SE425928B - Forankringsbult samt verktyg for forankring av forankringsbulten - Google Patents

Description

7808901-8 kropp, som vid ytteränden uppvisar en för ansättning av kraft tjänande gänga och vid den invändiga änden, som är avsedd att föras in i det upptagande materialet, uppvisar en framåt av- smalnande urtagning för upptagning av ett förankringselement.

Förankringselementet hos denna kända bult är utformad som en kil och uppvisar ett spärrutsprång, som sträcker sig utanför bultkroppens omkrets. En fjäderring har till uppgift, att hålla förankringselementet i den upptagande borrningen hos bultkroppen, innan bulten föres in.

Speciellt den komplicerade formen hos förankringselemen- D tet medför ett dyrbart framställningsförfarande, så att förank- ringsbultens kostnader kan ifrågaställas. Härtill bidrager även det separata fästelementet för förankringselementet. Dessutom har det visat sig, att förankringselementets spärrutsprång, som sträcker sig utanför bultkroppens omkrets, oftast endast åstadkommer otillräcklig kontakt med den upptagande borrningens vägg, så att det är svårt att såväl uppnå en tillfredsställande förförankring som en tillfredsställande efterförankring. En godtycklig förstoring av spärrutsprånget är ej möjligt, efter- som förankringsbultens indrivning i den upptagande borrningen därigenom avsevärt skulle försvåras.

Vid ytterligare en känd förankringsbult av det angivna slaget, är förankringselementet av ekonomiska skäl utbildat som en trapetsformad platta. Därvid har försök gjorts att er- sätta det separata elementet för att förbinda förankringsele- mentet med bultkroppen med magnetkraft. Även denna åtgärd har visat sig ofördelaktig, eftersom fästkraften även vid liten nedsmutsning är otillräcklig, så att förankringselementet faller bort från bultkroppen innan denna föres in i den upp- tagande borrningen. Dessutom är magnetiseringen av de aktuella delarna förbunen med en större kostnad, som visar sig oekono- misk.

Föreliggande uppfinning har till uppgift, att åstadkomma en förankringsbult, vilken förutom att möjliggöra en problemfri användning utmärker sig för ekonomisk framställning och till- fredsställande förankringsvärden.

Enligt uppfinningen löses denna uppgift därigenom, att förankringselementet är självhämmande anordnat i en mot bult- J kroppens inåtvända ände öppen och mot bultens längsgående axel lutande slits hos bultkroppen, varvid den sidovägg hos slitsen, som ligger närmast bultkroppens inâtvända ände, bildar stödyta för förankríngselementet.

När en förankringsbult enligt uppfinningen föres in i.en därför anordnad, upptagande borrning, vars diameter är anpassad till bultkroppens dimension, träder förankringselementet i kon- takt med den upptagande borrningens vägg. Därvid uppträder kontakten speciellt vid de områden hos förankringselementet, som skjuter utanför bultkroppen. Tack vare den trapetsliknande formen hos det som en platta utformade förankringselementet, smalnar detta av i riktning mot bultkroppens inåtvända ände, så att förankringselementets utanför bultkroppen utskjutande parti- er uppvisar formen av sågtänder, vilkas längre flanker är vända mot bultkroppens inâtvända ände. På grund av denna sâgtandsform kan förankringsbulten utan större motstånd föras in i den upp- tagande borrningen. Fasthållningen av förankringselementet en- ligt uppfinningen möjliggör, att förankringselementet under in- föringsförloppet ej faller bort från bultkroppen. Vid ett kraft- angrepp i motsatt riktning hakar sig de båda mitt för varandra belägna, utanför bultkroppen utskjutande partierna hos förank- ringselementet fast i den upptagande borrningens vägg. Därigenom förblir förankringselementet stationärt i förhållande till den upptagande borrningens vägg och tack vare den mot den inåtvända änden öppna utformningen av slitsen kan bultkroppen förskjuts sig relativt förankringselementet. På grund av slitsens lutning blir vid uppstående relativ förskjutning de utanför bultkroppen utskjutande och därigenom mot den upptagande borrningens vägg anliggande partierna hos förankringselementet ständigt större.

Med tilltagande kraft hakar sig spärrelementet allt kraftigare fast vid den upptagande borrningens vägg, så att denna bildar ett fast anslag för bultkroppen. Bultkroppens lutande slits medför dessutom, att bultkroppen med tilltagande kraftingrepp ständigt i ökande utsträckning pressas mot den upptagande borr- ningens vägg, så att ett verksamt, formberoende ingrepp upp- står mellan dessa båda delar.

Den enligt uppfinningen föreslagna slitsen har den av- sevärda fördelen, att den kan framställas på ekonomiskt sätt, .J ii7soa9o{¥a 7898901-8 t.ex. genom ett såg- eller fräsförlopp, utan avsevärda kostna- der för arbetstid och verktyg. Bredden hos slitsen ligger lämp- ligen något under tjockleken hos plattan, så att en tillfreds- ställande självhämning uppkommer och extra fästorgan blir onö- diga. Genom att slitsen är utformad öppen mot bultkroppens in- åtvända ände blir det möjligt, att spärrelementet kan förskjutas i tillräcklig grad relativt bultkroppen, så att förankrings- bulten uppvisar ett optimalt efterförankringsförhållande.

Vid förankringsbultar av det här avsedda slaget är det ofta förenat med problem, att förförankra bultarna i tillräck- lig grad, eftersom inga anslagsytor finnas, t.ex. för att upp- taga hammarslag, och därför avser föreliggande uppfinning dess- utom, att åstadkomma ett lämpligt förankringsverktyg. Enligt uppfinningen löses detta medelst en kropp, som är förskjutbar fram och tillbaka utefter en styrstång mellan två vid styr- stångens ändar anordnade anslag, varvid åtminstone ett av an- slagen uppvisar förbindningsorgan motsvarande bultkroppens angreppsorgan.

Sedan ansättningsverktyget enligt uppfinningen anbringats vid förankringsbultens angreppsorgan drives dess kropp utefter styrstången mot det från förankringsbulten vända anslaget. Från styrstângen överföres de genom kroppens slag alstrade krafterna i form av dragkrafter till förankringsbulten. Genom förändring av antalet slag, som kroppen utövar, bestämmes utsträekningen av förförankringen.

Eftersom angreppsorganen vid största delen av de använda förankringsbultarna är utformade som en gänga vid bultens utåt- vända ände, är det lämpligt, att anordna ansättningsverktygets förbindningsorgan som motgängor hos dess anslag. Genom att an- ordna gängor av olika storlek vid varje anslag, kan förankrings- bultar av olika storlek förförankras med ett och samma förank- ringsverktyg. Anslagens gängor kan i beroende av bulten vara utformade som till bulten motsvarande inner- eller yttergängor. Övergången från en gängsort respektive en gängstorlek till en annan kan på enkelt sätt ske genom lämpligt utformade adapter- element .

En utföringsform av uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i detalj under hänvisning till bifogade ritningsfigu- J rer av vilka fig l är en sidovy av förankringsbulten enligt uppfinningen, fig 2 är en sidovy av förankringsbulten enligt fig l sedd i riktningen för pilen II och fig 3 är ett ansätt- ningsverktyg enligt uppfinningen. Fig 1 och 2 visar förank- ringsbulten enligt uppfinningen, vilken i huvudsak består av en bultkropp 1 och ett som en platta utformat förankringselement 2.

Vid det utåtvända partiet uppvisar bultkroppen organ för an- sättning av en kraft, t.ex. i form av en gänga 3. I det inåt- vända området är bultkroppen försedd med en slits H, som är öppen i riktning mot den inåtvända änden och lutar i förhållan- de till bultens axel. I denna slits Ä fasthâlles det som en trapetsformad platta utbildade förankringselementet 2 på själv- hämmande sätt. Det som en platta utformade förankringselementet 2 fasthâlles på så sätt i bultkroppen l, att dess längre bas- yta 2a är vänd mot bultkroppens utåtriktade parti. Med hörn- partierna 2b sträcker sig det som en platta utformade förank- ringselementet redan i ej förankrat läge delvis utanför bult- kroppens l omkrets. Vid förankringen av bulten genom relativ förskjutning mellan bultkroppen l och förankringselementet 2 förflyttar sig det sistnämnda utefter stödytan la hos bult- kroppen och skjuter med sidokanterna 2c i tilltagande grad ut utanför bultkroppens omkrets.

Fíg 3 visar ett verktyg för förankring av en bult lämp- ligen en bult enligt fíg 1 och 2, vilket verktyg i huvudsak be- står av en kropp 5, som är förskjutbar fram och tillbaka ut- efter en styrstång 6 mellan två anslag 7, 8. Anslagen 7, 8 är försedda med förbindningsorgan, vilka t.ex. är utformade som gängor 9, 10. Dessa förbindningsorgan är anordnade för samver- kan med angreppsorganen hos de bultar, som skall förankras.

Storleken och formen hos gängorna 9, 10 är anpassade till de aktuella förankríngsbultarna.

Sedan förankringsverktyget förbundits med den förank- ringsbult, som skall förankras, drives kroppen 5 mot det an- slag, som är vänt från förankringsbulten, så att en relativ förskjutning uppträder mellan bultkroppen och förankringsele- mentet genom inverkan av motsvarande dragkrafter i bultkroppen och en motsvarande förförankring erhålles. Graden av förförank- ring kan regleras genom antalet och intensiteten hos kroppens 5 slag. J vseaaoï-s

Claims (3)

7898901-8 Patentkrav

1. Förankringsbult med en bultkropp och ett förank- ringselement, som är förskjutbart i förhållande till bult- kroppen till ett förankringsläge, varvid bultkroppen inom det utåtvända partiet uppvisar angreppsorgan för påläggande av axiellt verkande krafter och i det ínåtvända området har en för förankringselementet avsedd stödyta, som lutar mot bultens längsgående axel och närmar sig bultkroppens omkrets i riktning mot dess inåtvända ände, varvid förankringselemen- tet är utformat som en trapetsformad platta, vars längre bas- sida redan i ej förankrat läge skjuter utanför bultkroppens omkrets och är vänd mot bultkroppens utåtvända parti, k ä n- n e t e c k n a d av att förankringselementet (2) är själv- hämmande anordnat i en mot bultkroppens (1) inåtvända ände röppen och mot bultens längsgående axel lutande slits (H) hos bultkroppen (2), varvid den sidovägg hos slitsen (H), som ligger närmast bultkroppens (1) inåtvända ände, bildar stödyta (la) för förankringselementet (2).

2. Verktyg för förankring av en förankringsbult, speciellt en förankringsbult enligt hæw 1, k ä n n e t e c k- n a t av en kropp (5) som är förskjutbar fram och tillbaka utefter en styrstång (6) mellan två vid styrstångens ändar an- ordnade anslag (7, 8), varvid åtminstone ett av anslagen (7, 8) uppvisar förbindningsorgan (9, 10) för samverkan med bult- kroppens (1) angreppsorgan (3).

3. Verktyg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att förbindningsorganen är utformade som gånger (9, 10).