SE529662C2 - Metod och anordning för bestrykning - Google Patents

Description

25 30 35 i 529 662 2 är, jämfört med blad av hårt material, mindre temperaturresistenta. Vid den torra friktion som uppstår när bladet bringas i kontakt med den löpande banan uppstår värme som förstör det mjuka belaget. Problemet kan i vissa fall övervinnas 'genom att bladets mjuka del beläggs med ett smörjande medel, eller att den löpande banan påföres kylande och smörj ande medel under tiden mellan bladets kontakt med banan och bestrykningsmedlets påförande.

Ovan nämnda metoder har visat sig vara otillförlitliga vilket gäller speciellt vid höga banhastigheter. Om metoden att applicera smörjande medel på bladet används riskeras att detta medel förbrukas innan bestrykningsmedlet påíörts vilket leder till bladkassation och betydande produktionsbortfall.

Metoden att påföra banan kylande och smörj ande medel har sin begränsning genom att detta medel väter ner banan vilket ökar risken för banbrott. Eftersom tillförseln av denna vätska till viss mån överlappar tillförseln av bestrykningsmedel uppstår även tork- problem av bestrykningsskiktet under den överlappande perioden. Detta medför problem med avsättningar på torkcylindrar samt klistringar i den upprullade banan.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem genom en metod enligt patentkrav 1, som kännetecknad av att ett bestryknings- organ anordnas med åtminstone en första bestrykningsyta och en andra bestrykningsyta och på så vis att man vid nämnda löpande bana kan växla mellan den ena och den andra ytan vid samtidig anliggning av åtminstone en av närrmda ytor i aktivt läge.

Tack vare en metod enligt uppfinningen vinner man många fördelar genom att tillhanda- hålla ett bestrykningsorgan som omställbart mellan olika aktiva anliggningsytor under pågående bestrykningsprocess. Som exempel erbjuder uppfinningen möjligheten att starta en bestrykningsprocess med en hård aktiv yta som klarar torr friktionen, som förkommer innan bestrykningsmedel påförts, men som ändå ger en acceptabel dosering/beläggning när väl bestrykningsmedel påförs. När sedan med säkerhet kan fastställas att bestrykningsmedlet täcker den löpande banan kan så växling ske till en mjuk aktiv yta, med bättre doserings/beläggriingsegenskaper än den värmetåli ga, hårda ytan, varigenom en synnerligen effektiv process erhålles som minimerar spill och störningsorsaker utan behov för kompromisser avseende kvalitetslaav eller produktionshastighet. Anordningen är företrädesvis så anordnad att en acceptabel bestrykningsmängd upprätthålles under hela växlingsfasen. 10 15 20 25 30 35 529 662 En grundläggande fördel med en föredragen utföringsfonn enligt uppfinningen är således att växling mellan bestrykningsorganets aktiva anliggningsyta mot den löpande banan kan ske under pågående bestrykningsprocess utan att banan under växlingsfasen tíllföres oacceptabla bestrykningsmängder. Ovan nämnda egenskap uppnås företrädes- vis genom att närrmda aktiva anliggningsytor överlappar varandra under växlingsfasen d.v.s. att den ena aktiva ytan är verksam under tiden för övergången till den andra aktiva ytan.

Växling mellan olika aktiva anliggningsytor kan även vara en fördel i många andra olika sammanhang än det som beskrivits ovan, t.ex. vid kvalitetsbyten.

I den föredragna utföringsfonnen av uppfinningen har doseringsorganet två aktiva anliggningsytor men för speciella ändamål kan även, inom uppfinningens ram, flera aktiva ytor förekomma.

Inom uppfinningens ram kan dessa anordningen förekomma i flera utföranden. T.ex. kan växling mellan de aktiva ytorna ske genom att de aktiva ytorna på bestryknings- organet vrids, vinkelfórändras eller genom trycksamverkan mellan två separata blad.

FIGURBESKRIVNING I det följ ande kommer uppfinningen närmare att beskrivas med hjälp av figurerna, där: Fig. 1 visar ett föredraget bestrykningsorgan enligt uppfinningen, med ett vridbart doseringsorgan, i anliggning mot en löpande bana innan bestrykningsmedlet tillförts, Fig. 2 visar doseringsorganet i Fig. 1 i ett första bestrykningsläge, med den ena anliggningsytan aktiv, Fig3 visar samma doseringsorgan som ovan i ett andra bestrykriingsläge, med den andra anliggningsytan aktiv, Fig. 4-6 visar en alternativ utföringsforrn av uppfinningen där växling mellan två aktiva blad sker genom vridning av bladhållaren, Fig. 7 och 8 visar ytterligare en utföringsform av uppfinningen där växling av anliggningsytor sker genom trycksamverkan mellan två olika blad, Fig. 9 och 10 visar ytterligare en utföringsforrn av uppfinningen, med likartade grundprinciper som enligt Fig. 1-Fig. 3, och Fig. 11 och 12 visar ytterligare en modifikation enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 = 529 662 DETALJBESKRIVNING I Fig. 1 visas en schematisk vy i ett vertikalt tvärsnitt av ett bestrykningsorgan 1 enligt uppfinningen. Figuren visar doseringsorganet 1 i anliggning mot den löpande banan 8 som drivs fram av en vals 9 som har en gummibeklädnad 10. Iden sekvens av operationen som visas i figuren har bestrykningsmedlet ärmu inte tillsatts varför bestrykningsorganet är utsatt för torr friktion och därmed hög värme. Doseringsorganet 1 har en basdel 2, omfattande ett långsträckt fjädrande element 2 inspänt mellan två klämbackar 3. I den fjädrande änden av det fjädrande elementet 2 firms fixerat en lagerbädd 5 inuti vilken ett doseringselement 4 är vridbart lagrat, medelst ett förflyttningselement 40 (t.ex. tandat hjul i kontakt med tandad bana vid doserings- elementet 4) vilket här enbart åskådliggörs schematiskt. Doseringselementet 4 är anordnat med tvâ bestrykningsytor 6, 7. Den ena bestrykningsytan 6 är i form av en cylindrisk yta 60 anordnad perifert vid doseringselementet 4 och den andra bestrykningsytan 7 är anordnad vid en längsgående, triangulärt utskjutande kropp 70 som anordnats ovanpå den cylindriska ytan 60. Den ena ytan 6 är utformad i ett hårt nötningsbeständi gt material, som kan motstå värmeutveckling i samband med torrfriktion, medan den andra aktiva ytan 7 är utformad i ett mjukt material, t.ex. polyuretan, ämnad att vara aktiv då man kan säkerställa att torrfriktion ej förekommer.

Genom att doseringselementet 4 är roterbart lagrat i lagerbädden 5 kan man på flexibelt vis, snabbt och enkelt, välja vilken av de aktiva ytorna 6, 7 som skall vara i anliggning mot den löpande banan 8. På ett i sig känt vis appliceras en kraft F via/mot det fjädrande elementet 2, så att önskat tryck åstadkommes mellan doseringselementet 4 och den löpande banan 8.

I Fig. 2 visas den sekvens av bestrykningsoperationen där bestrykningsmedel ll tillförts och där bestrykningsorganet 1 arbetar med den värmetåliga anliggningsytan 7 i aktivt läge. Denna aktiva yta 7 doserar ut önskad påläggsmängd 12 till den löpande banan 8. Överskottet 13 leds tillbaka för re-cirkulation (på i sig känt vis).

I Fig. 3 visas en situation där bestrykningsorganet 1 genom vridning (medurs) av doseringselementet 4 (medelst förflyttningsmedlet 40) har omställts till anliggning mot banan 8 med sin kvalitetsförbättrande men värmekänsliga yta 7 som nu kyls av bestrykningsmedlet 11. Ytterligare temperaturreglering av doseringselementet 4 kan vid behov ske genom att anordna genomströmning av tempererad vätska genom den inre stödkroppen 14 idoseringselementet 4. 10 15 20 25 30 35 529 66% Fig. 4 visar en alternativ utföringsforrn av uppfinningen där bladet 2 är försett med närrmda två anliggningsytor 6, 7 på ett altemativt vis. Växling mellan bladets två aktiva ytor 6, 7 sker genom att vinkeln ot mellan det fjädrande elementet 2 och banan 8 kan ändras, så att vid en liten vinkel a erhålles anliggning av den hårda ytan 6 och vid en större vinkel u erhålles anliggning av den mjuka ytan 7. Denna ändring av vinkeln a åstadkommes företrädesvis genom vridning av bladhållaren kring ett vridcentrum 16 i en position som sammanfaller med bladets yttersta aktiva yta 7A, vid kontakt med den löpande banan 8. I likhet med ovan nämnda utförande är bladet 2 inspänt i bladhållaren mellan klämbackar 3. Såsom schematiskt åskådliggörs i F ig. 4 är klämbackarna 3 anordnade så att ett törflyttningsmedel 22 (t.ex. hydrauliskt eller pneumatiskt ställdon) kan törflytta backarna längs en given kurva, i syfte att erhålla önskad vinkel a. Vid det yttersta partiet av bladet 2 och på dess ena sida (som vätter mot banan 8), finns applicerat en väsentligen triangulärt formad, kropp 71 , som uppvisar nämnda mjuka aktiva yta 7. Den hårda aktiva ytan 6 är anordnad vid en separat detalj 61, som är krökt i vertikalplanet och fixerad vid bladet 2 med sin nedersta del nedanför den triangulära kroppen 71 och som med sin övre del sträcker sig uppöver och något förbi (eller åtminstone i nivå med) förlängningen av (dvs. planet) för den aktiva mjuka ytan 7.

Härigenom skapas en yttre kant 6A som utskjuter något utanför planet för den aktiva mjuka ytan 7. Figuren visar en position där spetsen 7A på den mjuka ytan 7 är aktiv och ligger i kontakt med den löpande banan 8, vilket alltså sker då bestrykningsmedel (ej visat) med säkerhet finns på banan 8.

Fig. 5 visar situationen efter att bladhållaren vinkeltörändrats, t.ex. genom vridning av bladhållaren kring vridpunkten 16, så att vinkeln a minskar, varigenom bladets hårda yta 6 istället är aktiv, vilket t.ex. görs vid uppstart respektive stopp.

F ig. 6 visar ett alternativt intästrringssätt av den hårda ytan 6 varvid nämnda yta 6 är anordnad vid en plattformig långsträckt hård del 62 som enbart är sammanfogad med den mjukare kroppen 71, vid ett nedre parti 7B därav. Den övre delen av den mjuka kroppen 71, ovanför bladet 62, är triangulärt formad genom att vara avsmalnande mot fjäderbladets 2 ände. Någon infästning av bladet 62 mot sj älva fiäderbladet 2 behövs således inte enligt detta utförande. Principerna för hur detta utförande fungerar är exakt desamma som med avseende på Fig. 4 och 5, dvs. genom val av vinkel ot åstadkommes antingen att den hårda ytan 6 eller den mjuka ytan 7 år aktivt anliggande mot banan 8.

Fig. 7 visar en uttöringsforrn där växling mellan anliggningsytor 6, 7 sker genom trycksamverkan mellan två separata blad 21, 63. Det yttersta bladet 21 sitter vippbart 10 15 20 25 30 35 529 662 fastspänt mellan en fast klämback 3A och en rörliga klärnback 3B. Vippbarheten åstadkommes exempelvis genom att bladet kläms mellan en hård rundstav (24) och en mjuk rundprofil 25. Det yttersta bladet 21 som vid sin ände uppbär en mjuk kropp 73 med den mjuka anliggningsytan 7 anpressas med en viss kraft mot den löpande banan 8 och mottrycksvalsen 10 med hjälp av en presslist 30 (som är i sig känd och därför inte illustreras i detalj) varigenom önskad kraft F kan ansättas mot banan 8 via den mjuka ytan 7. Det yttersta bladet 21 kan förflyttas utåt från banan 8 med hjälp av att expandera en tryckslang 31 som finns anordnad mellan bladet 21 och den fasta klämbacken 3A vid en position ovanför bladets vipp-punkt 24, 25.

Det innersta bladet 63 som vid sin ände är anordnad med den hårda ytan 6 är enbart fixerat vid den fasta klämbacken 3A.

I urtag i den fasta klämbacken 3A är tryckslangar 31, 32, 33 placerade. Två av dessa 31, 32 har till uppgift att påverka rörelse hos respektive blad 21,63. Den tredje tryckslangen 33 har till uppgift att kvarhålla det innersta bladet 63. Den andra slangen 32 verkar uttill på det inre bladet 63 och har till uppgift att åstadkomma anpressning av bladets 63 hårda yta 6 (vid spetsen av bladet 63) mot den löpande banan 8. Fig. 7 visar en situation där det yttersta bladets 21 yta 7 är aktiv. Härvid gäller att samtliga tryckslangar 3 l, 32 är i sitt icke expanderande läge, dvs. inaktiva, varigenom åstadkommes att det yttersta bladet 21 genom anpressningskraften från presslisten 30 trycks med sin mjuka yta 7 mot banan 8. Det inre bladet 63 befinner sig därvid i ett icke aktivt läge och har med hjälp av sin inre bladfjädring fjädrat bort från banan 8, så att det bildas ett avstånd mellan dess anliggningsyta 6 och banan 8. Bladet 63 vilar då med sin övre del vid ett undre parti 7C av den mjuka kroppen 73. Denna funktionalitet kan åstadkommas tack vare att det inre bladet 63 är anordnat så att dess spets 6A är positionerad på en nivå som är lägre än spetsen 7A för den mjuka kroppen 73. Med andra ord utsträcker sig det yttre bladet 21 längre upp mot banperiferin 8 än det inre bladet 63, så att det yttre bladets spets 7A befinner sig på en position bortom det inre bladets spets 6A sett i banans rörelseriktning.

Fig. 8 visar en situation enligt ovan nämnda princip där växling skett så att det inre bladets 63 spets 6 är aktiv. Detta åstadkommes genom att den första tryckslangen 31, och den andra tryckslangen 32 aktiveras så att de expanderar. Därvid kommer den andra tryckslangen 31 att påverka det yttersta bladet 21 att flexa ut från banan 8 och den inre tryckslangen 32 att påverka det inre bladet 63 att flexa in mot banan 8. 10 15 20 25 30 35 529 662 I den ovan exemplifierade utföringsformer beskrivs ett användningsområde där två olika material används i doseringselementets 4 aktiva ytor 6,7 för att uppnå en kvalitets- höj ande effekt genom att i fortfarighetstillstånd kunna använda en aktiv yta 7 som inte tål den värme, genom torrfriktion, som uppstår vid start och stoppförloppen av bestrykningsoperationen. Det inses dock att uppfinningen även finner tillämpning inom andra områden/i andra situationer, varav ett beskrivs nedan.

I Fig. 9 och 10 visas en alternativ utföringsform av uppfinningen, där basprincipen är väsentligen densamma som redan beskrivits i samband med Fig. 1-3. Således visas ett fjädrande blad 2 som vid sin ände uppbär en hållare för ett doseringselement 4 på samma slags vis som beskrivits i samband med Fig. l-3, varför enbart förekommande skillnader i det följ ande kommer att beskrivas.

Vid den perifera ytan 60 hos doseringselementet 4 finns anordnat två stycken kroppar 64, 64' med väsentligen triangulär tvärsnittsforrn . Dessa båda kroppar 64, 64' är gjorda i exakt samma material, t.ex. lämplig keram, och uppvisar således anliggningsytor 6, 6” samma egenskaper. Syftet med denna slags doseringsanordning 4 är att kunna ha en reservyta 6” i beredskap då den första ytan 6 nötts ut, eller skadats. Såsom framgår av Fig. 9 börjar man med att ha den ena ytan 6 i kontakt med banan 8, varvid den andra ytan 6' är inaktiv. När den första ytan 6 har slitits ut, eller skadats, initieras förflyttningsorganet 40, så att en medurs vridning åstadkommes av doseringselementet 4, varvid den andra ytan 6' till slut kommer i aktiv position i stället för den utslitna ytan 6, i enlighet med fig. 10. Konfigurationen och placeringen av kropparna 64, 64” vid den perifera cylindriska ytan 60 är i detta fall anordnad på så vis att den andra ytan 6” kan komma i kontakt med banan 8 utan att den mellanliggande ytan 60' behöver ta aktiv del i doseringsarbetet. Detta fungerar så att innan den första ytan 6 (snarare dess spets) lämnar banan 8 har redan den bakre ytan 6' kommit i kontakt med banan och utan att den mellanliggande ytan 60” utövar något egentligt tryck (doseringsarbete) mot banan 8.

I Fig. l 1 och 12 visas ytterligare en modifikation enligt uppfinningen, som kan sägas vara en slags kombination av de utföranden som visades i Fig. 1 - 3 och Fig. 4 - 6.

Infästningsdelen 2, 3 av bestrykningsorganet l är i enlighet med principerna som visas i Fig. 4 - 6, varvid alltså ett förflyttningsmedel 22 kan vinkelförändra bladet 2 i förhållande till banan 8. Varje enskilt doseringselement 4, 4” är dock i allt väsentligt uppbyggd enligt principerna såsom redan beskrivits i anslutning till Fig. l - 3, dvs. en cylindrisk kropp som kan vridas med hjälp av ett förflyttningsmedel 40 anordnad i en 10 15 20 25 30 35 529 662 hållardel vid änden av bladet 2. Dessa detaljer kommer därför inte att beskrivas mer i detalj.

Det väsentliga med modifikationen som visas i Fig. 1 l - 12 är att två doseringselement 4, 4” är anordnade vid ett och samma blad 2. Varje doseringselement 4, 4” kan alltså oberoende av varandra fórflyttas med hjälp av ett eget förflyttningsmedel 40, 40”.

Genom att nyttja förflyttningsmedlet 22 och därmed ändra vinkeln i förhållande till banan 8 kan man alltså välja om det övre 4' eller det undre 4 doseringselementet skall vara i kontakt med banan och genom att använda det ytterligare iörflyttningsmedlet 40, 40' kan man välja om den vid en kropp utskjutande ytan 6, 6” ska ligga i kontakt med banan eller om det istället skall var den perifera cylindriska ytan 60, 60” av respektive doseringselement. Med hjälp av demia modifikation erhålles ytterligare flexibilitet i det att de olika ingående törflyttningsmedlen 22, 40, 40' kan användas för att positionera de aktiva ytorna på ett mycket varierat vis i förhållande till den löpande banan 8. Självfallet kan även denna variant nyttjas med ett flertal utskjutande ytor vid doseringselementet 4, 4' (vid ett av dem eller vid båda av dem).

Inom uppñnningens ram ligger självfallet även andra användningsområden. Även vid tillämpning av den utföringsform av uppfinningen som illustreras av fig. 7-8 möjliggörs byte av det yttersta doseringsbladets aktiva yta 7 utan avbrott av bestrykningsprocessen, varigenom kostsamma produktionsbortfall minskas. Byte av doseringsblad föranleds av normal förslitning eller av att främmande hårda partiklar passerar och skadar bladets aktiva yta.

Vid tillämpningen av det utföringsalternativ som illustreras av fig.l-3 uppnås också fördelen att vridningen av doseringselementet även kan användas som ett sätt att reglera den utdoserade bestrykningsmängden. Genom att vrida doseringselement så att den kilformade ingångsvinkeln ß mellan den löpande banan 8 och doseringsorganet yta 7 minskas, kommer den utdoserade mängden att öka. Ökning av nämnda vinkel ß minskar den utdoserade mängden.

Uppfinningen begränsas inte av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inom ramarna för patentkraven. 10 15 20 ~ 529 662 Inom uppfinningens ram ligger t.ex. användning av alla sorters material i de aktiva anliggningsytorna, dvs. uppfinningen begränsas inte till mjukt material i en av de aktiva anliggningsytorna 6,7.

Det inses att till exempel att de aktiva ytorna inte nödvändigtvis måste anordnas att vara fórflyttningsbara, utan att det med hjälp av till exempel en skopressmekanism är möjligt att ha banan 8 förflyttningsbar så att båda, eller åtminstone den ena av de aktiva ytoma 6,7 kan vara stationärt anordnad och därigenom uppnå samma slags funktionalitet, som vid fdrflyttning av de aktiva ytoma enligt med vad som beskrivits ovan. Vidare inses att metoden och en anordning enligt uppfinningen inte är begränsad till nyttjande för att växla från olikartade driftsförhållanden (start, stopp/stopp till kontinuerlig drift, i enlighet med ovan) utan även kan nyttjas i syfte att t.ex. kunna upprätthålla kontinuerligdrift under längre tid än vad som enligt konventionell teknik är möjligt, t.ex. genom att anordna en cirkulär doseringskropp 4 enligt Fig. 1-3, med ett flertal likartade ytor, t.ex. flera mjuka aktiva ytor 7, som medelst en vridningsrörelse kan förflytta en utsliten aktiv yta 7 ur från aktivläge och i stället föra in en ny oanvänd aktiv yta 7, t.ex. i kombination med ett arrangemang enligt Fig. 6-7 där den hårda ytan 6 är separat anordnad vid en annan kropp. Vidare inses att många andra slags kombinationer låter sig nyttjas inom ramen för uppfinningen, t.ex. att vid sarmna bana 8 anordna två bestrykningsorgan 1 enligt Fig. 1 - 3.

Claims (14)

1. 0 15 20 25 30 35 '529 662 10 PATENTKRAV 1.

2. Metod vid bestrykning, innefattande en löpande bana (8)anordnad att påfóras ett bestrykningsmedel (11), ett vid nämnda bana (8)anordnat bestrykningsorgan (1), en vid bestrykningsorganet (1) anordnad bestrykningsyta (6,7) anordnad att i kontakt med nämnda bana (8) dosera nämnda bestrykningsmedel (11), kännetecknad av attnärnnda bestrykningsorgan (1) anordnas med åtminstone en första bestrykningsyta (6) och en andra bestrykningsyta (7) och på så vis att man vid nämnda löpande bana (8) kan växla mellan den ena (6)och den andra (7) ytan vid samtidig anliggning av åtminstone en av nämnda ytor (6,7) i aktivt läge.

3. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda bestrykningsytor (6,7) är anordnade att ha olika egenskaper, varvid företrädesvis den ena ytan (6) har bättre värmetålighet. .

4. Metod enligt patentkrav l eller 2, kännetecknad av att den ena ytan (6) anordnas att vara aktiv vid ett första driftsförhållande medan den andra ytan (7) anordnas att vara aktiv vid ett andra driftstörhållande.

5. Metod enligt patentkrav 3, kännetecknad av att nämnda första driftfórhållande är uppstart och/eller stopp samt att nämnda andra drifisfórhållande är vid kontinuerlig drift.

6. Metod enligt patentkrav 4, kännetecknad av att den för kontinuerlig drift anordnande aktiva ytan (7) är positionerad nedströms positionen för nämnda andra yta (6) sett i rörelseriktningen av banan (8).

7. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda växling åstadkommes med hjälp av en vridrörelse.

8. Metod enligt patentkrav 6, kännetecknad av att en begränsad del (4) av nämnda bestrykningsorgan (1) vrids för att åstadkomma närrmda växling Bestrykningsanordning, omfattande ett bestrykningsorgan (1) med en basenhet (2; 21, 63) anordnad att kunna fixeras i anslutning till en löpande bana (8), och en vid bestrykningsorganet (1) anordnad bestrykningsyta (6, 7) änmad för bestrykning/ dosering av nämnda bana (8), kännetecknad av att åtminstone en 10 15 20 25 529 662 ll första bestrykningsyta (6) och en andra bestrykningsyta (7) är anordnade vid nämnda bestrykningsorgan (1), anordnade att möjliggöra val av vilken av nämnda forsta bestrykningsyta (6) respektive andra bestrykningsyta (7) som skall vara i anliggning mot den löpande banan,

9. Anordning enligt patentkrav 8, kännetecknad av att vid bestrykningsorganet (1) finns iörflyttningsmedel (40; 22; 32, 33) anordnat att åstadkomma förflytming av åtminstone en av nämnda bestrykningsytor (6, 7) i syfte att växla aktiv yta.

10. Anordning enligt patentkrav 9, kännetecknad av att nämnda iörflyttningsmedel (22; 40) är anordnat att åstadkomma en vridningsrörelse.

11. Anordning enligt patentkrav 10, kännetecknad av att nämnda bestrykningsytor (6, 7) är anordnade vid en kropp (4) med åtminstone delvis cylinderformad periferi (60).

12. Anordnad enligt patentkrav 10, kännetecknad av att närrmda forflyttningsmedel (22) är anordnat att åstadkomma en vridrörelse av hela basenheten (2;21,63).

13. Anordning enligt något av patentkraven 9-12, kännetecknad av att nämnda aktiva ytor (6,7) har åtminstone en olikartad egenskap.

14. Anordning enligt patentkrav13, kännetecknar! av att en av nämnda bestxykningsytor (7) innehåller material som är mer temperatur känsligt än nämnda andra bestiykningsyta (6).