SE458946B - Drivning foer en allmaen banroerelse samt daeri integrerad drivningsanordning - Google Patents

Description

20 25 30 35 2 458 946 försökt unànuöfiigenmn åtgärden med bygglängdsförkortning. Redan bortfallet av kolvstàngen medförde, med avseende på bygglängden, en aktningsvärd förbättring i detta omrâde; denna idé som avlöste de hittillsvarande föreställningarna är, bortsett från "frírörli- ga kolvar" i Stirling-motorer, ännu icke så gammal.

Att alstra krafter utmed en allmän bana och därpå överföra dessa fram till verkansstället skulle inom vissa konstruktiva gränser göra det möjligt att i redan upptänkta anordningar eller i anordningar,vid vilka det enbart under topografiska svårigheter är möjligt att inordna drivningar av den inledningsvis nämnda typen, trots allt använda en drivning. Därvid får det icke väga tungt att den plats vid vilken krafien slutligen skall komma till användning icke ligger utmed drivningens verkanslínje, enär den bana utmed vilken kraften löper på praktiskt taget varje önskat säte kan bringas till just denna ort.

Ett ändamål med uppfinningen är att anvisa en konstruk- tíonsföreskrift för ástadkommande av ett sådant drivningsmedel.

Detta ändamål uppnås genom ett väsentligen koaxiellt sig sträckande koaxía1dubbelrör,som följer en allmän bansträckning, och en fluidumpåverkbar ríngkolv i det yttre koaxialutrymmet med en i kolvcentrum verkande avtagare eller medbringare och därvid fäst kraftöverföringsmedel, som sträcker sig i dubbelrörets inre, är í stånd att överföra kraften i drag- och páskjutningsriktning, och är rörligt i varje rymdriktning.

En föredragen utföringsform utnyttjar såsom kraftöverfö- ringsmedel en längsledstyv drag- och/eller tryckkraftupptagande kalottlänkkedja med kägelformig rörelsekaraktäristik samt ett styrningsmedel för kalottlänkkedjan, vilket styrningsmedel är förbundet med drivningens dubbelrör och som följer den önskade allmänna bankurvan. Uppfinningen kommer nu att närmare diskute- ras i anslutning till bifogade ritning.

Pig. 1 visar partiellt i sektion en utföringsform av driv- ningen enligt uppfinningen, varvid ett linjärt utförande av beskrivningsskäl visas för íllustrationsändamål.

Fig. 2 visar en sektion genom innerröret med tätningslist.

Pig. 3 visar en utföringsform i vilken en magnetisk kopp- ling är anordnad mellan kraftöverföringsmedelt och kolven.

Fig. 4 visar en utföríngsform enligt fig. 1 med insatt kraftöverföríngsmedel och med styrningsmedel vilka ansluter till 10 15 20 25 30 35 458 946 drivningen.

Pig. S visar i sidovy den allmänna utföringsformen för en drivning som följer en slingrande bansträckníng.

Pig. 1 visar en sektionerad avbildning av drivningsmedlet enligt uppfinningen i linjärt sig sträckande form; detta är ett specialfall av en allmän bankurva. Denna typ av illustration har valts för att klargöra principen för konstruktionen resp. konst- ruktíonsföreskríften. Samtidigt bör det även stå klart att detta _ specialfall icke ligger utanför uppfinningens ram.

Drívníngsanordningen illustreras utan det styrningsmedel som följer den i förväg givna bankurvan och utan något vid med- bringaren angripande kraftöverföringsmedel; en komplett utförings- form beskrives senare. Dubbelröret 1,2 består exempelvis helt av metall, ett mantelrör 1 och ett med avseende på diameter väsent- ligen mindre koaxialrör 2, som medelst ändstycken 12 hålles i koncentriskt läge relativt mantelröret. Vid stora bygglängder, vilka vidare kommer att avhandlas, kommer koaxialröret att mer eller mindre hänga ned på grund av tyngdkraften trots en viss styvhet; det ringformiga tvärsnittet kommer alltså att vara exent- riskt utmed drivningens längd. I det yttre koaxialutrymmet, alltså det hålcylindriska utrymmet mellan mantelröret och koaxial- röret, som vid stora bygglängder är ett "kvasi"-koaxialrör, är en fluidumpàverkbar ringkolv 3 anordnad, vilken tack vare sin symmetriska uppbyggnad kan drivas i två motsatta riktningar. Den- na ringkolv 3 uppvisar en mot kolvens centrum riktad medbringare eller avtagare 4, vilken sträcker sig från det yttre koaxialut- rymmet 5 in i det inre koaxialutrymmet 6, via en i koaxialröret längsgående sits 9. Vid det rätlinjiga utföringsexempel,som här visas, sträcker sig slitsen 9 utan att slingra sig kring en tänkt koncentrisk huvudfiber, vilket sistnämnda fall emellertid är nor- malfallet. I koaxialutrymmets 6 inre sträcker sig det häri icke visade kraftöverföringsmedlet, som kommunicerar med omgivningen men icke behöver vara avtätat, eftersom normaltryck är anordnat i detta utrymme. Det arbetet framkallande trycket uppbygges i det yttre koaxialutrymmet 5, d.v.s. i tryckutrymmet 8, varvid ring- kolven 3 aktiveras. De båda utrymmena är åtskilda från varandra medelst en_tätningsremsa 7. Denna tätningsremsa är delvis in- stickbar i längsslitsen 9 och är därvid så utformad att den av tryckskillnaden mellan de båda utrymmena påverkas i riktning mot 10 15 20 ZS 30 35 458 946 tilltagande tätningsverkan. Slutligen kan man i Fig. 1 vid änd- styckena 12 se vardera en fluidumöppning 14 för alstring av den kolvaktiverande tryckskillnaden, varvid tryckutrymmet 8 också är avtätad med en i ändstycket 12 anbringad ringtätning 13. Vid de båda ansatserna 11 på det mantelröret 11 överskjutande koaxial- röret 12 är ett häri icke illustrerat styrningsmedel anbringat, vilket upptar det från koaxialrörets 2 mynning 10 utgående, 'icke heller visade kraftöverföringsmedlet.

Ringkolven 3 är förskfinbar inuti dubbelröret. Den remstät- ning som avtätar tryckutrymmet 8 lyftes av en glidkam 15 i kolvrörelseriktningen, och bringas äter till tätningsposition medelst en på avstånd efterföljande inskjutningskam 16. Såsom framgår av Pig. 2 häri , kan inskjutningskammen genom utformning resp. profilgivning av tätningsremsan 7 utformas lika med kolvens ring- tätning. Vid användning av ett gasformigt fluidum, alltsa vid en pneumatisk anordning, är täthetskraven mindre stränga, så att denna lösning kan rekommenderas, redan på grund av att generellt en svag skruvlinje för koaxialrörslitsen 9 kring en tänkt cen- tral sig sträckande fiber är tillåten och vid slingrande dubbel- rör,som enligt uppfinningen sträcker sig längs en allmän bana, kan undvikas enbart genom avsevärda konstruktionsinsatser.

Utförandetav dubbelröret 1,2, nämligen det väsentligen koaxiellt anordnade mantelröret 1 och koaxialröret 2, är vid enkla krökningar anordnade så att två motsvarande förkrökta rör med olika diameter skjutes in i varandra. Ändstyckena 12 centre- rar de båda rören koncentrisklvid änddelarna; den vid dubbel- rörets mitt uppträdande "nedhängningenfl alltså decentreringen, kommer alltid att temporärt undanröjas av den förbilöpande ringkolven 3. Härigenom kan dubbelrör av metall enkelt framstäl- las. .

Vid dubbel krökning, alltså vid en slags sigmatoid sträck- ning för drivningscylindern, kan man vid den ytterst besvärliga gemensamma böjningen av två i varandra ínstuckna rör göra så att man använder ett flexibelt mantelrör 1, som skjutes över ett motsvarande i förväg böjt inre koaxialrör 2. Därvid föredras flexrörtyper,vi1ka med ringa kraft kan bringa s till en krökning som icke automatiskt återgår, d.v.s. efter pàskjutningen på det i förväg krökta koaxialröret i ett första steg kan grovt bibrin- gas den önskade krökningen, och i ett andra steg, exempelvis 10 15 20 25 30 35 458 946 med hjälp av genomtryckning av en ringkolvdímensionerna motsva- rande tolk för fin efterböjning. Såsom redan beskrivits elimine- ras temporärt den resterande decentreringen av den genomlöpande ringkolven. Bärande element är då det styva innerröret relativt vilket mantelröret skall vara väsentligen koncentriskt anordnat, varvid kraven är mindre stränga ju tunnare och böjligare mantela röret är anordnat. Centreringen med ringkolven 3 sker lättare ju mindre styv massa denna motverkas av; man måste alltså med av- 'seende på det pneumatiska trycket anpassa och optimera minsta möjliga töjbarhet för röret 1 trots tillräcklig flexibilitet, väggtjocklek och längd för röret. Vid större längder anordnas exempelvis yttre stöd vid några punkter av drivningsanordningens cylinder.

Den erforderliga ringa töjbarheten hos mantelröret för inne- hållande av nominell vidd erbjuds exempelvis med de flesta typer av högtrycksslangar, vilkas kärnrör har relativt hög hállfasthet och värmebeständighet och vanligen dessutom är omgivna av ett flätverk med hög till högsta möjliga draghàllfasthet. Därutöver är dessa högtrycksslangar vidare omgivna med ett nötningsfast yttre flätverk, vilket icke står i motsats till dubbelrörets totalkonstruktion. Än bättre är en med en metallspiral eller ett pansarrör omgiven slang, vilken såsom nämnts bibehåller den an- satta böjningen. Dessa slangar eller rör är naturligt anordnade för långt högre arbetstryck än de vilka används i föreliggande sammanhang. De i detta fall överdimensionerade väggtjocklekarna tjänar till att erbjuda en rörliknande hållfasthet.

Ringkolven 3 är, såsom nämnts, symmetriskt utformad; detta gäller naturligtvis även glidkammen 15 för öppnande av tätningen, samt för de båda ínskjutningskamrarna 16 för återförslutning av tätningen, vilken lämpligen ävenledes kan tjäna såsom ringtätning mot koaxialröret. Den flera gånger nämnda lindningen är med av~ seende på antalet líndningsvarv per längdenhet, begränsad av remstätningens 7 material och form. Syftet med denna ytterligare rotationsfrihetsgrad för ringkolven är dock icke att kunna genom- löpa så snäva lindningar som möjligt, utan syftet är snarare att kunna tolerera den lindningsbana som erbjuds på grund av driv- ningens konstruktion. De vid framställningen av sig slingrande dubbelrör resulterande lindníngarna är i regel väsentligt mindre än 3600 per meter, och erbjuder inga väsentliga problem med 10 15 20 25 30 35 6 4EfiQse§n@@ på den häri angivna tätningen.

Ringkolvens nämnda ytterligare frihetsgrad, d.v.s. över translationsrörelsen överlagrade rotationsrörelsen, i beroende av kraftöverföringsmedlšt överföra den måste s sä att ingen energilagring sker. Vid små bygglängder kunde dock detta tillåtas emedan en ringa tvinning av kraftöverföringsmedlet, viken tvin- ning alltid skulle elimineras vid reverseringen , icke medför någon- skadlig materialbelastning; däremot skulle vid större bygglängder, alltså vid bygglängder av storleksordningen 5 till 10 meter eller mer, kraftöverföringen avge denna vridningsrörelse som ett ganska påtagligt vridande moment till den drivna : enheten.

Vidare skulla man behöva befara en förhöjd förslitning av ett för detta fenomen icke anpassat kraftöverföringsmedel.

Om nu drivningen skall följa en i förväg given och flerfalt i form av en tredimensionell krökning slingrande bana, exempelvis i en komplex anläggning, sträcka sig genom en vägg eller delvis sträcka sig i denna, eller då det rör sig om ytterligare andra topologiska problemställningar, så kommer koaxialrörets kvasi- koaxiala sträckning att vara e utan några störande hinder, exempelvis en alltför stark bromsning er. Detta beror först på drívningens ingen och sedan av graden av hinderver- Inom normala gränser behöver man icke befara någon äkta fastklâmning; dimensionering och belastn kan o.s.v. vid krav på god synkronisitet rekommenderas dock att anordna en optimering í detta avseende.

Den utåt slutna rörformen utan utskjutande delar och utan kravet att frilämna "banor" för en glidsläde är mycket fördelak- tig för lösning av konstruktionsproblem. Drivni ingjutas utan att funktionen påverkas. ligger i att egenskaperna kvarstår även alltså även vid specialfallet med en kr ngen kan formligen En ytterligare fördel üden rätlínjig drivning, ökning med oändlig radie.

Vidare kan tryckrummets tätning lösas med samma medel såväl i denna krökta som i den raka utföringsformen. , Pig. Z visar ett exempel på tätningen för det slitsade 5 koaxialröret. Koaxialröret 2 med slitsen 9 är tätat medelst en enkel tätningsprofil 7 lämpligen med avseende på tryck. Tryck- 10 15 20 ZS 30 35 458 946 utrymmet 8 ligger utanför röret 2, och lägre tryck härskar invändnings i koaxialutrymmet 6. Trycket verkar nu så att den i spalten 9 inskjutande profilen 7 tenderar att expandera och pressar tätningsläpparna 16 mot rörväggen. Under drift öppnas och återslutes denna tätning otaliga gånger så att höga krav måste ställas på material och formgivning. Så som icke visas av Pig. 2 men väl i Pig. 1, hálles tätningsremsan i sitt ändläge vid ändstyckena 12 med ett tätningsremsmontage 12 medan den \valda profilen svarar för korrekt säte utmed koaxialrörets ofta avsevärda längd.

Den genom slitsen 9 inne i koaxialröret 3 sig sträckande medbringaren 4 för överföring av förskjutnings- och ev. torosions- kraft är fast förbunden med ringkolven 3. En tätningsremsa 7 tjänar såsom tätning för medbringarens löpslits, vilken remsa lyftes av en glidkam 15 ur slitsen, och återinplaceras på plats medelst inskjutningskammen 16. Detta motsvarar den just disku- terade utföringsformen.

En ytterligare i Pig. 3 visad utföringsform erbjuder såsom medbríngare 4 en magnet 4' med hög fältstyrka. Denna medbringar- magnet 4' hålles av i ringkolven 3 anordnade släpmagneter M1,MZ , varvid släpmagneterna M1,MZ kan vara utformade såsom med ett ok förbundna ankarskänklar. Mellan var och en av dessa ankarskänklar, som vardera bildar en magnetisk syd- och nordpol och som ligger an i möjligaste mån utan fog mot ytterväggen av koaxialröret, vilket nu icke längre uppvisar någon slits 9, dunu detnáste bestå av ett omagnetiskt material, är medbringarmagneten 4' anordnad i koaxíalrörets inre, vilken medbringarmagnet är riktad i mot- svarighet till magnetpolningen. Minimikraven för det magnetiska totalflödet genom systemet M1-koaxialrörväggen 2 - medbringar- magneten 4'-koaxialrörväggen 2 - M2-oket, för att erhålla en tillräckligt stor tvärkraft för kraftöverföringsmedlets drivning, måste städse genomföras med noggrann konstruktion och dimensio- nering i enlighet med kända metoder. Speciel1tskaU_man ge akt på minsta möjliga längd av luftspalten i nyttoflödet PHI och även så att ströflödet PHIS kan hållas litet. Oket I är till- verkat av ett material med lågt magnetiskt motstånd, medan okets I motstàende sida, motoket I', består av ett material med högt magnetiskt motstånd, exempelvis även luft. Man har ett mycket kraftigt beroende av denna magnetiska kretsens formgivning, 10 15 20 ZS 30 35 458 946 den magnetiska brytvinkeln mot luftspalten etc. Pig. 3 skall snarare betraktas såsom principschema för en magnetisk koppling och icke som någon egentlig konstruktionsanvisning för en sådan koppling.

Fig. 4 visar nu den i samband med Fig. 1 omtalade drivnin- gen med de i koaxialröret 2 sig sträckande kraftöverföringsmed- len 20,som i mitten är förbundna med varandra medelst kragfor- _ miga fixeringsklamrar 26,som står i verkansförbindning med med- bringaren 4. I detta utföringsexempel är en kulledlänkkedja verksam såsom kraftöverföringsmedel 20, vilka kedjor esåsom framgår är förbundna med varandra på något avstånd från varandra via en förbindningsbrygga 26',som sammanhàller fixeringsklam- rarna. Ringkolvens 3 medbríngare 4 eller magnetmedbringare 4 griper, så att säga skjuter in i kättinglänk mellan rummen.

Lämpligen är den i sektion illustrerade förbindningsbryggan 26' utformad så att den med sin omkrets i möjligaste mån approximerar koaxialrörelsens profil, exklusive slitsen, och fritt kan glida i detta. Den från ringkolven 3 fram mot centrum utskjutande med- bringaren 4 sträcker sig då med god passning in i det hylsformi- ga förbindningsstycket så att inget störande glapp uppträder vid den fram- och âtergående rörelsen. På den hylsformiga förbind- ningsbryggan 26' är då de kragartade fixeringsklamrarna 26 fästa, i vilka ändarna av kulledlänkkedjorna är inlagda och sammanhåller kedjan. Denna typ av infästning,som utgör en möjlighet bland många, medger, efter borttagning av ett av de båda_ändstyckena 12, ett enkelt och lättvindigt montage, och detta även med av- seende på reparation, utbyte eller underhåll.

Varje kättinglänk kan röra sig i rymden relativt sin granne inuti en kägelmantel, såsom vi försökte visa vid utlopps- änden från styrningsmedlet 22 på drivningens högra sida, och samtidigt är länkarna fritt roterbara kring sin längdaxel. Så- lunda kan denna kedja böjas till en bestämd radie och därutöver tvinnas utan att något spänningstillstånd uppträder. Om man emellertid vill använda sig av ett sådant spänningstillstånd, för att exempelvis förutom en translatorísk rörelse även överföra en rotationsrörelse till de kättingändar vid vilka slutligen rörelsen uttages, använder man ett fritt'böjbart, men vridstyvt kraftöverföringsmedel. 10 15 20 25 30 35 458 946 Från drivningens ansatsställen 11 sträcker sig styrnings- medel 22 för bortstyrning av kraftöverföringsmedlet. Dessa styrningsmedel 22 sträcker sig likaså längs den önskade banan, d.v.s. de fortsätter fram till den plats vid vilken vekan av den vid drivningen alstrade kraften önskas. Styrningsmedlen 22 kan vara utförda i motsvarighet till böjda hela rör eller slitsa- de rör, varvid slitsníngen exempelvis är anordnad för att medge- uttagning av verkan vid ett bestämt ställe utmed banans sträck- .ning, för att mäta rörelsesträckningar, för ev. smörjning eller service av den häri visade kedjan eller dylikt. Därvid kan på enkelt sätt det rörformiga styrningsmedlet 22 skjutas upp på drivningens ansats 11 och fixeras medelst en klämma eller ett överfall.

För applikationer,som enbart kräver en fram- och átergående rörelse på endast ena sidan av drivningen, är drívningscylindern tillsluten vid ena änden och är ett kraftöverföríngsmedel 20, exempelvis kulledlänkkedjan, fäst vid ringkolven 3 enbart på ena sidan. Slagrörelsen kan naturligtvis erhållas i hela dess längd, och kan doseras på samma sätt som var fallet vid uttagning av kraft på båda sidor. Med dosering avses att exempelvis ett fullt arbetsslag, i stället för att anordnas i en rörelseomgàng,upp- delas i ett flertal avbrutna rörelseomgångar; det är även möjligt att inom det maximala arbetsslagets längd utföra godtyckliga arbetsslag, och detta speciellt i samband med slitsade styrnings- medel vid vilka det är möjligt att även "underhand" utta verkan.

Härvid visar sig en inneboende fördel med uppfinningen: den kraft, som alstrats genom det pneumatiska eller hydrauliska systemet, avges med hjälp av den mot kolvens centrum sig sträckande med- p- bringaren 4 eller med hjälp av den i kedjan integrerade magnet- nedbringaren 4 till kraftöverföringsmedlets 20 neutralfiber.

Vid en krökning behåller den kraftöverförande kedjan sin ursprung- liga i drivningscylindern genererade hastighet, om kedjan själv betraktas såsom neutralfibern i ett kraftöverföringssystem, d.v.s. i den allmänna bansträckningen uppträder väsentligen inga accele- rationer eller retardationer. Detta kan utnyttjas genom att vid verkans uttagning "underhand" denna uttagning anordnas så nära kedjan som möjligt, åtminstone i områden med starkare krökning.

En ytterligare likaså förefintlig fördel ligger i den enkelt anordningsbara tätningen av tryckutrymmet 8 mot omgivningen. 10 15 20 'visa någon äventyrlig eller överdriven bansträckning ens i 458 946 1” Kraftöverföringsmedlet är ingen beståndsdel av tätníngsförbandet utan kan inom de diskuterade gränserna anordnas med olika former och typer, och till en del vara utbytbara med varandra. Tryck- utrymmestätningen förblir strukturellt lika och kräver ingen särskilt anpassad adaptering till valet av kraftöverföringsmedel.

Pig. S visar nu drivningens allmänna form, varvid drivnin- gen tillsammans med de påsatta styrníngsmedlen följer en lätt krokig banstäckning. På ritningen har med avsikt undvikits att illu- strationssyfte. Av den i figuren visade drivningen kan man endast se mantelröret 1 med ändstyckena 12, och drivníngens svängda ev. virade neutrallinje 25 har en brukbar förskjutning mellan de båda mynningarna 10; en förskjutning som ibland kan skilja sig under användning eller icke-användning av en linjär drivning. Härvid ligger även en av styrkorna hos drivningen enligt uppfinningen.

Styrningsmedlen ZZ sträcker sig då i anslutning till den önskade bansträckningen, såsom ovan redan ingående diskuterats. Det skall dock ytterligare noteras att den raka eller räta utföringsformen, såsom specialfall vid rak bansträckning, föredragen utformning, utgör en ävenledes enär uppfinningens fördelar är användbara även vid rak sträckning och framför allt vid de tillfällen då en krökning icke erfordras och-en drivning som icke uppvisar någon krökning kan åstadkommas med samma byggnadselement.

Claims (10)

ll PMEMXMV 458 946

1. Drivningsanordning innefattande ett rörformigt hus, en däri arbetande fluidumdriven kolv och med kolven kopplade verkansöverföringsmedel, varvid huset innefattar ett väsentligen koaxiellt sig sträckande koaxialdubbelrör (1,2), som följer en önskad bansträckning, och kolven är en ringkolv (3) i det yttre koaxialutrymmet (5), k ä n - n e t e c k n a d av att nämnda verkansöverföringsmedel innefattar en i kolvens centrum verkande medbríngare (4,4') och ett vid medbringaren fast, i det inre koaxialrörets (2) inre sig sträckande kraftöverföríngsmedel (20), vilket är i stånd att överföra kraften i drag- och/eller påskjutninsriktníng och är rörligt i olika rymdriktningar.

2. Drivningsanordning enligt krav l, k å n n e - t e c k n a d av att det i dubbelrörets inre i mantelröret (1) anordnade koaxialröret (2) är avtâtbart längsslitsat, varvid ringkolven (3) har en mot kolvens centrum riktad, i koaxialutrymmets (2) slits (9) löpande medbríngare (4), vid vilken nämnda kraftöverföringsmedel (20) år fäst.

3. Drivningsanordning enligt krav 1, k a n - n e t e c k n a d av att dubbelrörets inre, i mantelröret (1) anordnade koaxialrör (2) består av ett omagnetiskt material, att ringkolven (3) är försedd med släpmagneter (M1,M2), samt att medbringaren M') år magnetisk och anordnad inne i koaxialröret.

4. Drivningsanordning enligt krav 2 eller 3, k ä n - t e c k n a d av till koaxialdubbelrörets (1,2) ändar anslutande styrningsmedel som mottar kraftöverföringsmedlen (20) och följer den önskade bansträckningens fortsättning.

5. S. Drivningsanordning enligt krav 1 eller 4, k ä n n e- t e c k n a d av att kraftöverföringsmedelet är en längdledsstyv, drag- och tryckkraftupptagande kulledlänkkedja med kägelformig rörelsekaraktäristik och med fritt relativt varandra vridbara kättínglänkar.

6. Drivvingsanordning enligt krav l.eller 4, k ä n n e - t e c k n a d av att kraftöverföringsmedlet är ett längdledsstyvt, drag- och tryckkraftupptagande friböjligt medel med vridstyv rörelsekaraktäristik.

7. ' 7. Drivningsanordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a d av att kraftöverföringsmedlet (20) uppvisar en kraftöver- föringskaraktäristik för samtidig överföring av translations- 12 458 946 och rotationskraftverkníngar.

8. Drivníngsanordníng enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a d av att styrningsmedlet (22) är försett med ställen för fri åtkomlighet till kraftöverföringsmedlet (20).

9. Drívníngsanordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k - n a d av att styrníngsmedlet (22) består av ett rör och att ställena för fri åtkomlíghet till kraftöverföríngsmedlet (20) är i röret upptagna slítsar.

10. Drivníngsanordníng enligt krav 8, k ä n n e t e c k - av att styrníngsmedlet (22) består av ett utmed hela längden slitsat rör. 11, Drívníngsanordníng enligt krav 10, k ä n n e - t e c k n a d n a d av att den utmed längden av det såsom styrníngs- medel (22) tjänande röret upptagna slitsen har en spíralform runt centrallinjen.