SE461002B - Digitalkommunikationssystem med foerdelad styrning - Google Patents

Description

461 002 2 det gemensamma minnet i syfte att erhalla data samtidigt, vil- ket medför störningsproblem och en effektiv genomgàngsförlust, vilka ökar efter hand som antalet processorer eller behand- lingsanordningar ökar.

Decantralisering av styrningen och fördelad databehand- ling har uppkommit såsom följd sv problemen som förekommer i ett eentralstyrt system. Ett tidigare känt omkopplingssystem, i vilket styrorgan med lagrade program är fördelade i hela systemet, är beskrivet i den amerikanska patentskriften 3 974 )4}. Ett annat känt progressivt styrt omkopplingssystem med fördelad styrning är beskrivet i den amerikanska patent- skriften } 860 761.

I tidigare kända system har man inriktat sig på att skaffa hög verkningsgrad hos behandlingsfunktionen, varvid multibehandling möjliggör ökad behandlingsförmåga. Olägenheten som härvid uppstår är emellertid att man får en resulterande icke önskvärd växelverkan mellan delar av programvaran, var- vid modifiering eller tillfogande av nya funktioner kan in- verka störande på den aktuella driften beträffande befintliga funktioner på ett oförutsägbart sätt. Ett huvudskäl till problemen i tidigare kända konstruktioner med gemensam styr- ning, oavsett om naultipelprocessorer används eller inte, är att behandlingsfunktioner för styrning av lagrade program an- vänds gemensamt i tiden mellan ett flertal uppgifter som in- träffar slumpvis pa begäran av den alstrande resp. avslutande trafiken. vilket medför att maskinvarans lagrade funktioner inte kan bli effektiva.

I enlighet med föreliggande uppfinning förekommer ingen separat identifierbar styrning eller osntraliserad datorkomplex, eftersom styrningen för omkopplingsnätet är fördelad i form av ett flertal processorer eller behandlare i systemdelarna. var- vid dessa fördelade processorer bildar grupper av nödvändiga benandlingsfunktioner för systemdelarna som betiänas. Grupper- na av styrfunktioner för vissa systemdelar kommer således att utföras av processorer som Kr tilldelade dessa systemdelar.

Emellertid utförs andra behandlingsfunktioner med avseende på samma systemdelar, vilka funktioner kan utföras mera effektivt 3 461 002 medelst andra processorer, medelst dylika andra processorer.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning åstad- kommas också en sådan omkopplingsnatkonstruktion att inte endast överförs pulskodmodulerade talsamplar eller data digi- taliserade i flera kanaler mellan en anslutning eller terminal och en annan i nätet, utan samma kanaler innehdller också upp- gift om vägval samt andra styrsignaler för den fördelade styr- ningen, varvid dessa uppgifter vidarebefordras i samma över- föringsbanor genom nätet. Varje anslutning eller terminal, oavsett om den vidarebefordrar data från en linJe eller en förbindelseledning eller någon annan datakälla, betjßnas av en terminalenhet som innehåller uppgift om alla möJligheterna och styrlogik för att kommnicera med andra terminaler via andra terminalenheter och för att upprätta, bibehålla och av- sluta banor genom omkopplingsnätet till andra anslutninga- eller terminalenheter. All mellanprocessorkommunikation leds via omkopplingsnätet. En gruppomkopplare som innehåller om- kopplingselemcnt som möjliggör både tids- och rumeomkoppling utnyttjas, vilken kan utbyggas i moduler utan att avbrott be- höver uppsta i kommuikationerna eller onarrangering av be- fintliga sammsnkopplingar behöver utföras sa att man kan er- hålla tillväxt från ea l20 till 128 000 eller flera anslut- ningar, varigenom en ökad trafikbelastning kan omhldertas samtidigt som nätet i praktiken arbetar utan blockering. Ett felaktigt omkopplingselement kan lätt och automatiskt identi- fieras, franskiljas och förbikopplas med trafik.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning anordnas en gruppomkopplare, i vilken enkelsidiga omkopplingselement med flera portar kan anordas i en godtycklig inlopps-/ut- loppskonfiguration, exempelvis i form av 8 x 8 omkopplare som arbetar med rums- och tidaomkoppling i en ST-konfiguration.

Val av väg i det av omkopplingselement uppbyggda nätet utförs genom styrorder som överförs av talkanalerna. Vidare reflekte- ras reflektionsomkopplingsmarkeringar, vilka är sa anordnade, att en bana som t.ex. upprättas i en omkopplare i steg 2, då något steg 3 ännu inte finns, tillbaka via talbanan så att man 461 002 4 erhåller ett vikt nät, medan utgàngarna eller utloppen från omkopplaren i steg 2 förblir disponibla för framtida anslutning för utbyggnad av nätet. För att utbyggnad då skall kunna ske till ett tredJs steg ansluter man de disponibla utgångarna från steg 2 till ingàngarna till den framtida steg 3-omkopplaren.

Uppfinningen beskrivas i detalj i det följande uder hän- visning till bifogade ritningar, på vilka fig. l är ett block- sehema över ett i enlighet med uppfinningen angivet system med fördelad styrning. fig. 2 åskådliggör det sätt på vilket om- kopplingsnötet enligt uppfinningen kan utbyggas i moduler, fig. 3 är ett förenklat bloekschema över ett med flera portar utfört omkopplingselenent enligt uppfinningen, fig. Ä åskådlig- gör ett plan i ett omkopplingsnät enligt uppfinningen. fig. 5(a), (b), 5(c) och 5(d) áskàdliggör hur man bygger ut omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. 6 är ett blookschema över e linjeterminalenhet, fig. 7 är ett blocksoheme över en förbin- delseledningsterminalenhet, fig. 8 är en förenklad illustra- tion av TBH-bussledningen hos det enligt uppfinningen utförda onkopplingselementet med flera portar, fig. 9 är ett block- schema över logikkretsen för en port i det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. l0(a), low), 1o(e), 1o(e) och 1o(e) sskaenggar kanaler-uppställ- ningar som används i samband med uppfinningen. fig. ll(a). ll(b), ll(c) och ll(d) åskådliggör ytterligare kanalordupp- ställningar som utnyttJas enligt uppfinningen. fig. 12 visar en typisk förbindelse mellan terminaler genom omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. l)(a), l)(b), l}(c), l)(d), l}(e). l)(f), l}(g) och l}(h) utgörs av tidsdiagram som åskåd- liggör arbetssättet hos omkopplingselementen enligt uppfinningen, fig. l4(e), lh(b), l4(c), lÄ(d) och lä(e) visar mera detalje- rade tidsdiagran som åskådliggör arbetssättet hos omkopplings- elementen enligt uppfinningen och fig. l5 åskådliggör TDM-buss- ledningarna i ett omkopplingselement enligt uppfinningen.

Fig. 1 visar ett blockschema över ett digitalomkopp- lingssystem med fördelad styrning. varvid nämnda system inne- fattar en gruppomkopplare 10. genom vilken ett flertal för- bindelser mellan anslutnings- eller terminelenheter omkopplas 461 002 under bildande av överföringsbanor för koppling av data mellan anslutningar eller terminaler som betjänas av terminalenheterna.

Uttrycket "terminalenhet" avser i sin användning 1 denna text en systemdel för att betjäna en grupp terminaler som slutar i en omkopplare i det företa steget 1 varje plan hos gruppom- kopplaren. Varje terminalenhet inkluderar åtta accessomkoppla- re, och genom dessa åtta omkopplare kopplas data från termina- lerna till resp. från gruppomkopplaren 10.

Uttrycket "terminalenhetsdel" avser en systemdel i en terminalenhet för betjaning av en grupp terminaler som slutar vid ett säkerhetspar av accessomkopplare. Varje terminalenhet innehåller fyra säkerhetspar av accessomkopplare. Pulskodmodu- lerade data vid varje terminal erhålls exempelvis från tele- fonledningakretsar av typen som är beskriven i den amerikanska patentskr-iften 4 161 633. _ Terminalenheterna 12, 14 och 16 är visade såsom ett exem- pel. Emellertid kan ända upp till 128 terminalenheter eller flera omkopplas medelst gruppomkopplaren 10. Varje terminal- enhet har förmåga att medföra att t.ex. 1920 abonnentlinje- anslutningar eller 480 förbindelseledningar kan bilda gräns mot fyra terminalenhetsdelar, varvid terminalenhetsdelarna 18, 20, 22 och 2ü är áskádliggjorda i samband med terminalen- heten l2.

Pulskodmoduleringsmultiplexdigitallinjer med 32 kanaler och med 30 dubbelriktade abonnentlinjer multiplexanslutna är kopplade till terminalenheterna.

Varje terminalenhet, såsom enheten 12, kopplas till grupp- omkopplaren 10 medelst ett flertal multiplexöverföringslänkar. varvid var och en av nända överföringslänkar innefattar två enkelriktade överföringsbanor. Varje terminalenhetsdel l8, 28, 22 och 24 i terminalenheten l2 är kopplad till varje plan i gruppomkopplaren medelst två dylika överföringslänkar, varför då det gäller terminalenhetsdelen 18 överföringslänkarna 26 och 28 är visade kopplande terminalenhetsdelen 18 till planet O hos gruppomkopplaren 10, varjämte transmissionslänkarna 30 och 52 kopplar terminalenhetsdelen 18 till planet ) i gruppom- kopplar-en 10. Pa likartat eat: är cemmalennetsaelen 18 :copp- 46¶ 002 ad till planen l och 2 1 gruppomkopplaren 10 medelst likartade överföringslänkar. Enhetsdelarna 20, 22 och 2b är också kopp- lade till varJe plan i gruppomkopplaren på likartat sätt som terminalenhetsdelen 18.

Varje överföringslänk eller transmissionslänk 26. 28, 50 och 32 som är visad motsvarande terminalenhetsdelen 18 är dubbelriktad på så sätt att den inkluderar ett par enkelrikta- de överföringsbanor, vilka är tilldelade var sin dataflödes- riktning. Vardera av de enkelriktade överföringsbanorna arbe- tar med 32 kanaler digitalinformation 1 tidsmultiplex (TDM) i bit-serieformat. Varje fält 1 TDM-format består av de 52 kanalerna, varvid varje kanal har 16 bitar information. var- Jämte bitöverföringstakten uppgår till 4096 Mb/s. Denna över- föringstakt klookas 1 hela systemet, och systemet kan således betecknas såsom ett taktsynlcont system.

Eftersom, såsom kommer att förklaras nedan, systemet ock- så är fasasynkront, behövs inget tassamband som anger vilka databitar i ett fält mottas av olika omkopplingselement eller av de skilda portarna 1 ett enda omkopplingselement. Detta taktsynkrona och fasasynkrona omkopplingssystem tillmnpas 1 gruppomkopplaren och 1 accessomkopplarna medelst ett flertal omkopplingselement med flera portar. När digital-talsamplar överförs någonstans 1 systemet till eller från en bestämd terminal måste dessa digital-talsamplar föras 1 tidsmultiplex i de korrekta kanalerna hos överföringslänkarna mellan omkopp- lingselement som utnyttjas för anslutning av terminalerna.

Tidsslltsutbyte åstadkommes medelst varje omkopplingselement, eftersom kanalerna som används för att sammankoppla termina- lerna kan variera.

Tidsslitsutbyte, dvs. lägesförändring av data pà en kanal till en annan kanal, är allmänt känt. šggom kommer att beskrivas nedan erhålls en unik omkopplingsmekanism med många portar, varvid nämnda mekanism kan innefatta ett cm- kopplingselement med 16 portar, vilket element arbetar s¿som en 32-kaneltidsomkcpplare, jämte en lö-partrumsomkopplare, vanligen på kortare tid än motsvarande en enda fälttld eller 7 461 002 ramtid, för alla tillförda ingangssignaler. Di5ital-talaamplar- na kan omfatta upp till ll bitar 1 det av l6 bitar bestlende kanalordet, varvid de bada återstående bitarna används såsom protokollbitar (för ett identifiera datatypen 1 de övriga lå bitarna 1 kanalordet). Det med 16 portar försedda omkopplinga- elementet kan således anvfindas för att koppla exempelvis av lä bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 1) bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar. av 8 bitar kompande- rade pulskodmoduleringssamplar. av 8 bitar bildade datebit- grupper, etc.

Två grupper processorer är inkluderade 1 varje terminal- enhetsdel, såsom terminalcnhetsdelcn 18. varvid varje proces- sor i den första gruppen processorer. variff nämnda processo- rer är betecknade Ao, A1, ... A7, år tilldelad en individuell grupp terminaler, som benämnas en terminalklaae. varvid_de ut- för en bestämd grupp behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom gruppomkopplaren lO och bildandet av ett gränsavanitt för terninalerna 1 terminalklasen. Högtrafik- klasar, såsom telefonrörbindelseledningar. kan inkludera upp till trettio terminaler, medan lagtrarikklaear, såsom tele- tonabonnentlinjer, kan innehålla upp till sextio terminaler.

Varje terminalenbetsdel kan bilda gränsavsnitt med upp till" fyra högtarikklasar och inneballer således fyra processorer av A-typ, medan en lågtrafikenhetsdel kan bilda grßnsavsnitt mot åtta llgtratikklasar och således innehåller Åtta proces- sorer av A-typ. Varje A-processor kan inkludera t.ex. ett mikroprocessorgrlnsavsnitt med beteokninge Intel Corporation Model 8085 med tillhörande direktltkomstminne ocb permanent- ninne. VarJe terminalenbet kan således innehålla t.ex. upp till l920 làßtratikterninaler (då det galler abonnentlinåer) eller #80 högtrafiktörbindelseledningsterminaler. Yarge ter- minalklase, såsom terninalklaaen 36 i ennetadelen 18, inklu- derar e A-processor ned tillhörande grënsavsnitt för klas- teruinalen. Detta klasterminalgränaavsnitt kopplas medelst ett par dubbelriktade länkar 58 och 40 till var sin av tva accessomkopplare #2 resp. 34 1 terminalenhetsdelen 18. Access- omkopplingselementen, såsom acoesaomkopplingselementen 42 och 8 i Qzprztsdelen 18, är av samma osukopplinf-çselementkonfigura- tion øom gäller för omkopplingselementen i gruppomkopplaren lO.Vartdera av acceasomkopplingselementen H2 och hk möjliggör att enhetedelen 18 kan nå den ena processorn i ett par proces- sorer i en andra grupp processorer, såsom processorerna BO och Bl i terminalenhetsdelen 18. Andra par processorer av B- -typ ingår i terminalennetsdelarna 20, 22 och 2ü, men för att underlätta beskrivningen är endast B-processorerna i enhets- delen 18 visade. Denna andra grupp processorer, således B- processorerna, har till uppgift att utföra en andra grupp be- handlingsfunktioner, såsom anropsstyrning (behandlingen av data som hör samman med anrop, såsom signalanalys, översätt- ningar, etc.) för de terminaler för vilka terminalenhetsdelen 18 bildar gränaavsnitt, och de kan också utgöras av mikropro- cessorer från Intel Corporation med modellbeteckningen nr 8085 eller någon ekvivalent anordning. Ett säkerhetspar processorer bildas genom att man inkluderar identiska behand- lingsfunktioner i B-processorerna 46 och 48 samt accessomkopp- larna 42 och MM för terninalenhetsdelen 18 och därvid låter varje terminalklase, såsom A0-klanen, välja den ena eller den andra hälften av säkerheteparet, dvs. antingen B-processorn 46 via accessomkopplaren H2 eller B-processorn 48 via access- omkopplaren hä, om det skulle bli något fel på den ena hälf- ten av säkerhetsparet, varigenom en alternativ bana eller väg erhålls.

Pig. 2 visar gruppomkopplingematrisen 10 med fyra själv- ständiga plan för omkopplingsförmåga, nämligen planet O vid 100, planet l vid 102, planet 2 vid 10% och planet 3 vid 106.

Ett flertal plan anordnas i syfte att uppfylla den aktuella systemtillämpningens fordringar med avseende på trafik och betjäningsintegritet. I föredragna utföringsforner kan två, tre eller fyra omkopplingsplan finnas, vilka be- tjänar 120000 eller flera terminaler. dvs. abonnentlinjer som slutar i de ovannämnda liniekretsarna, såsom i den ameri- kanska patentskriften 161. 633.

Varje omkopplingsplan kan innehålla upp till tre steg omkopplingselement i en föredragen utformning. Accessomkopp- ling, som utvüljer ett bestlmt plan för en förbindelse, 9 1 002 nn finnas 1 den enskilde terminelenheten 12 1 stället för 1 gruppomkopplsren 10. Det aktuella omkopplingselementplenet väljs för en förbindelse av aooesaomkopplingssteget i termi- nelenheten. Aocessomkopplingselementet 42 i enhetsdelen 18 kan således t.ex. välja planet 0, l00 via länken 26 och pla- net j, 106 via länken 30.

Gruppomkoppleren 10 kan utbygges 1 moduler antingen genom att man ökar antalet plan och därvid ökar datatrafik- hanteringspreatenda eller genom att man ökar antalet omkopp- lingselementsteg eller antalet omkoppllngselement per steg för att därvid öka antalet terminaler som betjönes ev grupp- omkopplaren. Antalet steg per plan 1 gruppomkopplaren 10 för fordringarna i typiska tillämpningar kan utbyggas 1 moduler på följande sätt: swe LÄNKAR wmmnaäumxno raxnnurxwinrnmc Pan HET? u" :nu man u 1 PLN: :nam 1 8 woo 1120 210 1 och 2 61» 1oooo 115oo 3500 1, 2 een 1024 >_1ooooo i >_12oooo >6oooo 3 sesom framgår av fig. 3 kan ett grundllggande omkopp- lingselement enligt föreliggande uppfinning, från vilket alla omkopplingsstegen är utformade, utgöres av en enkelsidig om- kopplare 300 med flere portar, varvid nämnda omkopplare såsom ett exempel kommer ett beskrivas 1 form av ett omkopplings- element med 16 portar.-Det skall fremhdlles att antalet portar skulle kunna vera större eller mindre än 16, och detta värde har således endast valts sdsom ett exempel. En enkelsidig om- kopplare kan definieras såsom ett omkopplingselement med ett flertal portar med förmåga till dubbelriktad överföring, ver- vid data som mottes vid en godtycklig port kan omkopplas till och sändas ut ev en godtycklig port (antingen samma port eller någon annan port i omkopplingselementet). I drift sker all 461 002 lo dataöverföring från port till port i omkopplingselemcntet 500 via en bit-parallell tidsmultiplexbussledning 502 (TBH-led- ning), vilken möjliggör rumaomkoppling, som kan definieras ad- som anordnandet av en överföringsbana eller tranamissionsbana mellan två godtyckliga portar i omkopplingßelenentet.

Varje port 0-15 i omkopplingselementet 500 inkluderar en egen mottagande atyrlogikkrcts R x 502 och en egen aändan- de atyrlogikkrete T x 506, vilka aåson ett exempel är åskåd- liggjorda för port nr 7. Data överförs till resp. från en god- tycklig port, t.ex. porten 7, hos onkopplingselementet 500 från omkcpplingselement med lika konfiguration, med vilka om- kopplingaelementet 500 är sammanlünkat i bit-serieuppatäll- ning eller -format via den mottagande styringångsledningen 508 reap. den sändande atyrutgàngsledningcn 510 i ayatemklock- takten 4096 Mb/s, varvid 512 aeriebitar bildar ett fält eller en ram som är uppdelad i 52 kanaler, av vilka var och en om- fattar 16 bitar.

Data aom överförs i aerie .från de 16 portarna är både takteynkron och fasaynkron, dva. den aändande styrlogikkret- sen 506 och den ekvivalenta aändande styrlogikkratsen för de övriga l5 portarna noa omkopplingaelementet 500 sänder alla med samma klocktakt 4096 Mb/B, och i varje ögonblick sänder de samma bitläge hos ett tält. Å andra sidan aker mottagning av bitaeriedata i den mottagande styrlogikkretsen 50ß i porten 7 och i alla andra portar noa omkopplingselementet 500 enbart taktaynkront, dvs. det finns intet nödvändigt samband som anger vilken bit i ett tält aom två godtyckliga portar kan halla på att mottaga 1 ett godtyckligt ögonblick. Mottag- ningen är slledes faaaaynkron. vardera av den mottagande styr- logikkretaen 50% och den sändande styrlogikkretsen 506 inklu- derar en styrlogikdel och ett direktåtkomstminne, vilka kommer att beskrivas under hänvisning till rig. 9.

Fig. Ä åskådliggör ett plan i gruppomkopplaren l0, såsom planet 0, l00. Såsom har beskrivits under hänvisning till tig. utgöra omkopplingaelementen 108, 110, 112, av vilka grupp- omkopplingaplanet är uppbyggt, av enkelsidiga onkopplingsele- n 461 002 ment )00 med l6 portar. Det är endast definitionsmüseigt, dvs. på grundval av läget i omkopplingsnätet, att ookopplingsportar- na anges vara ingångar eller inlopp resp. utgångar eller ut- lopp. I gruppomkopplingeplanet 100 med tre steg visar en så- som exempel vald uttöringsform portarna 0-7 hos omkopplings- elementen l08 och ll0 i stegen l och 2 markerade såsom in- gångar och portarna 8-15 markerade såsom utgångar, varvid de således uppträder såsom tvåsidiga, medan i steget J är alla omkopplingselementen, såsom omkopplingselementen ll2, enkel- sidiga, dvs. alla portar är markerade såsom ingångar eller in- lopp.

Om ett godtyckligt gruppomkopplingssteg betraktas gene- rellt och om vid någon tidpunkt ytterligare steg erfordras för att men skall kurtna bygga ut nätet i moduler utrustas y ifrågavarande steg såsom ett tvàsidigt steg med utgångerna eller utloppen reserverade för att nätet skall kunna växa.

Om emellertid i ett godtyckligt steg nätets storlek gör det möjligt för mer En hälften av det maximalt erforderliga an- talet anslutningar eller terminaler att vara inkopplade ut- rustas steget såsom ett enkeleidigt steg. Härigenom kan konti- nuerlig modulutbyggnad ske upp till den maximalt erforderliga nätstorleken utan att länktörbindningarna mellan stegen be- höver onrangeras.

En modulutbyggnad av omkopplingselementet 300 till ett omkopplingsplen 100 är Askådliggjord i tig. 5(a)-5(d). Pig. (a) visar storleken nos ett gruppomkopplarplan i en grupp- omkopplare lO som erfordras för en tillämpning med en termi- nalenhet med t.ea. ca 1000 abonnentlinger. Porten 0 kan så- ledes vara kopplad till terminalehetsdelens l8 leding 26, medan portarna l-7 är kopplade till andra aeceasomkopplare i terminalenheten l2. Portarna 8-15 är reserverade för att nätet skall kunna växa.

Pig. 5(b) visar ett exempel på nästa tillväxtetsg hos gruppomkopplarplanet 100 för tv! terminalenheter. såsom termi- nalenheterna l2 ooh lb. Två törstastegsomkopplingselenent an- ordae således per plan i gruppomkopplaren, varvid varge plan har andrastegsomkopplingßelement, t.ex. 0,1, 2 och 5, för 461 002 12 sammankoppling av de båda törstastegsomkopplingselementen. Ut- gångarna i det andra steget ar reserverade för att nätet skall kunna växa, och detta nät (av vilket ett plan är visat) kommer att betjäna ca 2000 abonnentlinjer.

Fig. 5(c) visar ett exempel på tillväxt av ett omkopp- lingsplan 100 så att åtta terminalenheter kan förekomma. Omkopp- iingeeiementm i stegen i een 2 ar 1 detta :anvisade helt sammankopplede. och endast utgångarna från steget 2 kan användas rm- ytteriigare tinvm. vinet innebar at: rar m; ytter- ligare grupper med upp till åtta terminalenheter skall kunna sammankopplas måste ett tredje omkopplingssteg per plan till-' fogas, såsom är visat i tig. 5(d), som åskådliggör 16 terminal- ' enheter kopplade till det utbyggda gruppomkopplarplanet. Van- ligen uppgår omkopplingstßrmågsn hos nätet enligt tig. 5(c) till ca 10000 abonnentlinger. uder det att omkopplingsför- mågan hos nätet enligt tig. 5(d) uppgår till ca 20000 abonnent- linJer. De oinkopplade portarna som är visade i tig. 5(b), (c) och 5(d) är disponibla för utbyggnad, och varJe plan i nätet, t.ex. tig. 5(d), byggs ut genom att dessa portar in- kopplas till dess att man exempelvis får nätet enligt tig. 4, _ vilket har förmåga att omkoppla mer än 100000 abonnentlinjer. ï Pig. 6 åskådliggör en linjeterminalenhetsdel 18 som inklu- derar upp till åtta terminalklaaar 36, av vilka var och~en - g inkluderar 60 abonnentlinJer, ett terminalgränsavsnitt och en A-mikroprooessor, varvid tre av nämnda terminalklasar är visade vid 36, 31 och 39. Terminalenhetsdelens 18 aeeessomkopplare 180 och l8l betJänar åtta terminalklasar, av vilka tre är visade för att beskrivningen skall hållas så enkel som nöj- ligt. Vart och ett av terminalgränsavsnitten, såsom gränsav- snittet 190. är tilldelat exempelvis 60 abonnentlinjer från 60 linjekretsar. och en A-processor 198, som är tilldelad vissa bebandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom omkopplingsnütet eller terminalstyrning för linJer som kopplas till terminalgrdnsavsnittet 190. Vart och ett av terminalgränsavsnitten 190 har en dubbelriktad överförings- länk, såsom länken 199, till en port i var och e av access- omkopplarna. såsom aocessomkopplarna 180 och l8l. Varje access- ._ -.V____.¿ g.. .._ .,,.- v~>--- U 461 002 omkopplare, såsom aooessomkopplaren 180, som innefattar det med 16 portar försedda omlcopplingselemerxtet som har beskrivits i samband med fig. J, ger omkopplad access antingen till planen i gruppomlcopplaren 10 t.ax. via utgångsportamaß, 10, 12, lb, eller till en B-processor 18), via t.ex. en utgång såsom ut- gàngsporten 9, varvid denna B-processor utför andra process- funktioner, såsom anropsstyming. Oanvända utgängsportar eller utloppspoxtar från accessomkopplaren, såsom portarna ll, l) och 15, är betecknade RESKRV och är disponibla. för anslutning av andra organ, såsom larm, övervakare, styrorgen för diagnoser, etc.

Pig. 7 visar en förbindelseledningsterminalenhetsdel 18 som funktionsmässigt Kr identisk med lixxjeternninalermetsdelerx som har beskrivits under hänvisning till fig. 6 men som bs- tJänar ett mindre antal högtrafikingångar. För att möjliggöra omhändertagande av den ökade trafikintensiteten hos förbindel- selednixxgsgrupper i Jämförelse med linjeteminaler innefattar förbindelseledningsterminalenhetsdelerx upp till fyra terminal- gränsavsnitt, av vilka vart och ett är tilldelat tax. trettio förbindelseledningsteminaler. Ingdngarns 14-7 hos vardera accessomkopplaren 180 och l8l är oanvllnda i denna konfigura- tion. Förhindelseledningsterminalklasarna 60 och 61 bland fyra förbindelseledningstermmalklasar lir således visade, av vilka vardera inkluderar ett terminalgränsavsnitt 62 resp. 6) samt en A-prooessor och ett minne 64 resp. 65.

B-processorn med tillhörande minnen 66 och 67 lr koppla- de till aocessomkopplaren 180, och B-prooessorn med tillhörande minnen 68 ooh 09 är kopplade till accessomkopplaren l8l och har same konfiguration som har beskrivits under hänvisning till tig. 6, varvid de Lex. kan utgöras av mikroproeessorer tillverkade av Intel Corporation under modellbeteckningez: 8085.

Det med sexton portar försedda omkopplingselemmtet 300, som har beskrivits under hänvisning till fig. 3, kouaner nu att beskrivas ytterligare under hänvisning till fig. 8. Var och en av portarna, såsom porten 15, i omkopplingselementet 500 består av en mottagande styrlogikkr-ets 304, en sändande 461 002 14 styrlogikkrets 306, enkelriktade ingdngs- och utgångsöver- föringsbanor 508 resp. 310. och organ för access till en parallelltidsmultiplexbussledning 502 i omkopplingaelementet }00.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen upprättas förbindelser genom onkopplingselementet 500 pà enkelriktnings- bas (simplexbas). En eimplexförbindelse mellan en ingàngskanal till en port (en bland 52 kanaler) och en utgângskenal hos en godtycklig port' (en bland 512 kanaler) upprättas medelst en inomkanalorder som betecknas såsom ordern VÄLJ. Denna order VÄLJ ingår i det enda av l6 biter bestående ord i ingàngskana- len som begär förbindelsen. Ett antal olika typer av förbindel- ser är möjliga via ett omkopplingselement, och dessa differen- tieras genom information i ordern VÄLJ. Typiska vllJorder är "godtycklig port, godtycklig kanal". och dessa utgör order som -4 mottas av den mottagande styrlogikkretsen hos porten och son inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i ett godtyckligt utlopp från en godtycklig port. 'Port N, godtyck- lig kanal" är en annan vElJorder som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i en bestämd port N, dvs. porten 8. "Port N, kanal m" är ytterligare en väljorder som ------ inleder en förbindelse till en bestämd kanal M, såsom kanalen , i en bestämd port I, såsom porten 8. Andra specialiserade väljorder, såsom ”anslut till en bland vilka som helst portar med udda numrering (eller Jim nunrering)", samt specialisera- de order avseende kanal 16 samt underhállsorder i kanal 0 in- går i omkopplingsmodulens förmåga (en port i nämnda omkoppla- re bestàr av en modul), såsom kommer att beskrivas nere i detalj under .hänvisning till fig. 9.

Den mottagande etyrlogikkretsen JOÅ för varje port synkronisera: till de inkommande data från andra omkopplings- element. Kanclnumret (0-)l) hos den inkommande kanalen an- vänds för att hämta destinationsport- och kanaladresser från permanentninen för lagring av port- och kanaladresser. Under multiplexmodulaccessen till bussledningen 302 i kanalen sänder den mottagande logikkretsen )08 det mottagna kanalordet till- sanumns med uppgift om ein destinationsport- och kaneladress 1s 461 002 till Tüi-bussledningen 302 hos omkopplingselensentet 500. Under varje buseledningscykel (den tid under vilken data överförs från den mottagande styrlogikkretsen 508 till den sändande styrlogiidaætsen )06) söker varje sändande logikkrets vid varje port efter sin portadress på TZX-l-bussledningen }k02. Om port- numret pa bussledningen }02 svarar mot den entydiga adressen hos den aktuella porten kommer data (ksnelordexx) på bussled- ningen 302 att skrivas in i permanentdatamirmet hos den iden- tifierande porten i en adress som svarar mot adressutläsningen ur permanentminnesksnslen till den mottagande styrlogikkretsens port. Härigenom utförs en ettorderdataöverföring från en mot- tagande styrlogikkrets genom TDr-í-bussledningen 302 till den sändande styrlogiklcretsexz hos en port.

Den sändande resp. mottagande styrlogiklcretsen för en typisk port 500 arbetar på följande sätt. Data vid #096 »fb/s på ledningen 308 kopplas in i ingångssynklcretsen 1400, vari- genom bit- och ordsynkronisering avges till informationen på linJen 508. Utgångesigrxalen från synldcretsen #00 utgörs av ett ló-bitars kanalord, och dess ksnalnumzner (som representerar kenalllget i fältet eller rasen) kopplas till en buffert- regieterstapel #02 av typen fBrst-in-fdmt-ut, vilken stapel synkroniserar data på ledningen #03 till tidsbestämingesx på bussledrxisagefx 302, vilket lir erforderligt eftersom data på ledningen )08 är asynkron i förhållande till bussledningsns )0@ tidsbestärning. Utgånzssiyxalm från näsmds buffert #02 utgörs av ett lö-hitars kanalord och dess S-bitars kanalnunner.

Information som är innehållsn i nännda lG-bitars kanalord an- ger naturen hos informationen som är innehlllen i ordet. Denna information är innehåller: i protokollbitar för kanalordet och anger, tillear-:nms med information i det mottagande styrperna- nentminnet #012, de åtgärder som skall vidtas av den mottagande styrkretsen 1:06 för denna kanal i detta fält.

Fem typer av atgärder är möjliga, nämligen TODO, VÄLJ.

FRÅOA, UNDKOI-i resp. LEnm/NRDICOPPIA. Os protokollet anger TODO (tal- och dataord) sänds kanalordet till busslednlngen 302 omodifierat, varjllmte kanaladressen hliuztar ut destinatione- 461 002 16 port- och kanaladreeaer från kanalpermanentninnet #03 och portpermanentminnet ßl0 samt kopplar dem till buasledningen 302 under portena acceeatideslite för den mottagande logik- kretsens buaßledning. Om en vlljorder anger "godtycklig port. godtycklig kanal' väljer den företa lediga portvälJnin;akret- aen ll2 en eändande logikkreta med en ledig kanal, in i vilken en "första ledig kanalval'-markering matas in. Under den mot-, tagande logikkretsene TD!-buselednings JG? accesetid matas en "första ledig kanalval"-markering in i den utvalda porten och in i den utvalda aëndande logikkretsen, vilken Aterför ett 'ledig kanal'-nummer från ain aökningskrets hlk som anger den första lediga kanalen. En krets ëló för mottagning av signalen EJ KVITTEWS undersöker innehållet i'kanal 16 med avseende på indikerlngar som anger att fel har förekommit i uppkopplingen i tidigare steg i omkopplingßnätet vilka har uppkopplets genom den aändande loçikkretsen )06 i modulen. Sökningelogilzšarets-en 1608 för EJ KVITTBTIS undersöker det mottagande styrpermancnt- minnet HOÄ med avseende på kanaler som inte är kvitterade och bringar kanalnunren för aldana kanaler att pulsas ut från áen sändande logikkretam }06 i kanalen 16.

Den eändande logikkretsefx 306 undersöker tillståndet "Eos portadressledninaarna tillhörande bussledninßen }C2 med motsvarande eodulidmtifierixagekod vid avkodningaportlogik- kretsen. Om den korrekta portadreaam avkoda: vid avkodaren B20 ooh buaaledningena 302 valledning är overkaan kommer inne- hållet i bussledningaxa 502 ledningar DOTO att aicrivaa in i datapercanentminnet ||22 vid en adress som är given av till- atàndet nos kanaladreesledingarna i bussledningen 302.

Om vallodningen hos buealedningen 302 är aktiv och :ök- ning efter en första ledig kanal begärs av den mottagande etyrkretaen, exempelvis #06 (för ett godtyckligt kanalval), kommer ingen skrivoperation motsvarande datapermanentminnet H22 att utföras, utan ett ledigt kanalnummer återföra till den beglirande mottagande logikkretaen, aLaom job, från kret- een hlh för sökning efter den företa lediga kanalen.

Datapermanentmimet 422 lr en tidsslitaväxlero. ur vil- ken utlösning aker aekvensiellt under styrning av en räknare 1, 461 ooz som ingår i den aöndande och buseledningatidabestämningakret- een ö28. Ord som löses ut ur dataparmanentminnet 422 matas in i ett parallellingånga-/berieutgángaregieter N50 som kopplar seriebitströmmen till eändingsledningen )l0 med 4096 Mb/b.

Ordet som matas in i utgângaregistret 450 kan modifieras i kanalen 0 eller 16. I kanalen 0 införa larm på ledningen #32 (för felkontroll), och informationen beträffande EJ XVITTEWS- -kanalen införs 1 kanalen 16, då så erfordras, medelst logik- kreteen 434. Det aändande etyrpemanentminnet 1626 innehåller uppgift om tillståndet hoe varje utgående kanal. Den eändande styrlogikkretsen ä2ä eamordar läs- och ekrivoperationerna till datapermanentminnet #22 och det aflndande styrpermanent- minnet 426, kretsen ölä för sökning dfter en ledig kanal och det utmetande utgångsregietret N30.

Uppkoppling av förbindelser genom nätet och mellan termi- “"' naler eller anslutningar kommer nu att beskrivas.

Såsom har nämnts ovan tillhandahåller de med l6 portar försedda omkopplingselementen både tids- och rumaomkopplings- funktioner för alla överföringsbanor. Information aom anländer på den inkomande banan vid en godtycklig port i en godtyck- lig kanal kan överföras av omkopplingselementet med 16 portar till den utgående banan ho: en godtycklig port, varvid man er- håller rumeonkoppling, resp. till en godtycklig kanal i ifråga- varande bana, varvid man erhåller tidaomkoppling. All tal- och dataßverförin; (TODO) genom nätet utgör följden av att en- skilda portar i omkopplingeelementen med ett flertal portar åstadkommer ozformning av inglngakanal (en bland 512) till utgângakanal (en bland 512), pa sätt som är förutbestämt av väguppkopplingsförloppen, varvid trettiotvá kanalord per fält finns i en godtycklig given överföringsvëg eller -bana. Pig. åskådliggör uppetöllningen eller formatet hos ett såsom ett exempel valt kanalord, varvid nämde exempel kan tillämpas vid alla kanalerna l-15 och 17-21, vilka alla utgör DOT0-kana- ler. Kanalorduppstöllningarna eller -formaten för kanalen 0 (underhåll och synkronisering) och kanalen l6 (styrning för speciella ändamål, BJ KVITTEKS, etc.) är lskádliggjorda i fis. ll. ~ '7- 461 002 18 DOTO-kanalerna kan användas för både digital-tal- och mellanprocessordataöverföring. När tal sänds ut blir lä bitar per kanalord disponibla för den kodade pulskodmodulerade sam- peln och tva bitar disponibla för val av nätprotokoll. Då det gäller styrning av en banas uppkoppling ur 1) bitar per kanal- ord disponibla för data och 3 bitar för protokollval. Kanal- ß orduppställningen möjliggör omkoppling genom hela nätet, vilket P{ inbegriper inkoppling genom ett flertal av omkopplingselementen med 16 portar. Dessa förbindelser Er enkelriktade. Da det gäller dubbelriktade förbindelser åtgår tva enkelriktade för- bindelaer.

Pig. 10 visar såsom exempel kanalorduppstüllningar för alla kanaler utom kanalerna 0 och l6..Fiß._ll visar såsom exem- pel kanalorduppstü lningar för kanal 16. F15. l0(a)-lO(d) åskådliggör dctafültformat för VÄLJ, FRÅGA, URDKDM, DOTO resp.

LEoIo/NanxoPPLf-.. P15. 11(a)-11(e) aaxc-nliggör vän. Lmnxora, HÅLL och LEDIG/12 KDPPLA för kanalen 16 och larmuppställningen för kanalen 0. Hanalorden i kanalen 0 innehåller också fält- nynkroniseringsbitmönstret (6 bitar) mellan angränsande on- kopplingselement med 16 portar.

Ordern VÄLJ upprättar en förbindelse genom ett omkopp- Y lingselement.

Ordern FRÅGA används sedan banan har upprättats och i syfte att fastställa vilken port som har valts i omkopplinßß- elementet för ifrågavarande bana.

Ordern UNDKOM används när en bana har upprättats och har till uppgift att överföra information mellan två terminal- klasar samt att skilja sådan information från digitaliserade _ talsamplar. L Ordern DOTO används för att överföra tal- eller datain- 1 formation mellan tva godtyckliga terminaler. 2 oraem Lznïc/rwanrcox-Pm anger att kanalen a:- leaig. f DA det gäller kanalen 16 är orderna VÃIJ, UNDKDM och LEDIG/NEDKOPPLA likartade de order som har beskrivits i sam- band med fig. 10, bortsett från att ingen order DOT0 före-A kommer. Vidare behövs inte ordern FRÅGA, och eftersom kanalen 16 inkluderar rananm rm- ar xvmmzs ar typerna av vänta; ._ _ .. . _... ..- « ----_.---,-q~_yr- - - > ~ q ~ ~.-r-rwv-~ ~ 19 461 002 gränsade. Ordern RÅLL medför att en förbindelse i kanal l6 f hålla kvar när den har upprättats medelst order VÄLJ. Kanalen 0 är reserverad för underhåll och diagnoser i nätet.

Pig. l2 åskådliggör en terminalenhetadel 8, som inne- håller sin andel av aecesaomkopplingnsteget, accešsomkopplar- | na 42 och åh, vilka har beskrivits under hänvisning till rig. l, och gruppomkopplaren 10, som innehåller tre omkopp- lingssteg. Lnskilda plan i gruppomkopplaren och enskilda om- kopplingselement i varje ateg är inte visade, detta för att beskrivningen skall hållas enkel.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas från ett terminalgrënsavsnitt, såsom 690, till ett annat terminalgräna- avsnitt, såsom 190, eller från en B-processor, såsom l83, till en annan processor, såsom A-processorn 198, som samverkar med terminalgränsavsnittet l90 medelst en serie order VÄLJ, dvs. kanelorduppstüllningar som införs i den pulokodmodulerade bitströmmen mellan den alstrande terminalens gränsavsnitt (eller processor) och aceeseomkopplaren i på varandra följan- de fält i kanalen som är tilldelad förbindelsen. En order VÄLJ behövs för varJe uppkoppling av en bana genom: :arge om- kopplingssteg. i En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas genom en i tur och ordning utförd serie uppkopplingar genom enskilde omkopplingasteß. Uppkopplingen fortskrider såsom en ordnad progression från steg med lägre nummer till steg med högre nummer via törbindelser från inlopp till utlopp över omkopp- lingselement tills ett förutbestämt reflektionssteg nås.

Reflektion utgör uppkopplingen mellan inloppsportar i om- kopplingselenentet och gör det möjligt för uppkopplingen att utföres uten att man behöver tränga in i omkopplingsnätet ner En vad som erfordras för att fullborda den önskade för- bindelsen.

Over omkopplingaelementet i reflektionssteget upprättas en förbindelse från inlopp till inlopv. följd av en ordnad 461 002 20 progression från steg med högre nummer till steg med lägre nummer medelst förbindelser från utlopp till inlopp tvärsöver omkopplingselement.

Förutbestämningen av reflektionsstegct utförs med sv- seende pà en entydig nätadress nos det erforderliga terninsl- gränssvsnittet, såsom l90. Dessa regler kan gsnereliseras enligt följande: Om det avslutande terminelgränsavcnittet befinner sig i samme terminalunhetßdel bringas reflektion att inträffla vid scoessomkopplaren. V Om det avslutande terminulçrïnsevsnittet befinner sig i serna terninulunhet bringes reflektion ett inträffa vid steget 1. ' ' Om det avslutande terminslgränsevcnittet befinner sig i sanne grupp terminelenheter bringes reflektion ett inträffa vid steget 2.

För alla andra fall brinßss reflektion att inträffa vid steget 5.

Under hänvisning ånyo till tig. l och Ä, vilka åskådlig- gör ett unikt särdrag hos nätets konstruktion, skall nämnas ett det innehåller en terminslermet, såsom terminslenhetm l2, som har 8 dubbelriktede överföringslänhsr till varje gruppomkopplingsplen, såsom det visade planet 0 i tig. 4, varvid dessa överförinçslänkar sluter på ett omkopplingsele- ment i varje plan. Han ser ett detta omkopplingselement har en entydig adress då det betraktas från mitten (dvs. det tredje steget) hos gruppomkoppleren l0. Enempelvis gäller så- ledes ett, under hänvisning till rig. Å, onxopplingselenentst 108, betraktat från ett godtyckligt element i det tredje steget, kan nås vis inloppet 0 från steget 3 efterföljt sv in- loppet 0 från steget 2. Härigenom konstrueras adressen för terminalenheten, dvs. den får adressen TU (0,0). En terminal- enhetsdel blir videre entydigt adresserad i en terminelenhet med avseende på det andra steget: inloPP. dvs. i tig. l kan terninalenhetedelerx 18 ses såsom 'ISU (0) i TU (0,0), efter- som den är entydigt adresserad från inloppen 0 och 4 hos det- försts stegets omkopplare (0,0. På likartat sätt lir varje termi- - -_. _.....,-_. ___-q., ._ ... 21 461 002 nalgränsavsnitt i varje terminalklase entydigt adresserad via sin inloppsadrese pa aceeseomkopplaren. Adressen hos ett termi- nalgränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 190 i fig. 12, blir exempelvis, då den betraktas av ett godtyckligt annat terminal- gränsavsnitt, såsom grënsevsnittet 690 i tcrcinelenneten 16, oberoende av vilket omkopplingselement i steget 5 som utgör reflektionspunkten.

Htrigcnom blir det möjligt för den upprättade banan som styr A-processorn, 698, att utlösa följande serie order VÄLJ till nätet för att en förbindelse till terninalgränssvsnittet 190, vars nätedrese t.ex. är (a, b, e, d), skall upprättas: FXUT l. VÄLJ en godtycklig Jämn port och en godtycklig mm; ' . - Härigenom upprättas en DOT0-förbindelse genom accessom- kopplaren till ett gruppomkopplarplan.

Filfl 2. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget 1 i det valda planet.

FÅUT 3. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget 2 i det valda planet.

FÃUT N. VÄLJ port (a) och en godtycklig kanel; Härigenom reflekteras förbindelsen genom steget 3 till steget 2. fälfl 5. VÄLJ port (b) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget 2.

FÄUT 6. VÄLJ port (c) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget l.

PÅET 7. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom access- onkopplaren till terminalgrfinsavsnittet (a, b, c, d).

Detta nät möjliggör omkoppling framåt till en godtyck- lig reflektionspunkt i steget som har fastställts såsom reflek- tionssteget samt tillbaka genom nätet med en konstant adress som är oberoende av reflektionsomkopplingselementet i nämnda steg. . s í i l 461 002 22 Ordningsföljden mellan VÄLJ-ordsrna kan utnyttjas av ett godtyckligt terminalgränsavsnitt för att upprätta en förbin- delse till TI (a, 'b, c, d), varvid det ovan beskrivna valet av “första ledig kanal" säkerställer att fördröjningen i den utvalda banan blir den minsta möjliga. Om reflektion kan ske i ett tidigare omkopplingssteg med utgAn5ßPUDKt från de ovan givna reglerna kan man utnyttja en del av den ovan givna ord- ningen. Såsom exempelvis är viset i fig. l2 behöver B-proces- sorn 18), som befinner sig i samma terminalenhetsdel 18 som terminalgränsavsnittet 190, endast ange följande del av den ovan givna ordningsföljden: FÃUT 1. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal.

Behandlingsfunktionerna som utförs av A- och B-processo- rerna är beroende av de aktuella datorprogrammen som utnyttjas..

Såsom exempel på behandlingsfunktioner kan emellertid nßmas terminalstygging, som ger möjligheterna till varje betjänings- klass för abonnentlinjer eller förbindelseledningar, signale- ringgstgrging, som alstrar signaler för att anropa terminaler under styrning av terminalstyrningsbehandlingen och som av- kodar och tolkar serier av signaler och siffror som kopplas såsom telefonhändelser till terminalstyrningsprocessorn för åtgärd, omkopglinggstlggigg, som uppkopplar, upprätthåller och bryter ned banor genom nätet enligt instruktioner från termi- nalstyrnings- och signaleringsatyrningsfuktionerna, databas- gtgrgigg, som utför alla operationer med avseende på den fysi- kaliska databasen och som möjliggör att alla andra förlopp kan arbeta oberoende av ett bestämt arrangeringssätt hos data- basen, och maskinvarastyzning, som uppfattar förlopp för styr- ning av maskinvaran som i realiteten bildar gränsavsnitt med abonnentledningarna eller förbindelseledningarna samt för terminalnheterna och omkopplingselementen. Såsom ett exempel på behendlingsfuktionerna kan nämnas tilldelningen av maskin- verustvrnigg då det gäller upp till 60 linjeterminaler eller förbindelseledningsterminaler vid varje A-mikroprocessor, varjömte de övriga funktionerna utförs av B-mikroprooessonn då det gäller något annat antal terminaler. Givetvis slmlle omkopplarstyrningen alternativt kuna utföras av A-mikro- processorn. 2) 461 002 Pig. l) viser tidsdiegrem som åskådliggör arbetssättet hos ett omkopplingselemezxt 500.

Pig. l)(e) viser den aktuella bussledningens 302 tids- slitsnumer och lcenelnummcr, vervid 16 tideslitser bilder en kanel, vidare tidsslitsnumren skrivs i hexedecimelnotetion, och mena-ns o och 1 om ut; cidaelztsu- 1 man 2 ur visade. - Pig. l}(b) visar bussledningens klocka eller tektgivere för #096 Kb/s.

Pig. l)(c) åskådliggör fältsynlcronieeringen som utgör en portsynlconiseringsorder och som uppträder på bussledningexm }02 under ksnelen jl och i tidsslitsen E.

Pig. l)(d)-l}(h) åskådliggör för-porterne 0, l, 2, lä och 15 hos omkopplingselementet 300 tidsenvelopperne för buss- ledningens 302 övertöringsåtglrder vid de respektive porterne.

Porterne j-l) är inte visade, men operationsmässigt lr de identiske. var och en ev bussövertörixxgsenvelopperne 501, 502, 50), SOÄ och 505 för de respektive porter-ne 0, l, 2,113 och erbeter i tidsmultiplex. VerJe envelopp innehåller fyre tidesliteer P, D, I, R, under vilka bestämde åtgärder utförs på bestämde ledningsr -i Tw-bussledningen 302 under bestämde tidpunkter, så ett bere en-ends port håller på ett sände in- formation på en ende ensteke ledning hos Tm-bussledningex: 302 vid ver-Je ögonblick i tiden. Den exekte tidpunkten då en eventuell Uverröringsenvelopp igångsättes bestäm ev m entydig portedresekod. 1 rig. in vaser 14(e) eys:emk1°eu.n som ur eskåa1igg;ore 1 ng. nu). rig. nun-nu.) utgör uzviegumer ev tids- sliteerne P, D, I och R i typiska bussledningsävertörings- envelopper 501, Sæ, 50). 50k eller 505.

Bussledningen 302 består ev 36 enkelriktede linJer för ett utförs busslemingsinterkosmnuniketicnsruzaktioner mallen elle sexton porterne, såsom lr åskådliggJort i tig. 15. Sig- nelerne som den mottegende logildcretsen )0ü i modulen presen- terer för bussledningen 502 är DATA (l6 biter på individuelle ledninger), DESTINATIONSPOMADBESS (4 biter på ver sin enskild ledning), DESTDIATIONSMNAIADRESS (5 biter på ver sin indivi- »s-qn-s . ',:,__ .I 461 002 2, duell ledning), OILTIO DATA (l bit). VÃIJ (l bit) och ARBEIS- SÃfl (l bit). signalerna som mottaa från bussledræirngen 302 är UTVAID KANAL (fem bitar på var sin individuell ledning), KVITTWS (l bit) och MOIIJL UPPIAOKN (l bit). Beroende på DATA- -ordet från buffertkretsen H02 och innehållet i det mottagande etyrpermanenthinnet Iwš som lir adresserat av kanalnumerut- gdngasignalen från buffertkretsen 402 kommer skilda signaler att föras till bussledraingen 302 och att mottas från denna, varjämte skilda ord komer att skrivas in i permanentminnena rdr von-r, mm. och mnaonmcssfrvanxno i den mottagande logikkretaen 3014 för den aktiverade porten. Buesledxmingerxs 502 linje STÄLL SICRIVAIEFIVITH är en specialhmlctionslinje för att övervinna upptrlidandet av en förutbestämd funktion.

Under tidsslitaen P, som i fig. llb(b) är visad såsom (l), sänder den för ögonblicket aktiverade mottagande logik- lcretsen 30k till bussledningen 302 destinationens sändnings- logikportnunmer, vargamte den tillför lämpliga signaler till bußßledningarne OILTIO DATA, VÄLJ, AHEETSSÄTT och HOIIIL UPP- uosw. vid den stigande kanten pa den 1 ng. nu) eaeom (2) visade klookwleen komer alla aändande logildcretsar 506 hos alla 16 portarna att införa tillståndet hos de ovannämnda busaledningarna till register som är tilldelade avkodninge- portnummerkreteen 420 och eändningsstyrningskretaen 1124.

Under tideelitsen D, som i fig. lt(e) är visad såsom (j), matar den mottagande logikkreteen för den aktiverade porten information till ledningarna DATA resp. DÉINATIONSKAIIAL- ADRESS. På nästa stigande kant på kloekpulsen, vilken är visad såsom (4) i tig. 'l4(a). överförs denna information till buffertregieter som lir tilldelade det permanenta dataminnet 1522. Under tidsaliteerx H, som i fig. llt(d) är visad såsom (5), gäller att om portnumret som lir representerat av de fyra bitarna på linjerna DESTHATIONSPOMADRESS, vilka uppträder under tidealitsen P, överensstämmer med portidexxtifieringe- koden för en bestämd port, vilken kod är entydig 'för varje port, konmer en operation att inträffa vid portens aändande logikkrets. Denna operation kan utgöras av inskrivning i det ...,,._._. . 461 002 perumnenta dataminnet b22 hos nämnda port eller ett gensvar pà ordern VÄLJ. Under tidsslitsan w gäller också att ett av- sett värde för det utvalda kanalnumret kopplas från kretsen 14116 för sökning efter en första ledig kanal till linjerna för det utvalda lcanalnumret, om detta är lämpligt. varvid ett värde (antingen en logisk etta eller en logisk- nolla) för en kvittenssigrxal utvärderas. Markeringen EJ WITH-Dís utgör helt enkelt ett tecken på att en kvittenssigxal saloaas. Under tids- slitsen R, som är visad såsom (6) i fig. lMe), anbringar destinationsportsändzaingslogikkretsen ett gensvar pa linjen-aa för det utvalda kanalnumret resp. kvittens. Den aktiverade mottagande logikkretsen överför tillståndet hos dessa linjer till ett register som är tilldelat dên mottagande styrninge- kretsen 406 vid nästa kloekpulsframkant, vilken är beteekzxad (7) i fig. l4(a), Därefter, nßgon tid senare. såsom är marke- rat medelst (8) i fig. l4(e), uppdaterar nämnda logikkrets sin egen portkanal resp. mottagande permanentstytnixxgsminnen 410. 1008 resp. h06. ' EJ KVBTENS-kanalnuznmer som mottas av en EJ KVHTENS- -mottagare 1616 vid den mottagande logikkretsen hos en bestämd port medför -att en kassationsbit ställs i den slndande logik- kreteen för samma port vid adressen som kr angiven av det mot- tagna SJ KVITfEbIS-kanalnumret, dvs. en EJ KVITIDIS i kanalen l6 kan avkodas exempelvis såsom "EJ KVflTNS-kanal 7". Nästa gång den mottagande logiklaetsen som har uppkopplat en bana i kanal 7 försöker utföra inskrivning i kanal 7 kommer den inte att få någon kvittenssigaal, utan dan kommer att ange att kanalen med banan in i kanal 'I befinner sig i tillståndet "EJ XVITIENS”. Kretsen ÄOB för sökning av EJ KVITIDIS kommer därefter att pulsa ut numret för kanalen som lir i tillståndet EJ KVITTEHS från sin sändande logikla-ets i kanalen 16.

.:; FördröJnirng i nätet nedbringas automatiskt till ett minimum genom användningen av metoden med sömizag efter den första lediga kanalen. Kretsen #14 för sökning efter den första lediga kanalen undersöker kontinuerligt “upptaget- biten” hos det sändande permanentstyrxminpminnet 1421: med av- seende på lediga kanaler med det lägsta kanalnumret högre än 461 002 26 det aktuella utgángskanalnumret som är kopplat till seriedata på pulnkodmoduleringaledningen 310.

Uppfinningar: lr int: begränsad till de ovan beskrivna och på ritningar-na visade utftiringsformema, utan dessa utgör endast exempel på uppfinningen och dess 'tillämpning

Claims (7)

gm 461 002 PATENTKRAV

1. Digitalkommunikationssystem med fördelad styrning, vilket system innefattar ett flertal terminalenheter (12, 14, 16) för att bilda gränsavsnitt mot ett flertal pulskodmodule- ringskommunikationsterminaler som överför digitaliserat tal i fält, som innehåller ett flertal kanaler av nämnda digi- taliserade tal, till en gemensam kommunikationsbana (26, 28, 30, 32) i vilken nämnda fält och signaler för styrning av val av bana inom kanalerna multiplexeras , k ä n n e t e c k - 1 n a t därav, att nämnda system innefattar organ (A0, A1, A7) för att härleda Åtminstone digitala styrsignaler för val av bana för varje pulskodmoduleringsterminal som bildar gränsavsnitt därmed, ett till nämnda kommunikationsbana kopplat digitalomkopplingsnät (10) för att bitasynkront sammankoppla nämnda pulekodmoduleringsterminaler genom banor som upprepas genom nämnda omkopplingsnät sasom gensvar pa nämnda signaler för styrning av val av bana i kanalerna, och organ vid var och en av nämnda terminalenheter (A0, A1, A7) för att selektivt multiplexera nämnda digitaliserade tal och nämnda signaler för styrning av val av bana i kanalerna pa nämnda gemensamma kommunikationsbana pa sa sätt att nämnda digitalsignaler för styrning av val av bana föregar nämnda digitaliserade tal i kanaler som är utpekade av nämnda signaler för styrning aw val av bana i nämnda gemensamma kommunmikationsbana.

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplingsnät (10) innefattar en flerstegsgrupp- omkopplare.

3. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att vart och ett av nämnda organ (A0, A1, _.. A7) för att härleda nämnda signaler för styrning av val av bana för en grupp av nämnda pulsmoduleringsterminaler innefattar en processor i en grupp processorer.

4. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att var och en av nämnda pulskodmodulerade terminaler är tilldelad en telefonabonnentlinje. 461 1% 002

5. System enligt krav 1, k a n n e t e c k n a t därav, att var och en av nämnda pulskodmodulerade terminaler är tilldelad en telefonförbindelseledning_

6. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar en andra grupp processorer (BO, Bi), varvid varje processor i nämnda andra grupp processorer åstadkommer andra behandlingsfunktioner för ett flertal av nämnda grupper pulskodmodulerade terminaler, och organ för att koppla mellan- processorstyrsignaler från en processor i en grupp processorer till en godtycklig annan processor genom nämnda banor som är upprättade genom nämnda omkopplingsnät medelst signalerna för styrning av val av bana för att åstadkomma kommunikation däremellan.

7. System enligt krav S, k a n n e t e c k n a t därav, att åtminstone en av databehandlingsfunktionerna som åstad- kommes av var och en av processorerna 1 nämnda grupp processo- rer inkluderar anropsöversättning.