SE461207B - Skjut och hoejbar taklucka - Google Patents

Description

2 46 1 ztçrzamrnen kan över åtminstone en del av sin längd vara utförd som en styrslits, och nocken kan lämpligen hållas i ingrepp med styrkammen över uppfäll- ningshävarmens hela vinkelomrade. l det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare med ledning av ritningen. Därvid visar fig 1 en partiell längdsektion genom en taklucka enligt uppfinningen, med luckan i stängt läge, fig 2 en längdsektion som i fig 1, men med luckans bakkant nedsänkt, fig 3 en sektion som i fig 1, men med luckans bakkant utställd, fig 4 till 8 kulissliden och uppfällningshävarmen i olika manöver- ' lägen, fig 9 till 13 kulissliden och uppfällningshävarmen enligt en modifierad ut- föringsform i olika manöverlägen, och fíg 111 en perspektivvy av kulissliden och - uppfällningshävarmen vid den modifierade utföringsformen. _ Som visas i fig 'l till 3 är en fast takyta 10 försedd med en taköppning 11, som kan stängas till eller åtminstone delvis öppnas genom omställning av en styv lucka 12. Taköppningen 11 omges av en takram 13, som längs taköppningens framkant 1A och båda sidor bildar en dräneringsränna 15. Två i fordonets längd- riktning gående styrskenor 16 är fästa i takramen 13 på var sin sida om taköpp- ningen 11. Styrskenorna, luckan och luckans manöverelement är i huvudsak spegel- symmetriska kring en längsgående symmetriaxel. Av denna anledning beskrivs i det följande endast uppbyggnaden och funktionssättet för den ena sidan i detalj.

Luckan 12 styrs pa känt sätt (se DE-A- 3 238 454) av ett främre styrelement i vardera styrskenan 16, och är svängbart lagrad pä en vinkelrätt mot luckans skjutriktning gående svängaxel, som exvis kan bildas av de bada främre styrele- menten. Tvà på en sockel 20 anordnade glidelement 18, 19 löper i styrskenan 16. Sockeln 20 bildar drivelement för en i sin helhet med 21 betecknad uppfäll- ningsmekanism. Sockeln 20 och den pà den motsatta taksidan belägna, icke visade spegelsymmetriska sockeln är inbördes förbundna genom en tvärbalk 22, som pà känt sätt kan ställas om i den med fordonets längdriktriing sarnmanfallande skjut- riktningen för takluckan. Detta sker lämpligen med hjälp av en tryckstyv skruv- kabel, som är ansluten ungefär mitt på tvärbalken (se DE-A- 2 461 018) och är drivande förbunden med en företrädesvis elektrisk drivinotor eller en handvev.

Luckan 12 uppbärs genom ett förbindningselement 23 av en bärarm 2A, vars bakre ände genom exvis en av en ledbult bildad led 25 är ansluten till den ena änden av en uppfällningshävarm 26, vars andra ände genom en led 27 är ansluten till ett glidelement 28, som a sin sida kan längsförskjutas en begränsad sträcka i en längsgående slits 29 i sockeln 20 eller i en med sockeln 20 fast förbunden kulisslid 30. Kulissliden 30 är på ovansidan av en främre kulissdel 32 utförd med en kamyta 33, som kan samverka med en nock i form av en rulle 34 av elastiskt materiel. Leden 25 utgör samtidigt lager för rullen 30. Uppfäll- ningshävarmen 26 är i sin med kulisscn 30 samverkande del försedd med en ät sidan utstående pinne 35, på vilken en av en rulle 36 bildad nock är roterande 3 lagrad. Nocken 36 samverkar med en på undersidan av kulissdeien 324aéoi1dna2Û7 styrkam 37.

Leden 27, glidelementet 28 och slitsen 29 i kulissen 30 bildar en första tvångsstyrning för uppfällningshävarmen 26, medan en ytterligare tvångsstyrning bildas av den med styrkammen 37 samverkande nocken 36 och den längs kamytan 33 löpande rullen 34. De båda tvångsstyrningarna ger ett trepunktsingrepp mellan uppfällningshävarmen 26 och kulissliden 30. Utförandet är sådant, att detaljerna 26, 27, 28 och 30 vid nedsänkt lucka 12 (fig 2), vid stängd lucka (fig 1) och vid' början av uppfällningen är inbördes något förspända. Tack vare denna förspän- ning är relativrörelsen mellan uppfällningshävarmen 26 och kulissliden 30 glappfri inom detta ställområde. Uppfällningshävarmen 26 påtvingas inom detta ställområde ett förutbestämt vinkelläge relativt kulissliden (30) för varje relativläge mellan tvärbalken 22, och därmed kulissliden 30, och styrskenan 16.

När luckans bakkant 40 är nedsänkt (fig 2), intar uppfällningshävarmen 26 och kulissliden 30 det i fig 4 visade relativläget. Kulisslíden 30 befinner sig i ett sådant läge, att slitsens 29 framände är i kontakt med glidelementets 28 framände. Om sockeln 20 och kuiissliden 30 dras bakåt genom att tvärbalken 22 förflyttas, följer luckan 12 med, och öppnar taköppningen 11 åtminstone delvis.

Om däremot tvärbalken 22, och därmed kulissliden 30, utgående från det i fig 2 och 4 visade läget skjuts framåt till det i fig 1 och 5 visade läget, för- flyttas slitsen 29 framåt relativt glidelementet 28. Samtidigt förflyttas styrkammen 37 på sådant sätt relativt nocken 36, att nocken lyfts av en i riktning bakat uppåtlutande del 41 av styrkammen 37. Rullen 34 lyfts av en uppatlutande del 42 av kamytan 33. Därigenom svänga uppfällningshävarmen 26 medurs kring leden 27, sett i fig 1 och 5. Genom denna vinkelrörelse höjs luckans bakkant 40, och takluckan 12 svänga moturs, sett i fig 1. När kulissliden 30 nått det i fig 5 visade läget relativt uppfällningshävarmen 26 och rullen 34 löpt upp på en till delen 42 anslutande, med styrskenan 16 parallell del 43 av karnytan 33, befinner sig luckan 12 i sitt stängda läge (fig 1). Luckan 12 ligger då väsentligen i plan med den fasta takytan 10. I Kamytans 33 del 43 och en med styrskenan 16 likaså parallell del 44 av styrkammen 37 bestämmer en dödsträcka. Under genomloppet av denna dödsträcka förblir uppfällningshävarmens 26 vinkelläge konstant, oberoende av kulisslidens 30 förflyttning. Tack vare denna dödsträcka kan man acceptera betydande tolerans- avvikelser vid manövreringen av takluckan, emedan de da inte inverkar störande.

Om exvis en drivmotor för takluckan slås ifrån i det i fig 5 visade relativläget, spelar det ingen roll om den på grund av trögheten inte stannar omedelbart. Även själva frånkopplingstidpunkten kan förskjutas inom relativt vida tolerans- gränser, utan att det får någon ofördelaktig effekt.

Om kulissliden 30 förflyttas vidare från det i fig 5 visade läget till läget 4 Afénligtzg z, börjar rullen 34 att lyftas av en till delen 43 anslutande, lutande del 45 av kamytan 33, samtidigt som nocken 36 fortsätter över till en uppatlutande del 46 av styrkammen 37. Luckan 12 inleder da sin uppfällningsrörelse.

Fig 7 visar relativläget mellan uppfällningshävarnien 26 och kulissliden 30 efter en mindre, fortsatt förflyttning av sockeln 20. Rullen 34 har natt den övre änden av kaniytans 33 del 45. Nocken 36 lämnar styrkammen 37, och fortsätter sedan ut ur kulissliden 30 genom en slits 47 i densamma. Slitsens 29 bakre ände kommer i kontakt med glidelementets 28 bakre ände. Under det att kulissliden 30 rört sig mellan de i fig 4 och 7 visade relativlägena har uppfällningshävarmen 26 utfört en ren vinkelrörelse kring ledens 27 axel. Leden 27 har alltsa intagit ett fast läge relativt styrskenan 16. Om kulissliden 30 av tvärbalken 22 förs vidare framat fran det i fig 7 visade relativläget, förs uppfällningshävarmens 26 nederände med av kulissliden 30 pa grund av ingreppet mellan slitsens 29 bakände och glidelementet 28, och ledens 27 axel förflyttas längre fram relativt styrskenan 16. Den till bärarmen 24 ledat anslutna änden av uppfällningshävarmen 26 svängs ut (fig 8), och luckan 12 fälls i motsvarande man upp.

Uppfällningshävarmen 26 är vid leden 27 försedd med en anslagsyta 49, som i det i fig 8 visade läget anligger mot en anslagsyta 50 pa kulissliden 30, och pa sa sätt begränsar uppfällningshävarmens 26 utsvängningsvinkel relativt kulissliden 30. När kulissliden 30 förflyttas fran ett läge ungefär motsvarande fig 5 till ett läge strax före relativläget enligt fig 7, rör sig anslagsytan 49 med ett spel relativt kulisslidens 30 yta 51, som är parallell med styrskenan 16. Om luckan 12 exvis i samband med ett inbrottsförsök bänds upp och pinnen 35 bryts av, kommer da anslagsytan 49 att stoppas av anslagsytan 51, sa att dessa ytor fungerar som extra skydd mot oavsiktlig uppfällning av luckan 12.

Avståndet mellan rullens 34 och pinnens 35 axlar och ledens 27 axel förblir konstant i uppfällningshävarmens 26 alla lägen, vilket ger ett konstant hävstangs- förhållande för den av rullen 34 och nacken 36 i kombination med kamytan 33 och styrkammen 37 bildade tvangsstyrningen.

Fig 9 till 14 visar en modifierad utföringsform, vars uppbyggnad och funktions- sätt i väsentliga delar motsvarar den ovan beskrivna utföringsformen. De delar som är oförändrade jämfört med fig 1 till 8 har försetts med samma hänvisninga- beteckningar med en etta framför. I Medan nocken 36 vid den första utföringsformen lämnar ingreppet med styr- kammen 37 strax innan uppfällningshävarmen 26, utgaende fran luckans stängda läge, börjar lyfta luckans bakkant (fig 7), sträcker sig vid den andra utförings- formen ingreppet mellan nocken 136 och styrkammen 137 över uppfällningshäv- armens 126 hela arbetsvinkel. Därvid lutar styrkammens 137 del 146 mindre brant uppat än den motsvarande delen 46 vid den första utföringsformen. Den mindre branta delen 146 bildar den ena begränsningsytan i en styrslits 53, vars andra 5 begränsningsyta bildas av en ytterligare del 54 av styrkammen 137.

Vidare förflyttas kulissliden 130 vid den andra utföringsformen inte via en tvärbalk, utan genom en direkt på kulissliden 130 verkande, tryckstyv drivkabel 55, som pâ känt sätt kan utgöras av en skruvkabel. Vidare visas i fig 14 glídele- ment 56, som skjuter ut åt sidan från kulissliden 130 och styr kulissliden 130 i de mot styrskenorna 16 svarande styrskenorna.

Fig 9 visar det inbördes läget mellan uppfällningshävarmen 126 och kulissliden 130, när luckans bakkant är nedsänkt under den fasta takytan 10. Glidelementet 128 är i kontakt med framänden av den i fig 14 visade, längsgående slitsen 129.

När kulissliden 130 med hjälp av 'clrivkabeln 55 förflyttas framåt, lyfts den på pinnen 135 roterande lagrade nacken 136 av styrkammens 137 uppåtlutande del 141, samtidigt som den på leden 125 lagrade rullen 134 rör sig uppåt efter den uppåtlutande delen 142 av kamytan 133 på den främre kulissliddelens 132 ovansida.

Uppfällningshävarmen 126 svängs medurs kring leden 127 (fig 10). Rullen 134 fortsätter upp på den med styrskenan 16 parallella delen 143 av kamytan 133, och nocken 136 fortsätter in i den med delen 143 parallella delen 144 av styrkam- men 137. Luckan befinner sig nu i sitt stängda läge.

Vid fortsatt förflyttning framåt av kulissliden 130 (fig 11), lyfts rullen 134 av kamytans 133 lutande del 145. Samtidigt kommer nocken 136 in i styrkammens 137 uppåtlutande del 146. Luckans bakkant börjar nu att höja sig över den fasta takytan. Vid slutet av delen 145 lyfter rullen 134 från kamytan 133, medan nocken 136 kommer in i styrslitsen 53, där den från ena hållet styrs av den uppåtlutande delen 146 och från det andra hållet av den likaledes uppåtlutande delen 54 (fig 12). Vid övergången från det i fig 12 visade läget till relativläget enligt fig 13 lämnar nocken 136 slitsen 53. Den stöder dock fortfarande mot styrkammens 137 del 54. Uppfällriingshävarmens 126 anslagsyta 149 kommer till anliggning mot kulisslidens 130 anslagsyta 150. Uppfällningshävarmens 126 utsvängning har nu nått sitt ändläge, och luckan är helt uppfälld.

Claims (4)

461 207 6

1. Skjut- och liöjhar taklucka för fordon, med en styv lucka (12), som i Patentkrav: sitt stängda läge sluter till en taköppning (11) i en fast takyta (10) och är styrd i parallellt med taköpçiiiingens sidokanter gående styrskenor (16), och vidare är förbunden med minst ett i luckans (12) skjutriktning ställbart drivelement (20, 30) via en uppfällníngsmekanism (21), och kan fällas upp över den fasta takytan (10) genom att dess bakkant (40) höjs över den fasta takytan (10), eller skjutas in under den fasta takytan (10) efter nedsänkning av bakkanten (40), varvld upp- fällningsmekanismen (21) innefattar en kulísslid (30), som förflyttas gemensamt med drivelementet (20), och en uppfällningsliävarm (26), som vid sin ena ände är ledat ansluten till en på luckan (12) anordnad, fast ledaxel (25), och vid sin andra 'ände är ledat ansluten (led 27) och kan längsförflyttas en begränsad sträcka (slits 29) relativt kulissliden (30) i luckans (12) skjutriktníng, och samverkar med kulissliden (30) genom en extra tvångsstyrning, som innefattar en längs en styrkam (37) löpande nock (36, 136), vilken är förbunden med uppfällningshävarmen (26, 126) på avstånd från uppfällriirigsliävarmens med kulissliden (30) samverkande led- punkt (27, 127), medan styrkarnrrieii (37, 137) är anordnad på kulisslideii (30, 130), kännetecknad av att den extra tvångsstyrningen innefattar en roterande lagrad rulle (34, 134), som är anordnad vid iippfällningshävarmens (26, 126) ena ände och kan förflytta sig längs en kamyta (33, 133) pà kulissliden, varvid uppfällnings- hävarmens (26, 126) med luckan samverkande led (25, 125) samtidigt bildar rullens (34, 134) lager och styrkammen (37, 137) åtminstone delvis bildas av undersidan av en del (32, 132) av kulissliden, som pa sin ovansida bildar kamytan (33, 133) för rullen (34, 134).

2. Taklucka enligt kravet 1, kännetecknar! av att nockens (36) avstånd till den med kulissliden (30) samverkande leden (27) är större än dess avstånd till den med luckan (12) samverkande leden (25) på uppfällningshävarmen (26).

3. Taklucka enligt något av föregående krav, kännetecknad av att styr- kammen (137) över åtminstone en dcl av sin längd är utförd som en styrslits (53).

4. Taklucka enligt kravet 3, kännetecknad av att den med styrkammen (137) samverkande nocken (136) hålls i kontakt med styrkammen (137) över upp- fällningshävarmens (26) hela manöverviiikel.