SE428543B - Materialbehandlingsanordning - Google Patents

Description

7800934-7 I en typ av tidigare slag av kräppningsanordningar vidhäftas materialet till en gående drivyta, t.ex. den på en roterande trumma eller vals och kräppas genom avskrapning från denna yta med hjälp av en schaberklinga. Den gående ytan kan vara slät i vilket fall en schaberklinga med en rak egg ger en tvärgående kräppning i mate- rialet eller också kan ytan vara korrugerad, dvs. försedd med om- växlande spår och utsprång parallella med rörelseriktningen. I det senare fallet finns organ anordnade för att pressa materialet ned i spåren och schaberklingan är försedd med tänder som löper i spåren och mellanliggande urtag som mottager utsprången så att en kräppning av materialet i längdriktningen åstadkommas såsom i de amerikanska patenten nr 1 447 699 och 1 582 839.

I I en annan typ av kräppningsapparat av tidigare slag fästes icke materialet vid den gående ytan som är slät, varvid kräppning i materialets tvärriktning åstadkommas genom en kombination av bromsande och komprimerande krafter som utövas på materialet under dess förflyttning på och avlägsnande från drivytan. Vid denna typ av anordning användes också vanligtvis en schaberklinga, inte för att skrapa av materialet från drivytan utan i stället för att bilda en bromsande yta mot vilken det löpande materialet slår och som av- böjer materialet bort från drivytan såsom i det amerikanska patetet nr 3 260 778.

Denna uppfinning hänför sig till en anordning av det andra nämnda slaget som exemplifieras genom det nämnda patentet nr 3 260 778.

I denna anordning har man funnit att det, ehuru det bromsande ele- mentet inte fungerar såsom en skrapa, det är nödvändigt att pressa bromseggen till anliggning mot drivytan för att förhindra att materia- let hakas upp på eller "dyker" under det bromsande elementets egg vilket har till följd att material går förlorat liksom behandlingstid.

Detta förorsakar inte bara icke önskvärd förslitning av det bromsande elementet utan förorsakar även beroende på oregelbundenheter och råa områden som bildas genom förslitningen att upphakning och dykning av materialet inträffar. Detta problem har blivit så akut att det förhindrar tillfredsställande användning av sådana anordning för be- handling av vissa typer av material såsom tunna, lätta banor eller sådana med råa ytor, speciellt vad gäller upphakning eller dykning.

Ett syftemål för denna uppfinning är att övervinna ovannämnda svårig- heter vid tidígare kända anordningar av den typ som uppfinningen gäller genom anordnandet av en konstruktion där det bromsande elementet hål- les ur kontakt med den drivande ytan för materialet medan det oaktat 7800934-7 upphakning och dykning av materialet med avseende på elementet und- vikes.

Ett annat syftemål är att åstadkomma en anordning som inne- fattar en sådan konstruktion och som åstadkommer önskad kräppning, finkräppning eller kompaktering med ett minimum av icke önskvärda effekter såsom korrugering eller randning av materialet i längd- riktningen genom det bromsande elementet.

Ovanstående syftemål uppnås genom en anordning av den typ där det drivande elementet för åstadkommande av materialets löpning i längdriktningen har en materialkontaktyta som är försedd med ett flertal omväxlande spår och utsprång som sträcker sig parallellt med materialets drivriktning genom det drivande elementet. Ett pressorgan har en materialkontaktyta anordnad att pressa materialet mot det drivande elementets yta. Ett matningsorgan matar materialet in till drivanliggning mot det drivande elementet framför press- organet och samverkar med pressorganet för att hålla tillräcklig spänning på bredden hos materialet för att hålla detta slätt så att det kommer till anliggning mot utsprången och överbryggar spåren i det drivande elementet. Ett bromsande element placerat på samma sida av materialet som det drivande elementet bromsar och avböjer materia- lets rörelsebana bort från det drivande elementet då materialet pas- serar pressorganet och har en kant som sträcker sig tvärs över ma- terialets rörelsebana försedd med ett flertal omväxlande tänder och urtag. Tänderna har deras fria ändar anordnade i spåren i det drivande elementets yta med spelrum till spårens väggar. Urtagen mot- tager utsprången mellan spåren i det drivande elementet med spelrum till urtagens väggar.

I lämpliga utföringsformer har utsprângen mellan spåren i det drivande elementet samma höjd och har en plan överyta eller topp, dvs. de har samma höjd mellan deras kanter. Det drivande elementet utgöres av en vals med cirkulära spår och utsprång och pressorganet har en sammanhängande slät yta som anligger mot materialet och pres- sar detta mot utsprången på det drivande elementets yta.

Tänderna på det bromsande elementet sträcker sig in i spåren i det drivande elementet och förhindrar att materialet dyker under det bromsande elementets kant. Tändernas eggar och det bromsande elementets spår kan vara släta och emedan de inte har någon förslitan- de anliggning mot det drivande elementet kommer det att förbli så. 7800934-7 4 Följaktligen har man effektivt undvikit upphakning av materialet.

Det är önskvärt att bredden på spåren, utsprången, tänder och ur- tagen är ytterst små eftersom det då finns en mindre benägenhet för materialet att pressas in i och korrugeras eller märkas av smala spår, och smala urtag uppvisar en så kort öppen ände mot materialet att det inte finns någon benägenhet för en del av Väven att dyka därunder. I lämpliga utföringsformer har spåren, utsprången, tänder- na och urtagen likformiga bredder som är mindre än 5 mm.

Då som i patentet nr 3 260 778 ett ytorgan är anordnat på den. motstående sidan av materialet från det bromsande elementet för att tillsammans därmed bilda en bromsande passage varigenom materialet kommer ut är det lämpligt att ha urtagens längd utsträckta bortom kontaktytan mellan materialet och ytorganet. Man har funnit att om urtagen slutade mellan ytorganet och det bromsande elementet så fanns det en benägenhet hos urtagsändarna att upphaka ytfibrer från mate- rialet och att ge märken eller ränder i materialytan i kontakt med det bromsande elementet. Detta berodde uppenbarligen på att materialet stod under tryck mellan ytorganet och det bromsande elementet när det passerade över urtagens ändar emedan svårigheten eliminerats genom utsträckning av urtagslängden bortom änden av denna presszon och sålunda är denna konstruktion lämplig när ytorganet användes.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslutning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är en schematisk sidovy av anordningen enligt uppfin- ningen, fig. 2 är ett vertikalt tvärsnitt genom den del av anordningen som visas i fig. 1 där finkräppning av materialet utföres, fig. 3 är en ändvy i detalj av den i fig. 2 visade anordningen, _ samt fig. 4 är en förstorad, delvis snittad vy av en del av den i fig. 3 visade anordningen.

I I den lämpliga utföringsform som visas på ritningarna visas uppfinningen utnyttjad i en anordning för finkräppning av olika material, vilken anordning i övrigt liknar den i det tidigare nämnda amerikanska patentet 3 260 778 i anslutning till vilken uppfinningen kan användas med speciellt fördel.

Enligt fig. 1 drages det material M som skall behandlas från en tillförselrulle 10 som är roterbart monterad på ett icke visat 7800934-7 avrullningsstativ, under en avböjningsvals 12, som spänner materialet på bredden, över mellanvalsar 14 och 16, från den senare av vilka det matas till ytan på det drivande elementet, valsen 18. Valsen 18 roteras i riktningen för pilen genom lämplig koppling (som kan ut- göras av kedja och kedjehjul), som markerats med den streckade linjen 20 mellan dess axel 19 och en drivanordning 22 som drar materialet till denna från rullen 10 och bär materialet delvis omkring dess symmetriaxel in i nypet mellan Valsen 18 och ett pressorgan 24, som pressar materialet mot drivrullensytavid en punkt nära det vertikala läget för valsens symmetriaxel.

Ett bromsande element 26 griper i materialet när detta passerar pressorganet och bromsar och avleder materialet bort från valsens 18 yta i en spetsig vinkel. Det bromsande elementet 26 är monterat på en axel 28 som i sin tur är fast monterad vid ändstödarmar 30 (en visas) som är monterad för svängningsrörelse omkring valsens 18 symmetriaxel genom inställning av i längdriktningen inställbara änd- stödlänkar 32 (en visas) vilka är ledat fastsatta vid armarna 30 och som har skruvgängade ändar som vrides med hjälp av snäckdrivna dom- kraftsskruvar 34 för utdragning eller tillbakadragning av deras längd bortom domkraftsskruvarna 34vilka är svängbart monterade med hjälp av en stång- och vridtappsfastsättning 35 vid ett fast stöd, t.ex. en ramdel. Domkraftsskruvarna 34 kan vara fastsatta vid en enda arbetsanordning för likformig inställning av båda länkarna 32 vilka håller det bromsande elementets stödaxel 28 i fast läge så snart den'inställts.

Det material som finkräppas genom den kombinerade verkan av press- ochbromsorganen 36 och 38 med lämplig spänning i längdriktningen med hjälp av Valsen 40 som roteras med hjälp av en lämplig drivkoppling som markerats med den streckade linjen 42 till drivanordningen 22,passerar genom nypet mellan valsarna 38 och 40 och drages över en böjvals 44 som spänner det på bredden och över löpvalsar 46 och 48 med hjälp av upplindningstrumman 50. Trumman 50 roteras av lämpliga drivkopplingar som markerats med den streckade linjen 52 till drivanordningen 22 och lindar materialet till en rulle 54 på ett icke visat upplindnings- ställe.

Såsom visas i fig. 2 innefattar pressorganet 24 en undre press- platta 56 och ett par övre plattor 58 och 60 varvid plattornas främre ändar i materialets rörelseriktning pressas mot drivvalsen 18 med .___...._._......._.._......_. ,. _. ....._._.,.~__--...._._ ___--. ._ 7800934-7 hjälp av framänden på ett tryckanbringande element 62. Lämpligtvis är ett flexibelt ytelement anordnat för anliggning mot materialets yta mitt emot den som anligger mot det bromsande elementet 26 och att tillsammans med det bromsande elementet 26 bilda en passage för materialet vilken går samman i riktningen för materialets rörelse (visad utvidgad av materialet). Såsom visas i fig. 2 är detta yt- element i form av en fjäderplatta 64 vars ena ände är insatt mellan och kvarhålles mellan plattorna 56 och 58 och vars andra ände sträcker sig bortom dessa plattor så att den ligger över ett ändparti av det bromsande elementet 26 böjd att tillsammans med det bromsande ele- mentet 26 bilda den ovannämnda konvergerande passagen.

Plattan 56 sträcker sig över materialets hela bredd och har en slät, sammanhängande yta som anlígger mot materialet och som pressar materialet mot valsens 18 yta likformigt tvärs över dess bredd{ Då materialet passerar bortom plattan 56 expanderar dess tjocklek och en av dess ytor anligger mot och bromsas av det brom- sande elementet 26 så att materialet pressas samman i längdriktningen till ett finkräppat eller mikrokräppat tillstånd såsom visas. Yt- elementet 64 som även sträcker sig över materialets hela bredd hjälper till med denna verkan genom att bromsa den motstående sidan av ma- terialet varigenom man åstadkommer mer motstånd mot materialets rörel- se framåt då detta dríves från läget under pressorganet genom valsen 18 och spärrar materialet så att frekvensen ökas och storleken på kräppvågorna minskas.

Såsom framgår av fig. 1 och 3 är aggregatet av plattor S6, 58 60 och 64 monterat vid ena änden i ett block 66 som är monterat att glida i allmänhet parallellt med valsens 18 symmetriaxel i under- sidan av ett stödhuvud 68. Ett inställningshandtag 70 för utförande av blockets 66 glidinställning till ett önskat läge av tryckplatte- aggregatets främre ände i förhållande till valsens 18 symmetriaxel- har en stam 72 som sträcker sig vridbart genom en arm 74 fastsatt vid huvudet 68 med en gängad ände mottagen i ett gängat hål i blocket 66. Huvudet 68 är monterat för inställning genom förflyttning av tryckplatteaggregatet mot och bort från valsen 18 med hjälp av armar 76 som skjuter ut bakåt från deras ändar och som är svängbart monte- rade vid deras bakre ändar på tappar 78 i gafflar 80 fastsatta vid ett stationärt stöd, t.ex. en del av ramen.

Det tryckanbringande elementet 62 är fast monterat vid ena änden i en sko 82 och sträcker sig en vinkel nedåt därifrån så att dess nedre främre kant har i huvudsak linjekontakt med plattan 60. Skon 82 är monterad att glida på huvudets68 främre ände i allmänhet mot 780093447 och bort från valsens 18 symmetriaxel för inställning av det tryck som därigenom anbringas genom plattorna 60 och 58 på tryckplattan 56.

Sådan glidinställning av skon 82 åstadkommes med hjälp av en dubbel- verkande fluidumcylinder 84 vars kolvstång 86 är förbunden med skon 82 genom en tapp- och gaffelanslutning 88, varvid cylinderns 84 mot- stående ände är förbunden med en fast konstruktion, t ex en del av ramen, genom en tapp- och gaffelanslutning 90.

Den så långt beskrivna anordningen är i överensstämmelse med det tidigare nämnda amerikanska patentet nr 3 260 778 och utgör endast ett lämpligt exempel på en anordning som med fördel kan modi- fieras enligt föreliggande uppfinning. Avvikelse därifrån kan sålunda göras i olika avseenden, vilket man kommer att inse.

En beskrivning av modifikationerna enligt föreliggande uppfin- ning, som bäst framgår av fig 4, kommer nu att göras. Drivvalsens 18 materialkontaktyta är försedd med ett flertal spår 92 och mellanligg- ande utsprång 94 vilka löper i cirkel omkring valsens 18 symmetriaxel och följaktligen parallellt med rörelseriktningen för materialet.

Dessa spår och utsprång är anordnade i huvudsak över hela den yta som ligger under materialet och är utelämnat endast vid valsens ändpartier t ex ändpartiet 96 som visas i fig 4, varav största delen sträcker sig utanför materialets sidokanter. Det bromsande elementet 26 är i form av ett styvt materialband, t ex metall, vars kant befinner sig nära pressplattans 56 nedströmsände, vilken sträcker sig över materialets hela bredd, och är försett med ett flertal tänder 98 och mellanliggande urtag 100 vars lägen svarar mot spåren 92 resp utsprången 94 i valsen 18.

Det bromsande elementets tänder 98 är smalare än spåren 92 och det bromsande elementets montering är så gjord att tänderna 98 är centrerade i spåren 92 med deras spetsar inskjutande i spåren 92 så att ett spelrum bildas mellan tänderna 98 och spårens botten och sidoväggar. Såsom visas kan tänderna 98 med fördel vara avskurna på deras undersida så att endast deras spetsar sträcker sig in i spåren 92. Urtagen 100 är utsträckta bortom ytelementets 64 nedströmsände varunder de ligger av skäl som tidigare angivits.

Utsprången 94 bör ha samma höjd och lämpligtvis samma höjd mellan deras sidokanter, såsom visas. Det är även önskvärt att utsprångens 94 översidor och tändernas 98 ytor som kommer i kontakt med materialet är släta erhuru ojämnheter i ytan kan vara anordnade på endera eller båda för att hjälpa till med deras drivande resp bromsande funktioner.

Medan måtten icke är kritiska är det lämpligt att spåren 92 och ur- 7800934-'7 tagen 100 är smala och många eftersom detta minskar de ytor för materialet som ligger mellan de som uppbäres av utsprången eller tänderna, då sådana icke uppburna ytor om de är alltför stora har en förmåga till icke önskvärt gensvar som är annat än det från de upp- burna ytorna vad gäller anordningens kräppningsverkan, och smala urtag ger ringa möjlighet för materialet att klämmas in mellan tän- derna och fångas på eller dyka under urtagens ändar. I den lämpliga utföringsformen är de mått visade mellan de bokstavsförsedda pilarna i fig 4 ungefär: bredden A-A för spåren 92, 2 mm och deras djup B-B 2,5 mm; bredden C-C för urtagen 100, 2,5 mm; bredden D-D på utsprången 94, 1,8 mm; bredden E-E på tänderna 98, 1,3 mm; spelrummet E-F för tänderna 98 från spårens 92 botten, 0,4 mm och det samma från sidorna.

Man har vid körning funnit att spåren i det drivande elementets yta och urtagen i det bromsande elementet i de flesta fall icke korrugerar eller förorsakar ränder i materialet i längdriktningen eller på annat sätt ogynnsamt påverkar den likformiga behandlingen av materialet med hjälp av anordningen och likväl övervinner konstruk- tionen problemet med upphakning och dykning av materialet vilket har hållit tillbaka användandet av anordningen enligt tidigare. Materia- lets spänning i sidled med hjälp av böjvalsen 12 i materialmatningsf linjen till drivvalsen 18 hjälper till att hålla en jämn läggning av materialet på drivvalsens 18 utsprång speciellt vid mjuka, smidiga material. Vid material som är styvare i sidled behövs kanske inte böjvalsen varvid reglerad spänning i tvärriktningen av materialet mellan valsen 16 och pressorganet ofta är tillräckligt för att hålla materialet i huvudsak plant.

Claims (12)

7800934-7 Patentkrav

1. Anordning för behandling av i längdriktningen löpande material innefattande ett drivande element vars yta i kontakt med materialet är försedd med ett flertal omväxlande spår och utsprång som sträcker sig parallellt med materialets drivningsriktning, ett pressorgan för pressande av materialet mot det drivande elementets yta,ett matnings- organ anordnat att mata materialet till drivanliggning mot det driv- ande elementets yta framför pressorganet och samverkande med press- organet för att hålla tillräcklig spänning i materialet med avseende på dess bredd/så att detta hålles slätt så att detta anligger mot utsprången och överbryggar spåren i det drivande elementets yta, samt ett bromsande element för avböjning av materialet bort från det drivande elementet placerat på samma sida om materialet som det driv- ande elementet, k ä n n e t e c k n a d av att det bromsande elemen- tet innefattar ett flertal omväxlande tänder och urtag, att tänderna sträcker sig in i spåren i det drivande elementet från fastsatta ändar placerade bakom pressorganet i materialets drivningsriktning och har sina fria ändar placerade i spåren i drivelementets yta med spelrum till spårens väggar, samt att urtagen mottager utspràngen på det drivande elementets yta med spelrum till urtagens väggar.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att spåren, utsprången, tänderna och urtagen har i huvudsak samma bredder.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda bredder är mindre än 5 mm.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att bred- derna på spåren, utsprången, tänderna och urtagen vid deras utlopps- ändar är ungefär: 2 mm, utsprången 1,8 mm, tänderna 1,25 mm och urtagen 2,5 mm.

5. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att spel- rummet mellan tänderna och spårens väggar är ungefär 0,4 mm.

6. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ut- sprången har ungefär samma höjd längs hela deras bredd.

7. , Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det drivande elementet är en roterande vals och att spåren och utsprången är cirkulära.

8. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av ett ytorgan som sträcker sig över både det drivande elementet och det bromsande elementet i samma område som där materialet rör sig från det drivande elementet till det bromsande elementet, varvid ytorganet är anordnat 'Z80093lr-7 10 att glidbart vara i kontakt med materialet under dess passage genom detta område. 7 7

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att tänder- na och urtagen sträcker sig bortom kontaktområdet för ytorganet med materialet i materialets rörelseriktning.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att ytorga- net och det drivande elementet bildar en passage som divergerar mot det bromsande elementet, samt att ytorganet och det bromsande elemen- tet bildar en bromsande passage som konvergerar framåt i rörelse- riktningen för materialet.

11. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att press- organet har en sammanhängande, slät yta för anliggning mot materialet och pressar detta mot ytan på det drivande organet.

12. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det bromsande elementet är anordnat att avböja materialet från det driv- ande elementet i en spetsig vinkel i förhållande till dess yta vid avböjningspunkten. 7...- ...uns-___ _." . _, ..._......>__..._....._ .. .N