SE470161B - Emballerings- och godsstaplingsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 -:| cp som i sig själv är en avancerad pallastningsenhet som innefat- tar ett programmerbart materialhanterande element som normalt plockar upp ett föremål eller flera föremål som skall staplas från en tillförseltransportör eller en plats och sedan förläg- ger dessa föremål på en pall eller på tidigare uppallade före- mål.

Det programmerade materialhanteringselementet kommer att stapla föremålen i en föreskriven placering på pallen som kommer att ge en grad av laststabilisering genom sammanlåsning, överlappning eller korsstapling av föremålen på pallen. En sådan inbördes fasthållning är ingen riktig samman- låsning av staplade föremål utan är fastmer en överlappning av lådor staplade på varandra så att raka staplar inte formas av lådorna eller föremålen som skall staplas. I många fall är uppallade laster inte särskilt stabila.

Ingående i den avancerade automatiska pallastaren är utrusning som tillåter den automatiska pallastaren att omlinda den stap- lade pallen med en film av plastmaterial som medverkar till stabilisering av den uppallade lasten.

Den automatiska pallastaren enligt uppfinningen är försedd med avkännare eller alternativt en förprogrammerad sekvens av ope- rationer som riktar pallastaren för begynnande omlindning av lasten vid de mest lämpliga mellanliggande lagren, före den slutliga stapelhöjden och fullständig omlindning av lasten.

Ett tillförselförråd av film uppbäres av pallastarutrustningen och kan förflyttas vertikalt allteftersom film avlindas; den styres av olika styrvalsar för att omlinda de uppsamlade före- målen på pallen allteftersom pallen uppbygges.

En av fördelarna hos uppfinningen är att pelarstaplar av lådor eller föremål kan göras, emedan pallasten omlindas med inter- valler under uppbyggnaden av den staplade lasten och sålunda ökar stapelsammanhållningen. Genom att tillåta pelarstaplar, i 10 15 20 25 30 35 stället för inbördes sammanhållna staplar hos tidigare kända pallastare, kan den inneboende styrkan hos lådor eller kar- tonger utnyttjas för att skapa starka enhetliga sammanhållna staplar av produkter. Detta medger naturligtvis större stapel- höjd, tyngre laster, tätare lastning på en pall resulterande i bättre pallutnyttjande och fördelaktiga följder härav såsom t.ex. minskade transportkostnader och är av yttersta vikt för att minska skador på kartonginnehållen, vilket kan bero på att lådorna i de undre skikten av stapeln kollapsar.

Många andra fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den efterföljande beskrivningen när denna läses i samband med bi- fogade ritningsfigurer.

Kort beskrivning av ritningsfigurerna Fig. 1 är en förenklad isometrisk presentation av automatisk pallastare, som beskrives i svenska patentansökningen 8900108-5.

Fig. 2 är en planvy av fig. 1.

Fig. 3 visar schematiskt filmframmatningslinjer genom anord- ningen.

Fig. 4 illustrerar en planvy av fig. 1.

Fig. 5 illustrerar en planvy av fig. 1.

Fig. 6 visar ett tidsdiagram.

Fig. 7 visar en alternativ utföringsform av den automatiska pallastaren enligt fig. 1.

Fig. 8 visar en perspektivvy av en omvandlad konventionell krympfilmsemballeringsapparat till en fördelaktig automatisk pallastare enligt föreliggande uppfinning. 470 10 15 20 25 30 35 ...à Fig. 1 visar det allmänna arrangemanget av pallastningsanord- ningen enligt svenska patentansökningen 8900108-5 och denna figur kommer att beskrivas först för att ge förståelse för funktionen hos den automatiska pallasten enligt fig. 8. Samma hänvisningsbeteckningar i de andra vyerna representerar samma delar som i denna vy.

Pallastningsanordningen, allmänt betecknad med 10, utgöres av tre huvudkomponenter. Roterbordet, allmänt betecknat med 12, som kan vara roterbart med någon önskad hastighet, robotpall- lastaren, allmänt betecknad med 14, och filmelevatorn, allmänt betecknad med 16, är huvudkomponenterna. Många ytterligare komponenter av en föredragen utföringsform av pallastnings- anordningen är även visade. En pallinmatningsanordning eller tillförseltransportör 18 är belägen i närheten av roterbordet och kommer att föra en pall till roterbordet på begäran. När en pall är helt lastad och omlindad kommer pallen att för- skjutas till utmatningstransportören 20. Produktinmatningen är riktad till pallastaren medelst produkttransportören 22.

Med produkttransportören 22 som en logisk början är en dose- ringsinmatningstransportör 24 det första elementet i pallast- ningsförfarandet som påträffas av en artikel eller förpackning såsom t.ex. 25 som skall pallastas. Förpackningen, lådan eller artikeln såsom t.ex. 25, som kan ha vilken som helst utform- ning, staplas för skeppning eller lagring på en pall, ett dragark eller en yta liknande roterbordets. Normalt kan lâdorganet 25 vara en låda, burk, kartong, kartong med öppen överdel, tråg av något material, kapslade element såsom t.ex. behållare eller påsar. Termen "lådorgan" är icke avsedd att vara begränsande utan användes såsom en allmän beteckning för stapelbara material som staplas tillsammans. För lättläslig- heten av denna beskrivning kommer med "lådorgan" att avses "lådor" eller dess härledningar.

Doseringsinmatningstransportören 24 kan vara utrustad med ett band med grov övre yta för att åstadkomma separation mellan 10 15 20 25 30 35 479 16? lådor allteftersom den avger lådorna till produkttransportören 22. Lådorna kan förläggas i linje till en sida av doseringsin- matningstransportören medelst en inställbar skenstyrning (icke visad). Produkttransportören, även känd såso en stationstrans- portör eller stationsinmatningsorgan, är ett roterande vals- montage. Två eller flera fotocelluppsättningar användes vid denna transportör. Varje uppsättning 26a och b och 28a och b består av en källa-/mottagar-komponent, "a"-komponenterna, och en reflektor, "b"-komponenterna, vilka reflekterar ljuset från källan tillbaka till mottagarna. Detta är konventionell tek- nik. Olika typer av avkännare som kan kräva eller inte kräva reflektorer kan användas i stället för de angivna fotocellupp- sättningarna. Genom hela denna beskrivning diskuteras emeller- tid fotoceller och reflektorer, emedan dessa är av uppfinnarna betraktade såsom enkla avkänningsorgan. Den första fotocell- uppsättningen 26 användes för att räkna lådor som inkommer till stationstransportören. Den andra fotocelluppsättningen användes för att detektera när den sista av en uppsättning lådor 34 har uppsamlats på stationstransportören.

"Uppsättningen lådor" 34 är den kvantitet lådor som skall upp- samlas innan de upplockas av robotpallastaren och överföres till det allmänt med 12 betecknade roterbordet. En uppsättning lådor 34 kan t.ex. vara fyra lådor i kontakt med varandra på stationstransportören.

Ett lådstopp, vilket stoppar lådorna på transportören, är vi- sat med hänvisningsbeteckningen 30. Andra lådstopp, icke visa- de, kan vara belägna under valsbädden och aktiveras såsom nöd- vändigt för att anbringa gap mellan lådorna som hopsamlas.

När en uppsättning lådor 34 är uppsamlad kan robotpallastaren överföra dem till en väntande pall på roterbordet 12. Eventu- ella inkommande uppströms lådor som inte är nödvändiga för att fullborda en uppsättning lådor kommer att stoppas till dess den färdiga uppsättningen av lådor har upplockats av robot- pallastaren och frigör stationstransportören. 4 10 15 20 25 30 35 0 161 I en normal cykel kommer en pall 32, eller en motsvarighet till en pall såsom t.ex. ett lastbord, "dragark", basarkplatt- form, behållarorgan eller liknande, att vara i läge på roter- bordet. I händelse av att en enhetligt förenad last skall upp- byggas utan en pall eller ett basark behöver uppenbarligen ingen pall eller liknande vara i läge. Uppsättningen lådor 34 kommer nu att lyftas av griporganet 36, vilket kan ha vilken som helst av olika typer av "händer". Fig. 1 visar användning- en av "ankarflyn" 38, vilka båda, ett inombords ankarfly och ett utombords ankarfly, har betecknats såsom 38. Ett av ankar- flyn är stationärt och de andra av ankarflyn kan aktiveras medelst en luftcylinder (eller annat stängande eller aktive- rande organ) för att förflyttas mot uppsättningen lådor 34 och fastklämma eller gripa dem mellan ankarflyn. "Hand"-typ hänför sig till appliceringen och ett otal hand-typer, innefattande bottenstödhänder av mångfaldiga ankarflyn, vakuum, och över och nedre fastklämning, och liknande, är kända inom industrin.

Handen kan även vara ledad eller rörlig på sitt stöd på en axel vinkelrät mot bomaxeln.

Griporganets 36 konstruktion är uppburen av kamrullar vid en bom 40. Griporganets rullar rider på och, i händelse av en övre skena, skenor 42 och 44 så att griporganet 36 kan föras i sidled från ett läge över stationstransportören 22 till ett speciellt avlämningsläge på pallen på vridbordet 12.

Bommen 40 är glidbart monterad vid masten 46 så att bommen kan röra sig vertikalt på masten. I normalt "upptaga-och-placera" är de två axlarna bildade av masten och bommen tillräckliga för att överföra lådor eller uppsättningar av lådor från sta- tionstransportören 22 till pallen 32. Förfarandet fortgår så- som följer: Handen 36, balanserad över uppsättningen lådor 34, sänkes, handen fastklämmer och förorsakar att ankarflyn griper uppsättningens lådor, bommen höjes på masten, griporganet 36 rör sig längs bommen 40, bommen 40 rör sig nedåt masten 46, handen öppnas och lägger uppsättningen lådor 34 på pallen i ett förutbestämt läge. För att återgå till start öppnas 10 15 20 25 30 35 ll CD wa Ö\ _; griporganets 36 ankarflyn bort från varandra , bommen upphöjes bort från pallen, griporganet 36 rör sig längs bommen 40, bom- men rör sig nedåt masten 46 och griporganet är färdigställt att gripa en annan uppsättning lådor. Pallastaren är program- merad för att starta rörelse, förflyttning, ändra hastighet och finna det korrekta läget för att pallasta uppsättningarna lådor i det förutbestämda önskade staplingsmönstret.

Efter det att en pallad last delvis "byggts" upp, dvs. stap- lats i ett förutbestämt mönster, kan den till en del pallade lasten delvis omlindas med film för att öka stabiliteten för den pallade lasten. Staplingsmönstret har traditionellt varit att söka maximera antalet lådor på baspallen under det att lådorna fixeras samman för att hjälpa till att åstadkomma stabilitet och orubblighet hos pallasten. Detta kräver ofta att vissa lådor förlägges i linje längs en axel av pallen och de andra lådorna förlägges i linje längs en andra axel. På nästa nivå eller lager av lådor kommer lådorna att ligga i linje i motsatta riktningar så att en viss sammanlåsning kommer att äga rum. Lådor är sällan staplade i vertikala kolumner vid pallastare av idag. Även om pelarstyrkan är mycket bättre när lådor är staplade direkt ovanpå varandra, eftersom lådorna kan arrangeras så att de starkaste delarna av lådorna, hörnen, staplas över varandra från låda till låda, blir den resulterande höga pelaren mycket instabil och nästan oanvändbar i praktiken. Föreliggande uppfinning ger emellertid effektiv pelarstapling och sålunda kan anordningen enligt den- na uppfinning åstadkomma en mycket mer stabil och kraftigt pallad last än som har tidigare varit möjligt.

När en partiellt pallad last har staplats på en pall, eller ett pallorgan kommer omlindningsförfarandet att startas av pallastningsanordningens styrorgan.

Omlindningsmedel, vanligen en plastfilm som har hög hysteresis efter initial sträckning, konventionellt känd som sträckt A 10 15 20 25 30 35 70 'š61 film, är det föredragna omlindningsmedlet för att utföra det avsedda syftet och förfarandet enligt denna utrustning.

Omlindningsmedlen kan vara andra typer av film, såsom t.ex. krympfilm, polymerfilm, perforerad film, nätverk, belagt eller obelagt papper, band, skyddande beläggningar, såsom t.ex. bub- belförpackning, och andra beläggningsmaterial eller liknande.

För enkelhetens skull har omlindningsmedlet i beskrivningen betecknats såsom film.

Filmen, visad såsom en rulle film 48, uppbäres av fílmeleva- torn allmänt betecknad med 16 (omlindningsmedel avlindande eller filmavgivande enhet) vilken är glidbart monterad vid en vertikal bana 50. Ett kedjespel användes för att höja filmele- vatorn. Kedjan 52 är fäst vid fílmelevatorn vid båda ändar och passerar runt en drivmotor (icke visad), vilken ur lämplig- hetssynpunkt befinner sig på insidan av det vertikala banstö- det 54. Filmen är dragen (se fig. 3) från filmrullen 48 runt en första huvuddrivvals 56 och sedan runt en andra huvuddriv- vals 58. Dessa två valsar ger en betydelsefull mängd dragning åt filmen (kallad "förspänníng"). Filmen passerar sedan en reglervals 60, vilken är rörligt monterad för att reglera huvuddrivvalsarnas 56 och 58 drivningshastighet och medger att huvuddrivvalsarnas hastighet ökar när filmförbrukningen ökats och minskar när filmförbrukningen minskas. Filmen 62, efter att ha lämnat förspänningshuvudet allmänt betecknat med 16, passerar sedan över en styrvals 64, en första styrarmsvals 66 och en andra styrarmsvals 68, av vilka båda är monterade vid en filmstyrarm 70. Filmen riktas sedan mot klämanordning 72 för omlindningsmedlet eller filmen, vilken klämanordning är monterad vid det allmänt med 12 betecknade roterbordet.

Filmstyrarmen 70 tjänstgör för att styra filmen runt masten 46 och till filmklämanordningen 72 monterad vid det med 12 all- mänt betecknade roterbordet och i ett fixerat läge men kan vara ledbart monterad för svängningsrörelse omkring dess fäst- punkt vid den allänt med 16 betecknade fílmelevatorn. Om 10 15 20 25 30 35 styrarmen är ledat monterad kan motstånd mot svängning medelst en fjäder, luftcylinder eller liknande vara en fördel för att bibehålla filmspänning vid filmklämanordningen 72.

Höjden av styrarmen och längden av styrarmsrullarna är till- räckligt lång eller hög för att acceptera bredden av film som släppes från filmavspolningen. Normalt kan filmen vara omkring 500 mm bred men omslagsmedel bredare eller smalare än 500 mm användes även vanligen. Det är inte ovanligt att använda film som är så bred (eller bredare än) som 1000 mm eller så smal (eller smalare än) som 250 mm.

Planvyerna visade i fig. 2, 3 och 4 underlättar förståelsen av anordningens funktion enligt uppfinningen visad i fig. 8.

I t.ex. fig. 2 är det allmänt med 12 betecknade roterbordet visat med åtminstone en partiell last av en uppsättning lådor 34 redan på plats. Masten 46, bommen 40, griporganet 36, pro- dukttransportören 22 (rullarna har utelämnats i dessa vyer i förenklade syfte), den med hänvisningsbeteckningen 16 visade filmelevatorn är var och en visade. Även inmatningstranspor- tören 18 för pallen och utmatningstransportören 20 för pallen är visade med en tom pall 32 och en helt pallad last 33 på respektive inmatnings- och utmatningstransportörerna. De betydelsefulla sakerna som är enklare sedda och förstådda i fig. 2 än i fig. 1 innefattar "synlinje"-banorna för den tredje fotocelluppsättningen 74a och b, fotocelluppsättningen 98a och b för pallavkänning. Det föredraga läget för borsten 92 är visat med heldragen linje betydande fästorgan, medan ett alternativt läge 92A, där borsten skulle kunna vara ledat mon- terad för att indragas eller förflyttas in i lasten, är visad med streckad linje.

Såsom angivet på annat håll i denna beskrivning är fotocell- uppsättningen 98 för pallavkänning en konventionell fotocell eller ett fotoöga med en integral strålavgivare och - mottaga- re angivna som 98a och en reflektor angiven som 98b som kommer .Åh- 10 15 20 25 30 35 “<1 ...å O\ ...s 10 att reflektera strålen tillbaka till mottagaren såvida inte en pall (eller annat objekt) blockerar ljusstrålen. När strålen är blockerad, vet kontrollanten för pallastningsanordningen att en pall befinner sig i läge och kontrollanten kan påbörja lådstapling på pallen. När ett dragark eller basark är den yta på vilken lådorna skall staplas kan fotocelluppsättningen 87 vara utbytt mot ett reflekterande fotocellavkännande system eller en manuell eller automatisk omkopplare eller liknande som tillhandahåller en signal till kontrollanten att stapling av lådor kan påbörjas. Det skall även inses att lådor kan staplas direkt på vridbordets yta för transport av en "ankar- fly"-truck.

Den tredje fotocelluppsättningen 74a och b kan likaledes ses i denna figur. Denna fotocelluppsättning avkänner toppen av ett lager av lådor. Avkänningen användes av kontrollanten för att kontrollera den vertikala övre gränsen för den allmänt med 16 betecknade filmelevatorn.

Fig. 2 och 3 visar även filmbanan från filmelevatorn 16 till filmklämanordnignen 72. I fig. 3 är filmrullen 48, från vilken filmen 62 upplindas, visad i planvy. Filmen drages runt första och andra huvuddrivvalsarna 56 och 58, vilka är drivna med en hastighetsdifferential i en föredragen utföringsform i syfte att förspänna filmen, sedan runt en reglervals 60 och en styr- vals 64. Filmen passerar sedan över första och andra styrarms- valsarna 66 och 68 och sedan till filmklämanordningen 72 vil- ken är visad i utgångsläget i samtliga figurer utom fig. 4 och 5.

I fig. 4 och 5 visar mellansteg för en typisk staplings- och omlindningscykel. I fig. 4 har en omlindningscykel påbörjats och vridbordet har t.ex. roterat medurs 9W'på en första om- lindningscykel. Filmen 62 hålles fast i filmklämanordningen 72 och filmen är sedd att vara i kontakt med hörnen för stapeln av lådor på vridbordet. När vridbordet når utgångsläget, kom- 10 15 20 25 30 35 ll mer en omlindning av stapeln av lådor att ha gjorts. Cykeln kommer att fortsätta såsom förklaras i denna beskrivning.

I fig. 5 visas lastningen eller förläggningen av en tom pall.

Eftersom filmklämanordningen 72 normalt kommer att vara upp- rättstående vid fullbordandet av omlindningen av en full last och kommer att befinna sig i utgångsläget visat i fig. 2 är det nödvändigt att få filmklämanordningen (och filmen 62) ur pallens 32 bana allteftersom pallen lastas. Ett sätt att göra detta är att rotera vridbordet moturs 90°, såsom visat i denna figur. Det skall observeras att filmen 62 är spänd när film- klämanordningen är i läget visat i figuren. Fotocellen eller fotoögat 98a för avkäning av pallen kommer att ha sin stråle bruten när pallen 32 förflyttas ytterliare i läge på vridbor- det.

En omlindningscykel för en automatisk pallastningsanordning enligt fig. l kommer att startas av kontrollören för pallast- ningsanordningen när en signal mottages av pallastningsanord- ningen att lådornas höjd, önskad för den första omlindnings- cykeln har, erhållits. God maskinprestanda och orubbat till- stånd för stapeln erhålles om den första omlindningscykeln utföres efter det att två lager av lådor har placerats.

I den första omlindningscykeln hålles filmen fastklämd i film- klammeranordningen 72. Griporganet 36 har förts bort från den delvis staplade pallen och fortsätter att svänga för att plocka upp nästa uppsättning lådor medan den första omlind- ningscykeln utföres. Det allmänt med 12 betecknade roterbordet roteras medurs från ett utgångsläge (ovanifrån), vanligtvis noll och 360° läge i denna föredragna utföringsform, och medför att film drages av filmrullen 48. Nära i tid till starten av roberbordsrotation, dvs. antingen före, efter eller samtidigt därmed, har den allmänt med 16 betecknade filmelevatorn sig- nalerats av pallastningsanordningens styranordning att för- flytta sig vertikalt uppåt efter den vertikala banan 50. En dylik rörelse uppåt av filmelevatorn kommer att öppna den läg- ~_:J CI) 10 15 20 25 30 35 12 re omkopplaren 78. Rörelse uppåt av filmelevatorn medför att filmen kommer att spiralformas upp efter stapeln av lådor på pallen allteftersom roterbordet fortsätter sin rotation. Fil- men har nu omlindats runt stapeln, medan den fortfarande hål- les av filmklämanordningen 72.

Denna första omlindningscykel kommer att fortsätta till dess pallastanordningen avkänner att toppen av det övre lagret av lådor har uppnåtts. I allmänhet utföres den första omlind- ningscykeln i en 36G'rotation av roterbordet, men mer än en rotation kan vara fördelaktig i vissa applikationer. Signalen som tillkännager att lådornas topplager har uppnåtts kommer från tredje fotoögat 74a vilket sänder en ljusstråle till en reflektor 74b monterad vid ett vertikalt stöd eller reflek- tionsstång. Reflektorn 74b är en kontinuerlig reflektor av betydande längd monterad vid reflektionsstången vars längd är tillräcklig för att betjäna lådor av olika höjd. När foto- cellsavkännaren 74 avkänner toppen av lådorna kommer den att ge en signal till pallastningsanordningens styrorgan för att avge en signal till filmelevatorns drivning för att stoppa höjning av filmelevatorn. Nu kommer roterbordet att fortsätta att rotera tills det har återvänt till sitt utgångsläge. Film- klämanordningen 72 bibehåller filmen i sitt fastklämda läge. Även om filmelevatorn normalt kommer att vara inställd för att stoppa dess uppåtgående rörelse vid en punkt där filmen inte går över toppen av lådorna på pallen kan det vara fördelaktigt i några fall att låta filmelevatorn gå högre. Om t.ex. film- elevatorn går till en punkt så att filmmen är 50 mm högre än lådornas övre yta, kommer filmen att sträckas så att den dra- ges innanför lådornas yttre kanter. Detta kan vara fördelak- tigt för att stabilisera stapeln om efterföljande uppsättning av lådor sedan placeras på denna inåt riktade del av filmen.

Efter roterbordets återgång till utgångsläget kommer stap- lingsenheten att fortsätta att stapla flera lager av lådor på pallen. Den kommer t.ex. att stapla ytterligare två produkt- 10 15 20 25 30 35 13 lager och signalera början av omlindningscykeln. Den andra och följande omlindningscykler kommer i en föredragen utförings- form att vara upprepningar av den första omlindningscykeln till dess full höjd av den pallade lasten uppnås - full höjd är antalet lager av lådor som har förprogrammerats till pallastanordningens styranordning.

När en helt staplad last har samlats på roterbordet avkännes toppen av lådornas övre lager av den tredje fotocelluppsätt- ningen 74 och filmelevatorn kommer att sluta att höja filmrul- len för att förhindra filmen från att lämna stapelns topp.

Detta är detsamma som avkänningen av de tidigare spiralomlind- ningscyklerna.

Såsom tidigare angivits vid beskrivningen av fullbordandet av den första omlindningscykeln är det möjligt att utsträcka fil- men något högre än toppen av lådornas övre lager i syfte att tillhandahålla viss ytterligare sammanbindning av den fulla lasten av staplade artiklar. Filmelevatorn kan programmeras för att gå något högre än lådornas topp antingen omedelbart med eller efter eventuella flera omlindningar vid stapelns topp.

När spiralomlindningen har applicerats till den helt uppallade lasten, kan en förenande omlindning av den uppallade lasten vara önskvärd för att ytterligare förena, förstärka och upp- bygga orubblighet åt den uppallade lasten. Medan spiralomlind- ningen åstadkommen i den första och flera följande omlind- ningscykler tjänar till att förena och bidra till stöd åt las- ten allteftersom den staplas, medgivande t.ex. bl.a. fördelar vid uppbyggandet av en last av pelarstaplade lådor, kan det eller kan det inte vara fullständigt omlindningsarbete som är önskvärt för att tillförsäkra orubblighet för den uppallade lasten.

Det kan såsom ett alternativ vara önskvärt att utföra hela omlindningen av pallasten allteftersom stapeln bildas. Istäl- 10 15 20 25 30 35 ~..,_] ...x O\ ...x 14 let för just spiralomlindning på vägen uppåt skulle i detta fall styranordningen kunna rikta det icke omlindande huvudet att stanna vid ett horisontellt läge medan roterbordet gjorde ett enda eller ett antal varv för att omlinda stapeln vid den- na nivå. Detta skulle kunna göras vid olika höjder på stapeln allteftersom den uppbygges. Detta skulle kunna minska tiden för lindning efter det att lasten har staplats.

Ytterligare omlindning om så önskas kan uföras såsom följer.

Med filmelevatorn högt uppe på den vertikala banan 50 och sig- nalerad att inte gå högre av fotocelluppsättningen 74, signa- lerar pallastanordningens styrorgan till roterbordet att göra åtminstone ett helt varv, tre varv fungerar väl, medan film- elevatorn hålles i sitt läge relativt toppen av den uppallade lasten. Efter det att önskat antal varv har applicerat en "toppomlindning" och om önskas, avgives signal till filmeleva- torn att låta filmelevatorn röra sig nedåt den vertikala banan 50 med en kontrollerad hastighet medan den uppallade lasten fortsätter att rotera. Filmelevatorn kan styras att hålla sitt horisontella läge eller att sjunka med en låg hastighet för att applicera mer film vid bestämda höjder för den uppallade lasten eller kan den fortsätta att röra sig nedåt och sålunda spiralomlinda den uppallade lasten under dess rörelse.

En avkännare eller mellanomkopplare 76, normalt en mikroom- kopplare eller liknande, kommer att ge signal till pallast- ningsanordningens styranordning när filmelevatorns lägre del befinner sig just över filmklämanordningens 72 topp - vilken i detta läge i cykeln fortfarande är fastklämd vid den främre kanten av filmen.

När denna mellanomkopplare 76 är "tillslagen" ger pallastning- ens styranordning signal till filmklämanordningen att dragas tillbaka och låta filmens främre kant hänga fritt. Med film- klämanordningen bortdragen till ett läge normalt under botten av lådornas första lager kan den allmänt med 16 betecknade filmelevatorn fortsätta sin rörelse nedåt och omlinda botten- 10 15 20 25 30 35 $% *Q CD ...x Ö\ ...x 15 delen av den uppallade lasten med flera lager film genom flera rotationer av roterbordet.

En variation av den första spiralomlindningscykeln eller den första eller andra rotationen av den hela övre omlindnings- cykeln kan vara att låta filmomlindaren förlägga en del av filmen, i storleksordningen flera tum, mer eller mindre, be- roende på sträckningsmängderna för sträckomlindningsfilmen ovanför toppen av toppkanten för lådornas övre lager. Detta skulle kunna skapa en rad av förbättrad orubblighet för några typer at staplade produkter.

I några situationer är det önskvärt att ha filmen utsträckande sig över den uppstödjande pallen, låg låda eller liknande på vilken artiklarnas staplas. Detta ger kontinuitet mellan den uppstödjande pallen och artiklarna så att artiklarna och pal- len är något sammanpackade. Detta är icke alltid nödvändigt eller önskvärt. Återkommande till fullbordandet av cykeln har filmens främre kant snabbt blivit täckt, åtminstone delvis av filmen som lin- das på den uppallade lasten när filmelevatorn går till lastens lägre sektion. Ehuru filmens främre kant snabbt täckes genom snabb rotation av vridbordet, har det befunnits att en luft- ström riktad mot filmens lösa främre kant är fördelaktig för fasthållning av filmens främre kant mot lasten till dess fil- men kan överlappas med följande lindningar av film. Ett luft- munstycke 80, vilket får luft från ett lufttillförselorgan (icke visat) anordnat vid vridbordet, är monterat vid vridbor- det för att utföra denna funktion.

Vid det slutliga varvet av roterbordet efter det att önskat antal lindningar eller varv har gjorts är det nödvändigt att förlägga filmen i filmklämanordningen för att förbereda för nästa pallningsförfarande. Detta göres i de slutliga l80° av varvet för roterbordet. Filmklämmorna befinner sig i bortdra- gen delning vid starten av fastklämningscykeln. Efter det att 10 15 20 25 30 35 16 vridbordet har roterat l80° under sin slutliga rotation sändes en signal till pallastningsanordningens styranordning för att dela det bakre elementet 84 hos filmklämanordningen. Det skall påpekas att filmklämanordningen 72 är framställd av två huvud- klämelement. Dessa är det främre elementet 82 och det bakre elementet 84. Det främre elementet är ett konstruktionselement med en greppökande yta såsom t.ex. gummibeläggning längs dess filmingripande yta. Det bakre elementet 84 är även ett kon- struktionselement med en greppökande yta. När filmen är belä- gen mellan det främre och det bakre elementet hålles det fast till dess filmklämanordningens öppnas (just innan filmeleva- torn 16 gränsar till den vertikala filmklämanordningen 72).

När det bakre elementet 84 har delats till ett upprättstående läge - det främre elmentet är fortfarande i ett bortdraget eller i huvudsak horisontellt läge - kommer den fortsatta ro- tationen av roterbordet att förorsaka att det bakre elementet 84 kommer i kontakt med filmen mellan den uppallade lasten och filmstyrarmen 70. Roterbordet fortsätter sin rotation och under denna fortsatta rotation delas filmklämanordningens främre element till ett läge för fastklämning av filmen mellan filmklämanordningens främre och bakre element.

I detta läge är filmen fastklämd i filmklämanordningen men är fortfarande i ett kontinuerligt ark förbunden med den helt omlindade uppallade lasten. För att kapa filmen har det befun- nits att en upphettad stång svängd tvärs filmbanan kan avskära filmen. En sådan upphettad stångfilmavslutare eller avskärare är visad såsom 86 i ett bortdraget läge på vridbordet. Den upphettade stången uppbäres av ett stöd som är ledbart monte- rad vid ena änden och är vidare aktiverbar av en luftcylinder (icke visad).

När filmen har kapats av den upphettade stången eller något anat filmavslutande organ såsom t.ex. en varm wire, en kniv, eller liknande, är den uppallade lasten komplett och kan av- lägsnas från vridbordet av en driven rulldäcksyta 88 som kan 10 15 20 25 30 35 17 ' avge den uppallade lasten till en pallavgivningstransportör allmänt betecknad med 20.

När den uppallade lasten avlägsnas från vridbordet, har det befunnits att i vissa applikationer det är önskvärt att "till- släta" eller jämna ut filmens bakre ände för att avlägsna in- stängd luft för bättre vidhäftning vid lasten. Denna bakre filmände är normalt fasthållen vid filmen på den uppallade lasten, eftersom den “fjädrar tillbaka" något efter avskär- ningen medelsts den upphettade kniven 86. Det oaktat är en valfri åtgärd i här diskuterat pallningsförfarande att "släta ut" filmänden genom användning av ett fästorgan 90. Fästorga- net visat i fig. 1 är en borste 92 uppstödd vid en station 94 och med ett drivorgan 96 för att rotera borsten 92 när pallen förflyttas från vridbordet till pallutmatningstransportören 20. Borsten kan var fjäderbelastad för att tvingas mot den upppallade lasten i närheten av filmens bakände för att häri- genom släta ned filmens bakände under den på pallen. Fästorga- net kan vara vilket som helst av flera typer av anordningar såsom t.ex. en rulle med mjuk yta eller hård yta, blästerluft riktad mot filmens bakre ände, en stationär ramp som applice- rar tryck mot filmänden när den avgives till pallutmatnings- transportören, eller liknande.

I situationer såsom t.ex. visade i fig. 5 där filmen 62 vill slacka när vridbordet roteras moturs och sedan åter bli spänd när filmklämanordningen 72 får det visade 90°-läget har det befunnits vara fördelaktigt att reglera mängden förspänning utövad på filmen genom förspänningsvalsarna, varvid dessa är den första 56 och den andra 58 huvuddrivvalsarna så att filmen inte slackas onödigt.

Fig. 6 är ett diagram som visar hur valsarna 56 och 68 av- stänges och påkopplas för att tillförsäkra att överskottsfilm inte frammatas. Det skall noteras att drivvalsarna 56 och 58 är inkopplade "på" och avdrager film från filmrullen 48 i be- roende av reglervalsen 60, vilken är fri att röra sig inåt -1>- -.1 10 15 20 25 30 35 -..s Û\ ...s 18 såsom visat genom pil i fig. 3 när mer film krävs. Detta är nuvrande praxis för filmavlindning. Men vid användning av för- spänd film kommer filmen, efter att från början förspännas mellan valsarna 56 och 58, att "återvinna" och medföra att reglervalsen 60 drages inåt och påbörjas drivningsmatning av valsarna 56 och 58. Detta kommer att hända i en reglerad grad närhelst filmen inte omlindas på lådorna - typiskt när roter- bordet befinner sig i utgångsläget.

Diagrammet i fig. 6 visar hur förspänningsenheten avstänges eller inkopplas på det slutliga varvet för omlindningscykeln och omkastningen av vridbordet för att medge pallen att las- tas. Styranordningen ger signaler från begränsningsomkopplaren som är placerad för att uppfatta läget för vridbordet.

Med start vid punkt A och framåtskridande till B (pilhuvuden indikerar riktningen för vridbordets rörelse) är filmförspän- ningsenheten "på", dvs. den är verksam för att mata film under det slutliga varvet för lasten och vridbordet. Vid punkt B, approximativt 330° rotation, avstänges förspänningsenheten var- vid möjligheten att mata film (B till C) upphör. Från C till D rör sig roterbordet moturs till approcimativt 270° såsom visat i fig. 5 - förspänningsenheten är avstängd. Efter det att pal- len har lastats roterar roterbordet medurs och vid approxima- tivt 330° (D till E, förspänningsenheten är avstängd) inkopplas förspänningsenheten under tiden för varvet (E till F).

Fig. 7 visar en alternativ utföringsform av den automatiska pallastaren enligt fig. 1 speciellt avsedd för användning för en klämanordning 100 för en kort film. Samtliga andra delar hos denna utföringsform är desamma som visade i fig. 1 med undantag av klämanordningen 100, den tillagda filmstyrvalsen 102 och placeringen av den lägre omkopplaren 78 vid ett läge lägre på dess stöd än läget för omkopplaren i pallastaren en- ligt fig. 1. u 10 15 20 25 30 35 470 161 19 I denna utföringsform är filmklämanordningen 100 kortare än bredden på filmen 62. Således är filmen 62 "indragen" såsom visat för att passa i filmklämanordningens backar. Filmeleva- torn 16 har förts ned så lågt på den vertikala banan 50, be- roende på det låga läget för gränsomkopplaren 78, att filmen skulle sammanstöta med roterbordets övre sida. Valsen 102 styr filmen över vridbordets yta och när den gör det, tenderar att "dra ned" filmen. Fördelen med den kortare filmklämanordningen 100 är att på de begynnande omlindningarna av lådornas lägre nivåer behöver inte filmelevatorn lyftas lika höga för att klara den korta filmklämanordningen som den skulle om en stör- re filmklämanordning (fig. 1) användes. Detta medger mer om- lindning av den lägre nivån av de staplade lådorna vilket kan vara av fördel för vissa laster.

En omvandling av en vanlig pallastare är visad i fig. 8. Denna figur visar en konventionell lådpallastningsanordning i huvud- sak av den typ som säljes av innehavaren av denna uppfinning.

Den konventionella lådpallastningsanordningen har omvandlats till en automatisk pallastare genom modifikationer som möj- liggör att den kan omlinda ett lager av artiklar på det sätt som beskrivits ovan i själva pallastningsenheten. Den förenade eller pallastande enheten allmänt betecknad med 106 har modi- fierats genom att insätta ett sänk- och höjbart roterbord 108 istället för en höjbar plattform och genom att tillhandahålla en filmelevator, allmänt betecknad med 16, såsom beskrivet ovan vid den ena av stödkonsoler 110, och genom att anordna ett fästorgan eller nedklappningsorgan eller borste allmänt betecknad med 90 vid en andra stödkonsol 112 hos pallastnings- anordningen.

Enligt uppfinningen befinner sig en stapel av artiklar på ro- terbordet när roterbordet befinner sig vid övre läget av dess rörelse. Det första lagret av lådor placeras på roterbordet och roteras för att bli omlindat, varvid omlindningsstycken är såsom beskrivits ovan för pallastaren enligt fig. 1, sedan sänkes roterbordet för att mottaga nästa lager av lådor.

LHF-O 161 10 15 20 Filmelevatorn kan förflyttas nedåt med roterbordet och sedan uppåt efter dess styryta under omlindning eller kan den kvar- bliva i ett högt läge och omlinda efter det att roterbordet har sänkts.

Filmelevatorn är höj- och sänkbar efter styrytan 114 och kan höjas och sänkas oberoende av roterbordet. Detta medger att en helt staplad pallast kan omlindas från toppen eller botten av stapeln när roterbordet sänkes till en låg nivå.

I denna utföríngsform kan filmstyrarmen 70 och dess åtföljande utrustning undvaras, eftersom filmavrullningen är tillräckligt nära stapeln som skall omlindas. Denna pallstningsanordning har heller inte en bom såsom 40, som förflyttas upp och ned på en mast och möjligen hindrar filmen 62.

Denna bekrívning har försökt ange en apparat som kan stapla och förena en samling av artiklar till en förenad förpackning.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 470 161 21 PATENTKRAV

1. Anordning för att göra en filmomslagen pallast av stap- lade föremål k ä n n e t e c k n a d av ett roterbord (108), som är vertikalt rörligt för att mottaga rader av före- mål (34) i skikt på olika höjder för roterbordet och som är horisontellt roterbart efter det att varje nivåskikt av stap- lade föremål fullbordats, en staplingsanordning (106) för att stapla rader av föremål i skikt på roterbordet, en omslags- filmavgivningsanordning (16, 114) för omslagning av film (62) runt raden av föremål vid varje nivå för skikten under varje rotation av roterbordet jämte ett skärorgan (68) för avskär- ning av filmen efter rotationen av roterbordet och omslagning av filmen runt det sista skiktet av staplade föremål.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att filmavgivningsanordningen innefattar första och andra drivvalsar för avlindning av filmen från ett av avlindnings- organ jämte en styrarm (70) för att styra filmen till roter- bordet.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att roterbordet bär skärorganet (68).

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att ett organ (90) är anordnat för att kontrollera den spåran- de kanten av filmen, vilket organ är anordnat intill roter- bordet för att jämna till den spårande avskurna änden av filmen mot pallasten.

5. Förfarande för att operera anordningen enligt något av föregående patentkrav 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna att: - uppsamla en rad föremål på en staplingsanordning (106) ovanför ett roterbord (108); 10 22 - vertikalt förflytta roterbordet till förvalda höjder för att mottaga varje ackumulerad rad av föremål från staplingsanordningen och stapla raderna i skikt; - cykliskt rotera roterbordet vid de utvalda höjderna och cykliskt mottaga filmen från en filmavgivningsanordning (16,114) och omlinda varje skikt av staplade föremål med filmen; - jämte avskära spårande del av filmen med skärorganet (68) efter omslagning av sista skiktet av staplade föremål.