SE468728B - Laasanordning foer baerbara datorer - Google Patents

Description

..[2>.

O\ 10 15 20 25 30 35 (JO 728 2 kräver en hel del kunskap hos den som skall utföra den. Än mer komplicerat blir det om sama information finns lagrad på tre eller fler ställen. Exemplet ovan kan naturligtvis ses i ett vidare perspektiv, bla kan det system som den bärbara datorn är ihopkopplad med se annorlunda ut - istället för en fileserver i ett nätverk som stationärt lagringsmedium kan det vara fråga om en lokal hårddisk, en centraldators lag- ringsmedium etc.

Det finns låsanordningar som kan användas för att låsa fast en dator, vilka tex kan bestå av beslag monterade på datorn i kombination med hänglås och wirar. Vid denna typ av låsanord- ning måste operatören handgripligen utföra ett antal steg för att låsa eller låsa upp datorn. Detta försvårar och komplice- rar en flyttning av datorn, vilket är en nackdel speciellt för bärbara datorer. Dessutom krävs vid användning av hänglås eller någon annan typ av nyckellås eller kombinationslås att nyckeln/kombinationen förvaras på ett sådant sätt att säker- heten ej inskränks - detta ställer ytterligare krav på opera- tören och minskar datorns flyttbarhet.

Huvudsyftet med uppfinningen är att åstadkoma en låsanord- ning av inledningsvis angivet slag, vilken är enkel att hantera och pålitlig ur säkerhetssynpunkt.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma automatisk uppdatering i samband med att datorn flyttas.

Huvudsyftet uppnås med en anordning av det slag, som anges i den kännetecknande delen av patentkravet 1. Ytterligare särdrag och vidareutvecklingar av anordningen enligt upp- finningen anges i de övriga patentkraven.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkomes en anordning för att låsa fast en dator till ett underlag, vilken är känne- tecknad av att den innefattar en elektriskt styrbar låsmeka- nism och ett i datorn lagrat program för att styra låsmeka- nismen. 10 15 20 25 30 35 3 463 728 Genom att styrprogramet för låsmekanismen är lagrat i datorn kan låsning ske automatiskt när datorn slås på efter att ha placerats på avsedd plats. Vidare åstadkomes upplåsning på ett mycket enkelt sätt enbart genom att operatören ger ett kommando.

I styrprogrammet för låsmekanismen kan innefattas programkod som ger operatören möjlighet till valbar automatisk uppdate- ring vid låsning och/eller upplåsning av låsmekanismen, vilket gör att det kan säkerställas att en uppdatering sker när datorn flyttas från ett ställe till ett annat. Med valbar uppdatering menas att operatören i förväg kan välja om en automatisk uppdatering ska ske och under vilka förutsätt- ningar den ska ske.

I styrprogrammet för låsmekanismen kan även innefattas pro- gramkod som ger operatören möjlighet att sätta olika paramet- rar för uppdatering och låsning/upplåsning, såsom tex sätt- ning av lösenord vid upplåsning, grad av operatörmedverkan vid automatisk uppdatering, sättning av de filer/bibliotek som skall omfattas av den automatiska uppdateringen etc.

I ett tänkbart utförande är den aktiva delen, dvs den låsande delen, av låsmekanismen inhyst i en enhet speciellt avsedd för ändamålet att ansluta och låsa fast en bärbar dator, varvid den elektriska anslutningen underlättas av att enheten kan innefatta kontakter för kringutrustning, spänning och eventuella nätanslutningar (tex för anslutning till lokala nätverk, sk LANs). Denna enhet kallas hädanefter säkerhets- underlägg. Alternativt kan den aktiva delen av låsmekanismen inhysas i den enhet i ett datorsystem som vanligtvis innehål- ler centralprocessor, minne och hårddisk eller direkt i ett bord avsett för datoranvändning etc.

För att föreliggande uppfinning enkelt ska kunna förstås och utföras komer den att beskrivas medelst åskådningsexempel och med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka : -L> 0\ 10 15 20 25 30 35 OO 728 4 Figur 1 visar en schematisk bild av en bärbar dator fastlåst till ett säkerhetsunderlägg, Figur 2 visar en schematisk bild av ett datorsystem som har en enhet, i vilken en bärbar dator kan inskjutas och låsas, Figurerna 3a,b,c och d visar ett beslag och en låskolv, vilka är avsedda att ingå i en låsmekanism enligt ett utförande av föreliggande uppfinning, ' Figur 4 visar ett tvärsnitt genom en låsmekanism enligt ett utförande av föreliggande uppfinning, Figurerna Sa och 5b visar en detaljvy underifrån av en lås- kolv och en kläpp med en anliggande positionsgivare enligt figur 4, Figur 6 visar ett flödesdiagram över de föredragna stegen hos ett förfarande som skall ombesörja låsningen och upplåsningen av en låsmekanism enligt figur 4, Figur 7 visar ett blockschema över drivelektroniken hos en låsmekanism enligt figur 4, Figurerna 8a,b,c och d visar ett beslag och en låskolv, vilka är avsedda att ingå i en låsmekanism enligt ett andra utför- ande av föreliggande uppfinning, Figur 9 visar ett tvärsnitt genom en låsmekanism enligt ett andra utförande av föreliggande uppfinning, Figurerna l0a och 10b visar ett tvärsnitt, sett ovanifrån, utmed snittlinjen AA i figur 9, genom en låskolv i låst respektive olåst läge.

Figur lla visar ett flödesdiagram över de föredragna stegen hos ett förfarande som har till uppgift att styra låsanord- ningen och ombesörja uppdateringen, 10 15 20 25 30 35 "S 2.68 728 Figur llb visar två signaler som används i komunikationen mellan en låsmekanism och ett låsstyrningsprogram.

Med hänvisning till figur 1 visas en bärbar dator 1 av god- tyckligt fabrikat ansluten och låst till ett säkerhetsunder- lägg 2. Säkerhetsunderlägget 2 kan innefatta kontakter 3 för kringutrustning, spänning och eventuella nätanslutningar (tex för anslutning till lokala nätverk, sk LANs). Datorn 1 är i figuren utrustad med en LCD-skärm 4 (flytande kristallskärm).

I figur 2 visas ett datorsystem innefattande en skärm 8, ett tangentbord 9, en mus 10 och en sk expansionsenhet 11, vilken är utrustad med två diskettstationer 12. Expansionsenheten 11 har ett inskjutningsfack 13, i vilket en bärbar dator 14 kan inskjutas och låsas fast. De nödvändiga elektriska anslut- ningarna mellan den bärbara datorn 14 och expansionsenheten 11 ombesörjs automatiskt genom att den bärbara datorns an- slutningskontakter inpassas med motsvarande kontakter anord- nade i expansionsenhetens inskjutningsfack då den bärbara datorn skjuts in den riktning som pilen 15 anger.

Alternativt kan den aktiva delen av låsmekanismen inhysas i den enhet i ett datorsystem som vanligtvis innehåller cent- ralprocessor, minne och hårddisk eller direkt i ett bord avsett för datoranvändning etc. Naturligtvis kan datorn låsas fast till någon annan typ av objekt, varvid detta objekt är anordnat med de nödvändiga delarna för att låsning skall kunna åstadkommas.

Oavsett var man låser fast den bärbara datorn är det tillråd- ligt att tillse att den endast kan anslutas i spänningslöst tillstånd. För detta ändamål är det enkelt att anordna en mekanism som helt enkelt ej tillåter att den bärbara datorn kan anslutas i påslaget tillstånd. Mekanismen kan tex bestå av en elektriskt styrd arm som ändrar läge då spänningen slås av/på (ej visad).

Nedan beskrivs ett utförande på låsmekanism enligt förelig- gande uppfinning. -l-X (3\ 0:» 10 15 20 25 30 35 728 s I figur 3a visas ett beslag 30, vilket är monterat på en bärbar dator, exempelvis medelst skruvar 31, på ett sådant sätt att den del av beslaget 30 som har ett icke cirkulärt hål 32 står ut från datorn. I figur 3b visas en låskolv 33 med ett låshuvud 34 i sin ena ände. Låshuvudet 34 har en form som motsvarar formen hos beslagets hål 32, väsentligen triangelformigt i den visade utföringsformen. Figur 3c visar hur låskolven 33, med sitt låshuvud 34, införs i beslagets hål 32, i pilens riktning. Hålets och låshuvudets form är sådan, att då låshuvudet 34 införts helt, en låsning kan uppnås genom att låskolven 33 (och därmed också låshuvudet 34) vrids ett halvt varv, vilket visas i figur 3d.

Naturligtvis kan hålet och låshuvudet vara annorlunda form- ade, bara låshuvudet kan låsa beslaget på liknande vis.

Figur 4 visar en låsmekanism för att låsa fast datorn 1 till underlägget 2. En låsmekanism av samma slag kan även användas för att låsa fast den bärbara datorn 14 i expansionsenheten 11. Låsmekanismen innefattar bla ett beslag 30 anordnat på en dator (1 eller 14), exempelvis fäst till denna medelst skru- var och en låskolv 33 roterbart fäst till underlägget 2 eller till en av väggarna i inskjutningsfacket 13 hos expansionsen- heten 11.

Låskolven 33 styrs av en elektrisk motor 40, vilken kan rotera både medurs och moturs. Motorn 40 styres via två signalledningar 40a och 40b. På låskolvens undre ände 48 finns två urtagningar 41 och 42 med plana vertikala ytor (se Sa och 5b). I det i figur 4 visade läget hos lås- en ände 431 hos en kläpp 43 införd i urtagningen ände 431 har en plan vertikal yta och samverkar med den plana vertikala ytan hos urtagningen 41 för att förhindra låskolven från att rotera. För att kunna rotera låshuvudet måste således änden 431 hos kläppen avlägsnas från urtag- ningen. Kläppens andra ände 432 är ledad. även fig. kolven är 41. Denna Såsom visas i större skala i fig. 5a står kolvens låshuvud 34 på ett sådant sätt att beslaget låses fast, när kläppen 43 10 15 20 25 30 35 728 befinner sig i urtagningen 41. Såsom visas i större skala i fig. 5b står däremot kolvens låshuvud så att beslaget kan lyftas av låshuvudet, dvs låset är öppet, när kläppen 43 befinner sig i urtagningen 421 Man ser i dessa figurer tyd- ligt genom en positionsmarkör 50 att kläppen intar två olika 'v 4-68 horisontallägen beroende på i vilken urtagning, 41 eller 42, den befinner sig i.

En positionsgivare 44 känner av kläppens 43 horisontalläge och avger, via en signalledning 45, en tillståndssignal T som anger om låset är stängt eller öppet. Kläppens horisontalläge beror på vilken urtagning dess ände 431 befinner sig i, eftersom urtagningarna är olika djupa. Alternativt kan man tänka sig att den ena urtagningen är elektriskt ledande men att den andra inte är det och att elektrisk kontakt uppstår mellan kläppen och låskolven i ett fall men inte i det andra.

För att låsa eller låsa upp låsmekanismen krävs att kläppen förs nedåt, att motorn roterar låsskolven ett halvt varv och att kläppen förs uppåt för att då befinna i sig i den motstå- ende urtagningen. Kläppens upp- och nedåtgående rörelse ombesörjs av ett solenoidarrangemang 46 i kombination med en fjäder 47. Solenoidarrangemanget är anordnat på kläppen och då spänning anbringas solenoiden tvingas kläppen 43 nedåt.

Utan spänning verkar endast den uppåtriktade fjäderkraft som fjädern 47 utövar på kläppen. Spänning kan påläggas solenoi- den via signalledningarna 46a och 46b, varvid en av dessa kan vara kopplad till jord.

Med hänvisning till flödesdiagramet i figur 6 ska nu ett förfarande beskrivas, vilket ombesörjer låsning/upplåsning av låsmekanismen visad i figur 4. Förfarandet är detsama vid både låsning och upplåsning - skälet till detta är att det som skall göras för att åstadkoma låsning är detsamma som skall göras för att åstadkoma upplåsning - rotera låskolven ett halvt varv. Detta förfarande initieras av en från datorn avgiven styrsignal S, vilken ger låsmekanismens drivelektro- nik order om att låsets tillstånd ska ändras, från låst till olåst eller från olåst till låst. -l>- (',~\ 10 15 20 25 30 35 OD 728 8 Drivelektroniken startar motorn i steg 60 och pålägger spän- ning på solenoiden 46 i steg 61. Innan kläppen lyfts ur den urtagning den befinner sig i komer den att hindra låskolven, och därmed också motorns axel, från att rotera, vilket ger motorströmrusning. Varje gång motorströmrusning detekteras i steg 62 komer, i steg 63, motormatningens polaritet att skiftas, vilket gör att motorn försöker rotera åt andra hållet. En fördröjning kan vara nödvändig i steg 62 eller 63 för att motorn skall hinna reagera. Kläppen kommer att föras nedåt och ur urtagningen pga den nedåtriktade kraft solenoi- den ansätter kläppen med. Kläppens nedåtförande underlättas av att friktionen mellan den vertikala ytan hos kläppens ände 431 och den vertikala ytan hos en av urtagningarna 41 eller 42 minimeras genom att motorn vrider låskolven något fram och tillbaka. Då kläppen är helt utförd kan motorn rotera och motorn strömrusar ej - efter ett tidsintervall bryts solenoidspäningen i steg 64 och kläppen faller ned mot en undre yta 48 hos låskolven, alltså ej i någon urtagning eftersom motorn har roterat låskolven något. Efter att motorn roterat låskolven ett halvt varv, medurs eller moturs, fal- ler, med hjälp av fjäderkraften, kläppen på plats i motstå- ende urtagning. I steg 65 inväntas att motorn skall ström- rusa, vilket indikerar att kläppen hamnat på plats och för- hindrar motorn från att rotera låskolven. Motorn slås av i steg 66. Låset har ändrat tillstånd. Via positionsgivaren och drivelektroniken meddelas datorn och det däri lagrade lås- styrningsprogrammet, medelst tillståndssignalen T, vilket tillstånd låsmekanismen är i.

Figur 7 visar ett blockdiagram över låsmekanismens driv- elektronik. Drivelektronikens signalgränssnitt mot datorn innefattar en insignal till drivelektroniken, styrsignalen S, och en utsignal från drivelektroniken, tillståndssignalen T.

Drivelektroniken styr låsmekanismen via signalledningarna 40a, 40b och 46a, dvs via strömmatningen till motorn och solenoidsignalen. Information om låsmekanismens tillstånd fås via positionsgivarens signal på signalledning 45. Det fysiska gränssnittet 70 kan utgöras av datorns seriella eller paral- lella port eller något annat tillgängligt signalgränssnitt.

IJ 10 15 20 25 30 35 9 468 "28 Nedan beskrivs, med hänvisning till figurerna 8,9 och 10, en andra utföringsform enligt föreliggande uppfinning.

I figur 8a visas ett beslag 80, vilket är monterat på en bärbar dator, exempelvis medelst skruvar 81, på ett sådant sätt att den del av beslaget 80 som har ett hål 82 står ut från datorn. I figur 8b visas en låskolv 88 med ett låshuvud 84 i sin ena ände. Låshuvudet 84 har en form som motsvarar formen hos beslagets hål 82. Figur 8c visar hur låskolven 88, med sitt låshuvud 84, införs i beslagets hål 82, i pilens riktning. Då låshuvudet 84 införts helt kan en låsning uppnås genom att låskolven 88 (och därmed också låshuvudet 84) vrids ett kvarts varv, vilket visas i figur 8d.

Naturligtvis kan hålet och låshuvudet vara annorlunda for- made, bara låshuvudet kan låsa beslaget på liknande vis.

Figur 9 visar en låsmekanism för att låsa fast datorn 1 till underlägget 2. Låsmekanismen kan även användas för att låsa fast den bärbara datorn 14 i expansionsenheten 11. Låsmeka- nismen innefattar bla ett beslag 80 anordnat på en dator (1 eller 14), exempelvis fäst till denna medelst skruvar och en låskolv 83 roterbart fäst till underlägget 2 eller till en av väggarna i inskjutningsfacket 13 hos expansionsenheten 11.

Låskolven 83 styrs av en elektrisk stegmotor 90, vilken kan roteras stegvis, varvid ett steg motsvarar en rotering av låskolven ett kvarts varv. Motorn 90 styres via en signalled- ning 90a. Låskolvens tvärsnitt är cirkulärt förutom över ett intervall A till B där tvärsnittet är icke-cirkulärt, tex elipsformat, genom att låskolven 83 där anordnats med två urtagningar 91 och 92 med buktande vertikala ytor. En posi- tionsgivare 93 står i kontakt med en punkt belägen mellan A och B hos låskolven 83, dvs där låskolvens tvärsnitt är icke- cirkulärt.

Med hänvisning till figur 10a och 10b ska nu positionsgiva- rens arbetssätt förtydligas. Låsmekanismens låsta tillstånd visas i figur l0a och dess olåsta i figur 10b. Här ses tyd- ligt, bla genom en positionsmarkör 101 att positionsgivaren 468 10 15 20 25 30 35 28 10 intar två olika lägen beroende på låskolvens 83 rotations- läge. Då stegmotorn vrider låskolven 83 och därmed låshuvudet 84 i beslaget 80 ett steg, dvs ett kvarts varv, ändrar lås- mekanismen tillstånd, från låst till olåst tillstånd eller från olåst till låst tillstånd. Detta avkänns av positions- givaren 93.

Flödesdiagrammet i figur lla visar de nödvändiga stegen i ett förfarande med ändamål att styra en låsanordning för bärbara datorer. Förfarandet kan realiseras på flera olika sätt - som ett styrprogram i datorn (sk device driver), ett minnesresi- dent program i datorn eller helt eller delvis i hårdvara. Vad gäller hårdvarurealiseringen avses endast de delar av för- farandet som avser låsstyrningen, inte uppdateringshante- ringen. Tankemässigt föreligger det ingen skillnad mellan att tänka sig att förfarandet efter det att det påbörjats upp- repas om och om igen mot att tänka sig att hanteringen sker avbrottsstyrt. Om förfarandet skall realiseras som ett pro- gram i en dator är det senare att föredra, då processorn i detta fall får tid för annan bearbetning. Med avbrottstyrd hantering menas i detta fall att ingenting görs om inte yttre omständigheter kräver det, varvid en yttre omständighet tex kan vara att operatören ger ett ”lås-upp"-kommando. Förfa- randet börjar vid en startpunkt 111 efter det att operatören givit ett "lås-upp”-komando eller datorn inpassats mekaniskt med låsmekanismen, anslutits elektriskt och fått spänningen påslagen och slutar med att datorn stängs av eller låsts.

Efter programets start löper programmet till ett beslutssteg 112 där det med hjälp av tillståndssignalen T från låsmeka- nismen avgörs om låset är öppet eller stängt. m låset är öppet ger programmet, via styrsignalen S, order om att låset skall stängas. Detta sker i ett steg betecknat med 113. Efter att denna order givits går programmet till ett beslutssteg 114 där det avgörs om en uppdatering skall utföras. Om bara ett lagringsmedium är åtkomligt, vilket tex är fallet då den bärbara datorn saknar hårddisk emedan det stationära systemet är utrustat med en hårddisk, så krävs naturligtvis ingen uppdatering. Ett annat fall då en uppdatering bör undvikas är då den bärbara datorn anslutits till någon annan station än I) 10 15 20 25 30 35 11 468 '28 hemstationen/erna. Med hemstationen/erna avses de stationer som den bärbara datorn normalt ansluts till och som har en åtminstone till en del liknande organisation av filer/biblio- tek. Att en station är en hemstation kan tex avgöras genom att den bärbara datorn ges ett identifikationsnummer som jämförs med ett motsvarande identifikationsnummer hos statio- nen - om de båda överenstämmer är den bärbara datorn ansluten till en hemstation. Om omständigheterna är sådana att en uppdatering är realistisk kontrolleras om den också är önsk- värd och under vilka villkor den är önskvärd, detta kan göras automatiskt eller via opertörinteraktion. Programet kan ha en konfigureringsdel, i vilken uppdateringsparametrar kan sättas, bla graden av operatörinteraktion. Om det beslutas att uppdatering skall ske löper programmet till steg 115. I annat fall hoppar programmet över detta steg. Vid steg 115 kan en selektiv uppdatering utföras så att den senaste ver- sionen av valda filer/bibliotek blir identiska på den bärbara datorns lagringsmedium och ett eventuellt stationärt lag- ringsmedium. Eventuellt kan mer än ett stationärt lagrings- medium koma att beröras av uppdateringen.

Om det i beslutssteg 112 bestäms att låset är stängt, kontrolleras i ett beslutssteg 116 om ett ”lås-upp"-kommando givits av operatören. Om ett kommando ej givits avslutas programmet. I annat fall går programmet till beslutssteg 117 och om det visar sig att en uppdatering är både realistisk och önskvärd utförs uppdateringen i steg 118. Funktionen hos beslutssteg 117 och steg 118 liknar den hos beslutssteg 114 och steg 115. Alternativt kan uppdateringskonfigurationen vid låsning vara olik den vid upplåsning, tex med avseende på vilka filer/bibliotek som skall beröras osv.

I steg 119 startas en tidsfrist, vilken tex kan bestå av en räknare som räknar ned till noll. Tidsfristen kan vara om- ställbar i en eventuell konfigureringsdel i programmet. I steg 120 avges en styrsignal S, vilken ger order om att låset skall öppnas. Om tidsfristen som startats i steg 119 går ut löper programet till steg 113, vilket får till följd att låset stängs igen. Operatören ges alltså en viss tid att 10 15 20 25 30 35 CD 728 12 stänga av datorns spänning och lyfta ur den bärbara datorn.

Om det under tidsfristen skulle inträffa något som förhindrar operatören att uföra dessa moment, tex ett telefonsamtal, kommer låset att stängas när tidsfristen går ut. Detta för- farande ökar säkerheten så till vida att den bärbara datorn ej tillåts stå olåst mer än under en begränsad tid. Tids- fristen kontrolleras i ett beslutssteg l2l.'Steg 122 är streckat för att indikera att det inte ingår som en del i programet utan symboliserar en yttre händelse som avslutar programmet. Man kan tänka sig att det i låsmekanismens driv- elektronik finns en räknare som sätts från programet i steg 119, denna räknare kan vidare tänkas fortsätta sin nedräkning efter att datorns spänning slagits av och då den når noll avge de signaler som behövs för att stänga låset. Låsmekanis- men måste då utrustas med ett organ som avkänner om datorn lyfts bort, ty då datorn lyfts bort måste nedräkningen av- brytas. På detta vis behöver ej tidsfristövervakningen gå förlorad för att datorspänningen slås av.

I figur llb visas två signalers signalförlopp med avseende på tiden. Den övre signalen, tillståndssignalen T, indikerar låsets tillstånd. Den undre signalen, styrsignalen S, styr en låsanordnings tillstånd. Låset har två tillstånd : låst och olåst. Punkterna a till h representerar olika händelser i tiden. Punkt a representerar tidpunkten då den bärbara datorn inpassas fysiskt med låsanordningen. Vid punkt b slås datorns spänning på, varvid styrsignalen indikerar att låset skall stängas, varefter låset stängs och tillståndssignalen går från olåst till låst. Vid c ges ett “lås upp"-komando och vid d är den valbara uppdateringen utförd och låset öppnas samtidigt som tidsfristen startas. Vid punkt e har tidsfris- ten gått ut, dvs operatören har ej slagit av spänningen och lyft ur den bärbara datorn, och låset stängs igen. Vid punk- ten f ges återigen ett ”lås upp"-komando, uppdateringen är klar vid tiden som representeras av punkten g. Slutligen, innan tidsfristens utgång, stängs datorns spänning av och lyfts ur låsanordningen. Detta sker vid tiden representerad av punkten h. h

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 13 46Ã~ 725 Patentkrav

1. Anordning för lättmanövrerad låsning och upplåsning av en låsmekanism (fig. 4; fig. 9), vilken är anordnad att hålla en dator fastlåst vid en enhet (2; 11), k ä n n e t e c k - n a d av att låsmekanismen är elektriskt styrbar, och att datorn dels är försedd med ett uttag kopplingsbart till låsmekanismen och dels är försedd med låsmekanismprogram för styrning av låsmekanismen. '

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att låsmekanismen är anordnad att automatiskt låsa fast datorn vid enheten (2; ll) då datorn är placerad på plats och att normalt hålla datorn fastlåst vid enheten.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att datorns uttag är kopplingsbart till låsmekanismen via ett gränssnitt (70), genom vilket styrsignaler kan överföras från datorn till låsmekanismen och tillståndssignaler från låsmekanismen till datorn.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att gränssnittet utgörs av en seriell eller parallell port hos datorn.

5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att upplåsning av låsmekanismen är anordnad att ske från datorn genom anrop av låsmekanismprogrammet och efterföljande inmatning till datorn av något i förväg bestämt kodord e.d.

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att låsmekanismen, när den är kopplad till datorn av låsmekanismprogrammet enbart hålls i upplåst till- stånd under en i förväg bestämd tid efter adekvat begäran om upplåsning och annars hålles låst.

7. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- 10 15 20 25 30 35 Ö'\ CO 728 14 t e c k n a d av att en andra låsmekanism är anordnad, vilken håller datorn fastlåst under det att datorn är spän- ningsförande, varigenom datorn inte kan tas bort från enheten förrän den första låsmekanismen först har låsts upp med hjälp av datorns program och datorn därefter har försatts i spän- ningslöst tillstånd.

8. Anordning enligt något av föregående krav, t e c k n a d av att den styrbara delen av låsmekanismen är placerad i enheten (2; 11); och att ett uttag hos datorn är kopplingsbart till enheten. k ä n n e-

9. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att låsmekanismprogramet träder i temporär funktion både vid fastsättning och borttagning av datorn vid enheten, samt att låsmekanismprogrammet även innehåller programslinga för automatisk uppdatering av valda data när låsmekanismprogrammet är i funktion.

10. Låsanordning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att den elektriskt styrbara låsmekanis- men är inhyst i den enhet i ett datorsystem som vanligtvis innehåller centralprocessor, minne och hårddisk.

11. ll. Låsanordning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att låsmekanismen innefattar ett beslag (30; 80), en roterbar låskolv (33; 83), vilken i en första position kan införas i beslaget (30; 80) genom en icke cirku- lär öppning (32; 82) med en form som överenstämer med formen hos låskolvens huvud (34; 84) och vilken i en andra position är låst i beslaget, en motor (40: 90) för att rotera låskol- ven (33; 83) medurs eller moturs för att föra denna till den första eller andra positionen.

12. Låsanordning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att låskolven (33) är anordnad med en första och en andra urtagning (41 resp 42) och av att låsanordningen även inne- fattar en kläpp (43), vilken då den befinner sig i en urtag- ning (41 eller 42) förhindrar rotation av låskolven, och ett W 10 15 20 25 30 '7 / ~> 15 463 S soleniodarrangemang (46) för att tillåta låskolven att rotera till den första eller andra positionen genom att kläppen förs från den ena urtagningen till den andra urtagningen.

13. Låsanordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att låskolvens första och andra urtagning (41 resp 42) har olika djup och att en positionsgivare (44) ävkänner kläppens horisontalläge och därmed, via en utsignal (Tillståndssignal T) kan indikera vilken urtagning kläppen befinner sig i och därmed även låsmekanismens tillstånd.

14. Låsanordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att låskolvens ena urtagning (41 eller 42) leder elektrisk ström och att den andra urtagningen (42 eller 41) ej leder elektrisk ström och att elektrisk kontakt uppstår mellan kläppen (43) och låskolven (33) i det ena fallet men inte i det andra, varvid en elektrisk signal (Tillståndssignal T) kan indikera låsmekanismens tillstånd.

15. Låsanordning enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av att motorn är en stegmotor (90).

16. Låsanordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att låskolven har ett cylindriskt tvärsnitt över en del av sin längd (A till B i fig 9) genom att låskolven där anord- nats med två urtagningar (91) och (92) med buktande vertikala ytor, varvid en positionsgivare (93) som står i kontakt med låskolven (83) ger olika utsignal (Tillståndsignal T) bero- ende på hur låskolven är roterad, vilken låsmekanism ändrar tillstånd, från låst till olåst eller tvärtom, då stegmotorn roterar låskolven (83) och därmed låshuvudet (84) i beslaget (80) ett kvarts varv.