SE458366B - Utvinning av vaete fraan en hoegtrycks-hydrogeneringsprocess - Google Patents

Description

A458 566 2 förbättring av processen för tillvaratagande av väte från en högtrycks-hydrogeneringsprocess_ Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning åstadkommes en förbättring vid ett förfarande för hydrogenering av ett kol- väteutgångsmaterial, varvid man vid hydrogeneringsprocessen tillvaratager en gas innehållande oreagerat väte och förore- ningar vid ett högt tryck följt av sänkning av gasens tryck, rening av gasen vid det sänkta trycket och tryckökning av gasen till ett förhöjt tryck för användning vid en hydrogene- ringsprocess.

Speciellt behandlas den gas som innehåller oreagerat väte och föroreningar, som har ett förhöjt tryck av minst 6900 kPa övertryck, för sänkning av trycket hos gasen till ett tryck, som är minst 1380 kPa lägre än det förhöjda trycket och som icke överstiger 10.350 kPa övertryck. I allmänhet sänkes gasens tryck till ett tryck av icke mer än S520 kPa övertryck och företrädesvis icke mer än 4140 kPa övertryck. I allmänhet sänkes trycket icke till ett värde under 104 kPa övertryck och i de flesta fall sänkes trycket till ett värde av storleksord- ningen från 1035 till 4140 kPa övertryck.

Det bör förstås att vid hydrogeneringsprocesser, som drives vid tryck av storleks- ordningen 12.420 till 20.700 kPa övertryck och högre, kan vissa av fördelarna enligt föreliggande uppfinning uppnås genom sänkning av trycket hos gasen till ett värde, som är högre än den föredragna övre gränsen av 5520 kPa övertryck men icke högre än 10.350 kPa övertryck, men i de flesta fall sänkes trycket till ett värde, som icke överstiger 5520 kPa övertryck och företrädesvis icke överstiger 4140 kPa över- tryck, för uppnäende av de fulla fördelarna med föreliggande uppfinning.

Vid detta lägre tryck renas gasen därefter för bildning av en vätgas innehållande minst 70 volymprocent väte, följt av höj- ning av vätgasens tryck på nytt till ett sådant tryck, att gasen kan användas vid en hydrogeneringsprocess (antingen den hydrogeneringsprocess från vilken gasen härrör och/eller någon ligare tillvaratagande av väte. Det väte som tillvaratages 458 366 3 annan hydrogeneringsprocess). Till skillnad från tidigare kända metoder underkastas sålunda den gas, som tillvaratages från hydrogeneringen, vilken innehåller väte och vilken har det höga tryck som användes vid hydrogeneringsprocessen, en _ trycksänkning följd av rening av gasen vid detta lägre tryck IM" och förnyad kompression av den renade gasen till det tryck som råder i en hydrogeneringsprocess, i vilken gasen skall använ- das; dvs. gasen underkastas tryckhöjning till ett tryck av minst 6900 kPa övertryck och vilket är minst l380 kPa över- tryck högre än det tryck vid vilket gasen renades.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen behandlas den vätskeformiga delen av hydrogeneringseffluenten, som lika- ledes har ett förhöjt tryck (i synnerhet ett tryck av minst 6900 kPa övertryck), för sänkning av trycket hos vätskan till ett tryck som motsvarar det tryck, till vilket vätgasen har sänkts. Denna trycksänkning, som företrädesvis kombineras med en strippningsoperation (avdrivningsoperation), medför ytter- från vätskan kan kombineras med den vätgas som tidigare skilts från effluenten för rening.

De vätskeformiga och ångformiga delarna av hydrogenerings- effluenten kan separeras före trycksänkningen, i vilket fall L äng- och vätskedelarna underkastas en sådan trycksänkning 9 såsom separata strömmar. Såsom alternativ kan vätske- och ångdelarna tillvaratagas vid ett förhöjt tryck i blandning med varandra och äng-vätskekombinationen underkastas trycksänk- ningen, såsom beskrivits ovan, följt av separation av ång- och vätskedelarna.

Det bör förstås att trycksänkningen av de separerade gas- och vätskedelarna eller de kombinerade delarna kan genomföras i ett eller fler steg för åstadkommande av det lägre trycket, såsom angivits ovan, vid vilket vätet renas.

Vätgasen som skall renas vid det lägre trycket innefattar all- mänt såsom föroreningar en eller fler av ammoniak, vätesulfid, 458 366 4 koloxid(er) och kolväten. Gasen kan renas i ett eller fler steg beroende på de föroreningar som närvarar och kan inne- fatta en eller fler kända metoder, exempelvis absorption av f sur gas, kolväteadsorption, koloxidabsorption, etc. I allmän- het genomföres reningen för åstadkommande av en gas innehål- lande minst 70 % väte och företrädesvis minst 90 % väte, räknat på volymen. I de flesta fall är det möjligt att rena gasen, så att man erhåller en vätgas innehållande 99+ % väte.

En föredragen metod för rening innefattar tryckvariations~ adsorption (trycksvingadsorption) av en tidigare känd typ.

Ett sådant tryckvariationsabsorptionssystem är baserat på principen med adsorption av föroreningar på ett adsorbent- medium vid ett visst tryck och regenerering av det mättade adsorbentmediet genom trycksänkning och renspolning av förore- ningarna från adsorbentmediet. Metoden utnyttjar hastig cyk- lisk operation och utgöres av följande fyra grundsteg: adsorptíon, trycksänkning, renspolning vid lågt tryck och för- nyad tryckhöjning.

En sådan metod beskrives i Hydrocarbon Processing, mars 1983, sidan 91, "Use Pressure Swing Adsorp- tion For Lowest Costs Hydrogen" av Allen M. Watson. Även om gasen företrädesvis renas genom tryckvariatio nsadsorp- tion, bör förstås att det är möjligt att genomföra rening av gasen för åstadkommande av en vätgasström för återföring i kretslopp med andra metoder, såsom kryogena metoder, membran- separation, etc. .

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning för tillvaratagande av vätgas från en effluent från en hydrogeneringsprocess är tillämpbart på en stor mångfald hydrogeneringsprocesser inklu- derande hydrodesulfurisering, hydrokrackning, hydrodealkyle- ring och andra hydrobehandlingsoperationer. Förfarandet är särskilt tillämpbart på ett förfarande för hydrogenering av högkokande kolvätematerial härrörande från antingen petro- leum-, bitumen- eller kolkällor. Föreliggande uppfinning har särskild tillämpbarhet på ett förfarande, vid vilket hydroge- neringen av ett kolväte åstadkommes i en katalytisk hydrogene- 458 366 5 ringszon med expanderad (ebullated) bädd av en typ som är tidigare känd inom tekniken. Såsom är tidigare känt genom- föres sådan hydrogenering genom användning av en expanderad (ebullated) katalysatorbädd vid temperaturer av storleksord- ningen från ca 343 till ca 482°C och vid arbetstryck av minst 6900 kPa, varvid det maximala arbetstrycket i allmänhet icke är högre än ca 27.600 kPa övertryck (i allmänhet från 12.420 till 20.700 kPa övertryck). Den katalysator som användes är i allmänhet någon av en stor mångfald katalysatorer, som är kända såsom verksamma för hydrogenering av högrekokande mate- rial, och såsom representativa exempel på sådana katalysatorer kan nämnas: kobolt-molybdat, nickel-molybdat, kobolt-nickel- -molybdat, volfram-nickelsulfid, volframsulfid. etc., varvid dessa katalysatorer i allmänhet bäres eller stödes på lämpliga bärare, såsom aluminiumoxid eller kiseldioxid-aluminiumoxid.

I allmänhet är utgångsmaterialet för en sådan process ett sådant som innehåller högkokande komponenter. I allmänhet har ett sådant kolväteutgångsmaterial minst 25 %, räknat på voly- . men, av material kokande över 510°C. Ett sådant utgångsmate- rial kan erhållas från antingen petroleum- och/eller bitumen- och/eller kolutgångskällor, varvid utgângsmaterialet i allmän- het utgöres av en petroleumåterstod, exempelvis bottenproduk- ter från atmosfäriskt torn, vakuumtornbottenprodukter, tunga råoljeprodukter (heavy crudes) och tjäror innehållande små? mängder av material kokande under 343°C, solventraffinerat kol, bitumenmaterial, såsom tjärsandmaterial,'skifferolja, pyrolysvätskor, etc. Valet av ett lämpligt utgångsmaterial ligger inom ramen för fackmannens kunnande och av detta skäl kan icke några ytterligare detaljer i detta avseende anses erforderliga för ett fullständigt förstâende av föreliggande uppfinning. Även om det ovan angivna är exempel på hydrogeneringsprocesser och hydrogeneringsutgångsmaterial, är omfånget av uppfinningen icke begränsat till detta, eftersom uppfinningen är generellt tillämpbar på hydrogenering av kolväten för godtyckligt ända- mål vid tryck av minst 6900 kPa övertryck. 458 366 6 Uppfinningen beskrives i det följande utförligare i samband med bifogade ritningsfigur, vari: Ritningen är ett förenklat schematiskt flödesschema för en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Såsom visas på figuren föres ett utgångsmaterial som skall hydrogeneras genom en ledning 10 och upphettas i en upphett- ningsanordning ll och det upphettade kolväteutgångsmaterialet föres genom en ledning 12 och kombineras med väte i en ledning 13, som erhålles på det sätt som beskrives i det följande. De kombinerade strömmarna i ledningen l3a införes i en hydrogene- ringsreaktor, som schematiskt anges med 14.

Hydrogeneringsreaktorn l4 är företrädesvis en reaktor med en bädd av kokande typ (ebullated) och hydrogeneringen genomföres vid betingelser av den typ som beskrivits i det föregående.

Hydrogeneringseffluenten innehållande ånga och vätskeformiga andelar utmatas från hydrogeneringsreaktorn l4 genom en led- ning l5 och införes i en gas-vätskeseparator, som schematiskt anges med 16.

Gas-vätskeseparatorn 16 drives vid högt tryck och hög temperatur och separatorn 16 drives i allmänhet vid ett tryck av minst 6900 kPa övertryck och en temperatur av minst 343°C. I allmänhet är trycket och temperaturen i hög- -högtemperaturseparatorn 16 väsentligen den temperatur och det tryck som råder i reaktorn 14. trycks Även om utföringsformen på ritningen är speciellt utformad för användning av ett separatorkärl 16 för genomförande av separa- tionen av ång- och vätskedelarna av effluenten, bör det för- stås att sådan separation skulle kunna åstadkommas i reaktorn 14, i vilket fall man från reaktorn 14 utmatar separata vätske- och gasströmmar.

Den gasformiga delen av effluenten, som utmatas från separa- torn 16 genom en ledning 17, innehåller väte liksom förore- ningar, sâsom koloxid(er), ammoniak, vätesulfid och kolväten. 458 566 7 Den gasformiga delen i ledningen 17 föres genom en tryckreduk- tionsventil, som schematiskt anges såsom 18 för sänkning av trycket hos gasen från ett tryck överstigande 6900 kPa till ett lägre tryck såsom beskrives häri och i allmänhet ett tryck - som icke överstiger 5520 kPa övertryck. Även om en enda tryckreduktionsventil visas, bör det förstås att tryckreduk- tionen kan genomföras på annat sätt än med användning av en enda ventil. Även om reduktionen av tryck visas genomförd med en tryckreduktionsventil, bör det förstås att trycksänkningen kan genomföras på annat sätt än med användning av en ventil.

Dessutom, såsom nämnts tidigare, skulle trycksänkningen även kunna genomföras i fler steg.

Vätskedelen av effluenten utmatas från separatorn 16 genom en ledning 21 och denna vätskedel föres genom en tryckreduktions- ventil, som schematiskt anges såsom 22 för sänkning av trycket hos vätskan till ett tryck som beskrivits i det föregående under hänvisning till gasen. I synnerhet sänkes trycket hos vätskedelen av effluenten till ett tryck, som är väsentligen identiskt med det tryck till vilket den gasformiga delen av effluenten sänkes i tryckreduktionsventilen 18. Såsom beskri- vits i det föregående kan denna trycksänkning genomföras i steg eller med andra medel än en ventil.

Såsom ett resultat av sänkningen av trycket frigöres ytter- ligare mängd gas från vätskan och en gas-vätskeblandning vid ett sänkt tryck införes i ledningen 23 i ett kombinerat sepa- rations-avdrivningskärl, som schematiskt anges med 24. Kärlet 24 är företrädesvis försett med en avdrivningsgas, exempelvis vattenånga, genom en ledning 25 för att underlätta separatio- nen av väte och lätta gaser från vätskan. Kärlet 24 drives i allmänhet vid en temperatur vid eller nära den temperatur som råder i reaktorn, dvs. utan yttre kylning av vätskan.

Jämviktsförångade och avdrivna gaser utmatas från kärlet 24 genom en ledning 26 och sammanföres med gasen från trycksänk- ningsventilen 18 i ledningen 27. 458 366 8 Den sammanförda strömmen i ledningen 28 införes i en kylzon, som schematiskt anges med 29 för kylning av gasen till en tem- peratur av storleksordningen från 121 till 316°C för att häri- genom kondensera en del av gasen. En gas-vätskeblandning ut- matas från kylzonen 29 genom ledningen 31 och införes i ett kombinerat separations-avdrivningskärl, som schematiskt anges med 32.

Kärlet 32 tillföres företrädesvis en avdriv ningsgas, exempelvis vattenånga, genom en ledning 33 för att underlätta separation av väte och lätta gaser från vätskan.

Kärlen 24 och 32 utgöres i själva verket av avdrivningsanord- ningar (strippers, torn) försedda med tråg.

Gas-vätskesepara- tion av gas-vätskeblandningen, i ledningarna 23 och 31, äger rum i den övre sektionen av kärlen 24 och 32 och avdrivn ing i den lägre sektionen.

Gasströmmen utmatas från kärlet 32 genom en ledning 34, sam- manföres med vatten tillsatt genom en ledning 35 för avlägs- nande av ammoniak såsom löslig ammoniumsulfid och den kombine- rade strömmen föres genom en luftkylare 36 och en indirekt värmeväxlare, schematiskt generellt angiven med 37, kommande av ytterligare kylning av gasen genom indir överföring (exempelvis med kylvatten). för åstad- ekt värme- Kylningen av gasen i kylarna 36 och 37 medför ytterligare kondensation av förore- ningar från gasen och sänker även vätgasens löslighet i de kondenserade vätskorna och minskar härigenom väteförlusten.

Gas-vätskeblandningen i ledningen 38 införes i en separator 39 för separering av surt vatten, som utmatas genom ledningen 41 och ytterligare kolvätematerial, som utmatas genom ledningen 42.

Den vätska som tillvaratages från separatorn 39 genom led- ningen 42 och kolvätevätskor som tillvaratages från kärlen 24 och 32 genom ledningar 43 resp. ringszon 45 för tillvaratagande ner och återföringsströmmar, 44 införes i en fraktione- av olika vätskeproduktfraktio- om så erfordras. 458 366 9 Den gas som utmatas från separatorn 39 genom ledningen 51 in- föres i en zon för avlägsnande av vätesulfid, schematiskt generellt angiven såsom 52, av känd typ för avlägsnande av vätesulfid. Det bör förstås att i vissa fall erfordras icke separat avlägsnande av vätesulfid. Såsom exempel kan rening genomföras i en enda zon.

Den gas som utmatas från vätesulfidbortskaffningszonen 52 genom en ledning 53 innehåller i allmänhet 60 till 90 % väte, varvid återstoden av gasen huvudsakligen är kolväteförore- ningar. Gasen i ledningen 53 införes därefter i en väte- reningszon 54, vilken såsom speciellt visas utgöres av en tryckvariationsadsorptionszon av en tidigare känd typ.

Väteåterföríngsgas innehållande minst 70 % och företrädesvis minst 90 % väte, räknat på volymen, och i de flesta fall inne- hållande 99+ % väte utmatas från zonen 54 genom en ledning 55 och komprimeras i en kompressor 58 till det tryck som råder i hydrogeneringsreaktorn 12 och sammanföres därefter med kompletterande väte i ledningen 56. Den komprimerade gasen i ledningen 59 upphettas till den lämpliga temperaturen i en väteupphettningsanordning 61, varefter den upphettade gasen i ledningen 13 kombineras med kolväteutgångsmaterialet, såsom beskrivits ovan.

Det är även möjligt att sänka trycket hos den kombinerade effluenten, följt av separation av de gas- och vätskeformiga delarna vid ett lägre tryck. Enligt en sådan modifikation kommer gas-vätskeblandningen i ledningen 15, efter sänkning av trycket (exempelvis i en lämplig trycksänkningsventil), att införas i separatorn 24, varigenom separatorn 16 liksom tryck- sänkningsventilerna 18 och 22 kan elimineras. Även om utföringsformen har beskrivits i samband med åter- föring av hela mängden väte till den process från vilken vätet tillvaratages, bör det förstås att hela mängden eller en del av vätet kan användas vid en annan hydrogeneringsenhet, som drives vid förhöjt tryck, dvs. vid minst 6900 kPa övertryck. 458 366 10 Uppfinningen beskrives i det följande med följande exempel.

Exempel En hydrogeneringsenhet anordnades för behandling av 6360 m”/dygn av petroleumrester (innehållande ca 60 volympro- cent av material kokande över 524°C) med 1,169 Mm”/dygn av tillsatsväte netto innehållande 97 volymprocent väte. En kom- binerad väteström och en förvärmd petroleumâterstodsström in- fördes i en hydrogeneringsreaktor av den expanderade katalysa- torbäddtypen, som arbetade vid 17.250 kPa och 44l°C. Gas- och vätskedelarna av effluentströmmen från hydrogeneringsreaktorn infördes i en gas-vätskeseparator, som arbetade vid väsentli- gen den temperatur och det tryck som rådde i reaktorn. Den gasformiga delen av effluenten från separatorn hade den sam- mansättning som visas i tabell A under de angivna arbets- betingelserna.

Den vätskeformiga delen av effluenten från separatorn infördes i en gas-vätskeseparator. Väte och föroreningar jämviktsför- ångades och avdrevs från vätskan samt avlägsnades såsom en gasström. Arbetsbetingelserna och sammansättningen av gas- strömmen samt av den vätskeformiga produktströmmen visas i tabellerna A och B.

De gasformiga delarna av effluenten underkastades trycksänk- ning med en tryckreduktionsventil och sammanfördes därefter med gasströmmen. Den kombinerade strömmen hade väsentligen temperaturen ca 427°C och trycket 2760 kPa, innan den infördes i en kylzon.

Kylningen gav en gas-vätskeblandning, som inför- des i en separationszon. väte och föroreningar avdrevs från vätskan och avlägsnades såsom en gasström. Arbetsbetingelserna och sammansättningen av gasströmmen samt den flytande bottenproduktströmmen anges i tabellerna A och B.

Vatten tillsattes till gasströmmen före införingen i luftkyl- 458 366 ll zonen för upplösning av ammoniumsulfid. Detta förhindrar sub- limering av ammoniumsulfid och därav följande nedsmutsning av kylningsutrustningen. Kylzonen ger en trefasblandning som in- föres i en separator, där trefasseparering äger rum. Arbets- betingelserna och sammansättningen av gasströmmen samt av den flytande effluenten visas i tabellerna A och B.

Gasströmmen infördes i en bortskaffningszon för sur gas för avlägsnande av sura gaskomponenter. Strömmen som befriats från sur gas infördes i en vätereningszon av den typ som är baserad på tryckvariations-(trycksvängnings)-adsorptionsprin- cípen. Vätereningszonen gav en gasström, vilken därefter komprimerades och sammanfördes med nettovätetillsatsen för att bilda den kombinerade väteutgångsströmmen till reaktorn.

Arbetsbetingelserna och sammansättningen av dessa gasströmmar visas i tabell A. mNm.o mm.fi mß.H æNv.o o«.~ oH_N u\mE2 z\mx Mmmm mmmflm vmmmm mmmwv mfimmm æomm xuæuuuw>w max .xoænà R mvvw mfivm ommw owßw mommfi _ mm mm vom www H«« uo usumuwmswa QOH OQH GOA OCH Cod GOA uflmuoe m~v m.o mamma :oo Uomvm uxczmxox _cmuw>H0¥ ß_@ °_m «.~ uom«m|v°~ pxczmxox .=mpw>Høm m.o w_m m_HH @_m oovøw cwuxcnmxox Hflfl» nu .=wßw>Hom ~.o m.~H w_°fl @_m @_oH ß.H uwsopmlu «1~ mms =m~m>fioz ~_o ß_mH ~\~m m.« owm -o m_° @_Q x~fl:oee< °.°H m.m @_@ @.m wfi«~øwwum> m.m@ °.@ß o_mm ~_ß~ @_m@ ~_m@ @»m> wlHOE ælflOE wIHOE wIHOE wIHOE wlHOE mm Hm vw WN ßfi md ^.=»H~ wa mcficwwfi. mz z@m@woz< _mm@zmzom:om < qqwm 458 366 458 366 Hmß 3 mflfimm mflvw oofi m Jqmmmñ owmw @\mz ««m@ß~ ;\ x xu>nuuw>w max .xuænæ U0 .uflumuwmëwß ooa ufimßoe oofi wummc :OO Uomvm ux:flmxOM .cmum>fi0x u ~«m|«o~ »x=ø@xøx .=@nw>Hoz uø«°~ cwuxcsmxox AHH» mo _=wuw>Hoz HWEOUMIU wIH ÜNE CUNW>HOX w«w~:mmum> m»w> w|»x~> NH ^.=vfl» wa wcflcvwfiv mz zmmswwz< .mmezmzomzow 458 seg 14 Föreliggande uppfinning är särskilt fördelaktig genom att den tillåter effektivt avlägsnande av oreagerat väte från en hyd- rogeneringsprocess.

Jämfört med metoder enligt tidigare känd teknik, varvid oreagerat väte'tillvaratages från effluenten vid högt tryck och hålles vid detta tryck för behandling och återföring i kretslopp till hydrogeneringsprocessen, minskning av kapitalkostnaderna genom att högtrycksut ningen minimeras. Dessutom kan de ångor, uppnås en rust- som tillvaratages från den vätskeformiga delen av effluenten trycket och avdrivning, av effluenten, genom sänkning av sammanföras med den gasformiga delen som förefinnes vid ett sänkt tryck, vilket eli- minerar nödvändigheten att använda dubbel eller tvåfaldig ång- kondenseringsutrustning eller -steg.

Dessutom har den i kretslopp âterförda väteströmmen högre ren- hetsgrad, som möjliggör en sänkning av det totala trycket för uppnående av samma vätepartialtryck. Dessutom erhålles en minskning av den totala gasmängden till reaktorn, vilket med- ger en ökad kapacitet för en viss given reaktorarea.

Vidare kan den totala gasflödeshastigheten till reaktorn minskas på grund av den högre renhetsgraden hos vätet i gas- utgångsmaterialströmmen och detta kan möjliggöra konstruktion eller användning av mindre reaktorer för ett visst givet reak- tor-volymhastighetskrav.

Såsom en ytterligare fördel kan oreagerad vätgas, löst i vätskeformiga effluentströmmar, nivåer, som är upp- minskas till försumbara i synnerhet när en strippningsgas, såsom vattenånga, användes.

Föreliggande uppfinning är särskilt fördelaktig beträffande ekonomin med potentiella väteförluster, när förhållandet av väte som införes i reaktorn till väte som förbrukas i reaktorn icke är alltför högt, exempelvis 2 eller lägre.

Claims (14)

458 366 lš PATENTKRAV

1. l. Förfarande för hydrogenering av ett kolväteutgångs- material vid ett hydrogeneringstryck av minst 6900 kPa över- tryck, varvid en hydrogeneringseffluent innefattande en vätskeformig andel och en gasformig andel tillvaratages från hydrogeneringen, samt den gasformiga andelen innehåller oreagerat väte och föroreningar, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar: (a) sänkning av trycket hos den gasformiga andelen från ett hydrogeneringstryck av minst 6900 kPa övertryck till ett lägre tryck, som är åtminstone 1380 kPa lägre än hydroge- neringstrycket och som icke överstiger 10.350 kPa övertryck, så att man erhåller en gas innehållande väte och föroreningar vid ett sänkt tryck, (b) avlägsnande av föroreningar från gasen från steg (a) för erhållande av en vätgas innehållande minst 70 volym- procent väte och (c) höjning av trycket av vätgasen från steg (b) till ett förhöjt tryck, som är minst 6900 kPa övertryck och som är minst 1380 kPa högre än det lägre trycket, för använd- ning i en hydrogeneringsprocess.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den gasformiga andelen och den vätskeformiga andelen föreligger i blandning med varandra före och efter sänkningen av trycket och att den gasformiga andelen separeras från den vätskeformiga andelen före avlägsnandet av förore- ningar från den gasformiga andelen.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den gasformiga andelen och den vätskeformiga andelen separeras från varandra före sänkningen av trycket hos den gasformiga andelen.

4. Förfarande enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man dessutom sänker trycket hos den separe- i458 366 /C rade vätskeformiga andelen till ett tryck, som motsvarar det sänkta trycket hos den gasformiga andelen, för frigöring av ytterligare en'gasformig andel innehållande väte från den separerade vätskeformiga andelen samt tillvaratager och kom- binerar den ytterligare gasformiga andelen med den förstnämnda gasformiga andelen för avlägsnande av föroreningar från både den första gasformiga andelen och den andra gasformiga andelen vid det sänkta trycket.

5. Förfarande för hydrogenering av ett kolväteutgångs- material vid ett hydrogeneringstryck av minst 6900 kPa över- tryck, varvid en gas innehållande oreagerat väte och förore- ningar tillvaratages vid hydrogeneringstrycket, k ä n n e - t e c k n a t därav, att förfarandet innefattar: (a) sänkning av trycket hos gasen i minst ett steg till ett sänkt tryck av icke mer än 5520 kPa övertryck, (b) avlägsnande av föroreningar från gasen från steg (a) för framställning av en vätgas innehållande minst 10 volymprocent väte och (c) höjning av trycket hos vätgasen från steg (b) till ett tryck av minst 6900 kPa övertryck för användning vid en hydrogeneringsprocess.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k - n a t därav, att det dessutom innefattar: en vätskeformig effluent från trycket hos den vätskeformiga tillvaratagande av hydrogeneringen, sänkning av effluenten i minst ett steg till identiskt med det lägre trycket ytterligare mängd gas innefat- tande väte och föroreningar från den vätskeformiga effluenten vid det lägre trycket och kombínering av denna ytterligare gas ett tryck, som är väsentligen hos gasen, tillvaratagande av med den förstnämnda gasen för avlägsnande av föroreningar från både den förstnämnda gasen och den ytterligare gasen vid det lägre trycket.

7. Förfarande enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att trycket hos gasen och hos den vätskeformiga effluenten sänkes såsom en kombinerad ström av 458 366 I?- gas- och vätskeformig effluent.

8. Förfarande enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den gasformiga och den vätskeformiga effluenten från hydrogeneringen separeras från varandra före sänkningen av trycket.

9. Förfarande enligt något av patentkraven 5-8, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det sänkta trycket eller lägre trycket är från 1035 till 4140 kPa övertryck.

10. Förfarande enligt något av patentkraven 5-9, k ä n - n e t e c k n a t därav, att vätgasen innehåller minst 90 volymprocent väte.

11. ll. Förfarande enligt något av patentkraven 5-10, k ä n n e t e c k n a t därav, att kolväteutgångsmaterialet innehåller minst 25 volymprocent material med kokpunkt över 5l0°C.

12. Förfarande enligt något av patentkraven 5-ll, k ä n n e t e c k n a t därav, att trycket hos vätgasen höjes till hydrogeneringstrycket och att vätgasen vid hydrogene- ringstrycket âterföres i kretslopp till hydrogeneringen.

13. Förfarande enligt något av patentkraven 5-12, k ä n n e t e c k n a t därav, att hydrogeneringstrycket är från 12.420 till 20.700 kPa övertryck.

14. Förfarande enligt något av patentkraven 5-13, k ä n n e t e c k n a t därav, att kolväteutgångsmaterialet hydrogeneras i en kokande bädd (ebullated bed) och att kol- väteutgångsmaterialet innehåller minst 25 volymprocent mate- rial med kokpunkt över 5l0°C. l5- Förfarande enligt något av patentkraven 5-14, k ä n n e t e c k n a t därav, att ytterligare mängd gas avdrives från den vätskeformiga effluenten vid det lägre trycket.