SE450864B - Digital dataatergivningsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 'i delbildsminnet för kanalen A, -450 864' 2 . t förse digitala videobandspelare med snabbsökning som en funktion." g g Ett ändamål med föreliggande uppfinning är följ- aktligen att åstadkomma en digital dataåtergivningsanord- ning med förmåga att utföra det särskilda återgivnings- sättet.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en digital dataåtergivningsanordning, i vilken en annan âtergiven bild än den registrerade kan erhållas från ett magnetmedium, på vilket digitaliserade.videosignaler är registrerade.

' Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande_ uppfinning kan digitaliserade videosignaler användas vid en bandregistrerings- och/eller återgivningsanordning av typen med skruvlinjeformig avsökning, vilken anord- ning har ett flertal roterande magnethuvuden.

En delbild av digitaliserad videoinformation, upp- delad i exempelvis tre kanaler, registreras närmare vid det normala återgivningssättet lagras de digitaliserade videosignalerna sekventiellt i ett delbildsminne, innefattat i vardera kanalen. Vid det särskilda återgivningssättet finns emellertid möjlig- heten att ett magnethuvud för en kanal uppfångar data från de andra kanalerna. Vid det särskilda återgivnings- sättet är närmare bestämt bandets hastighet och/eller bestämt i tre spår. riktning skiljaktig från den vid registreringen. I vissa fall stoppas bandet under återgivningen. svarar mot tre kanaler, A, Om spår, som B och C, betecknas spår A, spår B resp spår C kommer det vid det särskilda åter- givningssättet ofta ett inträffa ett ett roterande magnet- huvud för kanal A avsöker spår B och spår C utöver spåret A samt fångar upp data från dessa.

Det är nödvändigt att spårets A data lagras korrekt på liknande sätt att spårets B data lagras på korrekt sätt i delbildsminnet för kanalen B samt att spârets C data lagras korrekt i kanalens C delbildsminne. Eftersom data är försedda med en kanalidentifieringssignal (ID) vid varje delblock, 'fl p-Å-n . ... . . 10 15 20 25 30 35 g 450 864 3 tages denna kanalidentifieringssignal såsom referens för utförande av en utväxling mellan datakanaler. Med ovan- stående arrangemang kommer ett i varje kanal anordnat- delbildsminne att lagra enbart data för motsvarande kanal. vid uppfinningen är två fall tänkbara. Närmare bestämt kan en datautväxlare innefatta ett buffertminne eller inte innefatta ett sådant buffertminne vid-utförande av-ovannämnda utväxling. För att spara maskinvara kan buffertminnet elimineras. För att uppnå en mer tillför- litlig återgiven bild kommer emellertid buffertminnet att bli nödvändigt. - ß a i * jüppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under pänvisning till medföljande ritningar. Fig l är ett blockschema, som visar ett exempel på ett registre- ringssystem för en digital videobandspelare._Éig Zfär ett blockschema, som visar ett ekempel på ett återgiv- ningssystem för en digital videobandspelare enligt upp- finningen. Fig 3, 4 och 5 är vyer, använda för att för- klara sambandet mellan roterande magnethuvuden och spår på ett band vid registrering. Fig 6 är ett blockschema, som visar ett exempel på en vid föreliggande uppfinning använd återgivningsbehandlare. Fig 7A, 7B, 7C och 8 är vyer, som användes för att förklara signaldata i före- liggande uppfinning. Fig 9 är en vy, som visar sambandet mellan magnethuvuden och spår på ett band vid ett sar- skilt återgivningssätt. Fig 10 är ett blockschema, som visar ett teoretiskt exempel på en datautväxlare enligt föreliggande uppfinning. Fig ll är ett blockschema, som visar en detaljerad konstruktion för datautväxlaren enligt föreliggande uppfinning. Fig 12-15 är blockscheman, som visar varje ingående krets i datautväxlaren enligt fig 11. Fig iaA-lsu visar vågfarmer, som uppträder 1 olika delar av anordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 17 är ett teoretiskt blockschema, som visar en tidbas- korrigerare, vilken användes i återgivningssystemet enligt föreliggande uppfinning. Fig 18 är ett blockschema, som visar en dataflaggenerator, Vilken användes i tidbaskorri- geraren enligt fig 17. Fig 19 är ett blockschema, som 10 15 20 25 30 35 450 864 4 gvisar ett_sekvensstyrdon, använt i tidbaskorrigeraren enligt fig 17. Fig 20 är ett blockschema, som visar 'en krets för alstring av en styrsignal på lässidan av tidbaskorrigeraren enligt fig 17. Fig 21 är ett block- schema, som visar en dataidentifieringssignalgenerator i datautväxlaren utan buffertminne enligt föreliggande uppfinning. _ ' I det följande skall en utföringsform av förelig- ígande uppfinning tillämpad på en digital videobandspelare beskrivas. Fig l är ett blockschema, som visar en regi- streringskrets i den digitala videobandspelaren, och fig 2 är ett blockschema, som visar den digitala videoband- spelarens återgivningskrets. Denna utföringsforms digitala videobandspelare har i grund tre roterande magnethuvuden 1A, lB och lC, vilka formar tre registreringsspår,3A, 3B och 3C samtidigt på ett magnetband 2. Såsom visat i fig 3 är magnetbandet 2 med andra ord skruvlinjeformigt lindat på en roterande styrtrumma 5 och täcker ett vinkel- område på i huvudsak 340°, och de tre roterande magnet- huvudena lA, lB och 1C, som är fästa på trumman 5, ärg anordnade att avsöka bandet 2 samtidigt. De roterande huvudena lA, lB och lC är anordnade parallellt i för- hållande till trummans 5 rotationsriktning, angiven med en pil A, såsom exempelvis visat i fig 4, så att de tre spåren 3A, 3B och 3C samtidigt bildas vid ett vridnings- varv av den roterande styrtruxnxnan 5, såsom visat i fig H5.

Vid denna utföringsform skall ett fall beskrivas med registrering och återvinning av NTSC-färgtelevisions- signaler, varvid styrtrumman roterar med en nastighet av 60 varv per sekund. En triad av spår 3A, 33 och 3C kommer därför att innehålla en televisionsdelbilds video- information. = Registreringsförloppet för denna digitala video- bandspelare skall nu förklaras under hänvisning till fig 1. I kretsen enligt fig 1 matas en inkommande analog färgvideosignal till en ingångsbehandlare 11 via en ingångsanslutning 10. Signalformen för ett linjeavsök- ningsintervall i den inkommande analoga färgvideosignalen pn-s-a-.fi Qi... .. _ m.

Il- 10 15 20 25 30 35 450 864 5 är åskådliggjord i fig 7A, där en hänvisning HS anger en linjesynkroniseringspuls och BS anger en färgsynksignal med en frekvens på 3,58 MHz. Ingångsbehandlaren ll i fig l åter innefattar åtminstone en färgsynkseparator.

En från denna avskild färgsynksignal tillföres en huvud- klockgenerator 20, som alstrar en huvudklocksignal med- fyra gånger så hög frekvens som färgunderbärvågsfrekvensen fsc (3;58 Müq). Den så erhållna huvudklocksignalen matas till en analogädigitalomvandlare 12, i vilken den analoga videosignalen omvandlas till en digital signal av exempel- vis åttabitsord med en samplingsfrekvens på 4fSC.

Såsom väl känt gäller i fallet med NTSC-färgvideo-. signalen följande samband: fsc=%â'fn där fH representerar linjesynkroniseringspulsens HS frekvens.

Det finns följaktligen 910 sampel under en linje- period. För att minska de digitala datas bitrat behandlas emellertid linjeslâckningsintervallet ej som data i den digitala videobandspelaren enligt denna utföringsform.

En styrsignalgenerator 21 är vidare anordnad; Generatorn 21 matas med huvudklocksignalen från huvud- klockgeneratorn 20 samt med bild- och linjesynkroniserings- signaler från ingångsbehandlaren ll för alstring av olika tidsignaler, som användes vid registreringssignalbehand- lingen. . .

I en delbilds videosignal betraktas en bildsynkro- niseringspuls och en utjämningspuls ej som effektiva data och signalerna i dessa perioder registreras ej; Eftersom sådana provsignaler som VIR, VIT, etc införes i bild- släckningsperioden, bestämmes antalet effektiva video- linjer under innefattande av dessa linjer. I fallet med NTSC-systemets färgvideosignal är exempelvis antalet effektiva videolinjer i en delöildsperiod 252, varvid linjerna l2-263 i en udda delbild och linjerna 274-525 i en jämn delbild betraktas som effektiva videolinjer . .__ -w-q-w-wm-à-w. -- 10 15 20 25 30 35 450 864 6 för registrering. '_ , I.analog-digitalomvandlaren 12 samplas färgvideo- signalen på grundval av det ovanstående och omvandlas till en digital signal, exempelvis en parallell digital signal om åtta bitar per sampel.

Den så erhållna digitala signalen matas till en gränssnittskrets 13, i vilken effektiva digitala video- data fördelas till kanaler A, B och C. Den så tilldelade digitala signalen matas till vardera en tidbaskomprime- ringskrets l4A, l4B och l4C i kanalerna A, B och C,-i vilka kretsar signalen tidbaskomprimeras i ett förut- bestämt förhållande som följd av en ökning av den totala infamationsmängaen till följa av aaaitionen av en fel- korrigerande kod och för omvandlingen_av dataformatf De olika kanalernas på så sätt komprimerade, digi- tala signaler föres genom var sin felkorrigerande kodare 15A, l5B och l5C till registreringsbehandlare 16A, l6B och l6C,varigenom de omvandlas till data av sådana format som är visade i fig 7B och 7C. _ - I det åskådliggjorda exemplet är data för ett linje- avsökningsintervall uppdelade i sex delblock (SB), och varje kanal hanterar två av dessa delblock, såsom visat i fig 7B. Varje delblock SB har en sådan utformning som den i fig 7C visade, där videodata föregås av en block- synkroniseringssignal SYNC, en identifieringssignal ID och en adressignal AD samt följes av en kod CRC (cyklisk redundanskontroll). _ Den ovannämnda synkroniseringssignalen SYNC använ- des för att uppnå synkronisering vid uttagningen av signalerna ID och AD, data samt CRC-koden vid återgiv- ning. I Identiferingssignalen ID anger vilken av kanalerna (spår A, B och C) som det nu uppfångade eller avkända delblocket SB tillhör samt huruvida helbilden, delbilden och linjen är udda eller jämn.

Adressignalen AD anger var delblocket SB finns i varje kanal av videosignalen för en delbild. Data är den digitaliserade färgvideosignalen och CRC-koden användes 10 15 20 25 30 35 450 864 7 för detektering av fel i data under återgivningen.

Fig 8 visar ett tänkt minnesadressformat för varje kanals signal i videosignalen för en delbild. Data i tvâ delblock SB, dvs data för en tredjedel av linjen i varje kanal, bildar ett black 1 detta exempel. För fallet med NTSC-systemets färgvideosignal är antalet.block per delbild 252 i varje kanal, när antalet effektiva linjer valts att vara 252, såsom tidigare nämnts. De 252 blocken" är anordnade i en matrisform (l2x2l), såsom visat i fig 8, och paritetsdata för den horisontella riktningen (linje- riktningen) adderas som en trettonde kolumn i matrisen, medan paritetsdata för den vertikala riktningen (kolumn- riktningen) adderas som en tjugoandra rad i matrisen (varigenom 13x22 block erhålles).

' Om i detta fall delblocken SB får representeras av SBI-SB572 i följd, utföres följande additioner (modulo 2) för varje delblock i den första raden i anslutning till den horisontella riktningen för bildande av den första radens horisontella paritetsdata SB25 coh SB26: SBI $ SB3 Q SBS $ ..... 6 SB23 e SB25 SB24 = SB SB2 $ SB4 $ SB6 9 ..... Q 26 På likartat sätt erhålles också horisontella paritetsdata i samband med raderna 2-22.

Ifråga om den första kolumnen utföres följande addition (modulo 2) för varje delblock med avseende på den vertikala riktningen för erhållande av det första kolumnens vertikala paritetsdata SB547: 6 ..... 6 SB »sal o sB27 e _sB53 521 =-SB 541 é Ifråga om kolumnerna 2-12 erhålles också vertikala pari- f tetsdata på likartat sätt. j De horisontella och vertikala paritetsdata samt CRC-koden användes för att förbättra förmågan att korri- gera felaktiga data under normal återgivning. 10 15 20 25 30 35 450 864 8 Signalbehandlingen för bildande av paritetsdata samt CRC-koden och för addering av dessa till videodata sker i var och en av de felkorrigerande kodarna l5A, l5B och l5C. Signalbehandlingen för bildande av synkronise- ringssignalen SYNC, identifieringssignalen ID och adress- signalen AD samt för addering av dessa till videodata utföres i var och en av registreringsbehandlarna 16A, l6B och l6C.

Registreringsbehandlarna 16A, 168 och l6C utför vidare vardera en blockkodning för omvandling av antalet bitar per sampel från 8 till 10. Vid denna blockkodning väljes bland 210 10-bitskoder 28 koder, vilkas medelnivå likströmsmässigt för hela koden är 0 eller nära 0, och dessa valda koder tilldelas de ursprungliga 8-bitskoderna.

Denna omvandling utföres med andra ord på så sätt att registreringssignalens medelnivå likströmsmässigt kan bli så nära 0 som möjligt och följaktligen uppträder bit- symbolen "O" och bitsymbolen "l" i ett huvudsakligen lika antal.

Skälet till att blockkodningen utnyttjas är att i ett vanligt magnethuvud för återgivning en variation i magnetflödet uttages som huvudets utsignal och likströms- komponenter följaktligen i princip ej kan återges under återgivning.

De sålunda genom blockkodningen erhållna digitala signalerna om 10 bitar omvandlas var och en ytterligare av var sin av registreringsbehandlarna 16A, IÉB och l6C från en parallell signal till en seriesignal med början med delblocket SBI. Dessutom adderas en inledningssignal och en avslutningssignal överst respektive underst i varje kanals registreringsspår. _ De på så sätt erhållna digitala seriesignalerna * matas via registreringsförstärkarna 17A, 17B och l7C till de roterande magnethuvudena lA, lB och lC. De rote- rande magnethuvudena 1A, lB och IC är anordnade nära * intill varandra och i samma vridningsvinkelläge eller I i linje med varandra, såsom visat i fig 3 och 4, samt drives vid delbildsfrekvensen synkront med färgvideo- 10 15 20 25 30 35 n se 3 g 450 864 9 _ signalen. Ett magnetband 2 är skruvlinjeformigt lindat kring hela rotationsomkretsen för huvudena 1A, lB och lC, så att bandet 2 täcker ett vinkelområde på'ungefär 340° 3 i Qsform, varjämte bandet drives med en konstant normal- hastighet. _Såsom visat i fig 5 registreras kanalernas A, Bå_ och C digitala signaler följaktligen av magnethuvudena 1A, lB och lC i form av tre parallella, lutande spår 3A, 3B och 3C för varje delbildsperiod. I det åskâdliggjorda exemplet är bredderna av huvudenas 1A, lB och 1C spårg .samt mellanrummet mellan huvudena så valda, att de tre spåren 3A, 3B och 3C kan motsvara ett videospâr i ett format, benämnt SMPTE typ "C" för en videobandspelare med skruvlinje- eller spiralformig bandbana för band av bredden 2,54 cm. Ett spår 4 i fig 5 är ett spår, i vilket pulser, erhållna genom dividering av bildsynkroni- seringssignalen, registreras som en styrsignal CTL.

Färgvideosignalen registreras i digital form på det ovan beskrivna sättet. .

I' _Närmast skall under hänvisning till fig 2 återgiv- ninigssystemet beskrivas. ne olika kanaiernas digitala signaler återges samtidigt av huvudena lA, LB och lC från spåren 3A, 3B och 3C_och matas via återgivningsför- starkare 30A, 3012 och soc :in åiergivningsbehanaiare '3lA, 3lB och 3lC._Återgivningsbehandlarna 31A, 3lB och 3lC innefattar vardera en bitsynkroniseringskrets, exempelvis såsom visad i fig 6. Den digitala signalen från vardera återgivningsförstärkaren 30A, 30B och 30C matas närmare bestämt till en krets 311 med faslåst slinga för härledande av en klocksignal, vilken tillföres en bitsynkroniseringskrets 312, där den digitala signalen från vardera återgivningsförstärkaren 30A, 308 och 30C synkroniseras med klocksignalen. Den således synkronise- rade signalen tillföres en blocksynkroniseringssignals* utdragningskrets 313 för utdragning av blocksvnkronise- ringssignalen SYNC. Den utdragna blocksynkroniserings- signalen SYNC avges till en avkodarkrets 314, i vilken data omvandlas från seriesignalen till parallellsignalen ' 450, 864 l0 15 20 25 30 35 10 samt samtidigt utsättes för blockavkodning,.varvid data avkodas från 10-bitskoden till den ursprungliga 8-bits- kodsignalen. _f ' i Denna parallella digitala signal om 8 bitar-matas till en tidbaskorrigerare 32A, 32B och 32C (se fig 2) för avlägsnande av ett tidbasfel. I detta fall har korrigerarna 32A, 32B och 32C vardera ett minne och blocksynkroniseringssignal SYNC användes som ett start- märke för de efterföljande signalerna. Den digitala signalen skrives av klocksignalen från faslåsningssling- kretsen 311 i vardera av återgivningsbehandlarna 31A, 3lB -och 3lC i ovannämnda minne samt läses ut från detta av en klocksignal, som alstras av en stationär synkronisering, varigenom tidbasfelet elimineras. _ Signalerna från tidbaskorrigerarna 32A,32B och 32C matas till felkorrigerande avkodare 34A, 34B resp 34C medelst en datautväxlare 33. De felkorrigerande avkodarna 34A, 348 och 34C har vardera ett delbildsminne (fig 8) med tillräckligt stor kapacitet för att lagra varje kanals videosignal för en delbild, och för varje delblock SB skrives data i delbildsminnet i överensstämmelse med adressignalen AD. I dessa felkorrigerande avkodare korri- geras fel i data av CRC-koden samt de horisontella och vertikala paritetsdata. I _ Efter att ha utsatts för felkorrigeringen matas de tre kanalernas data till var sin tidbasexpanderingskrets 35A, 35B och 35C, där de formas till datatåg av den 'ursprungliga tidbasen och det ursprungliga signalformatet, och dessa utsignaler avges till en gränssnittskrets 36, i vilken de återställes till den ursprungliga digitala signalen i en enda kanal. Den digitala signalen tillföres en digital-analogomvandlare 37 för omvandling till en -analog färgvideosignal. Färgvideosignalen matas sedan till en utgångsbehandlare 38, i vilken den adderas till synkroniseringspuls- och färgsynkroniseringssignalen för âstadkommande-av den ursprungliga färgvideosignalen, vilken erhålles på en utgångsanslutning 39.

En yttre referenssignal, alstrad av den stationära 10 15 20 25 30 35 450 864 ll 'synksignalen, matas via en ingångsanslutning Ål till en huvudklockgenerator 42, varifrån en klockpuls- och en referenssynkroniseringssignal matas till en styr- signalgenerator 43. Från styrsignalgeneratorn 43 erhålles _styrsignaler synkroniserade med den yttre referenssigna- _ len, såsom olika tidpulser, linje-delbilds- och helbilds- identifierande signaler samt samplingspulser.

I återgivningssystemet enligt fig 2 taktregleras _behandlingen från de roterande magnethuvudena 1A, lB och lC till tidbaskorrigerarnas 32A, 32B_och 32C skriv- sida av den klockpulssignal som utdrages ur de återgivna data kanal för kanal, medan behandlingen från tidbas- korrigerarnas 32A, 325 och 32C lässida till utgångsan- slutningen 39 taktregleras av den klockpulssignal som erhålles från huvudklockgeneratorn 42 och styrsignal- generatorn 43.

I fallet med normal återgivning utföres följnings- servostyrning under användning av ovannämnda styrsigna- ler CTL, som-återges från spåret 4, och därmed uppfångar det roterande magnethuvudet 1A en signal enbart från spåret 3A. I fallet med den särskilda återgivnings- funktionen, såsom långsam återgivning, snabb sökning, stillbild eller t o m baklängesâtergivning, kommer emellertid det roterande magnethuvudet 1A att avsöka över en triad av spår 3A, 3B och 3C. Såsom visat i fig 9 kan med andra ord huvudet lA fånga upp datainformation från spåren 3B och 3C utöver information från spåret 3A¿ Samma sak gäller för huvudet lB och huvudet lC. Såsom tidigare beskrivits innehåller varje delblock en kanal- identifieringssignal ID och en adressignal AD. vid ovan- 'nämnda särskilda återgivningsfunktion utföres en lämplig omordning av detekterade data i datautväxlaren 33 i överensstämmelse med kanalidentifieringssignalen ID.

Datautväxlaren 33 erfordras därför ej enbart i fallet med normal återgivning, men den kommer faktiskt att erfordras, om vid den särskilda återgivningen andra data än de som uppfångas av huvudet 1A från kanalen A är avsedda att utnyttjas effektivt. 10 15 20 25 30 450 864 12 Konstruktionen och arbetssättet för datautväklaren 33, som utgör föreliggande uppfinnings huvudsärdrag, skall nu beskrivas under hänvisning till fig 10-och efterföljande figurer. Eftersom i detta fall konstruk- tionen av varje kanal är identisk, lämnas en beskrivning huvudsakligen i samband med kanalen A, medan för de andra kanalerna eller kanalerna B och C suffix B, b och C, c är tillagda hänvisningsnummer,.som anger kretsar och signaler, utan att någon upprepad beskrivning av dessa lämnas. - I Antalet kanaler är vidare ej begränsat till tre utan två kanaler eller fyra eller fler kanaler kan också tänkas på likartat sätt. - I fig 10 matas utsignalerna från tidbaskorrigerarna '32A, 32B och 32C till multiplexrar SOA, 503 och SOC samt även till buffertminnen 51A, 5lB och 5lC, vilka vartdera har en kapacitet för ett delblock; Minnenas 5lA, Slß och 5lC utsignaler matas vidare vardera till två av multiplexrarna, nämligen multiplexrarna SOB och 50C, SOC och 50A resp 50A och 50B. Multiplexrarnas 50A, 508 och SOC utsignaler matas till det nästa stegets felkorri- gerande avkodare 34A, 34B och 34C. l 'I detta fall utföres minnets 5lA skrivoperation enbart då utsignalen från tidbaskorrigeraren 32A, dvs en av ' huvudet 1A uppfångad signal, är signalen för kanal B eller 'C. På likartat sätt utföres minnenas 5lB och 5lC skriv- operationer enbart då utsignalerna från tidbaskorrigerarna 32B och 32C är kanalernas C, A resp A, B signaler. _ - Mulgtiplexrarna soA, son och soc utför kanaivaie: på i följande tabell visat sätt. 450 se4~» 13 STYRTABBLL FöR MULTIPLEXER 50A NDTÉ' ORÉYbä ORDYCâ Val (jf o o _ o TBK 32A @ o o 1 _ MINNB sin Q) o 1 o “ Minus s1B' G) ° 1 1 .åïšfiš ÉÉÉ» @ 1 o o TBK 32A @ 1 .o 1 TBK 32A Q) 1 1 o TBK 32A i TBK 43-2Å 1 1 1 än: Såsom vart Qch ett av minnena 51A, 5lB och 5lC, vilka användes i datautväxlaren 33, föredrages att ett minne av typen först in-- först ut (FIFO) användes.

Dataidentifieringssignalerna NDTa, ORDYba och ORDYca är definierade på följande sätt: '/ NDTa I ' NDTa ODRYba ORDYba Ill!! : "o" Illll: :Tout Den anger att utsignalen från tidbas- korrigeraren 32A är den senast A-kanal- signalen. _ :-Den anger att utsignalen från tidbas- korrigeraren 32A är en signal från A-kanalen men "gamla data" eller en signal från en annan kanal.

Den anger att den senaste A-kanalsigna- är lagrad i minnet 5lB.

Den anger att i minnet 5lB är lagrad den A-kanalsignal som en gång har lästs ut från tidbaskorrigeraren 32B.' 10 15 20 25 30 35 450 864 g 14 ORDYca = "l" : Den anger att den senaste A-kanal- signalen är lagrad i minnet 5lC. 0RDYca = "O" : Den anger att i minnet 5lC är lagrad den gamla A-kanalsignal som en gång lästes ut från tidbaskorrigeraren 32C.

De gamla "data" innebär en signal, vilken åter läses ut på grund av att läsoperationen föregår skrivoperationen, när tidbaskorrigering utföres i tidbaskorrigeraren.

I ovanstående tabell erfordras i tillståndet (:) multiplexern SOA för val av utsignalen från tidbaskorri- geraren 32A. Detta val göres blott och bart för förenk- ling av styrningsteorin och därmed kan någon annan utsig- nai aékså väljas. att sätt att alstra aataiaentifierings- signalerna NDTa, 0RDYba och 0RDYca kommer att beskrivas längre fram._ .

Utsignalerna från multiplexrarna SOA, 50B och 50C matas till de felkorrigerande avkodarna 34A, 34B resp 34C, där de skrives in i ett delbildsminne i varje av- kodare i överensstämmelse med adressignalen AD. I detta fall utföres emellertid ej någon felkorrigering i av- kodarna 34A, 34B och 34C på grund av att de horisontella och vertikala paritetsdata som alstras vid registreringen är verksamma enbart under normal återgivning. På en adress i delbildsminnet där skrivoperationen ej utfördes förblir vidare en redan skriven signal oförändrad. _ I överensstämmelse med ovanstående konstruktion av- söker vid den särskilda återgivningen, såsom snabbsök- ning, huvudena 1A, lB och lC över spåren 3A, SB och 3C för återgivning av andra kanalers signaler, varvid data- utväxlaren 33 är anordnad att fördela de återgivna signa- lerna till rätta kanaler, så att det registrerade inne- hållet kan övervakas vid hög hastighet. I detta fall är dessutom minnena 51A, 5lB och 5lC anordnade för att ut- nyttja effektiva signaler, återgivna från de andra kana- lerna, så att en mer passande bild kan återges.

Närmast skall en krets för framställning av data- identiferingssignaler NDT och ORDY beskrivas. I detta _ sammanhang antages det att buffertminnena 51A, 5lB och 5lC 450 864 15 styres på följande.sått: 1. Inskrivning i och utläsning från minnena kan utföras på tidsdelat sätt under en period för en läsklocksignal CKBR. Skenbart samtidig skrivning och läsning kan med andra ord utföras. 62. Ett minnesinnehåll, när det väl använts, användes 10 15 20 25 30 35 ev åter. - 6 3. När en effektiv signal erhålles från tidbaskorrige- raren, skrives minnets innehåll om, även om=i minnetl en ännu ej använd signal är lagrad.

Dessutom utföres följande styrningar komplementärt. 4. l fallet med tillståndet @ l föregående' tabell hindras skrivning i delbildsminnet i den felkorrigeran- de avkodaren 34 i det nästa steget, eftersom det ej finns någon effektiv signal. _ t5. I var och en av multiplexrarna 50A, 50B och 50C är två multiplexrar med två ingångar kombinerade för åstad- kommande av uppförandet hos en multiplexer med tre in- gångar. I _ Datautväxlaren 33 i fig 10 är visad närmare i detalj i fig ll, som innefattar en adressräknare 60, en styr- signalgenerator 61, dataidentifieringssignalgeneratorer 62A, 62B och 62C, multiplexstyrsignalgeneratorer 64A, 64B och 64C, kanalidentifieringsavkodare 65A, 658 och 65C, etc utöver buffertminnena 51A, 5lB och 5lC.. lstyrsignalegeneratorn 61 tillföres en signal BLKR, som visar förekomsten av ett delblock SB från exempelvis styrsignalgeneratorn 43 (fig 2) för alstring av styr- signaler BLKRD, EBLKS, PAEN, SWP och IDS synkront med klockpulssignalen CKBR. Styrsignalgeneratorn 61 är, såsom visat i fig 12, exempelvis sammansatt av tre D-vippor 611, 612 och 613, tre OCH-grindar 614, 615 och 616 samt en inverterare 617. Arbetssättet för styrsignal- generatorn 61 skall närmast beskrivas under hänvisning till fig 16.

Ett delblocks SB datasignal är visad i fig l6C. Denna signal är synkroniserad med klockpulssignalen CKBR. visad i fig 16A. En delblockssignal BLKR (fig 1GB), vilken 10 15 20 25 30 35 ' svarar mot ovannämnda datasignal, matas till 450 864 16 -vippan där den fördröjes med en.klockpuls för åstadkommande av signalen BLKRD (fig l6D).

Denna signal BLKRD matas till D-vippan 612, där den för- dröjes ytterligare en klockpuls för erhållande av signalen sßnxs anslutningen D till en D-vippa 6l3, där den fördröjes med halva perioden för en klocksignal för bildande av signalen PAEN (fig ler). signalen swe (fig lan) är en signal som erhålles från OCH-grinden 614 för angivande 6ll.på dennas dataanslutning D, -av slutförandet av åtkomst till minnet 51, medan signa- len IDS (fig l6E) erhålles från OCH-grinden 616 och användes för utdragning av kanalidentifieringssignalen från denna identifieringssignal i dataflödet. Z _Kanalidentifieringsavkodarna 65A, 65B och §5C består vardera, såsom visat i fig 13, av D-vippor 651 och 652 sant tre ocn-grindar 653, 654 een ess; Den minst signi- fikanta biten (LSB) och den därnäst minst signifikanta biten i signalen ID från dataflödet lagras i D-vippor 652 och 551 synkront med signalen IDS från styrsignal- generatorn 61. D-vippornas 651 och 652 utsignaler matas till OCH-grindarna 653-655 för att från dessa framtagal kanalidentifieringssignaler CHa,-CHb resp CHc.- Dataidentifieringssignalgeneratorerna 62A, 62B och 62C är vardera konstruerade på det i fig 14 visade sättet. I .

Vid avgivande av de senaste data alstrar tidbas- korrigerarna 32A, 32B och 32C signalerna DVLD, som kommer att beskrivas nedan. Signalen DDLD i tillståndet nl" läses ut från var och en av tidbaskorrigerarna 32A-32C, och signalen DVLD i tillståndet "O" innebär att de gamla data åter läses ut. Fig l4 visar konstruktionen av dataidentifieringssignalgeneratorn 62A, som är för- innebär med andra ord att de senaste delblocksdata sedd med kanalen A. I denna generator 62A låses signalen DVLDA från tidbaskorrigeraren 32A av en D-vippa 621 synkront med styrsignalen BLKRD från styrsignalgeneratorn 61. D-vippans 621 utsignal grindstyres av signalen BLKRD 10 15 20 25 30 35 450 864 l7 vid en OCH-grind 622 och matas sedan till en OCH-grind 623 för alstring av en signal NDTa, då den sammanfaller i "l"-tillståndet med kanalidentifieringssignalen~CHa, som tillföres från kanalidentifieringsavkodaren 65A.

Denna dataidentifieringssignal NDTa matas till det nästa stegets multiplexa styrsignalgenerator 64A. I I multiplexstyrsignalgeneratorn 64A matas, såsom visat i fig 15, den inkommande dataidentifieringssigna- len NDTa via en inverterare 641 till en OCH-grind 642.

Denna OCH-grind 642 matas också med en signal QRQYba från dataidentifieringssignalgeneratorn 62B, vilken är anordnad i kanalen B, och avger en valsignal SLaa.

Samtidigt matas inverterarens 641 utsignal och en signal 0RD¥ba, erhållen via en inverterare 643, till en OCH- grind 644. 0CH~grindens 644 utsignal matas vidare till en OCH-grind 645 tillsammans med en signal 0RDYca från dataidentifieringssignalgeneratorn 62C, anordnad i kanalen C, varigenom en valsignal SLab erhålles." De två sålunda erhållna valsignalerna SLaa och SLab matas till två multiplexrar 50lA och-502A, vilka ingår i multiplexern SOA (se fig ll). När valsignalen är "0", är 1 vardera av dessa två multiplexrar 50lA och 502A ' en ingång vid den övre sidan i fig ll anordnad att väljas.

När signalerna DVLDa och CHa båda är "l", är följ- aktligln utdata från tidbaskorrigeraren 32A kanalens A senaste data och därmed blir signalen NDTa "l". När signalen NDTa är "l", blir valsignalerna SLaa och SLab alltid "0" och utsignalen från tidbaskorrigeraren 32A matas direkt till det delbildsminne som är innefattat. i det nästa stegets felkorrigerande avkodare 34A. I detta fältminne kommer data att skrivas i en förutbestämd position i överensstämmelse med adressignalen AD.

Ovanstående beskrivning är gjord för ett fall där magnethuvudet 1A fångar upp signalen i spåret 3A. Om tidbaskorrigerarens 32A utsignal antages vara kanalens B senaste data, är signalerna DVLDa och DHb båda "l".

Härvid kommer ovanstående data att lagras i minnet 51A.

Minnet 51A utför med andra ord läs- och skrivoperationerna 10 15 ¿ 20 25 30 35 45D 864 19 omväxlande för varje halvperiod i en klocksignal CKBR.

En skrivklocksignai bildas av en inverterare'62s, en fördröjningskrets 626 och en 0CH~grind 627 samt matas till en OCH-grind 630, där den grindstyres av utsignalen från OCH-grinden 622 för åstadkommande av en signal WPRa, som matas till minnet 51A. Utsignalen från fördröjnings- kretsen 626 är visad i fig l6M och skrivklocksignalen är visad i fig l6N. En vippa 633 ställes av en taktregle- ringspuls, som lämnas av OCH-grindar 624 och 628, och därmed blir signalen ORDYab "l"1 f 'Om utsignalen från tidbaskorrigeraren 32A antages ¿ vara kanalens C senaste data, kommer en vippa 636 likaledes att inställas. Växlingsoperationen mellan utföres av OCH-grindar 631 och 634. återställes sedan av en från OCH- vipporna 633 och 636 Vipporna 633 och 636 grinden 629 anhållen tiapuls. Tiasrelationen för inställ- ningen och återställningen av vipporna 633 och 636 är visad i fig l6K resp l6L. I detta fall matas vipporna 633 och 636 med återställningssignaler via OCH-grindar 632 och 635, till vilka valsignalerna SLbb och SLca matas. De kan därmed återställas när signalerna SLbb och SLca är "l". I _ Ä I multiplexstyrsignalgeneratorn 64A (fig 15), vilken redan har beskrivits delvis, användes en inverterare 646 och en NAND-grind 647 för alstring av en skrivstyr- signal till det nästa stegets delbildsminne. I exemplet enligt fig l5 matas en signal NORM,,vilken anger normalt återgivningssätt, när den är "l", och anger särskilt dåtergivningssätt, när den är "0“, från en ej visad bandspelares arbetssättsstyrenhet till en ELLER-grind 6Ä8 för att från denna avge en delbildminnesskrivstyr- signal WCTLa. När signalen NORM är "l", är därför signalen WCTLa alltid "1" och en skrivinstruktion alstras till delbildsminnet. I fallet med det särskilda åter- givningssättet blir signalen WCTLa vidare "l", när signalen NDTa är "l", när signalen 0RDYba är "l" och när signalen 0RDYca är "l", så att skrivoperationen i delbildsminnet utföres. För de en gång i delbildsminnet 450 864 19 lagrade data representerar emellertid var och en av signalerna NDTa, ORDYba och ORDYca "O". varför signalen WCTLa ej kommer att bli "l" och någon skrivoperation i delbildsminnet ej kommer att utföras för dessa data.

Valsignalerna alstras i överensstämmelse med följande logik. sLaa = EEE - oRDYba sLab = Nnïâ' - öïiñírïâ ' oRDYca sLba = uni-b - onnyab sLbb = % - 51553758 - oRnyab u SLca = NDTc ' ORDYac Lscb = NDTc - öïzïfiåë - oRnYbc De digitala data som avges från varje multiplexer 50 är visade i fig l6J. Såsom framgår av fig l6J är de digitala data fördröjda relativt indata med två klock- pulser CKBR. Låskretsar 66-69 är vidare anordnade för varje kanal i och för justering av ovanstående signalers tidsrelationer.

Konstruktionen för varje tidbaskorrigerare är visad i fig 17, där tidbaskorrigeraren 32A som exempel har fyra buffertminnen 321-324, en skrivadressräknare 325, en läsadressräknare 326 och en sekvensstyrenhet 75A.

Vart och ett av dessa minnen 321-324 har en minneskapa- citet på ett eller flera delblock.

På skrivsidan skrives en âtergiven digital signal utan sin blocksynkroniseringssignal SYNC sekvensvis in i minnet 321 i överensstämmelse med en klocksignal, som är synkroniserad med-denna digitala signal, och vid denna tidpunkt räknas också det i minnet 321 in- skrivna antalet data av räknaren 325. När minnet 321 är fyllt med skrivna data, växlas skrivoperationen till minnet 322. När sedan minnet 322 är fyllt med skrivna data växlas skrivoperationen vidare över till minnet 323. Signaler skrives således sekvensvis och 10 l5 20 25 'so 35 450 8647 20 cykliskt in i minnena 321-324. _ Läsoperationen utföres i grund på samma sätt som 'skrivoperationen och minnenas 321-324 innehåll läses _sekventiellt ut i överensstämmelse med stabila klock- signaler, som alstras av stationssynkroniseringssignalen.

I detta fe11 är en grundläggande tiaeförskjutning, eom_ "svarar mot två minneskapaciteter, given mellan skriv- och läsoperationerna från_konstruktionsynpunkt, så att då exempelvis minnet 323 är i skrivtillståndet läsopera- .tionen utföres i minnet 321. Ett hopp på endast.i l minneskapacitet kan med andra ord absorberas.e Under det normala återgivningssättet är skrivhastig- heten och läshastigheten desamma till sitt medelvärde, så att skrivning i och läsning från ett minne ej kommer ett ske eemtiaigt. I fellet med snabbsökningsfunktionen passeras skrivpunkten ibland av läsförloppet. När ett minne har slutfört sin läsoperation och samtidigt skriv- ning fortfarande sker i det nästa minnet, utföres därför läsoperationen åter från samma minne. En signal, som först läses ut från detta minne, blir den senaste signa- len och signalen DVLD är "l“, medan en signal, vilken åter läses ut därifrån, blir DVLD lika med "O".

Fig 18 visar en dataflaggsgenerator 70A (7013, 700) för åstadkommande av en flaggsignal PAWENa, som anger den gamla signalen med förekomsten (eller'läget)av signalerna ID och AD, data ”samt CRC-koden som ingår i delblocket SB. Nar den första biten SPa i signalerna ID och AD detekteras vid åter- givningsbehandlaren 31A, inställes en vippa 701, så att flaggan PAWENa blir "l" och en verksamgöringsinsignal EN till en räknare 702 ges också värdet "l" för räkning av en klocksignal RCKWa, vilken erhålles från den faslåsta slingan 311 1 behendleren 31A (se fig 6). _ Om räkning utföres så långt som till talet N, som erhålles genom subtrahering av 1/8 av blocksynkronise- ringssignalens SYNC bitantal från l/8 av ett delblocks bitantal, så erhålles på grund av behandlingen av åtta parallella bitar en överföringssignal CR för att ge 10 l5 20 25 30 35 D 450 864 21 flaggan PAWENa värdet "0", och konstanten N laddas också i räknaren 702 i avvaktan på det nästa delblocket.

Flaggsignalen PAwENa är följaktligen "l" under en period, i vilken signalerna ID och AD, data samt CRC-koden er- hålles, varför förekomsten av dessa signaler indikeras.

Fig 19 visar kretskonstruktionen för sekvensstyr- enheten 75A i tidbaskorrigeraren 32A, i vilken enhet styrsignalerna för minnena 321-324 och signalen DVLDa alstras. Pâ skrivsidan åstadkommes en puls TSTW, vilken är belägen i början av varje delbild, ur en puls, som anger rotationsfasen för varje rotationshuvud 1A-lC (den senare pulsen användes i följningsservot). Éulsen TSTW användes för att nollställa en skrivadress- räknare 751, och sedan blir den tillförda signalen PAWENa "l", så att i räknaren 751 räkning uppåt sker på grundval av klocksignalen RCKWa. _ När räknaren 751 väl når kapaciteten för ett buffert- _minne, dvs Amax, blir en avkodares 752 utsignal "l", så att en minnesvalsräknare 753 räknar en puls RCKWa och denna räknares räknevärde ökas med ett. Vid den tidpunkten matas avkodarens 752 utsignal via en ELLERf grind 754 till räknaren 751 för nollställning av denna, så att räknaren 751 åter börjar räkna pulserna-RCKWa.

Räknaren 753 nollställes således vid starttidpunkten för varje delbild och räknar sedan uppåt för en puls RCKWa varje gång räknaren 751 har räknat pulser RCKWa till sin kapacitet Amax. _ Utsignaler BSWI-BSW4 från en avkodare 755 blir således sekventiellt "l" med växling för varje har räknats till antalet Amax.

D när skrivning sker i minnena 321-324, gång pulser RCKWa Dessa utsignaler användes för val av signaler, och räknarens 751 innehåll användes också som en adress- signal för minnena 321-324. Som skrivklocksignal för minnena användes pulsen RCKWa. _ I I Signalerna ID och AD, videodata samt CRC-koden skrives således i varje minne. När skrivoperationen i något minne är slutförd, verkar i detta fall avkodarnas 752 och 755 utsignaler för inställning av en vippa, som svarar mot 10 15 20 25 30 35 450 ss4g 22 detta minne bland vipporna 756-759, via en av fyra OCH- grindar 768-771, så att dess flagga FLG ändras till "l".

-Samtidigt bildas på lässidan en signal TSTR, vilken är fördröjd i förhållande till signalen TSTW med en mot två minnesbelopp svarande tid, och en läsadressräknare 760 nollställes av signalen TSTR. Räknaren 760 tillföres en signal PAREN, vilken är likartad signalen-PAWENa på skrivsidan och kommer att beskrivas närmare i detalj längre fram, på sin verksamgöringsingång samt matasf också med den stabila klocksignalen CKBR, vilken alstras av stationssynkroniseringssignalen, såsom sin klock- insignal. Samma operation som på skrivsidan utföres därför på lässidan. Varje gång räknaren 760 har räknat klockpulser CKBR till ett antal Amax, ökas med andra ord_räknetalsvärdet i en minnesvalsräknare 761 med "ett", och utsignaler BSRl och BSR4 från en avkodare 763 blir också "l" sekventiellt med växling för varje gång pulser CKBR har räknats till antalet AmaxfïDessa utsignaler BSR1-BSR4 användes vardera som en valsignal vid utläsning från varje minne och räknarens 760 innehåll användes också som en adressignal till varje minne. Klocksignalen CKBR användes såsom läsklocksignal till minnet. Minnenas innehåll läses följaktligen ut sekventiellt och tidbasen för en signal, som läses ut vid denna tidpunkt, är också stabiliserad.

I detta fall matas emellertid utsignalerna från avkodaren 763 och en_utsignal från en avkodare 762 via OCH-grindar 764-767 till vípporna 756-759 som vardera en återställningsinsignal för att därmed återställa en flagga, som svarar mot ett minne, vars innehåll för närvarande läses ut. _ Räknarens 761 utsignal tillföres en multiplexer 776 för val av en flagga FLG, som svarar mot ett minne, 'från vilket läsning närmast skall ske. Denna flagga FLG användes för att grindstyra verksamgöringsinsignalen från räknaren 761 vid en OCH-grind 775, så att då den valda flaggan FLG är "0", dvs skrivoperationen är ej avslutad i det minne som närmast skall läsas, räknaren 10 ]_.5 020 .25 30 35 45-0 864 23 761 ej kan räkna. som följd härav kommer minnet, från vilket läsning för närvarande sker, att ånyo läsas också den nästa gången. På likartat sätt matas räknarens 761 utsignal till en multiplexer 777 för val av flaggan FLG för det minne som för närvarande läses, och denna flagga FLG matas ut som en signal DVLDa. Räknaren 760 nollstäl- _ les av signalen TSTR, matad via en ELLERjgrind 778 eller avkodarens 762 utsignal,.matad via en OCH-grind-775.

Varje utsignal från vipporna 756-759 blir "ll från början av dataskrivningsoperationen och återgår till "0", när dataläsningen väl är avslutad. Vart och ett av fyra buffertminnen 321-324, vilka skall.användas,' är av cyklisk typ, så att även om data läses ut en gång samma data blir kvar i minnet. När minnets innehåll tvångsläses ut den andra gången, är emellertid en vippas utsignalflagga "O" och därmed är signalen DVLDa också i tillståndet "O".

' I tidbaskorrigeraren 32 korrigeras således en åter- given signals tidbas och bildas signalen DVLD. __ Skrivklocksignalen RCKW och läsklocksignalen CKBR har samma frekvens i medeltal och skrivoperationen utföres enbart för signalerna ID och AD, data samt CRC-koden. Pâ lässidan är det följaktligen nödvändigt att intermittent utföra läsoperationen enbart under en :tidslängd som svarar mot dessa signaler ID, AD, data och CRC-koden. En för ovanstående ändamål använd signal är signalen PAREN, vilken exempelvis alstras av en krets enligt fig 20. I denna krets är en räknare 801 och en vippa 802 anordnade att arbeta på samma sätt som kretsen i fig 18. Pulsen TSTR matas med andra ord via en ELLER- grind 803 till vippan 802 för inställning av denna, sä att signalen PAREN blir "l". Samtidigt börjar räknaren 801 att räkna nedåt på grundval av klocksignalen CKBR.

När den har räknat nedåt lika mycket som konstantens N 'talvärde eller l/8 av bitantalet i signalerna lD och AD, data samt CRC-koden, matas dess överföringsutsignal CR till vippan 802 för återställning av denna, så att signa- len PAREN blir "0", och räknaren 801 laddas också åter 10 15 20 25 30' 35 l4so 864 24 med konstanten N för den nästa räkningen. _ Överföringsutsignalen CÉ från räknaren 801 matas också till en vippa 804 för inställning av denna, så att en räknare 805 börjar räkna nedåt på grundval av klocksignalen CKBR. När den har räknat nedåt så många pulser som det antal konstanten M representerar eller 1/8 av bitantalet i blocksynkroniseringssignalen SYNC, matas en överföringsutsignal CR från råknaren 805 till åvippan 804 för återställning av denna, så att räkningen, stoppas och konstanten M också åter laddas i râknaren 805 för den nästa räkningen. överföringsutsignalen CR från räknaren 805 användes också för att inställa vippan 802 och räknaren 801 bör- jar sin nedåträkning. Signalen PAREN blir därför "l" under tidslängden för signalerna ID och AD, data samt CRC-koden samt erhålles intermittent med intervaller av blocksynkroniseringssignalens SYNC tidslängd.

Ovanstående beskrivning är lämnad för det exempel där datautväxlaren 33 innefattar buffertminnen. Före- liggande uppfinning kan emellertid också tillämpas på en datautväxlare, som ej-använder något buffert- minne. I detta fall kan dataidentifieringssignalgenera- torn 62A (62B, 52C), vilken år visad i fig 14, förenklas såsom visat i fig 21, där en dataidentifieringssignal- generator är betecknad 90A (908, 90C).

När signalen DVLDa från tidbaskorrigeraren 32A är "l" och signalen CHA år "l", blir signalen NDTa "l" och data från tidbaskorrigeraren 32A skrives in i det delbildsminne som ingår i den felkorrigerande avkodaren 34A. Signalen DVLDa med nivån “lf matas med andra ord via en ELLER-grind 904 till en vippa 903 för lagring i denna. Samma vågform som den hos signalen BLKRD er- hålles följaktligen från en OCH-grind 905, och signalen NDTa med nivån "l" erhålles från en OCH-grind 909. _ Om signalen DVLDa är "l" och signalen CHB (eller CÉC) är "l", blir nu signalen NDTa "0" men signalen 0RDYab (eller 0RDYac) med nivån "l" erhålles från en OCH-grind 910 (eller 911). Detta representerar det förhållandet -.,~.-v-m.-...\,..__. y-...a-...U -w v-w 10 15 20 25 450 864 25 att tidbaskorrigerarens 32A utsignal är kanalens B' (eller C) data. Om därför NDTb (eller NDTc) har nivån "0", skrives tidsbaskorrigerarens 32A utsignal i del- bildsminnet i den felkorrigerande avkodaren 34B (eller ' 34c). 'l ' g Den i fig 21 visade dataidentifieringssignalsgenera- torn 90A kan utföra följande särskilda operation.

När signalen DVLDa är "l" och signalen CHB är "l", erhålles med andra ord signalen 0RDYab med nivån "lF, I såsom beskrivits ovan. Om signalen NDTb är "l" i data- identifieringssignalgeneratorn 9OB, skrives_emellertidl utsignalen från tidbaskorrigeraren 32B med företräde i den felkorrigerande avkodarens 34B delbildsminne.

I detta fall har tidbaskorrigerarens 32A utsignal ej använts oavsett att den avser nya data, men signalen NDTb matas via en OCH-grind 908 och en ELLER-grind 906. till en vippa 901 för återställning av denna. Eftersom det nu antages att vart och ett av buffertminnena 321, 322, 323 och 324 i tidbaskorrigeraren 32A har minnes- kapaciteten för två delblock, matas vippans 901 utsignal en gång till en vippa 902, så att vippans 903 utsignal kan bibehålla nivån "l" under ett intervall på fyra _ signaler BLKRD. När signalen DVLDa är "0", är signalen CHB följaktligen "l" och signalen NDTb är "O" under det nästa intervallet gm två aelblock. Då data ej har använts trots att.signalen DVLDa är "0“, kan tid- baskorrigerarens 32A data skrivas in i den felkorrige- rande avkodarens 34B delbildsminne.1 Å En OCH-grind 907 är på likartat sätt anordnad för kanalen C.

Claims (7)

1. 0 15 20 25 30 _t e c k n a d s450 864 26 PATENTKRAV ' l. Digital dataåtergivningsanordning för en digita-_ liserad videosignal, vilken anordning har ett flertal 'återgivningskanaler (A, B, C) och innefattar omvandlinge- organ (lA, 1B, IC) för återgivning av en digitaliserad videosignal från ett registreringsmedium (2) samt* identifieringsorgan (65A, 65B, 65C) för identifiering av kanalerna, till vilka àtergivna, digitaliserade videosignaler hör, k ä n n e t e cnk n a duav signalut- växlingsorgan (33) för fördelning av de àtergivna, digitaliserade videosignalerna till rätta àtergivnings~ kanaler (A, B, C) i överensstämmelse med identifie- ringsorganens (65A, 65B, 65C) resultat.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att identifieringsorganen (65A, f65B, 65C) detekterar kanalidentifieringssignaler, vilka är kopplade till varje datablock.

3. Anordning enligt patentkravet l,'k ä n n-e - t e c k n a d därav, att varje återgivningskanal (A, B, C) har minnesorgan samt att de fördelade, digitali- serade videosignalerna lagras på rätta adresser i 'minnesorganen i överensstämmelse med de till vart och ett av datablocken kopplade adresserna.

4. Anordning enligt patentkravet l, k_ä n n-e - -t e'c k n a d därav, att signalutväxlingsorganen (33) innefattar buffertminnesorgan (5lA, 5lB, 5lC) samt att de àtergivna, digitaliserade videosignalerna för andra kanaler med en gång tillföres buffertminnesorganen.

5. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - av tidbasfelkorrigerande organ (32A, 32B, 32C), som är införda i var och en av återgivnings- kanalerna, varvid de återgivna, digitaliserade video- signalerna tillföres signalutväxlingsorganen (33) efter avlägsnande av tidbasfel i de tidbasfelkorrigerande organen. 450- 864 27

6. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e¶-t .t e c k.n a d därav, att omvandlingsorganen (IA, IB, lC) innefattar ett flertal magnethuvuden; som- svarar mot var sin av återgivningskanalerna (A, B, C).

7. Anordning enligt patentkravet 6, k ä non e“- t e o k n a d därav, att registreringsmediet>(2)ï är ett videoband samt att ett flertal snedställda, parallella spår (3A, 3B, 3C) bildas på videobandet i överensstämmelse med nämnda flertal magnethumuden.