SE502660C2 - Stam av Pseudomonas chlororapis med förmågan att framställa antipatogeniskt aktiva metaboliter, kompositoiner därav och förfarande med användning därav för kontroll av växtsjukdomar - Google Patents

Description

502 660 2 kommit att användas som kommersiella produkter.

Kort beskrivning av uppfinningen Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett biologiskt kontrollmedel som är användbart och effektivt för att kontrollera växtsjukdomar hos kommersiella grödor, orsakade av patogena svampar. En ny stam (MA 342) av bakterien Pseudomonas chlororaphis, som uppvisar de önskade egenskaperna, tillhanda- hålls. Isolatet har deponerats vid "National Collections of Industrial and Marine Bacteria Limited" (NCIMÉB), Aberdeen, Skottland den 14 februari 1994 under villkoren för Budapestöverenskommelsen och har erhållit NCIMB-depositions- numret 40616.

Uppfinningen tillhandahåller även en växtsjukdomskontrollerande kompo- sition, vilken som aktiv beståndsdel innehåller den fria stammen MA 342 eller mutanter därav med väsentligen samma egenskaper som moderstammen eller odlingsvätska därav innehållande antipatogeniskt aktiva metaboliter därav.

Vidare tillhandahåller uppñnningen ett forfarande för att kontrollera av patogena svampar orsakade växtsjukdomar under användning av den nya stammen MA 342 eller mutanter därav med väsentligen samma egenskaper som moderstam- men eller odlingsvätska därav innehållande antipatogeniskt aktiva metaboliter därav.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Nedan följer en karaktärisering av den nya bakteriestammen och en beskrivning av föredragna förfaranden för förökning av stammen och för bered- ningar och applikationer på fältet eller i växthus. Flera exempel ges i syfte att ytterligare åskådliggöra men ej begränsa förfarandet och komposítionen enligt uppfinningen.

Karaktärisering av den nya bakteriestammen MA 342 Morfologiska egenskaper: Kolonimorfologi på TSA 10 (10 g "Tryptic Soy Broth" (Difco Ltd.); 12 g "Technical Agar" (Oxoid Ltd.) i 1000 ml destillerat vatten) är runda, vita, måttligt konvexa kolonier, vilka bildar väl synliga hyalinkristaller i agar vid höga celldensiteter. Den är en gramnegativ stav, som visar en lysande gul fluorescens på Kings medium B (1,5 g K2HPO4; 1,5 g MgSO4'7 H20; 20 g "Proteose Peptone" (Difco Ltd.); 10 ml glycerol, 15 g "Bacto Agar" (Difco Ltd.) i 1000 rnl destillerat vatten). 10 15 20 25 30 502 668 3 Fettsgaanalys: Fettsyraprofilen for bakterien har framtagíts under användning av "Mícrobíal Identification System" (MIDI Ltd., Newark, USA), version 3.7, Enligt detta testprogram är MA 342 mest lik Pseudomonas chlororaphis, med ett matchningsíndex av 0,705.

Biokemíska egenskaper: Egenskaper testade vid Reaktion hos isolat MA 342 API 20 NE*-snabbtest Nítratreduktion - Indolproduktion - Syra från glukos - Arginindihydrolas + Ureas - Eskulinhydrolys - Gelatínhydrolys + ß-galaktosidas - Glukosassimjlation + Arabinosassínfilatíon - Mannosassímilatíon -? Mannítolassimilation + N-acetyl-glukosamin-assimílation - Maltosassimilation - Glukonatassimilatíon + Kapratassinxilation - Adipatassimilation Malatassimilation Citratassixnilation ++ Fenyl-acetatassimilation - Cytokrom-oacidas + *API System Ltd., Frankrike 10 15 20 25 30 35 502 660 4 Egenskaper testade vid ytterligare test Levanproduktion - Xylosassimilation -? Sorbitolassimilation + ? Föredragna metoder för stamproliferation och för beredningar och applikationer på fältet eller i växthus Kvantiteter av den aktiva stammen erhålles bäst medelst en fermente- ringsprocess, som innefattar att man ympar ett prov av en ren kultur av stam- men i flytande skakkultur eller i en fermentor, som innehåller ett lämpligt fermenteringsmedium. Stammen kan även växa på en steril yta, exempelvis en agaryta, och när den har vuxit ut kan cellerna suspenderas i vatten eller något annat inom tekniken känt flytande medium. Tillväxtmedier kan i princip vara vilket som helst bakterietillväxtmedium som är känt inom tekniken. F ermente- ringen utförs till dess en tillräcklig koncentration av celler har erhållits, exempel- vis ca 5-10 cfu("colony forming units"; kolonibildande enheter)/ml för vätskekul- turer. Den på så sätt erhållna fermenteringsbulj ongen eller bakteriesuspensionen kan användas som sådan för användning vid växtskydd eller de kan behandlas eller beredas innan de används.

Vid en typ av behandling kan bakteriecellerna i fermenteringsbuljongen dödas, exempelvis genom upphettning, eller avcentzifugeras och den erhållna buljongen eller supernatanten, som innehåller bakteriella metaboliter, kan användas för växtskyddsändamål, med eller utan föregående rening och/eller koncentrering. Bakteriesuspensioner och fermenteringsbuljonger kan även blandas homogent med en eller flera föreningar eller grupper av föreningar, som är kända inom tekniken, förutsatt att dylika föreningar är kompatibla med bakteriestammen eller dess antipatogeniskt aktiva metaboliter eller derivat av dessa. Lämpliga föreningar kan vara pulverartade addítiv eller fasta bärare, såsom talk, kaolin, bentonit eller montmorillonit, vätbara pulver som är kända inom tekniken, kolhaltiga näringsämnen (såsom glukos, sackaros och fruktos) eller komplexa bakteriella näringsämnen (såsom jästextrakt, bakteriologisk pepton och trypton), metallsalter, salter från fettsyror, fettsyraestrar, joniska eller icke-joniska ytaktiva medel, växtnäzingsämnen, planttillväxtregiilatorer, fungi- 10 15 20 25 30 5 5 0 2 6 6 Û cider, insekticider, baktericider och liknande. Bakteriesuspensioner och fermen- teringsbuljonger kan även torkas eller frystorkas före eller efter -blandning med lämpliga föreningar och den resulterande produkten användas för växtskydd. Ett lämpligt sätt att torka är exempelvis lufttorkning av verrnikulit med tillförd bakteriell fermenteringsbuljong.

Bakterie- och metab olitpreparat kan appliceras på vilket som helst sätt som är känt för behandling av utsäde, vegetativa förökningsenheter, plantor och jord med bakteriestarnrnar. Besprutriing, sprutförstoftning, bepudring, spridning, betning, doppning eller stöpning kan väljas i enlighet med det avsedda syftet och rådande omständigheter. Fördelaktíga' doseringar för utsädesbehandling är nom-au; från 1011 nu 1o12 cfu/ha och för bespmtmng 1012 un 1o14 cfu/ha ene;- en motsvarande mängd av bakteriella metaboliter.

Exempel 1 Isolering av mikroorganismen MA 342 Uppgrävna rötter av växten Empetrum Qgruim tvättades i sterilt kran- vatten för att avlägsna vidhäftande jord. Från en ung rot utskars en 2-3 cm lång bit, som hanterades under sterila betingelser. Biten uttogs från regionen över rotspetsarean. Små snitt ordes i rotbiten med en i låga behandlad skalpell.

Rotbiten gnuggades därefter mot ytan av TSA 10-agar. Efter det att bakterierna hade växt ut plockades MA 342 ut och renodlades på TSA 10.

Exempel 2 Konservering av mikroorganismen MA 342 Den rena kulturen djupfrystes i små ampuller vid -70°C. Som frysskydds- medel användes 10% glycerol i kranvatten, pH inställdes på 7,15 efter autoklave- ring. Efter frysning vid -70°C förvarades ampullerna vid -20°C.

För långtidskonservering frystorkades isolatet. Efter att ha fått växa 48 timmar på TSA 10-agar avskrapades bakteriematten från agarytan, blandades med ett frystorkningsskyddsmedel [50 g dextran T 70 (Pharmacia Fine Chemicals Ltd.); 50 g Na-L-glutamat (Kebo AB) i 1000 ml destillerat vattenl, hälldes i små ampuller (20 ml) och infördesi en "Hetosicc" frystork (Heto Ltd., Danmark) under 24 timmar. Efter frystorkning förseglades ampullerna gastätt med gummiproppar och förvarades vid 4°C. 10 15 20 25 30 35 502 een 6 Exempel 3 Effekt av MA 342 mot Microdochium ivglg vid primära växthus- screeningar Bakterien applicerades på vetefrön såsom följer: 24 timmar gamla kulturer på TSA 10, som fått växa vid 15°C, avskrapades från agarytan i en 9 cm petriskål och blandades med 40 ml nåringsbuljong (SNB: 18 g sackaros; 5 g bakteriell pepton (Oxoid Ltd.); 2 g jästextrakt (Oxoid Ltd.); 0,5 g K2HPO4 och 0,25 g MgSO4'7 H20 i 1000 ml destillerat och pH inställt på 7 ,2-7,4) och 40 ml av en 2%- ig (vikt/vol) lösning av natriumkarboximetylcellulosa (CMC) i sterilt destillerat vatten. Denna blandning hälldes över fröna. Efter 20 minuter avhälldes över- skottsblandningen och fröna torkades under en fläkt över natten.

För varje behandling vid denna våxthusscreening såddes två krukor med 50 frön i varje lrruka. Krukorna hade en diameter av 18 cm och en höjd av 4 cm och var till två tredjedelar fyllda med en osteriliserad kommersiell torvblandning ("Enhetsjord K Normal "), blandad med 20 vikt-% sand.

Vintervetefröna (cv. "Kosack") infekterades artificiellt med M. nivale före behandling med bakterierna. Patogenen odlades under sju dagarí potatisdextros- buljong (24 g "Potato Dextrose Broth" (Difco Ltd.) per 1000 ml destillerat vatten) vid rumstemperatur på en rotationsskakare. Den erhållna uppslamningen homogeniserades med en köksblandare och hälldes över fröna. Efter 30 minuter avhålldes vätskan och fröna fick torka under en fläkt över natten. På så sätt infekterade frön behandlades därefter med MA 342 och såddes i krukor såsom beslnivits ovan.

Efter sådd täcktes krukorna med glaslock och placerades i mörker vid 6°C.

Efter 5 dagar avlägsnades locken, varje kruka vattnades med 100 ml vatten och placerades inuti en fem liter plastpåse som uppbars av två trâpinnar. Krukorna placerades därefter i växthus vid l2-15°C under åtta dagar.

Följande behandlingar av fröna testades: 1. E. clilororaphis-stammen MA 342, blandad med SNB/GMC, på M. giyåle- infekterade frön M. mile-infekterade frön, som sjukdomskontroll Obehandlade frön som frisk kontroll Den sjukdomssuppressiva effekten registrerades som det procentuella antalet uppkomna, friska (=utan mycel) plantor i förhållande till antalet sådda sådana. Resultaten från en typisk primär M. nivale-screening visas i Tabell 1. 10 15 20 25 5 0 2 6 6 0 7 Tabell 1. Effekt av MA 342 på uppkomst och sjukdomsutveckling hos vinter- vete, odlat från M. nivale-infekterade frön Behandling Procentuell (%) Procentuell (%) andel friska uppkomst plantor av sådda sådana 1. MA 342 87 81 2. Sjukdomskontroll 13 7 3. Obehandlad kontroll 90 89 Exempel 4 Effekt av MA 342 på Drechslera teres vid sekundära växthus- screeningar För dessa screeningar fick isolatet MA 342 växa under 48 timmar i "Tryptic soy broth" med halv styrka (15 g/l; Difco Ltd.) på en rotationsskakare i mörker vid 18-20°C. Frön av kornkultivaren "Golf", naturligt infekterad med Q. tis, blandades därefter med 300 ml av den resulterande bakteriesuspensionen per kg frö i en plastpåse, och efter blandning skakades påsen under ca 4 minuter.

På så sätt behandlade frön torkades under en fläkt vid rumstemperatur under en dag och såddes därefter i krukor såsom beskrivits ovan.

De sådda krukorna, tre per behandling, placerades först i mörker vid 6°C under sju dagar och därefter i växthus vid ca 20°C såsom beskrivits ovan. För avläsning av behandlingseffekterna räknades frekvensen av plantor som grott och frekvensen av plantor med primärt angrepp på det första bladet. Bakterieeffekten relaterades till en obehandlad kontroll och frön behandlade med fungiciden "Panoctine Plus 400" (guazatin 150 g/l + imazalil 10 g/1), RhGne-Poulenc Ltd., i en dosering av 4 ml per kg frö. 10 15 20 25 502 660 8 Tabell 2. Effekt av MA 342 och av "Panoctine Plus 400" på Q. teres i korn vid en typisk sekundär växthusscreening Behandling Procentuell andel Procentuell andel plantor med groende plantor angrepp på det första bladet Kontroll 92,5 13,0 "Panoctíne Plus 400", 4 ml/kg 95,5 0,0 MA 342, 300 mg/kg 96,1 0,0 Exempel 5 Effekt av MA 342 på vâxtpatogener vid fältförsök Fåltförsök, betecknade som randomiserade block och med tre till åtta upprepningar, hade parcellstorlekar varierande mellan försöken från 0, 15 m2 (ett i. ga_rig_s_-försök) till ca 15 m2 (de flesta försök). Försöken utfördes på olika platser i Sverige och i de flesta fall på leijordar med ca 3 procent hurnushalt.

Behandlingar av frön med bakterier och med "Panoctine Plus 400" utfördes såsom beslnivits i Exempel 4 ovan. Efter det att de behandlade fröna hade torkats med en fläkt förvarades de vid rumstemperatur under olika långa tider innan de såddes på fáltparceller. Samtliga frön, med undantag av de som hade infekterats med I. caries, var naturligt infekterade eller infekterades med de olika testade sjukdomarna. Frön av vintervete (cv. "Kosack") infekterades artificiellt med sporer av I. caries genom blandning av 2 g krossade I, caries-ax med 1 kg vetefrön.

Effekt av MA 342 på Tilletia caries Effekten avlåstes som frekvensen av infekterade ax vid tiden för mognad.

De resultat som erhölls vid två försök under 1991/92 och två försök under 1992/93 visas i Tabell 3. Skillnaden mellan bakteriebehandlingen och fungicidbehand- lingen år signifikant i 1992/93. 10 15 20 25 30 9 soz oss Tabell 3. Effekt av MA 342-bakteriesuspension på fröburen Tilletia caries- infektion Behandling Procent infekterade ax 1991/92 1992/93 Kontroll 23 65 "Panoct. 400*", 4 ml/kg 2 24 MA 342, 300 rnl/kg 0 9 “Panoctine 400" (guazatin 150 g/l), Rhöne-Poulenc Ltd.

Effekt av MA 342 på Drechslera teres, D. gaminea, D. avenae och Ustilago avenae Vid fáltfórsöken med dessa patogener mättes antalet plantor som grott per m2 och antalet infekterade plantor per m2 och, dessutom vid de flesta försöken, även i) kärnskörd, ii) tusenkomsvikt och iii) hektolitervikt.

Effekt på Drechslera teres: Resultat från fältförsök utförda 1991-1993 och där effekterna mot _D_. teres-infektion i kom testades visas i Tabellerna 4, 5 och 6.

Tabell 4. Resultat från fyra fältförsök med korn infekterat med Drechslera teres, år 1991. Medelvärden från fyra försök utförda vid Alnarp, Lanna, Strängnäs och Ultuna.

Behandling Kårnskörd Antal Infekterade Hektoliter- IOOO-korns- kg/ha plantor/mz plantor/mz vikt, kg vikt, g Kontroll 4970 361 47 64,7 41,5 "Pan Plus 400", 4 ml 5390 353 1 66,3 43,8 MA 342, 300 nll/'Kg 5480 353 1 66,0 43,7 10 15 20 25 30 502 660 10 Tabell 5. Resultat från fem fältförsök med kom, ínfekterat med Drechslera Legs, år 1992. Medelvärden från försök utförda vid Svalöf, Nygård, Kölbâck, Ultuna och Röbäcksdalen.

Behandling Kärnskörd Antal Infekterade Hektoliter- IOOO-koms- kg/ha plantor/mz plantor/nr? vikt, kg vikt, g Kontroll 4290 358 48 67,9 51,7 "Pan Plus 400", 4 ml 4380 378 1 67,8 50,5 MA 342, 300 ml/kg 4300 380 1 68,3 52,6 Tabell 6. Resultat från två fältförsök med korn, infekterat med Drechslera teres, år 1993. Medelvärden från försök utförda vid Kölbäck och Ultuna.

Behandling Kârnskörd Infekterade kg/ha plantor/mz Kontroll 6310 74 "Pan Plus 400", 4 ml 6730 MA 342, 200 mg/kg 6720 5 Effekt av Drechslera ggminea: Resultaten från försök med _12. ggarninea-ínfek- terade frön utförda 1991-1998 visas i Tabellerna 7, 8 och 9.

Tabell 7. Resultat från ett fältförsök år 1991 utfört i Uppsala med korn infekterat med Q. ggaminea.

Behandling Kärnskörd Infekterade kg/ha plantor/mz Kontroll 3440 31 "Pan Plus 400", 4 rnl 4160 2 MA 342, 300 ml/kg 4390 10 15 20 25 30 502 660 11 Tabell 8. Resultat från fem fältförsök utförda år 1992 med korn infekterat med Q. ggaminea. Medelvården från försök utförda vid Svalöv, Nygård, Kölbäck, Ultuna och Röbäcksdalen.

Behandling Kârnskörd Antal Infekterade Hektoliter- l00O-korns- kg/ha plantor/m2 plantor/mz vikt, kg vikt, g Kontroll 2590 383 101 66,2 40,2 "Pan Plus 400", 4 rnl 3470 8381 5 66,6 39,9 MA 342, 300 ml/kg 3460 368 7 66,2 39,8 Tabell 9. Resultat från två fältförsök år 1993 med korn infekterat med Q. grarriínea. Medelvârden från försök utförda vid Kölbäck och Ultuna.

Behandling Kårnskörd Infekterade kg/ha ptanmf/mz _ Kontroll 2810 46 "Pan. Plus 400", 4 ml 4160 MA 342, 200 :nl/kg 3990 8 Effekt på Drechslera avenae: Resultaten från försök med Q. avenae-infekterade havrefrön utförda år 1991-1993 visas i Tabellerna 10, 11 och 12.

Tabell 10. Resultat från ett fältförsök år 1991 utfört i Uppsala med havre ("Puhtí") infekterad med Q. avenae.

Behandling Kärnskörd lnfekterade kg/ha plantor/mg Kontroll 4940 74 "Pan. Plus 400", 4 ml 4860 32 MA 342, 300 Inl/kg 5090 17 502 660 12 Tabell 11. Resultat från fyra fältförsök år 1992 med havre ("Puhti" och "Vital") infekterad med D. avenae. Medelvärden från försök utförda vid Svalöv och Ultuna.

Behandling Kärnskörd Antal Infekterade Hektoliter- 1000-korns- kg/ha plantor/Inz plantor/mz vikt, kg vikt, g Kontroll 3990 428 22 57,5 35,4 "Pan Plus 400", 4 ml 4080 456 13 57,8 35,5 MA 342, 300 ml/kg 4000 445 3 57,4 35,0 Tabell 12 Resultat från ett fältförsök år 1993 utfört i Uppsala med havre.

("Vital") infekterat med Q. avenae.

Behandling Kârnskörd Infekterade kg/ha plantor/mz Kontroll 7570 79 "Pan Plus 400", 4 ml 7870 14 MA 342, 200 ml/kg 7680 27 Effekt på Ustilago avenae: Vid fältförsöken med Q. avenae avlåstes antalet dvärgax per m2 eller den procentuella andelen dvärgax vid tiden för mognad.

Kärnskörd mättes ej. Resultaten från tre försök utförda 1991-1993 visas i Tabell 13. 10 15 20 25 30 502 660 13 Tabell 13. Resultat från tre fältförsök utförda år 1991-1993 i Uppsala med havre infekterad med Ustilago avenae.

Behandling 1991 1992 1993 Dvårgax/m2 % infekterade ax Dvärgax/mz Kontroll 7 10,6 95 "Pan. Plus 400", 4 ml 3 “ 8,7 ej testad MA 342, 3001) mil/kg 1 1,7 15 llsoo m1 1991 och 1992; zoo m1 1993.

Exempel 6 Applicering av, MA 3.42 på frön och andra våxtdelar Applicering avvattenhaltigg blandningar innehållande MA 342 på frön. Bakterie- suspensioner, framställda såsom beskrivits i Exempel 3 eller i Exempel 4 ovan, blandades med var och en av följande substanser eller föreningar: Talkpulver (Kebo Lab AB), 48 g/l av bakteriesuspension Bakteziologisk pepton (Oxoid, Ltd.), 5 g/l av bakteriesuspension "Tween 20" (Merck Ltd.), 20 ml/liter av bakteriesuspension "Methocel" (Cellulosaeter, Sveda Kemi AB), 12 g/l av bakteriesuspension "Lissapol" (ICI Agrochemicals Ltd.), 1 g/l av bakteriesuspension "Bond" (Newman Agrochemicals Ltd.), 1 g/l av bakteriesuspension Vid andra försök centrifugerades bakteriesuspensionerna vid 10.000 x g under ca 10 minuter och de resulterande pelleterna återsuspenderades i antingen 0,1 M MgSO4 elleri peptonvatten [5 gbakteriologisk pepton (Oxoid, Ltd.) per liter kranvattenl.

Efter grundlig blandning applicerades de resulterande suspensionerna på frön såsom beskrivs i Exempel 4 för oblandade bakteriesuspensioner.

Applicering av fgystorkade bakterier på växtfrön. MA 342-bakterier, som fått växa i skakkultur såsom beskrivs i Exempel 4 ovan, centrifugerades och den resulterande pelleten återsuspenderades i en skummjölkslösning (200 g skum- mjölkspulver, Semper AB, per liter sterilt destillerat vatten) som frystorknings- 10 15 20 502 660 M skyddsmedel. Blandningen frystes i glasburkar och frystorkades därefter i dessa glasburkar under ca 48 timmar i en "Hetosícc" frystork (Heto Ltd., Danmark).

Det resulterande pulvret förvarades vid 4°C i plastpåsar eller i plastkolvar med skruvkork fram till användning. För fröapplicering blandades pulvret antingen i vatten eller i andra vattenlösningar och applicerades därefter på frön såsom beskrivs i Exempel 4 för bakteriesuspensioner eller blandades med frön i torrt tillstånd genom grundlig skakning av pulvret och fröna (ca 10 g pulver per kg frö) i en plastbehållare.

Pelletering av frön behandlade med MA 342. MA 342-bakterier, som fått växa i skakkiiltur såsom beskrivs i Exempel 4 ovan, blandades i volymförhållandet 1:1 med ett vidhäftningsmedel [2%-ig (vikt/vol) vattenlösning av natriumkarboxi- metylcellulosa eller 50%-ig (vikt/vol) vattenlösning av gummi arabicuml. Fröna behandlades med denna blandning såsom i Exempel 4 ovan. En överskottsmängd av bentonit (Dresser Minerals Inc.) eller ta1kpulver(Kebo Lab AB) sattes därefter till plastpåsen, påsen blåstes upp och skakades kraftigt under några minuter.

Därefter utspreds fröna på stora brickor under en fläkt och fick torka vid rumstemperatur.

Besprutning av växtskott med bakteriesuspensioner. MA 342-bakterier, som fått växa i skakkultur såsom beskrivs i Exempel 4 ovan, fylldes på handsprutor av plast eller på en motordriven spruta och sprutades därefter på växtblad och -skott.

Vid andra behandlingar centrifugerades bakterierna först vid ca 10.000 x g under 10 minuter, pelleten återsuspenderades i kranvatten och den resulterande bakteriesuspensionen användes för besprutning av växtblad och -skott.

Claims (18)

10 15 20 25 502 66Û 15 PATENTKRAV

1. En Pseudomonas chlororaphis-stam deponerad vid "The National Collec- tions of Industrial and Marine Bacteria Limited", Aberdeen, Skottland med NCIlVIB-depositionsnumret 40616 eller biologiskt rena kulturer därav med förmåga att producera antipatogeniskt aktiva metabolíter, eller mutanter därav med väsentligen samma egenskaper som moderstammen.

2. Komposition for kontroll av växtsjukdomar orsakade av patogena svampar, kännetecknad därav, att den som aktiv beståndsdel innehåller den i krav 1 angivna rnikroorganismen eller odlingsvätska därav innehållande antipatogeniskt aktiva metaboliter därav.

3. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Drechslera teres.

4. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Drechslera ggarninea.

5. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Drechslera avenae.

6. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Microdochium nivale.

7. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Tilletia caries.

8. Komposition enligt krav 2, kännetecknad därav, att patogenen är svampen Ustílago avenae.

9. Komposition enligt kraven 2-8, kännetecknad därav, att den aktiva beståndsdelen föreligger i blandning med en bärarkomposition som är agrikulturellt godtagbar.

10. Komposition enligt krav 9, 502 660 10 15 20 25 16 kännetecknad därav, att den aktiva beståndsdelen föreligger i blandning med en flytande bärare.

11. Komposition enligt krav 9, kännetecknad därav, att den aktiva beståndsdelen är impregnerad i ett fast poröst material.

12. Komposition enligt krav 9, kännetecknad därav, att den vidare innefattar additiv som tjänar som vidhäit- ningsmedel.

13. Komposition enligt krav 9, kännetecknad därav, att den vidare innefattar en näringskälla.

14. Förfarande for att kontrollera av patogena svampar orsakade växtsjuk- domar, vilket innefattar att man infor en effektiv dos av en aktiv beståndsdel i den rniljö där det sjukdomsinducerande ämnet skall inhiberas, kännetecknat därav, att den aktiva beståndsdelen är den i kravet 1 angivna mikroorganismen eller odlingsvätska därav innehållande antipatogeniskt aktiva metaboliter därav.

15. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat därav, att den aktiva beståndsdelen appliceras på frön.

16. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat därav, att den aktiva beståndsdelen appliceras på vegetativa växtforökningsenheter.

17. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat därav, att den aktiva beståndsdelen appliceras på plantor.

18. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat därav, att den aktiva beståndsdelen appliceras på ett tillväxt- medium, i vilket en planta växer eller får växa.