröolja, linfröolja, fiskoljor, talg och liknande anima- i liska fetter, palmolja, estrar av fettsyror såsom metyl-, etyl- och andra alkylestrar, tvålar, alkoholer och andra fettsyra- derivat, för vilka hydrogenering är av betydelse, samt för omvandling av höggradigt polyomättade föreningar såsom cyklo-g dodekatrien till monoen- eller dienföreningar utan att man erhåller en hög andel av trans-isomerer eller mättade före- ningar.
Produkterna kan användas såsom stekolja, bordsolja, margarin- bas eller bas för framställning av stabila produkter såsom tvålar, estrar, etc.
Uppfinningen belyses närmare av följande icke begränsade exempel. I vissa av exemplen är summan av andelarna inte l0O %, emedan mindre relevanta fettsyrakomponenter såsom C14, C17, C20, C22-fettsyror inte medtages. substraten före och efter hydrogenering anges i molprocent.
Förkortningen "TEAH“ Sammansättningen för Andra procenttal hänför sig till vikten. avser tetraetylammoniumhydroxid.
I tabellerna är fettsyrorna angivna på basis av antalet kol- atomer och antalet dubbelbindningar som de innehåller; så- lunda betecknar Cl8:3 linolensyra, Cl8:2 linolsyra, etc.
Exempel l.
Hydrogenering utfördes under atmosfärstryck.och vid rumstempe- ratur i en anordning bestående av ett kärl med en nettovolym 3 av 125 cm , försett med magnetisk omrörare, fyra skärmar, ett 'inlopp för väte, ett inlopp för substrat och_en provtagningen; anordning. 3 kalibreraa byreu; fylla med väte (renad över BTS-katalysator och CaCl2) och paraffinolja. 1a1soo5-1 9 Reaktorn beskickades med 100 mg palladiumpulver såsom kataly- sator och 90 cm3 aceton. Reaktorn evakuerades upprepade gånger och spolades med argon. Därefter infördes 1 cm3 av en %-ig lösning av tetraetylammoniumhydroxid (TEAH) i vatten.
Lösningen omrördes och argonet ersattes med väte. Efter 15 minuter infördes 29 g avgasad sojabönolja.
Förloppet av hydrogeneringen av sojabönolja anges i tabell I.
Tabell I.
Hydro- H2-för- _ . gç§eri?gs_ brukning Fettsyrakomposition (%) Trans tm nun.) (cmß/lo g) c16=o c1s=o c1a=1 c1s=2 c1s=3 va) utgångsolja 10,9 3,6 21,0 56,2 8,0 <1 39 110 10,9 3,6 29,9 53,0 2,6 52 145 10,8 3,6 32,5 51,1 2,1 75 214 10,8 3,6 39,7 45,3 1,2 Exemgel 2. 3 Försöket i exempel 1 upprepades med användning av 1 cm av en %-ig lösning av hexadecyltrimetylammoniumhydroxid i metanol såsom tillsatsmedel och 60 mg 3%-ig Pd/C såsom katalysator.
Tabell II anger de erhållna resultaten: Tabell II.
Hy¿rOgenerings_ Trans Fettsyrakomposition (%) tid (min.) (%) C16:O Cl8:0 C18:1 Cl8:2 C18:3 utgångsolja <1 10,0 3,6 21,0 56,2 8,0 66 6 11,0 3,7 30,0 53,0 2,0 Vid jämförande experiment, varvid den kvaternära ammoniumbasen inte tillsattes, var försöksresultaten de följande: vs13oos-1 'log Betingelser: 6Ö mg 3 % palladium-på-kol 70 cm3 aceton I ,7 g sojabönolja.
Hydrogeneringstid: 31 minuter.
Fettsyrasammansättning (molprocent): Cl6:O : 11,0 Cl8:O : 4,4 Cl8:l : 44,4 Cl8:2 : 38,1' Cl8:3 : -2,1 trans-isomerer: 15.
Exemgel 3.
Försöket i exempel l-uppnepaäes med användning av andra till- satsmedel och 60 mg 3 % Pd/C såsom katalysator._ De olika använda tillsatsmedlen anges i spalt 1 i tabell III. ll Tabell III. 7813005-1 Tillsatsmedel Hydro- gene- rings- tid (min.) TrahS (%) Fettsyrakomposition (%) C16:0 C18:1 Cl8:2 Cl8:3 utgångs- olja <1 ,3 C18:0 4,5 24,4 53,1- 7,7 Tetrametyl- ammonium- hydroxid (1 cm 25 % i vatten) Bensyltri- metylamm.hydr. (0,5 cm3 40 % i metanol) Tetraheptyl- amm.hydr. (10 cm3 loo mol m'3 i metanol) Kolin (l.cm3 45 % i metanol) Trikapryl- metylamm. byar. (io cm3 100 mol m'3 i metanol) Ammonium- hyâroxid (l cm3 25 % NH3 i vatten) 21 110 18 280 55 38 ,5 ,5 ,4 ,3 ,3 ,3 ,1 4,6 4,7 4,7 ,2 38,1 34,0 34,0 34,5 36,2 47,3 1,8 2,0 49,0 49,0 48,2 2,0 46,6 2,1 Exemgel 4.
Försöket i exempel 1 upprepades med användning av 100 mol m- 3 tetrabutylammoniumhydroxidlösning i metanol/isopropanol såsom tillsatsmedel och 100 mg Pd-pulver såsom katalysator.
Hydrogeneringarna utfördes i lösningsmedlen'aceton och hexan.
Resultaten anges i tabell IV. 1s1soos-1, 12 Tabell'IV.
Mängd Hydro- tillsats- gene- d 1 - ' ' - 3 . .
Tâsâiâg Lösnings- :lägg Trans Fettsyrak°mp°sltl°n (%) (cm3) medel (mim) (ef) 016 =oc1s =oc1s = 1c1s =2c1s = 3 gïšíâhgs' <1 10,9 3,6 21,0 56,2 8,0 aceton 33 7 lO,7 3,6 32,4 50,8 2,0 hexan 40 5 10,9 3,8 36,3 47,0 2,0 Exemgel 5.
Försöket i exempel 1 upprepades med användning av vissa andra lösningsmedel (se tabell V). Såsom tillsatsmedelslösnipg 7 användes 20 % TEAH i H20. Två sojabönoljor hydrogenerades.
Hydrogeneringarna utfördes under följande betingelser: 25 g sojabönolja, 70 cm3 lösningsmedel, rumstemperatur, atmosfärs- tryck, katalysator: 60 mg 3 % Pd/C. vfsišbos-li 13 Tabell V.
Mängd Hydro- tillsats- gene- fisfir- ïäifiifi; :se 4» medel (cm3) (min.) _(%) cls=oc1s=oc1s=1c1s=2c1s=3 gïgângs' <1 1o,3 4,5 24,5 53,1 7,5 dimetyl- form- 1 165 5 1o,2 4,7 32,0 5o,o 2,o amid metyl- 1 §§2;l_ o,1 250 6 10,1 4,6 33,6 49,8 1,8 keton äïgâ“gS_ <1 ' 10,8 3,7 23,4 54,7 7,2 âššåšt 0,2 95 5 1o,7 3,7 32,5 51,0 2,o t c'" bïaââï 0,5 43 7 1o,s 3,5 35,o 48,2 2,o *Hydrogeneringen med tertiär butanol utfördes vid en tempera- tur av 40°C, de övriga hydrogeneringarna vid rumstemperatur.
Exemgel 6.
Försöket i exempel l upprepades. Reaktorn beskickades med 80 cm3 lysator. Enligt det förfarande som beskrives i exempel l tillfördes 1 cm3 1 kmol m'3 CH3ONa i metanol och 23,4 g soja- bönolja. aceton, 5 cm3 metanol och 120 mg 3 % Pd/C såsom kata- Tabell VI anger de erhållna resultaten.
Tabell VI.
Fettsyrakomposition (%) Hydrogenerings- Trans tid (min.) Cl6:O Cl8:0 Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 (%) utgångsolja 10,3 4,5 24,5 53,1 7,5 <1 10,2 4,6 34,5 48,5 2,0 6 a . såsom katalysator och 24,1 g sojabönolja. 1a1zoos-i 14 Exempel 7.
Försöket i exempel l upprepades.
TEAH på hydrogeneringen av sojabönolja med användning av 5'% Pd/CaCO3 såsom katalysator undersöktes. W Tabell VII anger resultaten. Ä Inverkan av tillsatsmedlet Tabell VII. _ Hydro- ' ¿ Mängd 20 % gene- ' . ïâïâåy- ïEåH0 :ââgs_ Trans Fettsyrakomposition (%) (mg) (cm3¥ (min.) - (%) Cl6:O Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 t ut- t gångs- <1 10,3 4,5 24,5 53,1 7,5 . olja 200 O 21 9 10,3 5,9 45,3 36,2 2,3 1oo 1 175 s 10,3 4,7 33,5 49,0 2,o Exempel 8. 3 3 Till 120 mg 3 % Pd/C sattes: 26 cm metanol och l cm tetraetylammoniumhydroxid i vatten. under en argonatmosfär och palladiumkatalysatorn avfiltrerades %-ig Blandningen omrördes fortfarande under argonatmosfären. Reaktorn enligt exempel 1 beskickades med 80 cm3 aceton, 60 mg förbehandlad 3 % Pd/C Reaktorn evakuera- des flera gånger och spelades med väte.
Hydrogeneringen utfördes vid rumstemperatur och under atmos- färstryck.
Tabell VIII visar att sojabönolja kan selektivt hydrogeneras och med låg cis-trans-isomerisering med användning av denna förbehandlade katalysator. ' 7813005-1 Tabell VIII.
Hydr0generings_ Fettsyrakomposition (%) Trans tid (min.) Cl6:O Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 (%) utgångsolja 1o,3 4,5 ' 24,5 53,1 7,5 <1 58 10,3 4,6 32,0 51,0 2,0 4 De olika arbetsstegen innefattande förbehandlingar i liten skala och hydrogeneringar i liten skala utfördes företrädesvis under en argonatmosfär under uteslutande av luft.
Exemgel 9.
En nickel/silver-katalysator innehållande 23,8 % Ni och 2,4 % Ag på en bärare testades vid hydroggnering av sojabönolja.
Katalysatorn reducerades med väte vid 450öEmïm3*timmar.
Hydrogeneringarna utfördes enligt exempel l med l g reducerad katalysator. Inverkan av det basiska tillsatsmedlet TEAH anges i tabell IX.
Tabell IX.
Hydroge- _ _ Tillsats- nerings- Trans FettSyrak°mp°slt1°n (%) medel tid (min.) (%) Cl6:O Cl8:O C18:l Cl8:2 Cl8:3 t å - ëlšangs <1 10,3 4,5 24,5 53,1 7,5 inget 60 8 10,7 4,5 39,3 43,3 2,0 0,5 cm3 % TEAH 220 7 10,7 4,5 333,5 49,0 2,3 1 H20 Exemgel 10. l,24 g nickelacetattetrahydrat löstes i 50 cm3 vatten. Under 3 omrörning tillsattes 10 cm av en vattenlösning innehållande 1 kmol m-3 natriumborhydrid och 100 mol m-3 natriumhydroxid.
När gasutvecklingen upphörde tillsattes ytterligare 5 cm3 pfiydrogeneringsreaktorn enligt exempel l fylldes med 50 cm 0 1a13oo5-1 16 lösning. Den erhållna katalysatorn avlägsnades genom centri- 3 fugering, tvättades därefter två gånger med 50 cm vatten och en gång med 50 cm3 etanol och 50 cm3 aceton. Alla arbetssteg utfördes under en argonatmosfär. 3 aceton och evakuerades därefter och spelades tre gånger med 1 argon. Katalysatorn överfördes till reaktorn med 20 cm3 _aceton. Därefter tillsattes det basiska tillsatsmedlet 20 % TEAH-lösning i vatten, argonet ersattes med väte och bland- ningen omrördes i 15 minuter. Efter det att 25 g avluftad sojabönolja tillsatts påbörjades hydrogeneringen. Samma för- farande följdes för hydrogeneringen utan basiskt tillsats- medel.
Tabell X.
Mängd ,Hydro- tillsatt gene- EEÉÉO :ïâgs_ Trans Fettsyrakomposition (%) (m3) min.) (s) c1e=o c1a=o c1s=1 c1s=2 c1s=3 äïgângs' <1 1o,3 4,5 24,5 53,1 7,5 o 70 5 .1o,2 1,2 39,do' 41,_o 2,o o,15 195 7 1o,1 5,4 37,5 45,0 2,0 å Exempel ll.
Reaktorn från exempel 1 beskickades med 70 cm3 isopropanol.
Reaktorn evakuerades upprepade gånger och spelades med argon.
Därefter tillfördes 1,2 g nickelacetattetrahydrat, 0,9 g tetrametylammoniumborhydrid och 0,3 cm3 av en 20%-ig TEAH- -lösning i vatten. Ärgonet ersattes med väte och blandningen omrördes i 15 minuter. 25 g avluftad sojabönolja tillsattes och hydrogeneringen påbörjades.
Tabell XI visar de erhållna resultaten. 7813005 "11- 17 Tabell'XI.
HydrOgenerings_ Trans Fettsyrakomposition (%) tid (min.) (%) C16:O C18:O Cl8:l C18:2 Cl8:3 utgângsolja <1 10,3 4,5 24,5 53,1 7,5 7 10,8 4,7 35,9 46,6 1,9 Exempel 12. 1,2 g nickelacetattetrahydrat och 60 cm3 dimetylformamid in- fördes i reaktorn enligt exempel 1. Lösningen omrördes, eva- I kuerades och spolades med argon. Under omrörning tillfördes 3 3 12,5 cm av en 1 kmol m- formamid och efter 5 minuter l cm3 av en 20%~ig TEAH-lösning i natriumborhydridlösning i dimetyl- vatten. Argon ersattes med väte och efter 15 minuter till- sattes 25 g avluftad sojabönolja och hydrogeneringen påbörja- des.
Tabell XII visar de erhållna resultaten.
Tabell XII.
Hydr°generings_ Trans Fettsyrakomposition (%) tid (min.) (%) Cl6:0 C18:O C18:l Cl8:2 Cl8:3 utgângsolja <1 10,3 4,5 24,5 53,1 7,5 36 8 11,0 4,5 36,5 46,2 2,0 Exempel 13. 2 mmol nickelacetylacetonat löstes i 60 cm3 torr toluen i reaktorn enligt exempel 1 under en argonatmosfär. Därefter tillsattes 10 cm3 av en l kmol m_3 trietylaluminiumlösning i torr toluen. Efter 5 minuters omrörning tillsattes 0,5 cm3 av en 20%-ig TEAH-lösning i vatten. Argon ersattes med väte och blandningen omrördes i 15 minuter. Därefter tillsattes 25 g sojabönolja och hydrogeneringen påbörjades. Samma förfarande tillämpades vid försöket utan tillsats av TEAH.
Tabell XIII anger de erhållna resultaten. 'irsn1aseos-1 18 Tabell XIII.
Hydrogene- . _ 9 Tillsats- ringstid Trans Fettsyrakomposltlon (°) medel (min.) (%) Cl6:0 Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 t°- ' . ïlšângs <1 10,8 3,7 _23,4 54,7 7,2 inget 5 11 10,7 5,5 41,5 4o,o _2,o o,5 =m3 6 1o,7 44,2 37,0 45,5 2,0 zo % TEAH 1 H20 Exemgel 14.
Försöket i exempel 13 upprepades med användning av andra lös- ningsmedel vid hydrogeneringsreaktionen och ett annat molför- hållande för nickel- och aluminiumföreningen. Katalysatorn framställdes under argon i ett litet kärl, som därefter fyll- des med 20 cm3 toluen innehållande 3 mmol nickelacetylacetonat och 5 mmol trietylaluminium.
Efter framställning av katalysatorn överfördes den under argon 3 av de andra lös- till reaktorn från exempel l fylld med 50 om ningsmedlen som anges i tabell XIV. Efter S minuters omrör- ning tillsattes 0,5 cm3 av en 20%-ig TEAH-lösning i vatten.
Argon ersattes med.väte och blandningen omrördes i 15 minuter.
Därefter tillsattes 25 g sojabönolja och hydrogeneringen på- börjades.
I tabell XIV sammanfattas försöksresultaten. 7813005- 13 19 Tabell XIV. åââ:â:gs_ âšâšzgâï Trans Fettsyrakomposition (%) blandning tid (mixh) (så) Cl6:O Cl8:0 Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 t ° - äläïângs <1 1o,8 3,7 23,4 54,7 7,2 (50 cm3 aceton (20 m3 toluen so 7 10,7 3,8 34,3 48,7 2,5 (50 cm3 etyl- ( 3 acetat 30 8 ll,O 3,8 36,8 45,3 2,0 (20 cm toluen Exempel 15.
I detta exempel användes en anordning bestående av ett dubbel- väggigt kärl med en nettovolym av 600 cm3, genom vars mantel termostaterat vatten kunde flöda. Kärlet var försett med fyra skärmar och en omrörare.
Kärlet var försett med inlopp för substrat och väte samt en provtagningsanordning.
I denna anordning hydrogenerades sojabönolja vid 24°C under atmosfärstryck. Apparaten beskickades med 450 cms aceton och 100 cm3 sojabönolja. 4,5 cm3 av en 20%-ig tetraetylammoniumhydroxidlösning i vatten tillsattes. Reaktorns innehåll omrördes några få minuter och katalysatorn tillsattes. Katalysatormängden uppgick till 100 mg Pd/kg olja av en katalysator bestående av 3 % palla- dium på kol.
Därefter evakuerades reaktorn upprepade gånger och spolades med väte. Vätet renades över en BTS-kolonn och torkades över en molekylsiktskolonn. Reaktionsförloppet följdes på basis av vätgasupptagningen med avläsning från kalibrerade och termo- staterade (t = 27°C) byretter fyllda med renat kväve och paraffinolja. Efter hydrogeneringen avfiltrerades katalysa- ?e13oos-1 torn och lösningsmedlet avdunstades.' Den hydrogenerade pro- dukten analyserades med avseende på fettsyrakomposition och trans-isomerhalt.
I tabell XV sammanfattas resultaten.
Tabell XV.
Hy¿rogenerings_ Trans Fettsyrakomposition (%) tid (minJ _ ' (%) c16=o c18=o c18=1 c18;2 c18=3l utgångsolja ' <1_ 10,5 3,9 21,5 53,9 8,5 22 5 10,5 3,9 33,0 49,1 2,0 Exemgel 16.
Försöket i exempel 15 upprepades med användning av några andra kvaternära ammoniumföreningar såsom tillsatsmedel. Hydroge- neringsreaktorn fylldes med 100 cm3 sojabönolja och 450 cm3 aceton. En 30 cm3 lösning av ett tillsatsmedel enligt tabell XVI blandades med reaktorns innehåll. Därefter tillsattes katalysatorn, 3 % palladium på kol.
I tabell XVI sammanfattas resultaten. 1s1zoo5-1 21 Om ^nwuum> w m wwcøflfimnmccfiv Qouwum fi umwwum läøficoëämflævw Imnwmu IE MCE Om NN OOA ^c®uvm> w NH mwcmfiamswccfl Goumum H Uflxouflæc |EflfiaoEEm~>um lmnvwu m|E HOE OON a.w m mm OOw ^Gwuvm> w N wwflmfiamflwncfi Gøßwøm w umwm0u IE5flQ0EEmH>um lmnuwv m|E H08 Om m.m av öfifiømmflmmuø m“æHU Nnæflü H"mfiU O"æHU O“mHU »NV fl0HUHw0ßE0¥MH>mU#0N Åw.
HHw=wn=«| xmzmufi ..cfiE. ufiu |mm:fiH0Gmm louuæm .mfifio mx\@@ wav wmnwå Iuoummæfimumm AMEU Om øwnwe flfimwïfi; mcflcmmfl IWHÜUÜEWQMWHHHB .H>N HHUQMH 1a1soosf1_ 22 Exemgel 17. _ I de följande fyra försöken förbehandlades katalysatorn, 3 % Pd/C, med en TEAH-lösning. I försöken A, B och C infördes den förbehandlade katalysatorn i hydrogeneringsreaktorn enligt exempel 15, som var fylld med sojabönolja och aceton. Vid försök D var hexan lösningsmedlet och katalysatorn och till- satsmedlet infördes direkt i hydrogeneringsreaktorn. hydro- generingarna utfördes såsom omnämnes i exempel 15.
Vid försöket A blandades katalysatorn, 0,50 cm3 20 % TEAH i H20 och 40 cm3 aceton, i en_bägare. -Därefter infördes bland- ningen i hydrogeneringsreaktorn. via försöket ß blandades katalysatørn, 1,25 m3 zo a TEAH i H20 och 40 cm3 aceton. i en bägare.a Katalysatorn avläqsnades genom centrifugering och sköljdes in i reaktorn med färsk aceton.
Vid försöket C vättes katalysatorn med 20%-ig TEAH-lösning i vatten. Den behandlade katalysatorn lagrades under vakuum i tre veckor. vid försöket D blandades katalysatorn, 0,6 cm3 av en 25%-ig lösning av TEAH i metanol, 250 cm3 sojabönolja och 250 cm3 hexan, i hydrogeneringsreaktorn och hydrogeneringen påbörjades.
Försöksresultaten anges i tabell XVII. vs1sóàs-1" 23 o.~ ~.@« >.mm H.« w.oH m mß Aomwv :mama omw .omv u\vm W m o o.~ myww ~.mm o.« m.oH w ßmfi Aomwv couwom oofi Aømwv u\øm w m u o.~¶ o.w« m_mm o.« w.oH m »ma Aomwv soumom omw ßomv o\øm w m m o_N w.w« o_mm o.« w.o~ « omfi .omwv nouuoa omw .o<. o\øm w m 4 >_> m.mm o.m~ o.« w.oH HV |mm=Mw%m mnwfiu Nnwflu Hnwfiu onwfio onwflu Aw. ..:fle. .meny Ameo. mfiflo .mfifio mx\wm ms un Éåšflåfiššwaäwàåmaäëëë :Ofiuflmomñoxmnæwuumm I .H lwuwfifiww. | . :Q O» H u M . HH>N HHNQMH. 7813095 - 1' 24 Exemgel 18. - _ Vissa försök enligt exempel 17 upprepades i en 10 dm3 auto- klav vid atmosfärstryck och temperaturer mellan 20 och 25°C.
Katalysatorbehandlingsbetingelserna vore de följande: Exgeriment E: Katalysator, 10 cm3 20'% TEAH i H20, aceton och sojabönolja blandades under kväve i autoklaven.
Exgerimant F; Katalysator, 25 cm3 zo a TEAH i H20 och an viss mängd aceton blandades i en bägare. Katalysatorn avlägsnades genom centrifugering och sköljdes med färsk aceton in i autoklaven som var fylld med sojabönolja och aceton.
Exgeriment G: Autoklaven var fylld med 4 dm3 sojabönolja och 4 dm3 hexan. Katalysator och 16 cm3 25'% TEAH i metanol till- fördes. i Innehållen omrördes och hydrogeneringarna påbörjades.
Resultaten av de olika hydrogeneringsförsöken sammanfattas i tabell XVIII. 7813005-1* ? .mfimxmnm Oom fl xmmnmw Ufl>.mfiflm:Hw Eon umuflßwwu mv wwš HmEEw#mwGmHm>m nwumufiømmnwxæwnwm må qí. ïï oê v13 m å oi S; 588m w 82 ušä w m w wå 93 wåm oJ. ïofi w 3 02 .i aofiöm w St nä» w m m TN Émv Qwm oi. 33 w 3 då .i :B62 w 83 ušä w m m »ä QS 0.3 øå. Éofl Ü :mhšmmwm mäÜ Näfiu flwÜ oäÜ oëÜ t: .MaE .édš .MaE _26. 3.30 måvm ma u: _w. =°¶pflm°@E0MßH>m»@@m HHWWMNMWN WMMNWWM ßfißmwmwm -mmgmwwwfi ßfimmmwm Høpßwmwmwww -MHWMMW louflæm .HHH>N HANDNB aceton i en bägare. 781-30 05'- 1 26 Exemgel 19. _ _ Katalysatorn blandades med 2,5 cm3 20 % TEAH i H20 och 70 cm Katalysatorn avlägsnades genom centrifu- 3 gering och infördes i hydrogeneringsreaktorn som var fylld med 500 cm3 sojabönoljaÅ Den första hydrogeneringen genomfördes i en glasreaktor enligt ' exempel 15, vid atmosfärstryck och 60°C.
Samma förfarande följdes för det andra experimentet i en dm3 autoklav. Hydrogeneringen utfördes vid atmosfärstryck och 60°C. d Tabell XIX anger resultaten av de två hydrogeneringarna. vw, ,va13oos-1 27 ïN wii. ïNM oJ ïofl 2 05 w 83 ušå w m Zåxouøm o.~ H3 mån oJ ïofl Nä 3 m6 .oâ ušä w m uouxmuummfim Éß måm oåm oJ Yofi av mfiowmcwmus mnæfiu Nnwflu .Twfiu Oflwfiu Onwflu 25 AÅÃE. mån .nEÉ ßfiflo .MSC muïflm mä ømzmøc Ä.. uuwwufl Awv cofluflmømäoxwuæwuumm mamufi |mmGwMmfim% |cwAmfiom Hoummmamumm ufimåfluwmxm .XHX Hfimfimfi n.
- 'F813005-11 28 Exemgel 20.
I en liten reaktor (nettovolym 50 cm3) förbehandlades kata- lysatorn och därefter överfördes den till hydrogeneringsreak- 3 % Pa/c (manga 25 mg pa/kg olja), o,14 cm3 zo % TEAH i H20 och 25 cm3 aceton omrördes i en halv timme under H2 eller torn.
N2. Därefter överfördes innehållen till hydrogeneringsreak- torn (glasreaktorn enligt exempel 15) som var fylld med 100 cm3 sojabönolja och 450 cm3 aceton. fördes vid 24°C och atmosfärstryck.
Hydrogeneringarna genom- Resultaten anges i tabell XX.
A Tabell XX.
Atmosfär under vilken Hydro- ïï::::ana_ gïgâštia Trans 7 Fettsyrakomposition (%) utfördes (min.) _(%) Cl6:O Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 utgângsoljq <1 10,5 3,9 21,5 53,9 8,5 N2 27o 5 10,4 4,o 35,4 46,6 2,0 H2 106 5 10,4 4,0 34,2 47,3 2,0 Förbehandlingen under H2 resulterar i kortare hydrogenerings- tid, vilket är särskilt uttalat vid lägre katalysatormängder och lägre temperaturer.
Exemgel 21.
Exempel 20 upprepades med användning av 3 % Pd-på-kol och även % Pt-på-kol och 5 % Rh-på-kol såsom katalysatorer. En viss mängd vatten sattes till blandningen i den lilla reaktorn för att förbättra lösligheten för TEAH.
Förbehandlingsbetingelser: En liten reaktor fylldes med 720 mg 5 % Pt/C eller 720 mg % nn/c, 2,03 :m3 zo g TEAH i H20, 22 m1 aceton och 6 m1 H20. 0mrörning.utfördes under en halv timme under H .
När det gäller 3 % Pd/C fylldes den lilla reaktorn med 300 mg 7313005 ' 1 29 3 3 3 % Pd/C, 0,54 Cm H20. æ TEAH i H20, 22 m3 aceton och e cm Innehållet i den lilla reaktorn överfördes till glasreaktorn från exempel 15 fylld med 100 cm3 sojabönolja och 450 cm3 aceton. Hydrogeneringarna genomfördes vid 24°C och under atmosfärstryck.
Tabell XXIA anger försöksresultaten.
Tabell XXIA.
Fettsyrakomposition (%) Trans _ Katalysatormängd (%) Cl6:0 Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 Utgângsolja % Pt/C (400 mg <1 10,4 5,9 36,3 44,1 2,0 Pt/kg olja) % Rh(C.(4OO mg 8 10,5. 4,8 39,7 41,9 2,0 Rh/kg olja) 3 % Pd/C (100 mg 4 10,4 3,9 33,0 48,9 2,0 Pd/kg olja) Genom tillsats av TEAH förbättrades selektiviteterna I och II och mindre mängd trans-isomerer bildades. För jämförelsens skull anges hydrogeneringsresultat utan tillsatsmedel i tabell XXIB. I dessa fall var katalysatorerna inte förbe- handlade med väte. I glasreaktorn blandades sojabönolja, aceton och katalysator och därefter påbörjades hydrogene- ringen. 1813005 -1 Tabell XXIB.
Trans - Fettsyrakomposition (%) Katalysatormängd (%) Cl6:0 Cl8:0 C18:l Cl8:2 Cl8:3 utgängsolja <1 '1o,s 9 3,6 20,7 55,5 7,5 % Pt/C (100 mg 4 3 10,8 17,7 39,4 28,1 2,0 Pt/kg olja) _ ' _5 % Rh/C (200 mg 18 10,8 14,1 38,4 32,5 2,0 ,Rh/kg olja) % Pd/C (50 mg 16' 10,8 5,1 45,3 34,4 2,0 Pd/kg olja) -4 Exemgel 22.
Inverkan av TEAH på hvdrogeneringen av sojabönolja med Raney- -nickel undersöktes. I en liten reaktor omrördes Raney-nickel, 3 20 % TEAH i H20, 24 cm3 aceton och 6 cm3 H20 under en halv timme och under väte. Därefter infördes innehållen i 2,2 cm hydrogeneringsreaktorn av glas enligt exempel 15, fylld med 100 cm3 sojabönolja och 45O.cm3 aceton. Hydrogeneringen ut- fördes vid 24°C och under atmosfärstryck.
För jämförelsens skull utfördes en hydrogenering utan till- satsmedel. I den lilla reaktorn omrördes Raney-nickel, 24 cm3' aceton och 6 cm3 H20 under en halv timme och under väte och därefter överfördes blandningen till hydrogeneringsreaktorn enligt exempel 15. I tabell XXII sammanfattas resultaten.
Tabell XXII.
Hydro- Kataly- gene- . .
Tillsats- sator ringstid Trans Fettsyrakomposltløn (%) meae1 (mängd) (min.) (3) c16=o c1a=o cis 1 c1s=2 c1s=3 t ' - älšängs <1 10,5 3,9 21,5 53,9 8,5 utan Raney Ni 112 " 9 1o,4 5,4 37,3 42,3 3,4 tillsats- (0,5 %) medel ?0 % TEAH Ranev Ni 296 5 10,4 4,3 3o,1 5o,5 3,4 J. H20 så 'raßons-A di 31 Det iakttogs att i närvaro av tillsatsmedlet hydrogenerades en viss mängd aceton.
Exemgel 23.
Linfrëglja hydrogenerades med 3 % Pd/C i närvaro av tillsats- medlet TEAH.
I den lilla reaktorn omrördes 3 % Pd/C (mängd: lO0 mg Pd/kg 3 20 % TEAH i H20, 22 cm3 aceton och 6 cm3 H20 under en halv timme och under väte. Blandningarna infördes olja), 0,92 cm därefter i hydrogeneringsreaktorn av glas enligt exempel 15, fylla med 1oo cm3 linfröolja och 45o cm3 ringen utfördes vid 24°C och under atmosfärstryck. Resultaten anges i tabell XXIII. aceton. Hydrogene- Tabell XXIII.
Hydrogene- H2-upp- . . ringsti¿ tagning Trans Fettsyrakomposition (%) (m1n.) (cmß) (9) c16=o c1s=o c1s=1 c16=2 c1s=3 ucgàngslinfröolja <1 6,1 3,5 17,9 19,2 52,7 65 zooo 10 6,2 3,8 24,2 36,1 29,3 243 ' 44oo 2o 6,2 4,o 33,5 49,1* 6,9 309 s1so 23 6,1 4,1 39,7 46,7 2,o *maximal mängd Cl8:2 i oljan under hydrogeneringen.
I det hydrogenerade provet iakttogs flera isomerer Cl8:2.
Exemgel 24.
PalmoljÉ;hydrogenerades med 3 % Pd/C och 5 % Pt/C såsom kata- -lysatorer och effekten av TEAH på hydrogeneringsresultatet undersöktes.
Katalysatorerna förbehandlades i den lilla reaktorn. Inne- hållet däri: katalysator, 20 % TEAH i H20, 20 cm3 aceton och l cm3 H20, omrördes i en halv timme och under väte. De exakta 1613005-1, 32 mängderna katalysator och TEAH-lösning, som användes i de olika experimenten, anges i kolumnerna l och 2 i tabell XXIV.
Efter förbehandlingen infördes innehållet i den lilla reaktorn i hydrogeneringsreaktorn av glas enligt exempel 15, fylld med palmolja och aceton.
Hydrogeneringarna utfördes vid 40°C och under atmosfärstryck.
'Tabell xxïv.
Mängd %-ig TEAH införd Hydro- Katalysator i den gene- _ " d: ' ' - .. nfiïëïïl P2: :man :ine w kg olja) (cm3) (m1n.) (%) cis=oc1a=oc1s=Lc1s=2c1s=3 ut- V _ gångs- <1 42,0 4,8 38,6 10,2 0,2 olja % Pd/C (10) O 150 7 42,3 6,7_45,l '2,0 0,0 % Pd/C (50) 0,2 70 , 4 42,8 5,2 46,9 2,0 0,0 % Pt/C (50) 0 0 100 4 42,0 14,8 37,5 2,0 0,0 % Pt/C (100) 0,68 268 <1 42,4 6,4 45,1 2,0 0,0 Exempel 25.
De lösningsmedel som användes i additivlösningen påverkar ëoja- bönoljans hydrogeneringsegenskaper såsom framgår av detta exempel. Två experiment utfördes: Experiment A: 30 cm3 100 mol mf3 Na0H i metanol (metanol innehållande 5 % H20) sattes till blandningen av olja och aceton i hydrogeneringsreaktorn av glas från exempel l5.
Experiment B: Innehållet i den lilla reaktorn bestod av kate* 3 2,5 kmol m_3 Na0H i vatten, 24 cm3 aceton lysator, 0,67 cm och 6 cm3 H20. 7813005-1 33 Hydrogeneringsbetingelser: 100 cm3 sojabönolja, 450 cm3 aceton, temperatur: 24°C, atmosfärstryck. Tabell XXV anger resultaten.
Tabell XXV.
Hydro- Katalysator gene- (mängd: mg rings- ..
Experi- Pd/kg tid Trans_Fetts #ak°mp°sltl°n (%) men ølja) (mun) (s) c1s=oc1a=oc1s=1Jc1s=2c1a=3 ut- gångs- <1 10,5' 3,9 21,5 53,9 8,5 olja A 5 % Pd/C (200) 260 ll 10,5 4,4 36,5 44,4 2,0 B 3 % Pd/C (200) 94 6 10,5 4,0 31,8 49,7 2,0 Exempel 26.
Hydrogeneringar genomfördes i närvaro av hydroxiderna av vissa element i grupperna I och II av det periodiska systemet och ammoniumhydroxid. I den lilla reaktorn omrördes 3 % Pd/C (mängd: 200 mg Pd/kg olja) och tillsatsmedelslösning (såsom anges i spalt l i tabell XXVI) under väte i en halv timme.
Efter det att innehållet införts i glasreaktorn i exempel 15 3 sojabönolja och 450 cm3 aceton. Hydrogene- infördes 100 cm ringarna genomfördes vid 24°C och under atmosfärstryck; I tabell XXVI anges försöksresultaten. -..-_ ___. 7š15005-1 34 Tabell xxvz.
Hydro- ¿:àåï:Es_ gïââštid Trans Fettsyrakomposition (%) löšning (min.) (%) Cl6:O Cl8:O Cl8:l Cl8:2 Cl8:3 §ïšâ“9s' <1 10,5 3,9 21,5, 53,9 8,5 1,7 mmol Li0H i 7 16,7 cmß H20 + 41- 4 10,4 4,0 32,5 49,8 2,0 cm3 aceton 0 l,7 mmol NaOH i 6,7 cmß H20 + 94 6 10,5 4,0 31,8 49,7 2,0 24 cm3 aceton 1,7 mmol KOH i - :7 Cm3 H20 + _ 139 6 10,5 4,0 31,2 50,6 2,0 24 cm3 aceton 1,7 mmol Rb0H i 6 6,7 cm3 H20 + 222 6 10,4 4,0 31,0 51,0 2,0 24 cm3 aceton 1,7 mmol CsOH i 6,7 cm3 H20 + 489 6 10,5 4,1 29,8 51,9 2,0 24 cm3 aceton 0,84 mmol Ba(0n)2 1 44 6 .10,4 4,3 35,1 46,7 2,0 26,7 cm3 H20 7,1 mmol NH40H i 7,1 cm3 H20 + 13 5 1o,5_ 4,1 35,1 46,8 2,0 cm3 aceton - Exemgel 27.
Effekten av TEAH på hydrogeneringsegenskaperna för rapsfröolja studerades.
I den lilla reaktcrn infördes 3 % Pd/C (mängd: 100 mg Pd/kg olja), 0,62 cm3 20 9 TEAH i H20, 25 cm3 och omrördes i en halv timme under väte. Innehållet över- aceton och 6 cm3 H20 fördes därefter till glasreaktorn i exempel 15, fylld med 100 cm3 rapsfröolja och 450 cm3 aceton. Hydrogeneringen genomfördes vid 24°C och under atmosfärstryck.
Samma förfarande följdes vid hydrogenering utan tillsatsmedlet TEAH. Tabell XXVII anger därvid erhållna resultat. .vw 78130054 Tabell XXVII.
Tillsats- Hydro- medel generings_ Trans Fettsyrakomposition (%) (TEAH) tid (min.) (%) Cl6:O Cl8:O Cl8:l C18:2 Cl8:3 utgångsolja <1 4,3 2,0 59,1 19,2 9,5 utan 20 6 4,3 3,9 68,4 14,8 2,0 med 138 3 4,3 2,3 64,6 20,4 2,0 Exemgel 28.
Inverkan av den tillsatta mängden TEAH på hydrogenerings- resultatet för sojabönolja undersöktes.
I den lilla reaktorn blandades 3 % Pd/C (mängd: 50 mg Pd/kg olja), 25 cm3 aceton, 1 cm3 H20 och olika mängder 20 % TEAH i H20 (se spalt l i tabell XXVIII) under en halv timme och under väte. Därefter infördes innehållet i glashydrogene- ringsreaktorn enligt exempel 15, fylld med 250 cm3 sojabönolja och 250 cm3 acetonl Hydrogeneringarna utfördes-vid 25°C och under atmosfärstryck.
Tabell XXVIII.
Mängd 20%-ig Hydro- ïšïïalrâšï- gïââstid Trans FettSyrak°mp°siti°n (%) torn (6m3) (min.) (6) c16 0 c1s=0 c1s=1 c1s=2 c1a=3 utgångsoljm <1 10,6 4,0 23,1 53,3 7,5 0 53 13 10,6 5,2 45,3 36,0 2,0 0,04 53 9 10,5 4,6 41,2 40,2 2,0 0,08 77 8' 10,6 4,2 37,6 44,4 f2,0 0,155 93 6 10,6 4,1 35,0 46,6 2,0 0,31 140 4 10,6 4,0 32,7 49,2 2,0 0,62 205 4 10,6 4,0 31,9 50,0 2,0 - ° 781301054 36 ëëemgel 29.
Inverkan av temperatur och tryck på hydrogeneringsuppförandet för sojabönolja undersöktes.
I den 1i11a reaktorn blandades 3 3 Pa/c (mänga= so mg Pa/kg olja), 0,31 cm3 20 % TEAH i H20, 25 cm3 aceton och 1 cm3 H20 under en halv timme och under väte.
Tre hydrogeneringar genomfördes i en 1 dm3 Parr-autoklav och en i glasreaktorn enligt exempel 15, fylld med 250 cm3 soja- bönolja och 250 cm3 aceton under de betingelser som anges i tabell XXIX.
Innehållet i den lilla reaktorn infördes i hydrogenerings- reaktorn, fylld med olja och aceton, under kväve. När den önskade hydrogeneringstemperaturen uppnåtts ersattes kvävet _ med väte¿ Resultaten av hydrogeneringarna anges i tabell XXIX.
Tabell xxïx; 3 % Pd/C kataly- Hydro- sator gene- (mängd: Tempe- rings- . . mg Pd/kg ratur Tryck tid Trans Fetts rak°mp°sltl°n (%) olja) (°C) (kPa) (min.) (%) Cl6:0Cl8:0C18:1C18:2 l8:3 gïšângs" <1 1o,e 4,0 23,1 53,3- 7,5 50 15* 101 250 3 10,6 14,0 32,0 49,6 2,0 50 25 350 127 3 4 10,6 4,1 31,7 49,9 2,0 50 65 450 15 -7 10,6 4,0 32,5 49,5 2,0 so 1oo sso 12 11 10,6 4,o 32,4 49,3 2,0 *Detta försök utfördes i glasreaktorn enligt exempel 15.

Claims (12)

78 13005 ~ 1 '57- PATENTKRÄV
1. Förfarande för selektiv hydrogenering av en fettsyra- triglyceridolja innehållande mer än en dubbelbindning mellan kolatomer, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda olja hydrogeneras med väte i närvaro av en katalytiskt aktiv metall från grupp VIII i det periodiska systemet, som kan befrämjas av en metall från en annan grupp av det periodiska systemet och i närvaro av en basisk förening, som har formeln AX, vari A antingen utgöres av RlR2R3R4N+, vari Rl, R2, R3 och R4 vardera betecknar alkyl, cykloalkyl, aryl eller aral- kyl med 1-20 kolatomer och som kan vara substituerad, eller ett element från grupp I eller grupp II i det periodiska systemet, eller ammonium, och X betecknar hydroxyl, en anjon av en svag syra eller RO-, vari R betecknar en alkylgrupp.
2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att katalysatorn behandlas med den basiska föreningen före tillsats till den förening,som skall hydro- generas.
3. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att överskottet av basisk förening separeras från katalysatorn innan katalysatorn sättes till den förening, som skall hydrogeneras.
4. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den basiska föreningen direkt sättes till den förening, som skall hydrogeneras.
5. Förfarande enligt patentkråvet 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den basiska föreningen tillsättes i en mängd av 0,1 till 100 mol per m3 av den förening, som skall hydro- generas.
6. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 5, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den basiska föreningen löses il '7313005-1_ 38 vatten eller en organisk vätska eller en nlandning därav.
7. -7. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man såsom basisk förening an- vänder en hydroxid, ett karbonat, fosfat, formiat, acetat och/eller laktat av tetrametylammonium, tetraetylammonium, tetrabutylammonium, tetraheptylammonium, hexadecyltrimetyl- ammonium, bensyltrimetylammonium, trikaprylmetylammonium, etanoltrimetylammonium och/eller bistetraalkylammonium.
8. iFörfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man såsom basisk förening an- vänder en hydroxid, ett karbonat, fosfat, formiat, acetat, laktat och/eller alkoholat av litium, natrium, kalium, rubidium, cesium, barium och/eller ammonium. '
9. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 8, k ä n - n e t e c k n a't därav, att den substans, som skall hydro- generas, löses i en organisk vätska, företrädesvis en keton, ett kolväte, en alkohol eller en blandning därav.
10. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 8, k ä n - n e t e c k n a t därav, att hydrogeneringen sker utan till- sats av ett lösningsmedel för den substans, som skall hydro- generas.
11. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 10, k ä n - n e t e c k n a t därav, att hydrogeneringen utföres vid en temperatur mellan -20°C och 200°C, företrädesvis vid 0 - 100°C, cch via cu; tryck incncn loo och zsoo kpc.
12. Förfarande enligt något av;patentkraven 1 - 11, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den substans, som skall hydro- generas, utgöres av en ätlig triglyceridolja. 7813005 -1 SAMMANDRAG Förfarande för selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyce- ridclja innehållande mer än en dubbelbindning mellan kolatomer, varvid oljan hydrogeneras med väte i närvaro av en katalytiskt aktiv metall från grupp VIII i det periodiska systemet, som kan befrämjas av en metall från en annan grupp av det periodiska systemet och i närvaro av en basisk förenind, som har formeln AX, vari A antingen utgöres av RlR2R3R4N+, vari Rl, R2, R3 och R4 vardera betecknar alkyl, cykloalkyl, aryl eller aral- kyl med l-20 kolatomer och som kan vara substituerad, eller ett element från grupp I eller grupp II i det periodiska systemet, eller ammonium, och X betecknar hydroxyl, en anjon av en svag syra eller RO-, vari R betecknar en alkylgrupp.
SE7813005A 1977-12-19 1978-12-18 Forfarande for selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja SE436428B (sv)

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
GB5275077 1977-12-19

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE7813005L SE7813005L (sv) 1979-06-20
SE436428B true SE436428B (sv) 1984-12-10

Family

ID=10465150

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE7813005A SE436428B (sv) 1977-12-19 1978-12-18 Forfarande for selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja

Country Status (20)

Country Link
US (1) US4228088A (sv)
JP (1) JPS5498702A (sv)
AT (1) AT374819B (sv)
AU (1) AU521426B2 (sv)
BE (1) BE872854A (sv)
CA (1) CA1117972A (sv)
CH (1) CH639928A5 (sv)
DE (1) DE2854814A1 (sv)
DK (1) DK564678A (sv)
ES (1) ES476146A1 (sv)
FI (1) FI66019C (sv)
FR (1) FR2411818B1 (sv)
GB (1) GB2010309B (sv)
IN (1) IN148810B (sv)
IT (1) IT1109645B (sv)
NL (1) NL7812288A (sv)
NO (1) NO784259L (sv)
PT (1) PT68929A (sv)
SE (1) SE436428B (sv)
ZA (1) ZA787074B (sv)

Families Citing this family (11)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
NL7904781A (nl) * 1979-06-19 1980-12-23 Unilever Nv Werkwijze voor het selectief hydrogeneren van vetzuur- derivaten.
NL7904782A (nl) * 1979-06-19 1980-12-23 Unilever Nv Werkwijze voor het selectief hydrogeneren van vetzuurderivaten.
EP0061337A1 (en) * 1981-03-25 1982-09-29 Johnson Matthey Public Limited Company Catalytic process
US4424162A (en) 1981-08-31 1984-01-03 Uop Inc. Selective hydrogenation of fatty materials
NL8302590A (nl) * 1983-07-20 1985-02-18 Unilever Nv Nikkelboride in olie katalysator.
AU564008B2 (en) * 1984-07-11 1987-07-30 Unilever Plc Hydrogenation products
FR2573999B1 (fr) * 1984-12-05 1987-01-23 Rhone Poulenc Spec Chim Procede de fabrication de supports de catalyseurs a base d'alumine dont la durabilite est amelioree
US5225581A (en) * 1990-06-14 1993-07-06 Tulane Educational Fund Electrocatalytic process for the hydrogenation of edible and non-edible oils and fatty acids
US5208405A (en) * 1992-03-03 1993-05-04 Phillips Petroleum Company Selective hydrogenation of diolefins
US7585990B2 (en) * 2003-07-31 2009-09-08 Cargill, Incorporated Low trans-fatty acid fat compositions; low-temperature hydrogenation, e.g., of edible oils
EP1656439A4 (en) * 2003-07-31 2010-11-10 Cargill Inc FAT COMPOSITIONS WITH LOW TRANS-FATTY ACID CONTENT; TIEFTEMPERATURHYDRIERUNG, eg OF EDGE OILS

Family Cites Families (15)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US1893155A (en) * 1932-06-18 1933-01-03 Catalyst Research Corp Hydrogenation process and catalyst therefor
BE564339A (sv) * 1957-02-05 1900-01-01
GB886477A (en) * 1958-03-31 1962-01-10 Engelhard Ind Inc Selective hydrogenation of fatty oils
GB932991A (en) * 1959-02-02 1963-07-31 Asahi Denka Kogyo Kk Method for producing a copper containing catalyst
US3117939A (en) * 1960-01-25 1964-01-14 Wesson Oil & Snowdrift Co Inc Hydrogenation catalysts
DE1181700B (de) * 1961-05-20 1964-11-19 Basf Ag Verfahren zur partiellen Hydrierung von cycloaliphatischen, mindestens zwei olefinische Doppelbindungen enthaltenden Verbindungen zu cycloaliphatischen Monoolefinen
US3201431A (en) * 1963-03-19 1965-08-17 Swift & Co Selective hydrogenation of malvalic and sterculic acids in cottonseed oil
US3919271A (en) * 1968-05-08 1975-11-11 Du Pont Catalysis by dispersions of metal halides in molten trihalostannate (II) and trihalogermanate (II) salts
IT963424B (it) * 1972-07-27 1974-01-10 Snam Progetti Processo di idrogenazione di idro carburi diolefinici a idrocarburi olefinici
JPS5338719B2 (sv) * 1972-12-25 1978-10-17
US3980720A (en) * 1972-12-25 1976-09-14 Toyo Soda Manufacturing Co., Ltd. Method of producing diol by hydrogenolysis of peroxide polymers with reactivation of Raney nickel catalyst
FR2259896B1 (sv) * 1974-02-01 1978-03-24 Inst Francais Du Petrole
FR2297241A1 (fr) * 1975-01-08 1976-08-06 Inst Zhirov Procede de transformation des graisses animales en graisse alimentaire plastique
US4117242A (en) * 1976-07-26 1978-09-26 Phillips Petroleum Company Suppression of side reactions in catalytic hydrogenation of diesters
CA1109855A (en) * 1976-11-24 1981-09-29 Jan F. Van Peppen Production of cyclohexanone

Also Published As

Publication number Publication date
PT68929A (en) 1979-01-01
AU4259678A (en) 1979-06-28
FR2411818A1 (fr) 1979-07-13
ATA903078A (de) 1983-10-15
CA1117972A (en) 1982-02-09
JPS5498702A (en) 1979-08-03
AT374819B (de) 1984-06-12
SE7813005L (sv) 1979-06-20
IN148810B (sv) 1981-06-20
AU521426B2 (en) 1982-04-01
FR2411818B1 (fr) 1985-10-11
US4228088A (en) 1980-10-14
NL7812288A (nl) 1979-06-21
ES476146A1 (es) 1979-12-01
BE872854A (fr) 1979-06-18
CH639928A5 (de) 1983-12-15
DK564678A (da) 1979-06-20
GB2010309B (en) 1983-02-02
FI783817A (fi) 1979-06-20
DE2854814A1 (de) 1979-06-21
FI66019C (fi) 1984-08-10
NO784259L (no) 1979-06-20
GB2010309A (en) 1979-06-27
IT7869883A0 (it) 1978-12-18
IT1109645B (it) 1985-12-23
FI66019B (fi) 1984-04-30
ZA787074B (en) 1980-08-27

Similar Documents

Publication Publication Date Title
EP0734370B1 (fr) Procede pour la preparation d&#39;alcools
SE436428B (sv) Forfarande for selektiv hydrogenering av en fettsyratriglyceridolja
AU2007317900B2 (en) Selective reduction of spinosyn factors Et-J and Et-L to spinetoram
EP0429995B1 (en) Process for hydrogenation of oils
US7667059B2 (en) Process for producing glycerin and fatty alcohol via hydrogenation
EP1440046A1 (en) Hydrogenolysis of 6-carbon sugars and other organic compounds
RU2491988C2 (ru) Способ получения водной суспензии коллоида благородного металла
JP2003267920A (ja) エステルの製造法
US4278609A (en) Process for the selective hydrogenation of triglyceride oils with a metallic catalyst in the presence of ammonia
CN101992102A (zh) 制备用于多不饱和烃类的选择氢化的以镍和ib族金属为基础的担载催化剂的方法
MXPA06010144A (es) Hidrogenacion de acetona.
WO1989010911A1 (en) The production of alcohols and ethers by the catalysed hydrogenation of esters
DE69907589T2 (de) Reduktion von carbonylverbindungen durch ein silanderivat in gegenwart eines zink-katalysator
US5118884A (en) Hydrogenation of citral
FI63775B (fi) Foerfarande foer selektiv katalytisk hydrering av fleromaettade organiska foereningar
US5492877A (en) Supported metal catalyst for hydrogenating organic compounds and process for preparing it
CN108404919B (zh) 用于酯类液相加氢合成脂肪醇的铜碳催化剂及其制备方法
US4320228A (en) Preparation of olefinically unsaturated carbonyl compounds and alcohol
JP2934073B2 (ja) 脱硫された油脂又は脂肪酸エステルの製造法
US4551441A (en) Nickel boride-polymer in-oil catalyst
US4117242A (en) Suppression of side reactions in catalytic hydrogenation of diesters
US4696911A (en) Nickel boride-polymer catalyst
JPH06506005A (ja) モノ不飽和脂肪酸またはその誘導体の製法
EP0063427B1 (en) Process for the selective hydrogenation of fatty acid derivatives and selectively hydrogenated fatty acid derivatives
US2727885A (en) Process for producing tall oil alcohol