SE525982C2 - Förpackningsbehållare och metod att framställa en förpackningsbehållare - Google Patents

Description

25 30 35 (Il l LT! l ID förpackningen. Det är t.ex. vanligt att en hals på en förpackningsbehållare har en väldefinierad form för att pä avsett sätt kunna ta emot en skruvkapsyl eller någon annan slags öppningsanordning och tillsammans med kapsylen bilda en tät hop- fogning. Företrädesvis åstadkoms detta med användning av någon slags plast- material för halsen. Vidare är det också vanligt att det finns krav på att förpack- ningsbehàllaren har vissa barriäregenskaper, såsom ljus-, smak- eller syrgas- barriär. Ett plastmaterial med dessa egenskaper är dyrare än ett plastmaterial utan dessa egenskaper. I sådant fall är det fördelaktigt att använda ett fiber- baserat förpackningslaminat med barriäregenskaper. Detta förpackningslaminat är ett typiskt exempel på en del av behållaren som är gjord av en materialkom- bination, varvid laminatet typiskt innefattar ett pappers- eller fiberbaserat skikt och ett eller flera plastskikt. l många tall innefattar laminatet även ett skikt av aluminium.

Det finns ett antal olika skäl att använda sådana förpackningar av multimaterial, där olika delar av förpackningarna är utformade av olika material eller materialkombinationer. Det kan t.ex. underlätta process, tillverkning och transport av olika material. Vidare är helhetsintrycket av förpackningsbehàllaren oftast mera attraktivt om ett förpackningslaminat som bildar förpackningen, är direkt försett med det önskade trycket, jämfört med om en plastbehållare förses med en separat etikett. Vidare kan flberbaserade förpackningslaminat trans- porteras som rullar, eller i lådor som platt vikta ämnen, vilket skall jämföras med plastbehållare som transporteras i färdigt tillstànd eller som förformar, vilket kräver avsevärt större transporterad volym i förhållande till fyllvolymen i de färdiga behållarna.

I vissa fall finns det dock några nackdelar med behållare som är tillverkade av separata material. Då behållaren har använts och returneras för kvittblivning eller någon annan slags avfallshantering, så kan denna efterföljande hantering kräva att delarna som är utformade av olika material eller materialkomblnationer, separeras från varandra. Det är t.ex. vanligt att avfallet sorteras i fraktionerna plast, papper, metall och glas, dvs. att en glasburk och dess metallock skall skiljas från varandra i samband med avfallshanteringen. Då denna burk och locket utgör separata delar, är det enkelt och uppenbart att delarna som är gjorda av olika material skall sorteras i olika fraktioner. Då förpackningsbehållarkroppen i sig själv är gjord av olika material, blir det svårare. Om separationen av de olika materialen inte kan göras pà ett tillfredsställande sätt, så kan inte återanvänd- ningen eller återvinningen genomföras och avfallet måste brännas eller de- poneras. I många fall bränns avfallet oavsett, men även i ett sådant fall kan det vara önskvärt med en föregående separation, eftersom förbränningen av avfallet 10 15 20' 25 30 35 kan kontrolleras genom selektiv tillsättning av olika mängder av de olika material- fraktionerna över tiden.

På senare tid har miljökrav från konsumenter och myndigheter satt större krav på företag som tillverkar förpackningsbehällare, att göra en förpacknings- behållare med ovan nämnda fördelar, vilken ändock kan avfallshanteras i enlighet med avfallshanteringssystem.

KORT REDOGÖRELSE ÖVER UPPFlNNlNGEN Det är således ett syfte med uppfinningen att erbjuda en förpacknings- behållare som på ett enkelt sätt kan sorteras i olika fraktioner i samband med slutlig kvittblivning, återanvändning eller återvinning. l dagens återvinningssystem läggs en avsevärd andel av ansvaret på konsumenten och det är därför ett annat syfte med uppfinningen att erbjuda en behållare som kan delas av konsumenten redan då konsumenten slänger den tömda behållaren.

Det är också ett syfte med uppfinningen att i största möjliga mån bibehålla ovan nämnda fördelar med en behållare som är tillverkad av olika material.

Ovan nämnda syften har, i enlighet med uppfinningen, uppnåtts medelst en förpackningsbehållare enligt definitionen i inledningen, vilken har givits de kännetecknande särdragen att den första delen dessutom är försedd med en rivlinje som sträcker sig huvudsakligen från hällöppningen och mot gränssnittet mellan den första delen och den andra delen och huvudsakligen längs hela utstráckningen av sagda gränssnitt.

Genom att förse behållaren med denna rivlinje, blir det enkelt att separera de två delarna från varandra. Eftersom rivlinjen börjar vid hällöppningen, kommer den att börja vid en punkt där en spricka endast kan börja i en riktning (mot gränssnittet), vilket ger distinkt feedback till konsumenten som river isär behål- laren. Vidare, genom att starta i en punkt vid en öppen ände, kommer kraften som behövs (då energin endast riktas i en sprickutbredningsriktning) inte att vara alltför hög för att det skall uppstå några tvivel hos konsumenten om ifall rivningen har påbörjats korrekt eller inte. l de flesta fall kommer vidare hällöppningen att vara belägen i toppen av förpackningen och gränssnittet kommer att vara beläget något längre ned och sträcka sig mer eller mindre horisontellt runt behållaren, vilket i båda fall kommer att leda till en situation i vilken rivriktningen är tvär- gående mot belastningar från förpackningar under transport, dvs. i de flesta fall kommer särdraget som tas i anspråk att ge en konstruktion som är enkel att riva men som ändå är stark när det gäller tålighet mot distributionsskador. 10 15 20 25 30 35 Föredragna utföringsformer av förpackningsbehàllaren definieras i de beroende patentkraven.

Enligt en föredragen utföringsform är den första delen av behållaren generellt utformad av ett plastmaterial. Genom att använda ett plastmaterial (ett homogent material eller ett antal skikt), är det möjligt att bilda en transparant del och/eller en del som har en hals med gängor och/eller en del med förhållandevis komplex form. - Enligt en föredragen utföringsform är den andra delen av behållaren generellt utformad av ett fiberbaserat förpackningslaminat. Det är lämpligt att använda ett fiberbaserat laminat då man skall göra en behållarkropp som är försedd med tryckt design. Vidare kan laminatet enkelt törslutas och vikas, till bildande av en tät botten.

Företrädesvis definieras rivlinjen av en försvagningslinje som sträcker sig huvudsakligen från hällöppningen och mot gränssnittet mellan den första delen och den andra delen, och huvudsakligen längs hela utsträckningen av sagda gränssnitt. Detta är ett sätt att förse behållaren med en rivlinje, vilket sätt är distinkt och enkelt att åstadkomma. En mindre materialtjocklek är ett enkelt men ändå funktionellt sätt att åstadkomma rivlinjen. g Enligt en föredragen utföringsform är den första delen av behållaren generellt utformad genom formsprutning av ett plastmaterial i en form. På detta sätt kan den första delen, i en enda formningsstation, förses med en försvag- ningslinje, ges en komplex form och även förses med ett membran som täcker hällöppningen.

Företrädesvis utformas en förbindelse i gränssnittet mellan den första delen och den andra delen, genom sammansmältning av ett plastskikt l den andra delen och det formsprutade plastmaterialet. Genom att använda värmen från formsprutningsprocessen kommer det värmda, mer eller mindre flytande plastmaterialet att smälta samman med ett plastskikt hos den andra delen. På detta sätt gör man enkelt en tät försegling mellan den första och den andra delen.

Försvagningslinjen är företrädesvis en del med mindre väggtjocklek än de omgivande delarna, varvid den mindre väggtjockleken bildas genom ett spår pà utsidan av den första delen. Denna utformning är lämplig att använda t.ex. då den första delen görs av ett plastmaterial som strängsprutnlngsformblåses. Eftersom formen av föremålet som formblàses bestäms av formen pà utsidesverktyget mot vilket det strängsprutade plastmaterialet blàses, så utformas företrädesvis en distinkt form pà utsidan av plastföremàlet.

Enligt en föredragen utföringsform är försvagningslinjen en del med mindre väggtjocklek än omgivande delar, varvid den mindre väggtjockleken 10 15 20 25 30 35 (fl l (I: Ut xf) u J utformas som ett spår på insidan av den första delen, längs den del av försvag- ningslinjen som sträcker sig från hällöppningen till gränssnittet, och utmed gräns- snittet som ett spår på utsidan av den första delen. Denna konstruktion är före- dragen att använda då den första delen formsprutas med användning av ett enda inre verktyg och ett delningsbart yttre verktyg. Då det inre verktyget måste gå att avlägsna, måste diametern av det inre verktyget minska hela vägen och därför är det svårt att längs gränssnittet utforma ett spår på insidan som motsvarar en utåtriktad utbuktning på det inre verktyget. Gränssnittet kan dock förses med ett inåt riktat spår på utsidan, utan att negativt påverka utseendet eller funktionali- teten hos behållaren, eftersom där ändå är en övergång mellan de två delarna. I de flesta fall är hällöppningen anordnad i toppen av en behållare, varvid försvag- ningslinjen som sträcker sig från hällöppningen till gränssnittet, kommer att sträcka sig i samma riktning som släppriktningen för det inre verktyget. Detta gör det möjligt att bilda det inre spåret med användning av en utåtriktad utbuktning på det inre verktyget. l många fall är denna del av försvagningslinjen företrädesvis utformad på insidan av behållaren, eftersom den annars kan ha en negativ inverkan på behållarens utseende, då det i många fall inte finns någon anledning till att ha en övergång i denna position av behållaren.

Enligt en föredragen utföringsform är hällöppningen utformad så att en dragflik är utbildad på endera sidan av den punkt där rivlinjen skär hällöpp- ningens kant. Genom att utforma öppningen med en del som sträcker sig inåt över öppningen, bildas en dragflik på ett enkelt sätt. Dragfliken utformas som en distinkt ändring i öppningskantens bågform, i närheten av skärningen mellan rivlinjen och öppningskanten. Öppningen kan naturligtvis också förses med en sådan dragflik på ena eller båda sidorna i förhållande till skärningen. Genom att utforma öppningen med en sådan dragflik, kommer konsumenten å ena sidan att informeras om hur delningen skall åstadkommas, och å andra sidan automatiskt lägga på en skjuvkraft direkt vid startpunkten av rivlinjen.

Ovan nämnda syften har enligt uppfinningen också åstadkommits genom en metod som innefattar stegen att: a) tillhandahålla en hylsa av ett andra material eller materialkombination, b) formspruta en första del som utformas av ett första material eller materialkombination, på hylsan, varvid den första delen utformas med en försvagningslinje som sträcker sig huvudsakligen från hällöppningen och mot gränssnittet mellan den första delen och den andra delen och huvudsakligen längs hela utsträckningen av sagda gränssnitt. På detta sätt kan det enkelt framställas en behållare av ett fiberbaserat laminat och en topp av plast. Vidare, 10 15 20 25 30 35 (ri l (_57 x-O f. eftersom toppdelen är försedd med en rivlinje, kan konsumenten, vid den slutliga kvittblivningen, på ett enkelt sätt dela behållaren i olika fraktioner.

Föredragna utföringsformer av metoden definieras i de beroende patent- kraven.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Uppfinningen kommer att beskrivas i större detalj med hänvisning till de bilagda, schematiska figurerna, vilka visar ett exempel på en för nuvarande föredragen utföringsform av uppfinningen.

Fig. 1 visar en behållare där locket har avlägsnats och hällöppningen exponerats. . V Fig. 2 visar en behållare där avlägsnandet av toppdelarna har påbörjats.

Fig. 3 visar ett exempel på en behållare som kan förses med det uppfin- ningsenliga delningssärdraget. Behållaren som visas i Fig. 3 har fortfarande locket på plats, vilket tillsluter hällöppningen.

DETALJERAD sEsKmvNme Av EN FöREnnAGEN uTFömNGsFoRM Fig. 3 visar en behållare 1 med en hylsa 2 av ett fiberbaserat förpack- ningslaminat och en topp 3 av plastmaterial. Behållaren 1 framställs med användning av metoden som beskrivs i den inledande delen av beskrivningen, varvid en hylsa 2 placeras på en dorn och en topp 3 formsprutas direkt på hylsan 2. Toppen 3 förses med ett lock 4 som är anpassat att avlägsnas (delvis eller helt), genom att riva av detsamma längs en försvagningslinje. En dylik försvag- ningslinje beskrivs i detalj i WO 02/070365 A1 och kommer inte att beskrivas i detalj i föreliggande beskrivning. Det hänvisas till WO 02/070365 A1 för en djupare förståelse av denna kommersiellt tillgängliga behållare.

Fig. 1 visar utseendet av den uppfinningsenliga behållaren 11, då locket har avlägsnats från en behållare 11. Öppningen 14 förses med en del med minskad radie, varigenom bildas en dragflik 15. Denna dragflik 15 ansluter till den omgivande delen av öppningens kant 14, med en vinkel av nästan 90°.

Toppen 13 är vidare försedd med en försvagningslinje 16 som har en första del 16a som sträcker sig från öppningen 14 mot gränssnittet mellan toppen 13 och hylsan 12, och en andra del 16b som sträcker sig längs gränssnittet. l den visade konstruktionen är toppen 13 försedd med en fläns som sträcker sig runt öppningen 14, varvid en tredje del 16c av försvagningslinjen sträcker sig tvärs denna fläns. Försvagningslinjen 16 utformas som en tunn linje med mindre väggtjocklek än omgivande delar. I det visade fallet har försvagningslinjen 16 en väggtjocklek av omkring 0,3 mm och de omgivande delarna har en väggtjocklek 10 15 20 25 30 35 av omkring 0,6 mm. För att göra det enkelt att riva den första delen 13 längs försvagningslinjerna 16, har försvagningslinjerna 16 ett tvärsnitt som är utformat med åtminstone ett relativt skarpt hörn som fungerar som anvisning för rivningens utbredning. Med hänsyn endast till förpackningens prestanda skulle t.ex. ett V- format spår ge en enkel rivning. Dock, med hänsyn även till formningsverktygens livslängd, kommer ett rektangulärt tvärsnitt med skarpa hörn vid bottnen av spåret, att ge en enkel rivning samt tillfredsställande livslängd hos formnings- verktygen. Den första 16a och tredje 16c delen av försvagningslinjen 16, utformas genom att förse toppen 13 med ett spår på insidan av behållaren 11.

Den andra delen 16b av försvagningslinjen 16, utformas genom att förse toppen 13 med ett spår på utsidan av behållaren 11. Denna utformning är anpassad för tillverkning av en behållare 11 genom formsprutning av toppen 13.

Då konsumenten har tömt behållaren 11, greppar han/hon behållar- kroppen 12 med vänster hand och dragfliken 15 med tummen på utsidan och pekfingret pä insidan av dragfliken 15. Den högra handen dras sedan uppåt och vrids lätt moturs, vilket ger en avsevärd skjuvpåkänning på toppen 13, längs den första delen 16a av rivlinjen 16. Då dragfliken 15 ansluter med en vinkel till öppningens kant 14, kommer övergången mellan dragfliken 15 och resten av öppningens kant 14 att fungera som en anvisning som initierar sprickans utbred- ning.

Delen av toppen 13 med dragfliken 15, dras utåt tills sprickan har fortsatt till gränssnittet mellan toppen 13 och hylsan 12. Därefter kommer delen med dragfliken 15 att rivas runt behållaren 11 då sprickan fortsätter längs försvag- ningslinjen 16b som sträcker sig utmed gränssnittet. l syfte att visa de olika delarna av behållaren visas, i Fig. 2, dragfliken 15 i det tillstånd att den har pressats inåt.

Vid den punkt där sprickan vrider från den första riktningen 16a till den andra riktningen 16b, ändras lokaliseringen från insidan till utsidan. Konsumenten kommer således att känna av en lätt ökning i erfordrad dragkraft, men då hela sidan av behållartoppen 13 fungerar som dragflik kommer konsumenten att ha en naturlig rörelse och ett starkt grepp som fungerar till fördel för den önskade utbredningsriktningen för sprickan.

I syfte att underlätta avrivningen av toppdelen 13, är dragfliken 15 försedd med spår 15a. « Ett exempel på ett förpackningslaminat som är lämpligt för användning i en behållare av det beskrivna slaget, innefattar från insidan och ut: ett plastskikt av polyeten, ett pappersskikt och yttre skikt av polyeten. l vissa fall anordnas ett aluminiumskikt och ett ytterligare skikt av polyeten mellan insidan av pappers- 10 (71 i V3 (fl \ 'J J skiktet och det lnsides polyetenskiktet. Naturligtvis kan olika plastmaterial användas. Det är också väl känt att lägga till olika skikt av bindeskikt.

Ett exempel pà ett plastmaterial som är lämpligt att använda i toppen av behållaren av den beskrivna typen, är polyeten med olika slags pigment för att ge önskad färgning. En fördel med att använda samma grundplast i laminatets plast- skikt och i toppen, är att de kommer att smälta samman. i Det räknas med att det kan göras ett flertal modifieringar av de utförings- former som beskrivs häri, vilka ändock ligger inom ramen för uppfinningen såsom den definieras av de bilagda patentkraven.

Så till exempel kan spåren som bildar försvagningslinjerna utformas på utsidan. Detta är speciellt lämpligt då man använder strängsprutningsformblásta plasttoppar pà behållaren.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 525 982 PATENTKRAV

1. Förpacknlngsbehállare (11) innefattande en första del (13) utformad av ett första material eller materialkombination, en andra del (12) utformad av ett andra material eller materialkombination, och en hällöppning (14) utformad i sagda första del (13), k ä n n e t e c k n a d a v att den första delen (13) vidare är försedd med en rivlinje (16a-c) som sträcker sig huvudsakligen fràn hällöpp- ningen (14) mot gränssnittet mellan den första delen (13) och den andra delen (12) och huvudsakligen längs hela utsträckningen av sagda gränssnitt.

2. Förpackningsbehàllare enligt krav 1, k ä n n et e c k n a d a v att den första delen (13) av behållaren (11) generellt är utformad av ett plastmaterial.

3. Förpackningsbehällare enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att den andra delen (12) av behållaren (11) generellt är utformad av ett fiberbaserat förpackningslaminat.

4. Förpackningsbehällare enligt något eller några av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d a v att rivlinjen definieras av en försvagningslinje (16a-c) som sträcker sig huvudsakligen fràn hällöppningen (14) och mot gränssnittet mellan den första delen (13) och den andra delen (12), och huvudsakligen längs hela utsträckningen av sagda gränssnitt.

5. Förpackningsbehållare enligt något eller nägra av kraven 1-4, kä n n ete c k n ad av att den första delen (13) av behållaren (11) är utformad genom formsprutning av ett plastmaterial i en form.

6. Förpackningsbehållare enligt krav 4, kä n n e t e c k n a d av att försvagningslinjen (16a-c) är en del med mindre väggtjocklek än omgivande delar, varvid den mindre väggtjockleken bildas genom ett spår på utsidan av den första delen (13).

7. Förpackningsbehàllare enligt krav 4, kä n n e te c k n a d av att försvagningslinjen (16a-c) är en del med mindre väggtjocklek än omgivande delar, varvid den mindre väggtjockleken utformas som ett spår på insidan av den första delen (13), längs den del av försvagningslinjen (16a) som sträcker sig fràn hällöppningen till gränssnittet, och utmed gränssnittet (16b) som ett spår pä utsidan av den första delen (13). 10 15 20 25 10

8. Förpackningsbehàllare enligt något av kraven 1-7, k ä n n et e c k n a d av att hällöppningen (14) är utformad så att en dragflik (15) utbildas pà endera sidan av punkten (16c) där rivlinjen (16) skär hällöppningens (14) kant.

9. Metod att framställa en förpackningsbehàllare innefattande en första del (13) utformad av ett första material eller materialkombination, en andra .del (12) utformad av ett andra material eller materialkombination, och en hällöppning (14) utformad i sagda första del (13), vilken metod innefattar stegen att: a) tillhandahålla en hylsa (12) av ett andra material eller materialkombination, b) formspruta en första del (13) som utformas av ett första material eller materialkombination, pà hylsan (12), varvid den första delen (13) utformas med en försvagningslinje (16a-c) som sträcker sig huvudsakligen fràn hällöppningen (14) och mot gränssnittet mellan den första delen (13) och den andra delen (12) och huvudsakligen längs hela utsträckningen av sagda gränssnitt.

10. Metod enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att försvagningslinjen (16a- c) utformas som en del med mindre väggtjocklek än omgivande delar, varvid den mindre väggtjockleken utformas som ett spàr pà insidan av den första delen (13), längs den del av försvagningslinjen (16a) som sträcker sig från hällöppningen (14) till gränssnittet, och utmed gränssnittet (16b) som ett spår pà utsidan av den första delen.