SE449546B - Anordning for kontinuitetskontroll - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 NO 449 546 av hela systemet. Allt eftersom tekniken och systemkonstruktio- nerna utvecklats, har det befunnits önskvärt att avskilja vissa rutinfunktioner från huvudprocessorenheten för att inbespara behandlingstíd till förmån för mera komplicerade systemfunktioner och beslut. System som kallas fördelade styrsystem konstrueras för närvarande, vilka även delar upp styrningen av delar av en kommunikationsväg på ett flertal "intelligenta" processorer.

Innan abonnenter ansluts till kommunikationsvägen genom ett telefonomkopplíngssystem, bör kontroller utföras för att konsta- tera att kommunikationsvägen uppvisar kontinuitet. När alla _ delarna av kommunikationsvägen styrs av en enda enhet, är sådana kontroller relativt lätta att utföra, eftersom all erforderlig information finns tillgänglig i den enda styrenheten. Sådana kontroller blir ganska svåra och tidskrävande när ett flertal styrenheter används och varje styrenhet måste kontrollera vad de övriga har gjort.

Enligt uppfinningen löses detta problem med en kontroll- anordning av det i inledningsstycket nämnda slaget, varvid kon-- trollanordningen kännetecknas av att var och en av ett antal decentraliserade styrenheter är anordnad att vid uppkoppling av en förbindelse sända den kontrollerbara koden till den andra kommunikationsenheten i en motsvarande till förbindelsen hörande tidslucka, att i den andra kommunikationsenheten är anordnad en gränssnittenhet jämte en efterföljande ackumulator för lagring av den kontrollerbara koden samt att en till ackumulatorn an- .sluten kontrollkrets är anordnad att verifiera kommunikations- vägens kontinuitet innan förbindelsen genomkopplas. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en snabb och tillförlitlig anordning för att kontrollera kontinuiteten för en kommunikationsväg genom en med tidsdelning arbetande kommunika- tionsväg som styrs av mer än en styrprocessor.

Ytterligare särdrag med avseende på den nya kontrollanord- ningen framgår av de osjälvständiga patentkraven 2-8.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i an- slutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 10 visade utfö- ríngsexempel. Fig. 1 är ett blockschema över ett system i vilket uppfinningen är tillämpad. Fig. 2 är ett mera detaljerat schema över en ledningsenhet som används í utföringsformen enligt fiš- 1. Fiq. 3 är ett mera detaljerat diagram över tidluck-ut- bytesenheten och tillhörande styrenhet som används i utförings- 9 10 30 40 449 546 3 formen enligt fíg. 1. Fig. 4 är ett schema över en länkfgräns- snitt-enhet som ingår i varje tidluck-utväxlíngsenhet vilken används för kommunikation med tidsmultiplex-omkopplingsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 5 är ett schema över en länk-gränssnitt-enhet som används för kommunikation med en tid- luck-utväxlingsenhet i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 6 är ett diagram över de dataord som används i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 7 är ett mera detaljerat schema över styrfördel- níngsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. Biär ett funktionsdiagram över anropsuppkopplings-styrmeddelanden som utväxlas mellan de fördelade processorerna i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 9 är ett flödesdiagram över E-bit-styrsekÄ vensen av den aktuella utföringsformen, och fig. 10 är ett schema över en E-bit-kontrollkrets som används vid anordningen enligt uppfinningen.

Pig. 1 är ett blockschema över ett tidsmultiplex-omkopp- lingssystem i vilket uppfinningen används för att med varandra förbinda abonnentapparater, exempelvis abonnentapparaterna 23 t.o.m. 25. Utföringsformen enligt fíg. 1 innehåller en tids- multiplex-omkopplingsenhet 10 som innefattar en tiddelning-rums- uppdelning-omkopplare med 64 ingàngsportar och 64 utgàngsportar.

Utföringsformen innehåller vidare 31 tidluck-utväxlingsenheter av vilka de representativa tidluck-utväxlingsenheterna 11 och 12 är särskilt visade. Varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 inne- håller en dubbelriktad tídluck-utväxlare. Dessutom är varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 ansluten till tvâ ingàngsportar och två utgångsportar hos tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. I den ifråflavarande utföringsformen är tidluck-utväxlingsenheten 11 ansluten till två tidsmultiplex-omkopplare-ingángsportar via tidsmultiplexlecningarna 13 och 14 och till tva utgàngsportar via multiplexledningarna 15 och 16.

I den nedan lämnade beskrivningen kallas ingàngs- och ut- gangsportarna hos tidsmultiplex-omkopplarenheten IN/UT-port-par.

Denna benämning används eftersom källan till dataorden till en ingångsport í ett givet IN/UT-port-par även är destination för tacrd från detta pars utgàngsport. Som framgår av fig. 1 är lä/UT-port-paret 1 förknippat med tidsmultiplexledningarna 13 och 15. Varje tidsmultiplexledning 13 t.o.m. 15 överför digital information i ramar om 125 mikrosekunders varaktighet, och varje ram innehåller 256 tidsåtskilda kanaler. Varje tidluck-utväx- 10 20 30 35 H0 449 546 4 lingsenhet kommer sålunda att sända och ta emot upp till 512 kanaler digital information under varje 125 mikrosekunder lång ram.

Varje tidluck-utväxlingsenhet är unikt förknippad med en styrenhet, och av dessa är styrenheten 17 förknippad med tid- luck-utväxlingsenheten 11, under det att styrenheten 18 är för- knippad med tidluck-utväxlingsenheten 12. Dessutom är varje tidluck-utväxlingsenhet förbunden med ett flertal ledningsenhe- ter, av vilka ledningsenheterna 19 t.o.m. 22 är visade i fig. 1, via individuella tidsmultiplexledningar. I den aktuella utfö- ríngsformen är ledningsenheterna 19 och 20 anslutna till tídluck- -utväxlingsenheten 12. Var och en av ledningsenheterna i den aktuella utföringsformen är kopplad till ett antal abonnentappa- Det exakta antalet ledningsenheter som är förknippade med varje tiáluck-utväxlingsenhet och det exakta antalet abonnentapparater som är förknippade med varje ledningsenhet bestämmes av antalet aeonnenter som skall betjänas och dessa abonnenters anropsfrek- vens. rater av vilka abonnentapparaterna 23 och 33 är visade.

Varje ledningsenhet avslutar den analoga slingan av väl- känd typ_av ett flertal abonnentapparater, t.ex. 23 och 33, och mvandlar anropsinformatíonen inklusive de analoga talsignalerna till digitala dataord som sändes till sin tillhörande tidluck-ut- växlingsenhet. Vidare detekterar varje ledningsenhet betjänings- önskemål från abonnentapparaterna och alstrar viss signalgiv- ningsinformation för dessa abonnentapparater. De speciella abonnentapparater fràn vilka talsampler tages och kodas och de speciella tidsmultiplexkanaler som används för att sända den som resultat erhållna koden mellan ledningsenheten och dess tillhö- rande tidluck-utväxlingsenhet bestämmes av styrenheten för den tillhörande tidluck-utväxlingsenheten.

Sambandet mellan abonnentapparater, ledningsenheter och tídluck-utväxlingsenheter är väsentligen detsamma för var och en av dylika grupper av med varandra förbundna enheter. Ehuru den nedan lämnade beskrivningen hänför sig direkt till abonnentappa- raten 22, ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlíngsenheten 11, ör den sålunda sambanden för samtliga övriga grupper av XU W w Ledningsenheten 19 avsöker de ledningar som är till varje abonnentapparat för att detektera betjänings- När ett sådant önskemäl detekteras, sänder lednings- enneten 19 till styrenheten 17 ett meddelande som anger önske- 10 ...n UI FO CD 25 1.0 UI J: O 5 449 546 målet och identiteten för den abonnent som framställer önske- målet. Detta meddelande sänds till styrenheten 17 via en kommu- nikationsväg 27. tyrenheten 17 utför den erforderliga översätt- ningen på grundval av den begärda tjänsten, den begärande abon- nentens identitet och de tillgängliga kopplingsorganen och sänder ett meddelande till ledningsenheten 19 via kommunikationsvägen 27 vilket definierar vilken av de olika tidsåtskilda kanalerna mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för sändning av information från abonnentapparaten 23 till tidluck-utväxlingsenheten 11. Pâ grundval av detta meddelande kodar ledningsenheten 19 den analoga informationen från abonnentapparaten 23 till digitala dataord och sänder de resultat erhållna dataorden i de tilldelade kanalerna. I den aktuella utföringsformen sänder ledningsenheten 19 i den till- delade kanalen även en indikering av likströmstillstàndet, d.v.s. öppen krets, sluten krets, för den abonnentslínga som är förknip- pad med abonnentapparaten 23.

H :ft S051] er det att en tidsavskild kanal mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 har tilldelats till en given abonnentapparat, detekterar styrenheten 17 signalgivningsinforma- tion från abonnentapparaten genom att sampla den information som sänds i den tilldelade kanalen. Dylika samplingsoperationer genomföras via en kommunikationsväg 28. Styrenheten 17 reagerar för signalgivningsinformationen från abonnentens kanal, och för styrmeddelanden från andra styrenheter, exempelvis 18, och en central styrenhet 30, genom att styra tidluck-utväxlingsfunktio- nen för tidluck-utväxlíngsenheten 11. Som ovan nämnts har varje tídsmultiplexledning mellan en tidluck-utväxlingsenhet och den med 10 betecknade tidsmultiplexomkopplíngsenheten 256 kanaler i varje ram. Dessa kanaler är tilldelade numeriska beteckningar från 1 till 256 i den ordningsföljd i vilken de uppträder. sekvens av kanaler återkommer periodiskt så att en viss kanal kommer att vara tillgänglig var 125:e mikrosekund. Tidluck-ut- växlingsfunktionen tar de dataord som mottages från ledningsenhe- Denna terna och placerar dem i kanaler pà tidsmultiplexledningen mellan tidluck-utväxlingsenheterna och tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 under styrning från styrenheterna 17 och 18.

Tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 drivs i återkommande ramar av tidluckor där varje ram innefattar 256 tidsluckor.

Under varje tidslucka kan tidsmultiplex-omkopplingsenheten an- 10 20 I\) UI LL) H1 449 546 6 sluta dataord som mottagits på vilken som helst av dess 6U in- gångsportar till vilken som helst av dess 6U utgângsportar i enlighet med tidluck-styrinformation som är lagrad i ett styr- minne 29. Konfigurationsmönstret av förbindelser genom tids- multiplex-omkopplíngsenheten 10 upprepas var 256:e tidlucka, och de olika tidluckorna är tilldelade en numerisk beteckning i tur och ordning från 1 till 256. Sålunda kan under den första tid- luckan TS 1 informationen i en kanal (1) på tidsmultiplexledning- en 13 av tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 kopplas till en utgångsport SÄ under det att under nästa tidlucka TS 2 nästa kanal (2) på tidsmultiplexledningen 13 kan kopplas till en ut- gångsport n. Tidluck-styrinformationen skrivs in i styrminnet 29 av det centrala styrorganet 30, vilket får denna styrinformation från styrmeddelanden som erhålles från olika styrenheter, t.ex. 17 och 18.

Det centrala styrorganet 30 och styrenheterna 17 och 18 utväxlar styrmeddelanden med användning av valda kanaler som benämnes styrkanaler på tidsmultiplex-ledningarna, t.ex. 13 t.o.m. 16, mellan tidluck-utväxlingsenheterna och tidsmultiplex- -omkopplingsenheten 10._ I den aktuella utföringsformen innehål- ler varje styrmeddelande ett flertal styrord, och varje styrkanal kan sända ett styrord per ram om 256 tidsåtskilda kanaler. Samma kanal pà de båda tidsmultiplexledningar som är förknippade med ett givet IN/UT-port-par är pà förhand utsedda att vara en styr- kanal. Dessutom används en given kanal som styrkanal endast för ett par av tidsmultiplex-ledningarna.

Om exempelvis kanalen 1 såsom styrkanal på tidsmultiplex-ledningen 13 och den tillhörande tidsmultiplex-ledningen 15, kommer ingen annan tids- används multiplex-ledning att använda kanalen 1 som styrkanal. Under varje tidlucka som har samma numeriska beteckning som en styr- kanal, kopplar tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 det dataord upptar denna styrkanal till den 64:e utgàngsporten och anslu- den 6U:e ingángsporten till den utgàngsport som är förknippad ' den ovannämnda styrkanalen. Följande är ett exempel på arbetssätt för den aktuella utföringsformen när kanalen 1 äri styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 13 och 15 och kanalen 2 är styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 14 och 16. Under tídluckan TS 1 definierar information från styrminnet 29, bland andra anslutningar, att styrordet i kanalen 1 på tidsmultiplex- -ledningen 13 är kopplat till utgångsporten 63 och att styrordet 20 LA) O 449 546 i kanalen 1 på ingångsporten BH är kopplat till tidsmultíplex- -ledningen 15. Analogt, under tidluckan nummer TS 2 definierar information från styrminnet 29 att styrordet i kanal 2 på tids- multiplex-ledningen 1U är kopplat till utgångsporten 6% och att styrordet i kanalen 2 pà ingángsporten öü är kopplat till tids- multiplex-ledningen 16. Vid detta funktionssätt mottar utgångs- porten 6D från tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 alla styrord i en kanal som har samma numeriska beteckning som den i vilken de sändes till tidsmultiplex-omkopplaren. Vidare är varje styrkanal kopplad för att ta emot styrord från ingàngsporten 6N under den tidlucka som har samma numeriska beteckning som dess tillhörande styrkanal. Styrord som omkopplas till den 6N:e utgångsporten sänds till en styr-fördelarenhet 31, som tillfälligt lagrar dem pà en plats som är förknippad med denna styrkanal. Förknipp- ningen av styrkanaler med minnesplatser i styrfördelarenheten 31 identifierar källan till den lagrade informationen.

Varje styrmeddelande från en tidluck-utväxlingsenhet inne- håller ett start-tecken, en destinationsdel, en signalinforma- tionsdel och ett slut-tecken. Destinationsdelen definierar på ett entydigt sätt den avsedda destinationen för styrmeddelandet.

Styrfördelarenheten tolkar destinationsdelen av varje styrmedde- lande för att bestämma den korrekta destinationen för styrmedde- landet och átersänder meddelandet till ingàngsporten 6Ä i tids- multiplex-omkopplingsenheten 10 i en kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal som är förknippad med destina- tionsenheten.

Vid det ovan beskrivna arbetssättet sänder tidluck-utväx- língsenheten 11 styrmeddelanden till tidluck-utväxlingsenheten 12 genom att sända styrord under dess periodiskt återkommande styr- kanal för att bilda ett styrmeddelande vars destinationsdel identifierar tidluck-utväxlingsenheten 12. Styrfördelarenheten 31 ackumulerar styrorden, tolkar destinationsdelen och âtersänder meddelandet på ingàngsporten 6U i den kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal vilken är förknippad med tidluek-utväxlingsenheten 12. Ett styrmeddelande kan även sändas till det centrala styrorganet 30 genom att ange det centrala styrorganet i styrmeddelandets destinationsdel. När detta sker, sänder styrfördelarenheten 31 meddelandet till den centrala styrenheten 30 via en kommunikationslänk 32 istället för att àtersända det till tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. På 10 20 FO UI KA.) kfl 449 546 8 liknande sätt kan ett meddelande sändas från det centrala styr- organet 30 till en av tidluck-utväxlingsenheterna genom att till styrfördelarenheten 31 sända ett styrmeddelande vars destina- tionsdel definierar den speciella tidluck-utväxlingsenheten.

Denna sändning åstadkommas även med användning av kommunikations- lënken 32.

Var och en av styrenheterna, exempelvis 17 och 18, innehål- ler ett minne 57 (fig. 3) som lagrar programmet för styrning av dess tillhörande styrenhet jämte data avseende styrenhetens primära funktion, dess tillhörande tidluck-utväxlingsenhet och dess tillhörande abonnenter. Minnet 57 lagrar sådan information som "tjänsteklass", abonnentens begränsningar för förstärkning eller dämpning, debiterings-avskärmningsinformation samt informa- tion som hänför sig till ändringar i de normala anropsbehand- lingsprocedurerna, exempelvis kvarhållning genom avslutningsabon- nenten eller gemensam kvarhállning. Mycket av innehållet i det givna minnet 57 är ej lagrat på minnesplatser som är förknippade med någon annan styrenhet eller det centrala styrorganet. Det kan emellertid vara lagrat i ett massminne (ej visat) för under- hållsändamål. En del av informationen i minnet 57, exempelvis information om avslutande abonnent eller gemensam kvarhållning, hänför sig primärt till funktioner som genomföres av andra styr- enheter. Denna information lagras i anslutning till den abonnent till vilken den hör, detta för undvikande av datadubblering och för att undvika låg verkningsgrad vid centraliserad lagring av dylik information. Det tidigare beskrivna arrangemanget med ' användning av styrkanaler som överföres genom styrfördelarenheten 31 används för att sända denna anropsrelaterade information till andra styrenheter och till det centrala styrorganet.

Ledningsenheten 19 visas mera i detalj i fig. 2. Det bör observeras att samtliga ledningsenheter i den aktuella utförings- formen är väsentligen identiskt likadana som ledníngsenheten 19.

Upp till 512 abonnentapparater, av vilka abonnentapparaterna 23 kan anslutas till varje ledningsenhet i den sem exempel valda utföringsformen. och 33 är exempel, Dessa abonnentapparater är kopplade till en kcncentrator/expander 3D via abonnentsling-kret- sar 35 av för fackmannen välkänd typ. Abonnentapparaten 23 är ansluten till koncentrator/expandern 3% via abonnentslingkretsen 35 och abonnentapparaten 33 är ansluten till koncentrator/expan- dern 3U via abonnentslingkretsen 36. Koncentrator/expandern 33 10 _: \JI 20 25 30 LAJ UI 449 546 har 512 íngàngsklämmor och 64 utgángsklämmor och ger sålunda en koncentrering och expandering av 8:1. Den under beskrivning _ varande utföringsformen innehåller även 64 kanalkretsar 37, som omvandlar analog information från abonnentapparaterna till digi- tala dataord'före överföring till omkopplingssystemet och som omvandlar digital information från omkopplíngssystemet tillbaka till analog form för överföring till abonnentapparaterna. Var och en av kanalkretsarna 37 är kopplad till en av utgángskläm- morna hos koncentrator/expandern 3U. Var och en av utgàngspor- terna hos koncentrator/expandern 3H är även kopplad till en högnivà-tjänstekrets H1 som exempelvis används för att tillhanda- hålla ringström till abonnentapparaterna. Var och en av kanal? kretsarna 37 samplar de analoga signalerna fràn sin tillhörande àngsklämma hos koncentrator/expandern 34 i takten 8 kHz och omvandlar dessa sampler till 8-bits PCH-representationer av de analoga samplerna. ut Denna 8-bits P H-representation används som en del av det dataord som sänds till tidluck-utväxlingsenheten 11. Varje dataord har som visas i fig. 6 har en längd av 15 bitar och innehåller en 8-bits PCM-datadel, en 7~bits signalgiv- ningsdel samt en paritetsbit. a...

Signalgivningsdelen används för att överföra sivnalgivningsinformation om den kanalkrets eller den abonnentapparat till vilken den är ansluten. Exempelvis används signalgivningsdelens A-bit för överföring av det aktuella likströmstillstàndet för den tillhörande abonnentapparaten till tidluck-utväxlingsenheten 11.

Dataorden överföres från kanalkretsen 37 till en multi- plex/demultiplex-krets M3 som är kopplad för att sända och ta emot digital tidsmultíplex-information till och från tidluck-ut- växlingsenheten 11. Multiplex/demultiplex-kretsen M3 sänder digital information till tidluck-utväxlingsenheten 11 på tidsmul- típlex-ledningen H5 i ramar som har en varaktighet av 125 mikro- sekunder och som vardera innehåller 6U kanaler med vardera 15 itar. Varje kanal som sänds på tídsmultiplex-ledningen ü5 är ntydigt förknippad med en av kanalkretsarna 37 och används för att överföra information från denna kanalkrets 37 till tidluck- -utväxlingsenheten 11.

O' m Multiplex/demultiplex-kretsen H3 arbetar à ett för fackmannen välkänt sätt så att den sänder de 16-bits -ataorden från var och en av kanalkretsarna 37. Multiplex/demul- iplex-kretsen H3 tar emot digital information från tidluck-ut- äxlingsenheten 11 via tidsmultiplex-ledningen HH med en struktur CFPFLTJ 10 -a \.'1 35 HO 449 546 10 som väsentligen överensstämmer med strukturen på tidsmultiplex- -ledningen H5. När den arbetar som demultiplexer, sänder multi- plex/demultiplex-kretsen H3 de dataord som mottages i varje kanal på tidsmultiplex-ledningen HU till den av kanalkretsarna 37 som är entydigt förknippad med denna kanal. Den speciella kanalkrets 37 som skall ta emot kanalen bestämmas av läget för denna kanal inom en ram av dylika kanaler. Kanalkretsen 37 avkodar sedan det 8 bitar långa PCM-dataordet och sänder den som resultat erhållna analoga signalen till sin tillhörande abonnent via koncentra- tor/expandern 3U. Multiplex/demultiplex-kretsen H3 innehåller även en klockregenereringskrets (ej visad) vilken alstrar klock- signaler av signalerna på tidsmultiplex-ledningen HU på för fackmannen välkänt sätt. Dessa klocksignaler används för att styra tidgivningen i multiplex/demultiplex-kretsen H3 och över- föres via en ledare H6 till kanalkretsarna 37 för att styra dessas tidgivning.

Som ovan nämnts styr styrenheten 17 många av de operationer som genomföras av var och en av ledningsenheterna. Styrenhetens 17 huvuddel är en processor 66 (fig. 3) vilken arbetar som svar pà instruktioner vilka är lagrade i ett minne 57. Styrenheten 17 innehåller även en styr-gränssnittskrets 55 vilken tar emot instruktioner från processorn 66 via en buss 59 och vilken såsom svar på dessa kommunicerar med ledningsenheterna, exempelvis 19 och 20, via styrbussen 27. Styrbussen 27 innehåller ett flertal kommunikationsvägar_av vilka åtminstone en är entydigt förknippad med varje ledningsenhet. Varje ledningsenhet innehåller ett ledningsenhet-styrorgan vilket är anslutet till styrbussen 27. I den ifrågavarande utföringsformen innehåller ledningsenheten 19 ett ledningsenhet-styrorgan H7 (fig. 2). Den övervägande delen av kommunikationen mellan styrenheten 17 och ledningsenhet-styr- organet H7 initieras av läs- eller skrivorder från styrenheten 17. En läsorder är en order att läsa en identífierbar informa- tion i ledningsenheten 19 och innehåller en enda bit läs-indike- ring samt adressen till den speciella information som skall läsas. En skrivorder är en order att skriva in information i en enhet, exempelvis avsöknings-styrenheten 39 i ledningsenheten 19, och innehåller en skrivadress, den information som skall skrivas samt en 1-bits skrivkod. Den speciella enhet i vilken skrivning skall ske eller från vilken läsning skall utföras kan vara avsök- nings-styrorganet 39, koncentrator-styrorganet 40 eller högnivå- u 10 20 25 UG 449 546 11 -tjänstekretsen H1. Ledníngsenhet-styrorganet U7 avkodar parti- ellt varje order från styrenheten 17 och dirigerar resten av orderna och läs/skriv-indikeringsbiten till den speciella serade enheten. adres- Den speciella adresserade enheten svarar på den adressdel som sänds från styrenheten 17 och läs/skriv-biten genom att läsa från eller skriva in i den minnescell som identifieras av adressdelen. Den information som utläses från en speciell enhet i ledningsenheten 19 återsändes till ledningsenhet-styr- organet H7 och sänds därvid till styrenheten 17. _ Varje abonnentslinga, exempelvis 35 och 36, innehåller en avsökningspunkt 38 som anger likströmsledningstillstàndet för dess tillhörande abonnentslinga. Styrenheten 17 avsöker perioÄ diskt de abonnentslingor som är förknippade med omkopplingssyste- mets abonnentapparater genom att till ledningsenheterna i fig. 1 läsa order vilka definierar ett antal avsökningspunkter läsas. som skall I den ifrågavarande utföringsformen mottages en sådan avsökníngsorder av ledningsenhet-styrorganet H7, vilket sänder adressdelen och läs/skriv-bit-delen av ordern till avsöknings- -styrenheten 39. Avsöknings-styrenheten 39 formulerar ett svar till styrenheten 17 vilket består av det aktuella likströms-led- ningstillståndet för de abonnentslingor som är markerade med ettor i de avsökningspunkter 38 som är identifierade i adress- delen. tyrenheten 17 kontrollerar den information som sänds från avsöknings-styrenheten 39 för att bestämma om några av abonnentapparaterna har ändrat tillstànd. Om t.ex. en av abon- nenterna har lyft av sin mikrotelefon efter det att den senaste avsökníngen gjordes, är det nödvändigt att tillhandahålla en kommuníkationsväg fràn denna abonnentapparat genom koncentra- tor/expandern 3U till en tillgänglig kanalkrets 37. I konsekvens härmed sänder styrenheten 17 en skrivcrder till koncentrator- ~styrkretsen HO vilken reagerar härför genom att ansluta en abonnentapparat, exempelvis abonnentapparaten 32, till en förut- bestämd utgângsklämma hos koncentrator/expandern 33. Det behövs inget svar på en skrivorder, men det kan visa sig att àtersänd- ningen av en "allt förefaller väl"-signal till kontrollenheten 17 skulle göra det lättare att hålla systemet som helhet i ett tillfredsställande skick.

Som ovan nämnts består utgångssignalerna från multiplex/de- multiplex-kretsen 43 av cykliskt återkommande ramar av vilka var och en innehåller üü digitala kanaler om vardera 16 bitar. Denna 10 20 30 LU UI 449 546 12 information sänds till en multiplex-enhet 60 (fiv. 3) i tidluck- -utväxlingsenheten 11. Multiplex-kretsen 60 tar emot utgángssig- nalerna från åtta ledningsenheter, vilka signaler omstruktureras och sänds till en utgàngs-tidsmultiplexledning 62 med 512 för varje ram. kanaler På liknande sätt mottar en med 61 betecknad demultiplexer-krets 512 kanaler om vardera 16 bitar på en tids- multiplex-ledning 63, vilka kanaler i ett förutbestämt arrange- mang fördelas till åtta ledningsenheter, exempelvis ledningsenhe- ten 19. Multiplex-enheten 60 omvandlar vidare inkommande infor- mationssignaler från serieform till parallellform, och demulti- plexern 61 omvandlar den av densamma mottagna informationen fràn parallellform till serieform. Den information som sänds i en kanal pá tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i en mottag- nings-tidluck-utväxlingsenhet 50 i en minnescell som är entydigt given förknippad med denna givna kanal.

Den speciella minnescell i vilken ett givet dataord har lagrats definieras av tidluck-tilldelningssignaler som alstras av ídluck-räknaren 5U. ff Tidluck-räknaren 5U alstrar en cykliskt återkommande sekvens av 512 tidluck-tilldelningar i en takt av en tidluck-tilldelning per tidlucka. Den speciella tidluck-tilldel- ning som alstras under den tidlucka i vilken ett visst dataord mottages definierar den minnescell i mottagnings-tídluck-utväx- lingsenheten 50 som skall lagra detta dataord. Dataord läses även från mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en takt av ett dataord per tidlucka. Minnesadressen för det dataord som skall utläsas ur mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en given tidlucka erhålles från lässtyrorganet RAM 55. Styrorganet RAM 55 läses en gäng för varje tidlucka på en adress som definie- ras av tidluck-tilldelningen från tidluck-räknaren 5ü och den sålunda lästa mängden sänds till mottagnings-tidluck-utväxlings- enheten 50 såsom läsadress för denna tidlucka. Dataord som läses från mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 sänds till tidsmul- tiplex-omkopplaren via en tidsmultiplex-ledning 68 och en gräns- snitt-enhet 69. Dataord från tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 mottages av tidluck-utväxlingsenheten 11 via gränssnitt-enheten Eš och tillföres till tidsnultiplex-ledningen 70. Tidsmulti- plex-ledningen 70 är kopplad till sändníngs-tidluck-utväxlings- enheten 53 som lagrar de inkommande dataorden i en minnescell som definieras av en adress från styr-RAM 55. Dataord läses från sëndnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 på den adress som definie- k!! 19 20 25 bd Uï EO 449 546 13 ras av tidluck-räknaren 5H. Sålunda lästa dataord sänds på tidsmultiplex-ledningen 63 för överföring till ledningsenheten 19. Det bör observeras att styr-RAM 55 kan förverkligas såsom ett antal styrminnen, av vilka vart och ett är förknippat med en speciell krets, exempelvis sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53. delse för uppfinningen och den kan variera beroende på tidgiv- nings- och kretskrav inom tidluck-utväxlingsenheten 11. De allmänna principerna för tidluck-utväxlingen, såsom dessa tilläm- pas av mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50, styr-RAM 55, tidluok-räknaren 5U och sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 är Den speciella konfigurationen för styrminnena saknar bety- välkända för en fackman och kommer ej att här beskrivas mera i detalj.

Varje dataord på tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i tid- luck-utväxlingsenheten 50 i enlighet med vad som ovan beskri- vits. Förutom lagring i tidluck-utvëxlingsenheten 50 kommer signaleringsdelen (bitarna A t.o.m. G) av varje dataord som mottages av tidluck-utväxlingsenheten 11 att sändas till en signal-processor 65 vilken är en del av styrenheten 17 (fíg. 8).

Signal-processorn 65 minskar realtid-belastningskraven på proces- sorn 66 genom att ta emot och analysera bitarna A t.o.m. G, Exempelvis analyserar signalprocessorn 65 A-biten i varje data- ord, vilken bit anger den tillhörande abonnentapparatens lik- strömstillstànd, för att bestämma om en abonnent har lagt på sin mikrotelefon eller om en giltig nummerslagningspuls har avgi- vits. Här ett "mikrotelefon pàlagd"-tillstànd eller en impulse- ringspuls detekteras, sänder signalprocessorn 65 till processorn 66 en signal som anger den erhållna informationen. Processorn 66 ackumulerar informationen från signalprocessorn 65 och svarar genom att dirigera omkopplingssystemet på sätt som närmare kommer att beskrivas i det följande.

Utföringsformen enligt fig. 3 innefattar en digítal-tjänst- -enhet 67 som tar emot datadelen (fig. 6) av varje ord som sänds på tidsmultiplex-ledningen 62. Digital-tjänst-enheten 67 används primärt för att ta emot och analysera från abonnenter kommande tonsignaler som av en kanalkrets 37 har omvandlats till PCH-sig- naler och för att sända toner och signaler av PCM-struktur.

Digital-tjänst-enheten 67 innehåller ett minne (ej visat) som har åtminstone 67 minnesplatser för att ta emot datadelar av dataord från tidsmultiplex-ledningen 62. Datadelen av varje ord som UI 10 _: \I\ 20 l\) UI 30 35 449 546 14 läses från tidsmultiplex-ledningen 62 skrivs in på en plats i digital-tjänst-enheten 67, vilken plats definieras som läses ut från styr-RAM 55. av en adress Högst 6U kanaler kan aktivt sända information som skall utnyttjas av digital-tjänst-enheten 67.

Dataorden från alla övriga kanaler skrivs in i den 65:e minnes- cellen i digital-tjänst-enheten 67, där de lämnas utan avseende.

Digital-tjänst-enheten 67 läser de sålunda lagrade dataorden, bestämmer vilka signaler som är under mottagning och meddelar dessa signalers identitet och art till processorn 66.' 66 bestämmer vilken åtgärd som skall vidtas som svar på de mot- tagna signalerna.

Prooessorn Digital-tjänst-enheten 67 sänder även toner till abonnent- apparaterna via tidsmultiplex-ledningen 63 i den med abonnent- apparaten förknippade kanalen. Dessa toner, som är i PCM-form, sänds från digital-tjänst-enheten 67 till en första ingångsport hos en grindkrets 51 i den tidlucka som är förknippad med den mottagande abonnenten. Den andra ingàngsporten hos grindkretsen 51 är kopplad för att ta emot datadelen av varje ord som läses från sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53. En grindstyrnings- bit läses från styr-RAM 55 och sänds till grindkretsen 51 i varje tidlucka för att ange att antingen datadelen från sändnings-tid- luck-utväxlingsenheten 53 eller datadelen från digital-tjänst- -kretsen 67 skall överföras till demultiplexern 51. I den ifrågavarande utföringsformen anger en logisk "1"-grindningsbit att digital-tjänst-enheten 67 är källa till datadeien, under det att en logisk "O" anger att datadelan härrör från sändnings-tid- luck-utväxlingsenheten 53.

Utöver sändning av PCH-kodade toner till sin tillhörande iedningsenhet kan varje tidluck-utväxlingsenhet sända sådana toner i riktning mot tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Denna möjlighet finns, eftersom, i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande, hörbar rington för en ursprungs-abonnent alstras i den tidluck-utväxlingsenhet som är förknippad med avslutnings-abonnenten. Den inkommande tidsmultiplex-ledningen 52 är ansluten som en ingång till en grindkrets 52 vilken är tiilförselpunkten för toner som skall sändas i riktning mot tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Grindkretsens 52 andra ingång är kopplad till en utgångsklämma hos digital-tjänst-enhe- ten 67. Grindkretsen 52 och digital-tjänst-kretsen 67 arbetar på det redan i det föregående med avseende på grindkretsen 51 be- 10 20 25 MO 44-9 54-6 15 skrivna sättet för att införa toner i förutbestämda tidsmulti- plex-kanaler på tídsmultiplex-ledningen 62.

De PCM-kodade representationerna av en viss ton som skall sändas i riktning mot tidsmultiplex-omkopplaren 10 placeras i samma kanal på tidsmultiplex-ledningen 62 och lagras därför på samma adresserbara plats i mottagnings-tidluck-utväxlingsenhe- ten. För att tillföra dessa toner till en given kanal på den utgående multiplex-ledningen 68, styrs'styr-RAM 55 av processorn 66 för att alstra läsadressen för den tonlagrande adresserbara platsen i den tidlucka som är förknippad med denna kanal. Exem- pelvis kan hörbara ringtoner placeras i kanalen 512 pá tidsmulti- plex-ledningen 62, vilket resulterar i att de lagras i den 512:te adresserbara minnescellen i mottagnings-tidluck-utväxlingsenneten 50. Sá snart tidluck-utväxlingsenheten 11 skall sända hörbar rington i en given kanal, placerar processorn 65 adressen 512 i den tidluck-cell i styr-RAM 55 som är förknippad med denna givna kanal. Varje gång den givna kanalen uppträder kommer detta följaktligen att medföra mottagning av en PCM-representation av bärbar ringning. När den hörbara ringningen skall upphöra, ändrar processorn 66 den adress som är lagrad i styr-RAM 55 på den tidluck-plats som är förknippad med den givna kanalen.

Närmast följer nu en beskrivning över växelverkan mellan signalprocessorn 65, processorn 66 och digital-tjänst-enheten 67. der tonimpulsering har lyft av mikrotelefonen och har tilldelats en kanalkrets pá det ovan beskrivna sättet med avseende på led- ningsenbeten 19. Efter det att en kanalkrets har tilldelats, överföres kontrollen till digital-tjänst-enheten 67 och signal- processorn 65.

I och för denna beskrivning antas att en abonnent som använ- g-n Genom att läsa signalgivníngsdelen av dataordet den tilldelade kanalen övervakar sígnalprocessorn 65 likströms- tillståndet för abonnentapparaten och meddelar eventuella änd- ringar till processorn 66. Vidare skriver processorn 66 via bussen 59 en logisk "1" i grindningsbit-positionen i det styr- -RAM 55 som är förknippat med grindningskretsen 51 i tidluckan för den kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon.

Detta anger at utgàn ssivnalerna från di i- O tal-tjänst-enheten 67 skall sändas till demultiplexern 61 via grindkretsen 51 i den tidlucka som är förknippad med den abonnent som just avlyft sin mikrotelefon. Processorn 66 instruerar dessutom digital-tjänst-enheten 67 via bussen 59 att från sitt 10 15 20 449 546 16 inre minne läsa PCM-representationen för kopplingston i den tídlucka som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Sålunda-sänds kopplingstonen till demultiplexern 61 i den kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Processorn 66 instruerar även digital- -tjänst-enheten 67 att ta emot datadelen av varje kanal på tids- multiplex-ledningen 62 som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. kommer att detekteras av digital-tjänst-enheten 67. beträffande slagna siffror och den ifrågavarande abonnentens Information likströmstillstànd sänds till processorn 66 vilken avbryter sändningen av kopplingston och fortsätter att samla in slagna siffror.

Det primära sättet att styra informationsutväxlingen i den ifrågavarande utföringsformen innefattar sändning av styrmedde- landen från en käll-tidluck-utväxlingsenhet genom samma tidsmul- tiplex-omkopplare 10 och styr-fördelningsenhet 31 och tillbaka till destinationens tidluck-utväxlingsenhet. Ett sekundärt kommunikations-arbetssätt används även, varvid styrinformation Ei 1D fi. avseende på ett givet anrop överföres från käll-tidluck-ut- växlingsenheten till destinationens tidluck-utväxlingsenhet via tidsmultiplex-omkopplaren 10 med användning av den tidlucka som är tilldelad till anropet ifråga. I den ifrågavarande utförings- formen används E-bit-positionen för dataordet i anrops-tidluckan för sekundär-mod-kommunikation. Man ser emellertid att vilken som helst eller samtliga av signalgivningsbitarna kan användas i denna sekundär-mod-kommunikation. I den ifrågavarande utförings- formen används E-biten för två ändamål, dels kontinuitetskontroll Styr-RAM 55 innehåller en E-bit-position i var och en av sina 512 lagrings- stëllen. Under loppet av ett anrop styr processorn 66 den siffra som är lagrad i E-bit-positionen pá varje lagringsplats i det styr-RAM 55 som hör till anropet. När styr-RAM 55 sänder adres- ser som definierar dataord vilka skall läsas från mottagnings- för kommunikationsvägen och dels signalkvittering. -tídluck-utväxlingsenheten 50, sänder den den lagrade E-biten på tídsmultiplex-ledningen 68 istället för den E-bit som är lagrad i møttagnings-tidluck~utväxlingsenheten 50. Arrangemanget i fig. 3 innehåller även en E-bit-ackumulator H8 vilken tar emot E-biten i varje dataord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 70. Dessa E-bitar sänds till en E-bit-kontrollkrets 192 av E-bit-ackumula- Pâ detta sätt impulserade siffror' 10 30 U0 449 546 17 torn U8. E-bit-kontrollkretsen 192 reagerar för instruktioner från processorn 66 på ledaren 195 genom att sända utgàngssignaler hänförliga till E-bitarna i valda dataord till processorn 66.

Under exempelvis upprättande av kommunikationsväg instruerar processorn 66 E-bit-kontrollkretsen 192 att övervaka E-bit-läget för en viss kanal och att meddela processorn 66 om en logisk "1" mottages inom en förutbestämd tidsperiod. Fig. 9 är ett flödes- diagram för de funktioner som genomföres av E-bit-kontrollkretsen' 192. När ingen logisk "1"-bit påträffas i den angivna kanalen inom den förutbestämda tidsperioden, sänds en diskontinuitets- signal som anger detta faktum till processorn 66 via ledaren 193. När á andra sidan en sådan logisk "1" påträffas av E-bit- -kontrollkretsen 192 inom tidsperioden ifråga, sänds en kontinui- tetssignal till processorn 66 via ledaren 19U. E-bit-kontroll- kretsen 192 övervakar även E-biten i varje aktivt anrop. När E-biten i ett aktivt anrop blir en logisk "O" och fortsätter att vara så under en bestämd tidsperiod, sänds den ovannämnda diskon- tinuitetssignalen till den tillhörande processorn 66. Varje processor 66 som tar emot en diskontinuítetssignal sänder ett styrmeddelande till den centrala styrenheten 30 vilket meddelar detta faktum.

Fig. 10 visar den del av E-bit-kontrollkretsen 192 som är förknippad med en inkommande kanal, d.v.s. kommunikationsväg. En tidgivare 196 börjar räkna som svar på en instruktion från pro- cessorn 66 på ledaren 195. När den förutbestämda tidsperioden har utlöpt efter det att instruktionen mottogs från processorn 66 sänder tidgivaren 196 en logisk "1" på ledaren 197 som är kopplad såsom en ingång till OCH-grinden 199, vars utgång är ansluten till ledaren 193. Kontinuítetssignalgeneratorn 198 tar emot E-bit-positionen i den tillhörande kanalen och alstrar en logisk "1"-utgångssignal på ledaren 10U som svar på en logisk "1"-bit.

Den logiska 1:an på ledaren 19k tíllföres kontinuerligt till dess att en logisk "O" påträffas av signalgeneratorn 198. Utgångssig- nalerna från kontinuitetssignalgeneratorn 198 inverteras också och tillföres till en ingång hos OCH-grinden 199. När därför tidgivaren 196 alstrar sin logiska "1"-utsignal, kommer den att tillföras såsom en diskontinuitetssignal till ledaren 193 via OCH-grinden 199 när kontinuitetssignalgeneratorn 198 alstrar en logisk "O"-utsignal, som anger att inga E-bitar har mottagits.

Alternativt, så snart kontínuitetssígnalgeneratorn 198 alstrar en '-:~ 10 15 20 30 l/J U1 449 54§ 18 logisk "1"~utsignal tvingas signalen på ledaren 193 att anta logisk "O"-nivå då den logiska "1"-kontinuitetssignalen sändes på ledaren 19%. Det bör observeras att E-bit-kontrollkretsens funktioner med fördel kan genomföras av processorn 66, i vilket fall den särskilda E-bit-kontrollkretsen 192 är överflödig.

Användning av E-bit-kanalen för genomförande av slutlig förbin- delseuppkoppling diskuteras mera i detalj i det följande.

Nu följer en beskrivning av det primära förbindelsesättet mellan de olika styrenheterna i omkopplingssystemet. .Processorn 66 genomför som svar på ett fullständigt impulserat nummer om- vandlingar med avseende på detta impulserade nummer och formule- rar ett styrmeddelande för det centrala styrorganet 30 (fig. 1) så att en ledig tidlucka för anropet kan etableras genom tidsmul- tiplex-omkopplingsenheten 10. Detta styrmeddelande lagras i En DMA-enhet 58 av en för en fackman välkänd typ läser styrmeddelandet i en takt av ett styrningsord per ram och överför detta ord till ett styrníngsord-kallregister 80 (fig. H) i gränssnitt-enheten 69 för överföring på tidsmulti- plex-ledningen till tidsmultiplex-omkopplaren 10. Analogt motta- ges styrmeddelanden från andra styrenheter och det centrala styrorganet 30 i ett styrord-destinationsregister 92 (fig. H) i gränssnitt-enheten 69 och överföres av DHA-enheten 58 till minnet 57 där de läses av processorn 66. minnet 57 av processorn 66.

Gränssnitt-enheten 69, som visas mera i detalj i fig. U, innehåller en multiplex/demulti- plex-krets 75 och två länk-gränssnitt 78 och 79. Multiplex/de- multiplex-kretsen 75 är kopplad för att ta emot dataord från mottagaings-tidluck-utväxlingsenheten 50 via multiplex-ledningen 68 och för att sända dataord till sändnings-tidluck-utväxlingsen- heten 53 via tidsmultiplex-ledningen 70. Man erinrar sig att båda tidsmultiplex-ledningarna 68 och 70 överför dataord i en takt av 512 kanaler per ram. Multiplex/demultiplex-kretsen 75 delar upp den information som mottages på tidsmultiplex-ledningen 68 på två tídsmultiplex-ledningar 76 och 77 genom att sända dataorden i varje kanal med jämnt ordningsnummer på tidsmulti- plex-ledningen 77 och dataorden i varje kanal med udda ordnings- nummer på tidsmultiplex-ledningen 76. Var och en av tidsmulti- plex-ledningarna 76 och 77 överför sålunda information i en takt av 256 kanaler per ram. Dessutom kombinerar multiplex/demulti- plex-kretsen informationen på tvâ 256-kanals tidsmultiplex-led- ningar 35 och 86 till den 512 kanaler innehållande tidsmulti- 10 20 25 LU k! l HO 449 546 19 plex-ledningen 70. Denna kombination utföres genom att man växelvis sänder dataorden från tidsmultiplex-ledningarna 85 och _ 86 så att dataorden från tidsmultiplex-ledningen 85 sänds i kanalerna med udda ordningsnummer pà tidsmultiplex-ledningen 70 under det att dataord från tidsmultiplex-ledningen 86 sänds i kanalerna med jämna ordningsnummer. I den ifrågavarande utfö- ringsformen är tidsmultiplex-ledningarna 76 och 85 anslutna till länk-gränssnittet 78, och tidsmultiplex-ledningarna 77 och 86 är kopplade till länk-gränssnittet 70. Det bör observeras att tidluck-utväxlingsenheten 11 arbetar på grundval av 512 tidfack (kanaler) per ram, under det att länk-gränssnitten 78 och 79 samt tídsmultíplex-omkopplaren 10 arbetar på grundval av 256 tidluckor (kanaler) per ram. Vidare är de dataord-kanaler som mottages från och sändes till tidluck-utväxlingsenheten 11 i fullständig synkronism. Med andra ord, så snart en kanal med en viss nume- risk beteckning mottages av länk-gränssnittet 78 från avslut- ningsenhet-kvitteringstidluck-utväxlingsenheten 11, kommer båda länk-gränssnítten 78 och 79 att motta och sända kanaler med samma numeriska beteckning med avseende på tidluck-utväxlingsenheten 11. fördröjes samtliga kanaler med udda ordningsnummer på vl I och för upprätthållande av synkronism efter uppdelningen, tidsmulti- plex-ledningen 68 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 så att kanalerna med udda ordningsnummer resp. de omedelbart därefter följande kanalerna med jämna ordningsnummer sänds på en av tids- multiplex-ledningarna 76 resp. 77 väsentligen samtidigt. Analogt fördröjes varje dataord från länk-gränssnittet 79 på tidsmulti- plex-ledningen 86 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 så att det sändes på tidsmultiplex-ledningen 70 omedelbart efter det dataord som mottages av multiplex/demultiplex-kretsen 75 väsentligen samtidigt därmed. I den härefter följande beskrivningen avses med tidluckan för ett givet dataord dess tidlucka med avseende pà länk-gränssnitten 78 och 79 och tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Exempelvis är dataord från kanalerna 1 och 2 på tidsmultíplex- -ledningen 68 båda förknippade med tidluckan 1 i länk-gränssnit- ten 78 och 79 och tidsmultiplex-omkopplaren 10. 1 nk-gränssnitt-enheterna 78 och 79 är entydigt förknippad med a. b Var och en av e t IN/UT-port-par i tidsmultiplex-omkopplaren 10. änk-gränssnittet 78 (fig. B) innehåller mottagaren 82 som tar emot dataord vilka sänds i serie från tidsmultíplex-omkoppla- ren 10 via tidsmultiplex-ledningen 15 och som återsänder denna 10 20 25 LA) UW 449 546 zo information på en ledare 83. En klocksígnal-återvinningskrets 8U tar emot den inkommande bitföljden genom anslutning till ledaren 83 och återvinner en 32,768 MHz klocksignal därur. Denna klock- signal används för att åstadkomma tidgivning för länk-gränssnitt- -kretsen 78.' Av skäl som närmare kommer att beskrivas i det följande behöver den information som mottages på tidsmultiplex- -ledningen 15 ej nödvändigtvis vara i kanalsynkronism med den som sänds på tidsmultiplex-ledningen 13. För åstadkommande av kanal- synkronism mellan dataorden på tidsmultiplex-ledningarna 76 och 85 buffras de inkommande dataorden på ledaren 83 i en direkt- accessminneskrets 87. Dataorden på ledaren 83 skrivs in i direktaecessminnet 87 på en plats som definieras av en skriv- 8 adressgenerator 88. Skrivadressgeneratorn 88 mottar en 2,058 MHz klocksignal från klocksignalåtervínningskretsen 8U och alstrar som svar på denna signal en repetitiv sekvens av 256 skrivadres- ser i synkronism med de inkommande dataorden på ledaren 83.

Dataorden läses från direktaccessminnet 87 för sändning till tidluck-utväxlíngsenheten 11 på platser som definieras av en läsadressgenerator 89 vilken alstrar en repetitiv sekvens om 256 läsadresser. Läsadresserna härleds ur information som mottages från en offset-krets 90. Offset-kretsen 90 mottar de skrivadres- ser som alstras av skrivadressgeneratorn 88 och subtraherar funktionsmässígt ett förutbestämt tal från dem. Resultatet av denna subtraktion sänds sedan till läsadressgeneratorn 89. Pâ detta sätt alstrar läsadressgeneratorn 89 en serie_läsadresser som ligger ett förutbestämt antal adresser efter dem som alstras av skrivadressgeneratorn 88. I den aktuella utföríngsformen ligger läsadressgeneratorn 89 ungefär en fjärdedels ram (SU tidluckor) efter de adresser som alstras av skrivadressgeneratorn 88.

Länk-gränssnitten 78 och 79 i gränssnittenheten 69 arbetar i en tvángsensad mod för upprätthållande av kanalsynkronísm. I den aktuella utföringsformen är länk-gränssnittet 78 det styrande, och det fortsätter att arbeta på det ovan beskrivna sättet.

Lësadressgeneratorn i länk-gränssnittet 79 är däremot drivet av lësadresserna från läsadressgeneratorn 89 i länk-gränssnittet 78. tidsmultiplex-ledningarnas 15 och 16 längd flera eller färre än Det bör observeras att man på grund av möjliga skillnader i en fjërdedels ram av information kan skilja de skrivadresser och läsadresser som används i länk-gränssnittet 79. Detta är beting- kf! 10 20 30 DO 449 546 21 at av att dataord som sänds på tidsmultiplex-ledningarna 85 och 86 befinner sig i kanalsynkronism, under det att någon sådan synkronism ej krävs på tidsmultiplex-ledningarna 15 och 16.

Samma kanal används i ett givet länk-gränssnitt för att både sända och ta emot styrmeddelanden. Den speciella kanal som används av ett givet länk-gränssnitt, exempelvis länk-gränssnit- tet 78, för att överföra styrmeddelanden, förhandsinställes och lagras i ett styrkanalregister 81. Varje av läsadressgeneratorn 89 alstrad adress överföres till en jämförare 91 som jämför denna lästa adress med den förhandsinställda styrkanalbeteckning som är lagrad i styrkanalregistret 81. När jämföraren 91 konstaterar att den för tillfället lästa adressen är identisk med styrkanal- beteckningen, alstrar den en styrmeddelande-källregistret grindningssignal som överföras till 80 och till ett styrmeddelande- svar pà grindningssignalen från jämföraren 91 lagrar styrmeddelandebeteckningsregistret 92 infor- mationen på tidsmultiplex-ledningen 85. beteckningsregister 92. Som Under tiden för denna speciella kanal innehåller informationen på tidsmultiplex-led- ningen 85 innehållet i den styrkanal som skall användas av styr- enheten 17. Genom DHA-enhetens 58 funktion sänds innehållet i styrordregistret 92 till minnet 57 före nästa styrkanal. På liknande sätt reagerar styrord-källregistret 80 för gríndnings- signalen från jämföraren 91 genom att grinda sitt innehåll till tidsmultiplex-ledningen 76 och därmed sända styrordet. Styrord sändes och mottages av länk-gränssnittet 79 På väsentligen lik- nande sätt, men den speciella styrkanalbeteckning som är förknip- pad med länk-gränssnittet 79 är en annan än den som är förknippad med länk-gränssnittet 78.

De läsadresser som alstras av läsadressgeneratorn 89 sänds även till en ramsekvensgenerator 93. Ramsekvensgeneratorn 93 svarar på dessa genom att alstra en unik sekvens "ramningsbitar“ i en takt av en bit per kanal. Under varje kanal sänds den av ramsekvensgeneratorn 93 alstrade biten till en raminsättníngs- krets QU vilken placerar ramningsbiten i G-bit-positionen i dataordet från tidluck-utväxlingsenhet 11. Det dataord som innehåller denna ramningsbit sänds sedan via ett parallell-serie- -register 95 och en drivkrets 96 till tidsmultiplex-ledningen 13 som är ansluten till en unik ingàngsport hos tidsmultiplex-om- kopplaren 10. Varje dataord som mottages av lednings-vränssnit- I) tet 78 innehåller en ramningsbit som alstras och sändes av tids- 10 30 4": C) 449 546 22 multiplex-omkopplaren 10. Ett ramkontrollorgan 97 läser varje ramningsbit i varje dataord från tidsmultiplex-omkopplaren 10 och - konstaterar huruvida dess kommunikationen med tidsmultiplex-om- kopplaren 10 fortfarande är i synkronism. Om synkronism förelig- ger, görs inga korrektioner; men om synkronism konstateras ej föreligga, àvägabringas âtersynkronisering genom kommunikation med klocksignalátervinningskretsen 84 på sätt som är välkänt för en fackman. p Tidsmultiplex-omkopplarens 10 ingàngs- och utgånäsportar kan betraktas parvis, eftersom båda portarna är anslutna till samma länk-gränssnitt. Vidare är varje par ingàngs- och utgàngsportar hos tidsmultiplex-omkopplaren 10 kopplat till ett tidsmultiplex- -omkopplare-länkgränssnitt av liknande typ som länk-gränssnitten 78 och 79. I den föreliggande utföringsformen är länk-gränssnit- tet 78 kopplat till ett tídsmultiplex-omkopplare-länkgränssnitt 100 (fig. 5). Tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnittet 100 innehåller en mottagare 101 som tar emot dataord från tidsmulti- plex-ledningen 13 och överför dessa dataord till ett serie-paral- ell-register 102 via tidsmultiplex-ledningen 103. Bitströmmen från tidsmultiplex-ledningen 13 tillföres även till en klocksig- y nalåtervinníngskrets 104 och en ramkontrollkrets 105 som härleder klocksignaler därifrån resp. bestämmer om ramsynkronism förelig- ger. Tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnittet 100 innehåller vidare en skrivadressgenerator 106 som alstrar en serie skriv- adresser som svar på signaler från klockmottagningskretsen 104.

Varie dataord som överförs till serie-parallell-registret 102 skrivs då i ett direktaccessminne 107 pá den adress som alstras av skrivadressgeneratorn 106.

|....| Tidsmultiplex-omkopplaren 10 innehåller även tiddelning-rumsuppdelning-omkopplaren 108 vilken arbetar med ramar om 256 tidluckor om ungefär 488 nanosekunder vardera för att fullborda vägar mellan sina ingångs- och utgângsportar. tyrinformation som definierar omkopplíngsvägen mellan de och utgângs- portar som skall förbindas under varje i.

. :J IJ o 0-1 7: w N I är lagrad i ett styrminne 29 (fig. 1) som läses i varje för att àstad- komma dessa förbindelser. |...a|-4{)Jø C C O Å' W Han bör komma varje tidlucka har en numerisk beteckning och att under r-I- rv' rf 3- )." |.| ih nl. G. :IQ 00 n) (f CT' en given tidlucka data- ordkanalen med samma numeriska beteckning skall omkopplas. Sålunda mäste alla dataord i en kanal som har en given numerisk beteckning sändas till tiddelning-rumsuppdel- 10 20 HO 449 546 23 ning-omkopplaren 108 under sin tillhörande tidlucka för undvikan- de av otillräcklig noggrannhet vid omkopplingen. För detta ändamål innehåller tidsmultiplex-omkopplaren 10 en styrklockkrets 109 för att alstra en återkommande sekvens om 256 läsadresser som sänds till varje direktaccessminne i varje tidsmultiplex-omkopp- lar-länkgränssnítt väsentligen samtidigt. Följaktligen kommer direktaccessminnet 107 och de ekvivalenta direktaccessminnena som ingar i alla övriga tidsmultiplex-omkopplar-länkgränssnitt att lasa ett dataord som är förknippat med samma tidfack väsentligen samtidigt. I den nu aktuella utföringsformen sänds de från direktaccessminnet 107 lästa dataorden till ett parallell-serie- -skiftregíster 110 från vilket de sänds till tíddelning-rumsupp- delning-omkopplaren 108.

Alla dataord som skall sändas på tidsmultiplex-ledningen 15 till länk-gränssnittet 78 mottages från tiddelning-rumsuppdel- ning-omkopplaren 108 pà en ledare 111 i en tidlucka av sin över- föring in i tiddelning-rumsuppdelníng-omkopplaren 108. Tidsmul- tiplex-omkopplarlänk-gränssnittet 100 innehåller en ramsekvens- generator 112 som alstrar en serie ramningsbitar i en takt av en bit per tidlucka. Rambildningsbitarna sänds till en raminsätt- ningskrets 113 som placerar rambiten i bitpositionen G i varje dataord pá ledaren 111. Varje dataord pà ledaren 111 sänds sedan via drivkretsen 11N till länk-gränssnittet 78 via tidsmultiplex- -ledningen 15.

Varje styrtidlucka sänds av tidsmultiplex-omkopplaren 10 (fig. 1) till styrfördelarenheten 31 via tidsmultiplex-ledningar- na 150 och 151 vilka är anslutna till IN/UT-port-paret ófl. I den nedan följande beskrivningen kommer styr-tidluckor ígån en given styrenhet att kallas sändnings-styrtidluokor under det att styr- -tidluckor till en given styrenhet kommer att kallas mottagninga- -styrtidluokor. Styrfördelarenheten 31, som visas mera i detalj i fig. 7, innehåller en länk-gränssnittkrets 152 som är väsent- ligen identiskt lik länk-gränssnittkretsen 78 (fig. H). Länk- -gränssnittkretsen 152 innehåller ej styrord-källregistret 80, styrkanalregístret 81, jämförelsekretsen 91 eller styrord-käll- beteckníngsregistret 92 (fíg. U), eftersom de funktioner som fullgöres av dessa kretsar ej erfordras i styr-fördelarenheten 31. Varje styrord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 150 sänds i parallell form från länk-gränssnitt-kretsen 152 till en styr-fördelarenhet-ingàngskrets 153 i den sändnings-styrtidlucka 10 ...A UI 20 30 LA) LH HO 449 546 24 som är förknippad med detta styrord. Tidluck-beteckningen för varje styrord som sänds till styrfördelarenhetens ingángskrets 153 sänds väsentligen samtidigt via en kommunikationsväg 15H till en tidgívarkrets 155. De tidluck-beteckningar som sänds på detta sätt alstras av en läsadressgenerator (ej visad) i länk-gräns- snittet 152 som är ekvivalent med läsadressgeneratorn 39 i länk- -gränssnittet 78 (fig. U). Styrfördelarenhet-ingângskretsen 158 är väsentligen en demultiplexer som har en ingángsport och maxi- malt 255 utgângsportar. Varje styrord som mottages på ingångs- porten hos styrfördelarenhet-ingàngskretsen 153 sänds till den unika av de 256 utgângsportarna som definieras av tidluck-beteck- ningen vilken sänds på kommunikationsvägen 15H.

Den föreliggande utföringsformen innehåller trettioen tid- luck-utväxlingsenheter, exempelvis 11 och 12, av vilka vardera har tillgång till tvâ sändnings- och tvâ mottagnings-tidluckor.

Följaktligen kommer den information som sänds till länk-gräns- snittkretsen 152 på tídsmultiplex-ledningen 150 att innehålla högst 62 sändnings-styr-tidluckor. Analogt kommer tidsmultiplex- -ledningen 151 att överföra högst 62 styr-tidluckor tillbaka till tidsmultiplex-omkopplaren 10. Styr-fördelarenhet-ingångskretsen 153 kräver sålunda endast 62 aktiva utgàngsportar. I den aktuel- la utföringsformen är dessa aktiva utgångsportar förknippade med de första 62 tidluckorna i en ram och identifieras genom beteck- nin arna TS GQ 1 t.o.m. TS 62. Utgàngsporten hos den styrfördelar- enhet-ingangskrets 152 som är förknippad med tidluckan TS 1 är ansluten till ett buffertregister 158, och den utgångsport som är förknippad med tidluckan TS 62 är ansluten till ett_buffertregis- ter 159. De styrkretsar 185 som är förknippade med sändnings- -styrtidluckan TS 1 är väsentligen identiskt lik styrkretsarna för de övriga 61 sändnings-styrtidluckorna. Därför kommer de- taljbeskrivning att lämnas endast över de styrkretsar 135 som är förknippade med tidluckan TS 1. Buffertregistret 159 är kopplat till dataingàngsklämman hos en "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert 160, vilken buffert reagerar för en logisk "1"-puls på sin skrivstyr- klämma W genom att i sin första minnescell skriva in innehållet i buffertregistret 158. I enlighet med välkända principer för "FÖRST IN/FÜRST UT"-buffertar kommer varje information som place- ras i den första minnescellen att serieöverföras till den sista ej upptagna minnescellen där den kvarhálles till dess att infor- mation läses ut från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten. 10 20 PO LD KJJ LH J: O 449 546 25 "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 har vidare en lässtyrklämma R.

Som svar på en logisk "1“-puls på denna lässtyrklämma R överföres innehållet i den sista-minnescellen från "FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten, och innehållet i samtliga övriga celler i bufferten skíftas en cell i riktning mot utgången.

Som man torde erinra sig börjar varje styrmeddelande från tidluck-utväxlingsenheten, exempelvis 11, med ett starttecken och slutar med ett sluttecken. Innehållet i buffertregistret 158 överföres fortlöpande till en startjämförare 162 och en slutjäm- förare 163. Startjämföraren 152 innehåller ej jämförelsekrets och ett register som lagrar starttecknet. buffertregistret 158 stämmer med det lagrade starttecknet sänder startjämföraren 162 en logisk "1“ till 1-ställningsingången hos en vippa 15k.

När innehållet i Så snart vippan 16M är 1-ställd, alstrar den en logisk "1“ på sin logiska "1“-utgàngsklämma, vilken "1“ tillföres till en OCH-grind 165. OCH-grindens 165 utgångsklämma är kopplad till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Den andra ingången hos OCH-grinden 155 är kopplad till en klämma tg hos tidgivningskretsen 155. Tidgivningskretsen 155 avger ffån Xlämman ïz en serie pulser i en takt av en puls per ram under en tid tg som inträffar under cidiuckan Ts 2. Tidgiv- níngskretsen 155 innehåller en "1 av n"-avkodare som tar emot de tidluck-beteckningar som sänds på kommuníkationsvägen 15U och tillför en logisk "1"-puls till den enda av dess 256 utgångskläm- mor som motsvarar den inkommande tidluckans beteckning. Den särskilda av dessa klämmor som tar emot den logiska "1“-pulsen under tidluckan TS 2 sänds som signalen tz till 0CH-¿pin¿enS 165 ingång.

Efter mottagningen av starttecknet i buffertregístret 158 kommer ett nytt styrord att placeras i buffertregistret 158 under tidluckan TS 1 i varje ram. Vidare medför varje puls t2 som sänds till styrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 att innehållet i buffertregistret 158 lagras i den första minnes- cellen i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. Denna process fort- sätter till dess att sluttecknet är lagrat i buffertregistret 158.

Slutjämföraren 163 innehåller en jämförelsekrets och ett register som lagrar sluttecknet. Slutjämföraren 163 alstrar en logisk "1“-utgàngspuls när det i buffertregistret 158 lagrade tecknet befinnes överensstämma med det i slutjëmföraren 153 lagrade sluttecknet. Denna logiska "1"-utgångspuls överföras via 10 _41 k" 20 25 30 LA) LN 449 546 26 en fördröjningsenhet 166 till àterställningsingången hos vippan 16". Fördröjningsenheten 156 fördröjer den logiska "1"-pulsen en tidsperiod som är större än en tidlucka. När den logiska "1"- -pulsen mottages av vippan 164 återställes denna, vilket medför att en logisk "O" tíllföres till dess logiska "1"-utgângsklämma, vilket spärrar OCH-grinden 165 så att den ej avger några ytter- ligare ta-tidgivningspulser till styrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Vid detektering av sluttecknet i registret 158 sänder slut- jämföraren 163 även en flaggsignal till ett CDU-styrorgan 168 via en buss 167. Denna flaggsignal anger att ett fullständigt styr- meddelande har mottagits av "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Som svar på varje flaggsignal från styrkretsen, exempelvis 185, läser CDU-styrorganet 168 hela styrmeddelandet från den "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar detta styrmeddelande. I den ifrågavarande utföríngsformen initierar CDU-styrorganet 168 en sådan läsningsoperatíon genom att till en "1 av 6&"-avkodare 169 sända en 6-bits-kod vilken anger vilken "FÖRST IN/FÖRST UT"- -buffert som innehåller det styrmeddelande som skall utläsas.

Denna "1 av 6U"~avkodare 169 reagerar för 6-bit-koden från styr- fördelarenhet-styrorganet 168 genom att tillföra en logisk "1" till en OCH-grind vilken är förknippad med lässtyrkretsarna hos den "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar ett styrmeddelande. I det förevarande exemplet lagrar "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 ett styrmeddelande. I konsekvens härmed kommer den 6-bit-kod som sänds till "1 av 6""-avkodaren 169 att ange OCH-grinden 170 som är förknippad med "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 150. Som svar på denna 6-bit-kod sänder "1 av 6""-avkodaren 169 en logisk "1" till OCH-grinden 170. Dessutom sänder styrfördelarenhet-styrorganet 158 en serie pulser i en takt av 2 MHz till den andra ingången hos OCH-grinden 170. Det bör observeras att serien 2 MHz-pulser även samtidigt sänds till ekvivalenta OCH-grindar i de övriga styrkretsarna. .Eftersom OCH-grinden 170 tar emot en logisk "1" från avkodaren 169, sänds 2 MHz-pulserna av OCH-grinden 170 till lässtyrklämman R i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 150. å var och en av dessa pulser utläses ett styrord från FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 158 och sänds till CDU-styrorganet 168 via en buss 176. När CDU-styrorganet 168 detekterar ett Som svar :'O _sluttecken i den från bussen 176 mottagna informationen, avslutar det sändningen av 2 MHz-pulser. CDU-styrorganet 168 innehåller 10 20 LJ) U? UO 449 546 27 en mínneskrets som används för att lagra varje styrord som läses från en av mottagnings-"FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna, exempel- vis 160 och 151. När ett fullständigt styrmeddelande har motta- gits och lagrats, läser CDU-styrorganet 158 destinatíonsdelen av detta styrmeddelande för att bestämma om styrmeddelandet skall sändas till det centrala styrorganet 30 eller till någon av de övriga styrenheterna, exempelvis 17 och 18. När destinations- delen av styrmeddelandet anger det centrala styrorganet 30, läser CDU-styrorganet (styrfördelarenhet-styrorganet) 168 styrmeddelan- det från sitt inre minne och sänder detta styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 via kommunikationsvägen 32. Alternativt, när destinationsdelen anger en styrenhet, beräknar styrfördelar- enhet-styrorganet 168 den särskilda mottagníngs-styrtidlucka som är förknippad med denna definierade styrenhet. Den speciella mottagningsstyrnings-tidluckan bestämmes ur en översättnings- tabell som är lagrad inom CDU-styrorganet 168.

Styrfördelarenheten 31 i den förevarande utföringsformen innehåller ett andra flertal "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffiçrtar av vilka "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 171 och 172 visas i fig. 7. "FÖRST IN/FÖRST Uf"-buffertarna 171 och 172 är förknippade med var sitt av utgängsregistren 173 och 17U. Varje "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert och dess tillhörande utgángsregister används för att sända styrord till tidsmultiplex-omkopplaren 10 i den mottagningsstyrníngs-tidlucka som är förknippad med den destination som definieras av varje styrmeddelande. I det före- liggande exemplet antages att det styrmeddelande som överföras från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 till styrfördelarenheten 168 är destínerat till en modul som använder tidluckan 62 (TS 62) såsom mottagningsstyrnings-tidlucka. Styrfördelarenheten sänder till "1 av öü"-avkodaren 169 en 6-bit-kod som entydigt definierar de styrkretsar 186 som är förknippade med "FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten 171. ren 169 tillföres till en OCH-grind 175, vars utgångsklämma är kopplad till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171. Dessutom börjar CDU-styrorganet 168 att läsa varje styrord i styrmeddelandet och tillföra det till bussen 176 som är anslu- ten gemensamt till samtliga "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar, exem- pelvis 171 och 172. Väsentlígen samtidigt med sändningen av varje styrord till "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna sänder styr- fördelarenhet-styrorganet 158 en logisk "1"-puls till OCH-grinden Den logiska "1" som alstras av "1 av 6Ä"-avkoda- 10 20 [U Ul 30 35 J: O 449 546 28 175 och de ekvivalenta OCH-grindarna i var och en av de övriga styrkretsarna. Eftersom endast OCH-grinden 175 mottar en logisk "1" från "1 av 6ü"-avkodaren 169, kommer endast denna grind att släppa igenom den logiska "1"-pulsen från CDU-styrorganet 168 till klämman'W hos dess tillhörande "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert 171. Som svar på varje logisk "1"-puls som mottages på sin skrivstyrklämma W, kommer "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att skriva styrordet på bussen 176 i sin ingángslagringscell. Som ovan beskrivits seriematas dessa styrord till buffertens utgångs- lagringsposition. Lässtyrklämman R hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-buf- ferten 171 är kopplad till tidgívningskretsen 155 så att den tar emot signalerna 551. Under varje t61-tidfack kommer följakt- ligen styrordet i den sista lagringspositionen i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att sändas till utgángsregist- ret 173.

CDU-styrorganet 168 sänder även en startsignal till 1-ställ- ningsingángsklämman hos vippan 177 i början av en styrmeddelande- sändnings-funktion. Den logiska "1"-utgángssignalen från vippan 177 tíllföres till en OCH-grind 178, vars utgàngsklämma är kopp- lad till grindningsstyrningsklämman hos utgàngsregistret 173.

Efter det att vippan 177 har 1-ställts avges sålunda en logisk "1"-puls till utgångsregistret 173 som svar på varje t nal. _s1g- Varje styrord som sänds till utgángsregistret 17â2sänds till en CDU-utgàngskrets 179 under tidluckorna TS 62 som svar pà t52-pulserna. Innan vippan 177 har 1-ställts gríndas inga signaler till CDU-utgångskretsen 179.

Varje styrníngsord som läses från "FÖRST IN/FÖRST UT"-buf- ferten 171 tillföres även till ingàngarna hos en slut-jämförelse- krets 180 som är väsentligen identiskt överensstämmande med slutjämförelsekretsen 163. När slutjämförelsekretsen 180 detek- terar att det tecken som háller på att sändas från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 till utgångsregistret 173 är sluttecknet, alstrar den en logisk "1"-puls som via_en fördröj- ningskrets 181 sänds till vippans 177 återställningsklämma.

Fördröjningskretsen 181 fördröjer den logiska "1"-pulsen frán slutjämförelsekretsen 180 under en tidsperiod överstigande en tídlucka. Sålunda är vippan 177 återställd för att spärra sänd- ningen êV Ytteflíšafe 352-signaler till utgàngsregistret 173 efter det att sluttecknet har sänts.

CDU-utgângskretsen 179 är en multiplexer med maximalt 256 kfi 10 15 20 25 30 35 449 546 29 ingångsportar och en utgångsport. De första 62 av ingângsportar- na är entydigt förknippade med var sitt av tidluck-utgàngsregist- ren, exempelvis 173 och 17U. Som svar på tidluok-räkningssigna- lerna från tidgivningskretsen 155 sänder CDU-utgångskretsen 179 ett styrningsord från ett av utgàngsregistren, exempelvis 173 och 173, till sin utgángsport. Utgângsporten är i sin tur ansluten till länk-gränssnitt-kretsen 152 som arbetar enligt vad som ovan beskrivits för att sända de mottagna styrorden till tidsmulti- plex-omkopplingsenheten 10. I Det centrala styrorganet 30 alstrar även styrmeddelanden som skall överföras till styrenheterna, exempelvis 17 och 18. Varje styrmeddelande som alstras av det centrala styrorganet 30 inne- håller en destinatíonsdel som definierar den särskilda styrenhet som skall ta emot styrmeddelandet. det Styrmeddelanden sänds från centrala styrorganet 30 till CDU-styrorganet 168 via kommuni- kationsvägen 32. CDU-styrorganet 158 lagrar varje styrmeddelande som det mottar från det centrala styrorganet 30 och läser, som ovan beskrivits, varje lagrad destinationsdel för att bestämma den styrenhet för vilken styrmeddelandet är avsett. CDU-styr- organet.168 sänder styrmeddelanden från det centrala styrorganet 30 på samma sätt som det sänder styrmeddelanden vilka mottages från "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 160 och 161. Det följande är ett exempel på anropsuppkoppling och -nedkoppling i den aktu- ella utföringsformen. I detta exempel önskar en abonnent vid abonnentapparaten 23 anropa abonnenten 26. Ledníngsenheten 19 detekterar den initierande avlyftningen av mikrotelefonen på abonnentapparaten 23 och sänder ett meddelande till styrenheten 17 via kommunikationsvägen 27. Styrenheten 17 sänder som svar på detta meddelande från ledningsenheten 19 en instruktion till ledníngsenheten 19 vilken anger vilken kommunikationskanal mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för dataord-kommunikation. Vidare börjar styrenheten 17 sända kopplingston i den kanal som är förknippad med apparaten med den nyss avlyfta mikrotelefonen mellan tidluck-utväxlings- Styrenheten 17 fortsätter att overvaka likströmstillstàndet för abonnentapparaten 23. enheten 11 och ledningsenheten 19.

Styr- enheten 17 detekterar vidare sifferslagningen vid abonnentappara- ten 23 och bryter kopplingstonen som svar på den första slagna siffran. På grundval av hela det slagna numret och den anropande abonnentens identitet formulerar styrenheten 17 ett styrmedde- 1O 35 BO 449 546 30 lande för det centrala styrorganet 30. Detta styrmeddelande innehåller en destinationsdel som identifierar det centrala styrorganet 30 och det innehåller vidare den anropande abonnen- tens identitet, den anropade abonnentens identitet samt viss med den anropande abonnenten förknippad information, betjäningsklass. exempelvis Fig. 8 är ett funktionsdíagram över kommunikationen mellan processorerna för upprättande av en förbindelse mellan abonnen- ter. I fig. 8 representerar "ursprungsenheten" 190 den initia- tivtagande abonnentapparaten 23, ledningsenheten 19, tidluck-ut- växlingsenheten 11 och styrenheten 17. Analogt representerar "avslutningsenheten" 191 motabonnenten 26, ledningsenheten 22f tídluck-utväxlingsenheten 12 och styrenheten 18. Varje kommuni- kation under förbindelseuppkopplingssekvensen representeras i fig. 8 av en linje som slutar med ett pilhuvud vilket anger dess som har en tillhörande bokstav (a) t.o.m. (3). Vid diskussionen används bokstäverna (a) t.o.m. (g) för riktning och den följande att identifiera den speciella kommunikation som diskuteras.

Styrmeddelandet (a) som är formulerat av styrenheten 17 i ur- sprungsenheten 190 sänds såsom ovan nämnts med ett styrord per ram i styrkanalen på tidsmultiplex-ledningen 13. I den ifrågava- rande utföringsformen är den tidsmultiplex-ledning som är för- knippad med en udda ordningsnummer uppvisande IN/UT-port den primära tidsmultiplex-ledningen som används för att överföra styrmeddelanden. Tidsmultiplex-ledningen som är förknippad med ett jämnt ordningsnummer uppvisande IN/UT-port-par används för att överföra längre meddelanden, datauppdateríngsmeddelanden. exempelvis program och/eller Sålunda används styrkanalen pá tídsmultiplex-ledningen 13 för att överföra styrmeddelanden i det föreliggande exemplet. tyrningsorden i denna styrkanal omkopp- las av tidsmultiplex-omkopplaren 10 till styrningsfördelnings- enheten (CDU) 31 under den tidlucka som är förknippad med denna styrkanal. Som ovan beskrivits tolkar CDU 31 destínatíonsdelen av det mottagna meddelandet och sänder meddelandet till det centrala styrorganet 30.

Det centrala styrorganet 30 beräknar identiteten för den tidluck-utväxlíngsenhet som är förknippad med den anropade abon- nentens identitet och tilldelar en ledig tidlucka för kommunika- I det 16 är vald för denna tion mellan den anropade och den anropande abonnenten. föreliggande exemplet antages att tídluckan 10 20 25 110 449 546 31 kommunikation. Det centrala styrorganet 30 sänder sedan ett styrmeddelande (b) till tidluck-utväxlingsenheten 12 för avslut- ningsenheten 191 som ansluts till abonnentapparaten 26 via CDU 31 och tidsmultiplex-omkopplaren 10. Detta styrmeddelande (b) innehåller den anropade abonnentens identitet, identiteten för den tidluck-utväxlingsenhet 11 som är ansluten till den anropande aoonnenten och den tidlucka som skall användas för kommunikation genom tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Väsentligen samtidigt med att det centrala styrorganet 30 sänder styrmeddelandet (b) till tidluck-utväxlingsenneten 12 sänder det instruktioner (c) till styrminnet 29 via kommunikationsvägen H9, vilka instruktio- ner definierar de omkopplingsvägar som skall användas under tidluckan 16 för att förbinda tidluck-utväxlingsenneten 11 med tidluck-utväxlingsenheten 12. Styrenheten 18 i avslutningsenhe- ten 191 kommer att som svar på styrmeddelandet (b) från det centrala styrorganet 30 tilldela en kanal mellan ledningsenheten 22 och tidluck-utväxlingsenneten 12 för kommunikationen med abonnentapparaten 26 och börjar sända den logiska "1"-E-biten (d) i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 26 till tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. Man torde erinra sig att en styrenhet styr sändningen av logiska "1"-E-bitar i en given kanal genom att erhålla access till den lagringsplats i RAM 55 som är förknippad med denna kanal och genom att ställa om dess E-bit- -position på en logisk "1". Vidare formulerar styrenheten 18 ett styrmeddelande som definierar identiteterna för tidluck-utväx- lingsenneten 12 i avslutningsenheten 191, den tidlucka (tidluckan 16) som skall användas för kommunikationen, samt eventuell infor- mation om abonnenten 26 som är nödvändig för att styrenheten 17 skall kunna fullborda anropet. Detta styrmeddelande (e) sänds l tidluck-utväxlingsenheten 11 i ursprungsenheten 190 via tyrkanalen till tidsmultiplex-omkopplaren 10, CDU 31 och till- aka genom tidsmultiplex-omkopplaren 10 i den styrkanal som är (f g.. k; s b förknippad med tidluck-utväxlingsenheten 11. Utöver vad som ovan nämnts instruerar processorn 66 i styrenheten 18 E-bit-kontroll- kretsen 192 att övervaka tillståndet för E-biten i tidluckan 16 under en förutbestämd tidsperiod, exempelvis under 128 ramar.

Som svar på meddelandet från styrenheten 18 börjar styrenhe- ten 17 att i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 23 sända en logisk "1"-E-bit (f) till tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Vidare kontrollerar styrenneten 17 i ursprungsenheten 190 E-biten 10 15 20 HO 449 546 u i den inkommande kanalen 16 från tidluck-utväxlingsenheten 12 med avseende på närvaro av en logisk "1". När en sådan logisk "1"-E- -bit mottages, sänds en kontinuitetssignal från E-bit-kontroll- kretsen 192 till processorn 66 i styrenheten 17, vilken signal anger att kommunikationsväg-kontinuitet från tidluck-utväxlings- enheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 är känd. När kommu- nikationsväg-kontinuitet föreligger från tidluck-utväxlingsenhe- ten 11 till tidluck-utväxlingsenheten 12, kommer E-bit-kontroll- kretsen 192 i styrenheten 18 att detektera en logisk Ü1"-E-bit i kanalen 16 under den förutbestämda tidsperioden. E-bit-kontroll- kretsen 192 i styrenheten 18 sänder en kontinuitetssígnal till sin tillhörande processor 66 som svar på den logiska "1"-E-bi? ten. Som svar på kontinuitetssignalen från E-bit-kontrollkretsen 192 i styrenheten 18 meddelas ledningsenheten 22 att den skall sända ringström till abonnentapparaten 26, och hörbar rington àtersändes under tidluckan 16 till abonnentapparaten 23. När abonnentapparatens 26 mikrotelefon avlyftes, meddelar lednings- enheten 22 styrenheten 18, som avlägsnar den hörbara ringningen från överföringen till abonnentapparaten 23 och den till abon- nentapparaten 26 tillförda ringströmmen. Styrenheten 18 sänder sedan ett styrmeddelande (g) över styrkanalen från tidluck-utväx- lingsenheten 12 till tidluck-utväxlíngsenheten 11 vilket anger att anropet har besvarats. Abonnenterna kan nu kommunicera.

Avslutandet av en förbindelse styrs normalt av den styrenhet som är förknippad med den anropande abonnenten, d.v.s i det föreliggande exemplet styrenheten 17. När abonnenten vid appara- ten 23 lägger på sin mikrotelefon, kommer E-biten i kanalen mellan abonnentapparaterna 23 och 26 att ändras till en logisk "G". Som svar på den logiska "O"-E-biten sänder styrenheten 18 ett styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 vilket anger att dess del i anropet har slutförts. Vidare sänds ett liknande meddelande från styrenheten 17 när tillståndet "mikrotelefon pêlagd" detekteras. Som svar på dessa båda meddelanden styr det centrala styrorganet 30 styrminnet 29 så att detta släpper den väg som förbinder kanalerna mellan abonnentapparaterna 23 och 2%. Vidare kommer styrenheterna 17 och 18 att ledigkoppla vägen från sina tillhörande abonnentapparater till tidsmultiplex-om- kopplaren 10 så att dessa vägar kan användas för annan kommunika- tion. Här abonnentapparaten 26 är den första vars mikrotelefon pêlägges, sänder styrenheten 18 styrmeddelandet till styrenheten »in 1 'Jl 10 20 25 30 35 40 449 546 33 17 via styrkanalen och informerar därigenom styrenheten 17 att tillståndet övergått till "mikrotelefon pâlagd". Som svar på ett sådant meddelande väntar styrenheten_17 en förutbestämd tids- period, liknande tangentnedslagstiden, och initierar sedan an- ropsnedkopplingsproceduren i enlighet med vad som nyss beskrivits.

Den avslutande abonnenten kan ha vissa egenskaper som medför ändring av den normala rutinen vid fullbordande resp. avslutning av en förbindelse. Exempelvis kan abonnenten 26 (den avslutande abonnenten i det föregående exemplet) vara föremål för samtals- spårning. I denna situation är det önskvärt att varje anrop till abonnenten 25 kvarhàlles i uppkopplat tillstànd till dess att abonnenten 26 lägger på sin mikrotelefon. I enlighet med detta exempel uppkopplas en förbindelse på ett sätt som mycket liknar det föregående exemplet. Det första styrmeddelandet fràn tid- luck-utväxlingsenheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 kommer emellertid att innehålla en del som anger att samtalsspâr- ning pågår på det anrop som är under uppkoppling. Som svar på detta styrmeddelande modifierar styrenheten 17 anropsavslutnings- sekvensen så att de fullbordade vägarna ej avlägsnas förrän ett. meddelande mottages från styrenheten 18 av innebörd att abonnen- ten 26 har lagt på sin mikrotelefon.

Det bör observeras att den ovan beskrivna utföringsformen endast är ett belysande exempel pà principerna enligt uppfin- ningen och att andra arrangemang kan åstadkommas av en fackman utan att uppfinningstanken eller ramen för uppfinningen fràngás.

Claims (8)

449 546 3* Patentkrav

1. Kontrollanordning för att verifiera kontinuiteten för kommunikationsvägar'i tidsmuliplexomkopplingsnät. varvid en kontrollerbar kod sändes tillsammans med dataord mellan en första och en andra kommunikationsenhet (19 resp. 190) via omkopplingsnätet. k ä n n e t e c k n a d av att var och en av ett antal decentraliserade styrenheter (17, 16) är anordnad att vid uppkoppling av en förbindelse sända den kontrollerbara koden (E-bit) till den andra kommunikations- enheten C190) i en motsvarande till förbindelsen hörande tids- lucka, att i den andra kommunikationsenheten (190) är anordnad en gränssnittenhet (69) jämte en efterföljande ackumulator (46) för lagring av den kontrollerbara koden samt att en till ackumulatorn ansluten kontrollkrets (192) är anordnad att verifiera kommunikationsvägens kontinuitet innan förbindelsen genomkopplas.

2. Anordningtenligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att var och en av namnda första och andra kommunikations- enheter (191, 190) innehåller en kommunikationskrets (50, 53) för att sända och ta emot dataord: varjämte den andra kommuni- kationsenheten (190) innehåller andra kretsar (192. 66) vilka är anordnade att som svar pà kontinuitetssignalerna ansluta kommunikationskretsen (50, 53) för sändning och motttagning av den andra kommunkationsenhetens (190) dataord till kommunika- tionsvägen (fig. 8, d,f).

3. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den andra kommunikationsenheten (190) innehåller dis- kontinuitetskretsar (196, 199) för alstring av diskontinui- tetssignaler när det unika tecknet ej mottages av mottagnings- kretsen (48) inom en förutbestämd tidsperiod efter det att den andra kommunikationsenheten (190) har mottagit kommunikations- väg-identitetssignalerna_

4. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att den andra kommunikationsenheten (190) innehåller dis- kontinuitetskretsar (199) som är anordnade att som svar pa kontinuitetssignalerna alstra diskontinuitetssignaler när inga unika tecken mottages av mottagningskretsen (48) efter det att kontinuitetssignalerna har alstrats. 35 449 546

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att den andra kommunikationsenheten (190) innehåller en styrenhet (18) som är anordnad att som svar pà diskontinui- tetssignalerna koppla bort förbindelsen mellan kommunikations- vägen (fig. B, d,f) och kommunikationskretsen (50, 53) för sändning och mottagning av den andra kommunikationsenhetens (190) dataord.

6. Anordning enligt kravet 3 eller 4, k ä n n e - t e c k n a d av att den andra kommunikationsenheten (190) innehaller tredje kretsar (66. 58, 59) som är anordnade att som svar pà diskontinuitetssignalerna till tidsmultiplex- -omkopplaren (10, 30, 31) sända ett styrmeddelande vilket anger diskontinuiteten.

7. Anordning enligt kravet 1 i vilken kommunikations- vägen innehåller en återkommande serie tidsluckor fran den första kommunikationsenheten (191) till den andra kommunika- tionsenhten (190). k ä n n e t e c k n a d av att styren- heten (18, 55) för sändning av ett unikt tecken innefattar fjärde kretsar (55) som är anordnade att som svar pá kommuni- kationsväg-identitetssignaler sända det unika tecknet i varje tidslucka i den återkommande serien tidsluckor i kommunika- tionsvägen (fig. 8, d).

8. Anordning enligt kravet 7, varvid var och en av tids- luckorna innehåller ett flertal bitpositioner. k ä n n e - t e c k n a d av att stvrenheten (18. 55) för sändning av ett unikt tecken innefattar en processor (66 54, 55) som är anordnad att som svar på kommunikationsväq-identitets- signalerna sända ett unikt tecken som innehaller en förut- bestämd binär siffra i en förutbestämd bitposition av bitposi- tionerna i varje tidslucka i den aterkommande serien tids- luckor i kommunikationsvägen (fig. 8, d).