SE448750B - Forfarande och anordning for applicering av partiella ytbeleggningar pa textilsubstrat - Google Patents

Description

15 20 25 30 448 750 rin alltför höga termo- och krympvärden och dessutom förlänar slutprodukten en icke-textil känsel.

Vid det kända sprid- eller strilförfarandet sprides ett till en bestämd kornstorleksfördelning förmalet eller siktat termoplastiskt beläggningsmaterial på en förvärmd textilbana, uppmärmes vidare i en ugn och sammanhäftas därefter genom valstryck i lätt flytande tillstånd full- * ständigt med textilsubstratet. Då sådana beläggningar är oregelbundna, visar på så sätt belagda substrat efter sammanklistringen med andra, speciellt inom skjort- och blusindustrin brukliga,tunna och glatta övertyger, efter en rengöringsbehandling en orolig, apelsinhudliknande yta på tvättkläderna eller klädesplagget.

Vid nätbeläggningsförfarandet drages ett extruderat nät eller en längsslitsad folie på bredden och sammanhäftas med den förvärmda textilbanan. Det sträckta nätets min- nesförmåga gör att förbindningsställena spricker vid uppvärmning och de nu utstående förlängningarna drager sig tillbaka i nätets korsställen, så att en osamman- hängande, punktliknande beläggning med en utmärkt regel- bundenhet uppstår, dock användes detta förfarande lite emedan det är oekonomiskt.

Den regelbundna, partiella, t.ex. punktformiga belägg- ningen av ett substrat med en klistermassa utgör en väsentlig fordran, som av beklädnadsindustrin, givetvis under innehållande av ovan nämnda fordringarna, med efter- tryck kräves. Härför är olika förfaranden kända. En vid utbredning har rotationsduktryckförfarandet funnit, vid vilket termoplastiska puder, som medelst bindemedel har blandats till en pasta, medelst en rakel har applice- rats på substratet genom öppningarna på en på det fram- T förda substratet avrullande cylinderduktryckform med 10 20 30 448 750 det önskade öppningsmönstret. Efter uttorkning av binde- medlen smältes det termoplastiska materialet och för- bindes genom valstryck med substratet. Detta förfarande är också känt under användning av ett malt termoplas- tiskt klistermaterial, men härvid uppnås dock icke den regelbundenhet, som vid bearbetning med pastor. Slut- produkten liknar snarare den med sprid- eller strilför- farandet erhållna slutprodukten och uppvisar också samma nackdelar.

Mycket ekonomiska är de kända, enligt djurtrycksförfaran- det arbetande förfarandena. Detta genomföras under använd- ning av ett termoplastiskt pulver, vilket har raklats på en vals, som uppvisar fördjupningar i önskad sammansätt- ning. En förvärmd textilbana upptager pulvret, som i en genomgånqsugn uppvärmes vidare och därpå medelst valstryck häftas fast samman med substratet.

Alla kända förfaranden arbetar med till bestämda korn- storlekar malda och/eller sâllade termoplastiska material, vilket gör dessa förfaranden kostnadskrävande.

Målet för uppfinningen är att utforma ett förfarande av det inledningsvis beskrivna slaget så, att beläggnings- massorna kan appliceras i form av material i sin ursprung- liga, mestadels granulerade form, dvs. icke malet och/eller granulerat och trots detta möjliggöra en fullgod partiell ytbelägqning, utan att inskränkningar i anordnandet av och formen på denna beläggning måste vidtagas.

Denna uppgift löses enligt uppfhuflngaxpå så sätt, att en av härdplast eller termoplast bestående beläggningsmassa fö- res via minst en dysformig mynning genom en varmluftström på substratet. Till genomförandet av förfarandet enligt uppfinningen tjänar en anordning, i vilken en beläggnings- 448 750 massa påföres genom en dysformig öppning som är en del av ett beläggningshuvud, varvid en perforerad metallcylinder är vridbart anordnad framför mynningen, och vilken känne- tecknas av att beläggningshuvudet utgöres av en sig över 5 maskinens bredd sig sträckande balk, som innefattar ett hâlrum, bestående av en matningskanal, en ledkanal i form “ av en genomgående slits eller intill varandra liggande ka- naler samt en mynningskammare, vilken begränsas av två en mynning bildande elektriska tätningsläppar. 10 Några utföringsexempel av uppfinningen visas på ritningar- na och beskrivs i det följande, varvid fig. 1 visar ett blockschema på en beläggningsanlägg- ning för applicering av termo- eller duroplastis- ka beläggningsmassor på textilsubstrat, 15 fig. 2 visar en del av ett blockschema på en beläggnings- anläggning liknande den i fig. l, fig. 3 i schematisk framställning visar en anläggning för applicering av beläggningsmassor, fig. 4 visar en ytterligare anläggning för applicering 20 av beläggningsmassor, fig. 5 visar en tredje anläggning för applicering av be- läggningsmassor, fig. 6 visar ett beläggningshuvud, fig. 7 i schematisk framställning visar en beläggnings- 25 anläggning med olika beläggningsmöjligheter, och fig. 8 visar ett snitt genom ett ytterligare beläggnings- huvud.

Den såsom blockschema visade beläggningsanordningen en- ligt fig. l tjänar till applicering av en termoplastisk 10 15 20 25 30 35 448 750 smältmassa och omfattar en behållare l för upptagning, för magasinering och kondensering av smältmassan. Sådana apparater är kända (DE-utläggningsskrift 2 836 545) och skall här icke beskrivas närmare. Beläggningsanordningen omfattar vidare en ledning 2, som förbinder behållaren 1 med en transportanordning 3, vilken transporterar den fly- tande smältmassan genom beläggningsanläggningen. Transport- anordningen 3, t.ex. en pump av volymtyp, är mekaniskt, t.ex. via en axel 4, förbunden med en motordrivanordning 5.

Dessutom omfattar beläggningsanläggningen ett beläggnings- huvud 6 med ett via en ledning 7 förbundet beläggningsmun- stycke 8, varvid beläggningshuvudet 6 via en ledning 9 är förbundet med transportanordningen 3. Beläggningshuvudet 6 är via en mekanisk förbindning ll förbundet med en motor- drivanordning 10. Antingen drives beläggningshuvudet 6 i sin helhet eller endast en del av detsamma t.ex. genom förskjutning av beläggningshuvudet 6 i sidled mot substra- tets rörelse eller genom rotation av en del av detsamma, se fig. 6 och 7. Till beläggningsanläggningen är också an- sluten en styrning 12, vars order via ledningar 13, 14 le- des till motordrivanordningarna 5, 10.

I fig. 2 är en beläggningsanläggning visad i ett delblock- diagram. Skillnaden mellan denna och den i fig. 1 ligger endast i anordnande av motordrivanordningen 10, vilken via mekaniska förbindningar ll, 16 är förbunden med såväl beläggningshuvudet 6 som också med beläggningsmunstycket 8. I detta fall kan beläggningsmunstycket 8 valfritt dri- vas ensamt eller tillsammans med beläggningshuvudet 6.

Drivanordningen 10 omfattar i fig. 1 och 2 icke endast drivningen av hela beläggningshuvudet 10 utan också driv- ningen av alla delar, som är nödvändiga för appliceringen av beläggningsmassan, t.ex. ventiler, kopplingar för vär- meledningar o.d. Istället för en mekanisk drivanordning kan naturligtvis också användas ekvivalenta drivanord- ningar av typen hydrauliska, pneumatiska eller elektriska. 10 15 20 25 30 448 750 Beläggningsanläggningarna enligt fig. 1 och 2 lämpar sig icke endast för applicering av termoplastiska, utan också duroplastiska beläggnignar, varvid eventuellt på de en- skilda apparaterna måste företagas obetydliga anpassningar.

Generellt uppvisar dessa anläggningar dockÖefl_fördelen, att de ä1:enkla i sin uppbyggnad och icke behöver några malda pulver, utan kan använda dessasgranulater, och trots detta uppnå likformiga beläggningar.

De i fig. 3 - 5 schematiskt visade anläggningarna visar anordningarna i sin helhet för kontinuerlig applicering av partiella beläggningar på en textilbana eller på av- snitt, som transporteras på ett underlag. Samma hänvis- ningsbeteckningar i fig. 3 - 5 visar samma delar.

Textilsubstratet 15 avrullas från en avrullningsanordning 16, löper igenom förvärmningszonen 17 och ankommer till en första station 18 (fig. 3), där substratets ena sida be- lägges på indirekt sätt, dvs. beläggningsmassan ledes genom en ledning 9, t.ex. en slang, till beläggnings- huvudet 6 med beläggningsmunstycket 8 och appliceras på en vals 19, som allt efter den önskade partiella belägg- ningens typ uppvisar en motsvarande ytbeskaffenhet och för över den applicerade beläggningen på substratet 15. Med valsen 19 samverkar en mottrycksvals 20, eventuellt med olika ytbeskaffenhet, för kalandrering av beläggningen.

Bakom den första stationen 18 är en andra station 21 med lika uppbyggnad anordnad medelst vilken en andra, indi- rekt applicering på substratet 15 sker, varigenom den partiella beläggningen nu i sin helhet är applicerad.

Givetvis beror antalet använda stationer på typen av den partiella beläggningen och man kan anordna en, två eller flera stationer 18, 21.

Efter stationen 21 anländer textilsubstratet in i en upp- värmd genomgångssträcka 22 för vidare smältning av termo- 10 20 30 448 750 plastiska material eller för torkning eller utkondense- ring av beläggningsmassan. Efter genomgång av den upp- värmda sträckan 27 sker en ytterligare kalandrering medelst en kalander 23 med valsar 24, 25 för förbättring av beläggningsmassans vidhäftning på substratet 15, var- efter detta i anslutning härtill upprullas medelst en upprullningsanordning 26.

I värmezonen 17 är temperaturen inställbar för att för- värma textilsubstratet 15 så mycket, att överföringen från valsen 19 till substratet 15 respektive - vid direkt applicering - från beläggningsmunstycket 8 till substra- tet 15 sker felfritt, Kalander 24 kan allt efter det sub- strat, som skall bearbetas också uteslutas, om kalandre- ringen i stationerna 18, 21 garanterar en tillförlitlig vidhäftning av beläggningen på substratytan.

Anläggningen enligt fig. 4 tjänar till direkt applicering av beläggningsmassan på substratet 15, dvs. beläggnings- massan appliceras i en beläggningsstation 27 via led- ningen 9, beläggningshuvudet 6 och beläggningsmunstycket 8 på substratet 15. I anslutning härtill uppvärmes belägg- ningsmassan åter i genomgångssträckan 22 och kalandreras sedan i kalandern 23. I stationen 27 är under substratet 15 anordnat ett underlag 28, som är stationärt eller rör smWædsMwuææt1ï Fig. 5 visar en anläggning för kaschcring, dvs. för sam- manklistring av textilsubstrat 15, 15'. I en kascher- station 29 påföres klistermassan direkt på det ena sub- stratet 15. I anslutning härtill sker mellan en vals 30 och en mottrycksvals 31 sammanklistringen med det andra substratet 15'. Efter en ytterligare uppvärmning i genom- gångsträckan 22 sker kalandreringen i kalandern 23. I kascherstationen 29 tjänar valsen 30 tillsammans med en ytterligare vals 32 också för styrning av ett band 33 över 10 20 25 30 448 750 det fasta underlaget 28. Bandet 33 rör sig härvid med substratets 15 hastighet.

I fig. 6 visas ett beläggningshuvud 6, som på en utsida 34 uppvisar ett anslutningsstycke 35, till vilket led- ningen 9 är ansluten. Pâ en ytterligare yttervägg 36 är beläggningsmunstycket 8 anordnat. I beläggningshuvudets 6 hus 37 är anordnad en roterande slid 38 med fördjup- ningar 39, medelst vilken beläggningsmassan intermittent tillföres till beläggningsmunstycket 8, varvid belägg- ningsmassan via en ledning 40 föres till fördjupningarna 39 och i anslutning därtill via en ledning 41 till be- läggningsmunstycket 8. Med den roterande sliden 38 kan en exakt dosering av den ur munstycket 8 utströmmande beläggningsmassan uppnås. Beläggningshuvudet 6 kan här- vid uppvisa en, tvâ eller flera beläggningsmunstycken 8. Allt efter antalet munstycken 8 uppvisar huset och sliden 38 en motsvarande längd. I fig. 6 sker doseringen regelbundet, men en dosering kan också ske på oregel- bundna avstånd och därmed kan olika appliceringseffekter resp. -styvheter uppnås, vilka kan ökas ytterligare ge- nom olika fördjupningar 39. Om beläggningshuvudet dess- utom är anordnat svängbart i ett mot substratplanet parallellt plan, så kan, genom att beläggningshuvudet 6 anordnas snedställt mot substratets 15 rörelserikt- ning,uppnås, att avståndet mellan de enskilda belägg- ningsmunstyckena 8 förändras. På detta kan uppnås, att de partiella beläggningarna ligger mycket nära varandra, vilket icke vore möjligt på grund av det erforderliga avståndet mellan tvâ munstycken 8, då beläggningshuvu- det 6 är anordnat vinkelrätt mot substratets rörelse.

En intermittent applicering på substratet 15 kan också uppnås medelst styrda ventiler. För manövreringen av dessa ventiler kan användas hydraulisk, pneumatisk, elektrisk eller mekanisk energi. Vid användning av n ) 10 20 25 30 448 750 ett större antal bredvid varandra liggande munstycken 8 är också antalet ventiler avsevärt. I detta fall kan medelst den roterande sliden 38 uppnås samma effekt, som med ett större antal ventiler. Då termoplastiska och till en del också duroplastiska beläggningsmassor uppvisar en smörjande effekt, uppnås med den roterande sliden 38 samma driftsäkerhet som med de enskilda ven- tilerna. Dessutom kan slidens 38 yta och husets 37 borrning vara ytbehandlade, t.ex. silikoniserade, hårdförkromade o.d. Om flera bredvid varandra liggande slider 38 användas, kan dessa i och för uppnående av olika beläggningar löpa med olika hastighet.

Yüxfliigare beläggningseffekter kan också uppnås genom utformningen av beläggningsmunstyckena 8. Genom ändring av bredden, storleken och formen på munstycksmynningarna kan likaså uppnås olika beläggningseffekter. Detta är särskilt fördelaktigt, om man på de för behandling av- sedda substraten 15 skall åstadkomma olika förstyvningar.

Uppvärmningen i förvärmningszonen 17 och i genomgångs- sträckan 22 kan ske på olika sätt, t.ex. genom elekt- risk uppvärmning, infraröduppvärmning och genom uppvärm- ning medelst vanduftfläkt. Substratet 15 måste rullas av och åter rullas på så skonsamt som möjligt, så att en sträckning av detsamma undvikes.

Med dc i beläggningshuvudet 6 anordnade munstyckena 8 kan man visserligen åstadkomma ett flertal partiella beläggningsmönster, men på grund av munstyckenas di- mensioner föreligger dock svårigheter att framställa tätt bredvid varandra liggande beläggningspartier.

Visserligen uppnås en förbättring genom den beskrivna svängningen av beläggningshuvudet 6 omkring sin verti- kala axel, men i detta fall måste dock såsom komplement 10 15 20 25 30 35 448 750 10 anordnas en inställningsanordning icke blott för be- läggningshuvudet 6, utan också för det under textilsub- sfratvl 15 liggande underlaget 28. Dessa svårigheter kan avhjälpas genom beläggningsanläggningen enligt fig.. 7, i vil- ken man utför beläggningen å ena sidan med ett belägg- ningshuvud 6, t.ex. enligt fig. 4, och å andra sidan med ett i det inre av en roterande, perforerad metall- cylinder 46 anordnat beläggningshuvud 50, vid vilket den genom tryck påverkade smältmassan appliceras från ett beskidkningsmunstycke 49 på metallcylinderns 46 insida och därifrån genom perforeringarna. Med båda anordningar- na kan appliceringen av smältmassan ske indirekt via ett' överföringsband eller en överföringsvals eller direkt på textilsubstratet 15. I fig. 7 har för det med (icke vi- sade) munstycken försedda beläggningshuvudet 6 visats den indirekta appliceringen av smältmassan på ett bär- band 45, t.ex. ett PTFE-band, från vilket smältmassan överföres på substratet 15. För appliceringen på textil- substratet 15 med metallcylindern 46 kan användas såväl den direkta som också den indirekta appliceringen medelst en överföringsvals 51. Vid den direkta appliceringen bortfaller bärbandet 45. Vid användningen av beläggnings- huvudet 6 erbjuder den indirekta appliceringen via bär- bandet 45 den fördelen, att genom svängning av belägg- ningshuvudet 6 omkring en vertikal axel kan avståndet mellan munstycksmynningarna minskas. Härvid måste den pâ bärbandets 45 motsatta sida anordnade underlags- armen 47 likaså vara anordnad svängbar.

Vid den perforerade metallcylindern 46 kan man avstå från bärbandet 45, emedan perforeringarna i metallcy- lindern 46 kan anordnas godtyckligt nära bredvid varand- ra. Vid indirekt applicering av smältmassan är anordnad en uppvärmd överföringsvals 51, från vilken smält- massan överföres på substratet 15. Vid direkt applice- ring av smältmassan användes en uppvärmd mottagningsvals e: f: 10 15 20 25 30 448 750 11 52 och man kan då mestadels avstå från överföringsvalsen 51. Om bärbandet 45 insättes för den indirekta appli- ccringun av smältmassan, utnyttjas övcrföringsvalsen 51 såsom drivvals för bärbandet 45.

Substratet 15 avrullas från en icke närmare visad av- rullningsanordning 16 och når via en brytvals 53 fram till en förvärmningsvals 54 och därifrån till mottag- ningsvalsen 52, där appliceringen av smältmassan sker antingen direkt eller indirekt. Det partiellt belagda substratet 15 passerar en kalander med två kylbara och, se pilen 57, med en inställbar valsspalt försedda kalandervalsar 55, 56. Efter kalandreringen när substra- tet 15 via två kylvalsar 58, 59 och en brytvals 60 fram till en upplindningsanordning 61, där det upprullas medelst en upplindningsdrivanordning 62.

Från en ytterligare avrullningsanordning 63 avlindas ett ytterligare substrat 15 och föres över en brytvals 64, en förvärmningsvals 65 och kalandervalsen 56, där det kascheras med det med smältmassan belagda substratet.

Anläggningen möjliggör således likväl beläggning som kaschering. För drivning av de olika valsarna tjänar en icke närmare visad motdrivanordning 66, vilken medelst t.ex. en länkkätting 67 och medelst streckpunk- terat antydda kugghjul driver valsarna 54, 58, 59. Länk- kättingen 67 driver vidare ett schematiskt visat kugg- hjul 69, vilket å sin sida, eventuellt via mellanhjul driver valsarna 52, 55, 65. Valsar 52, 55 driver å sin asida valsarna 51 resp. 57. Bärbandet 45 drives av över- föringsvalsen 51 och spännes medelst en spännanordning med ett spännhjul 70. Brytvalsarna 71) 72 tjäna till styrning av bärbandet 45.

I cylindern 46 kan vara anordnade godtyckliga perfore- ringar, t.ex, hål, slitsar o.d. på de mest olika sätt 10 15 20 25 30 448 750 12 och med de mest olika former och storlekar.

Doseringen av smältmassan kan vara resultatet av tryck i smältmassetillförseln, storlek på perforeringarna i cylindern 46, mynningsbredden på tätningsläpparna 82 och substratframmatningen. Beläggningshuvudet 50 i det inre av cylindern 46 sträcker sig över maskinbredden resp. mottagningsvalsen 52, vilkendessutom, se pilen 73, , i och för inställning av valsspalten införes mot överfö- ringsvalsen 51. Beläggningshuvudet 50 är en balk med ett i det inre liggande hålrum, som är sammansatt av en in- matningskanal 79, en huvudkanal 80, som uppvisar en slits eller bredvid varandra liggande kanaler, samt en mynningskammare 81, vilken sistnämnda är begränsad ge- nom två, en mynningsspalt bildande tätningsläppar 82.

Då inmatningskanalen 79 och ledkanalen 80 icke sträcker sig ända fram till balkens gavelsidor, måste endast mynningskammaren 81 vara tätad i sidled. Detta sker genom två från gavelsidan inskjutbara profilstavar, som upp- visar mynningskammarens 81 profil, och som samtidigt också kan användas för inställning av mynningskammarens 81 bredd, för såvitt icke olika långa profilstavar använ- das eller profilstavarna är förskjutbara. Materialet i profilstaven är lätt deformerbart, t.ex. i form av en lämplig plast eller en slang, så att tätningsläpparna 82, t.ex. bestående av plast eller metall, vid balkens placering i den perforerade cylindern 46 smyger sig tätt an mot cylinderns 46 insida. Vidare är i balken anord- nade sig över balklängden sträckande kanaler 83, i vil- ka värmeelement kan insättas, medelst vilka en exakt temperatur kan upprätthållas och regleras.

Cylindern 46 roteras med hjälp av en separat reglerdriv- anordning (icke visad). Smältmassan tillföres med tryck till det inuti liggande beläggningshuvudet 50 och över- föres på substratet 15 genom den framför tätningsläpparna 10 15 20 25 30 448 750 13 82 bildade mynningen och genom perforeringarna i cylin- dern 46. Smältmassan uppvärmes i en förrâdsbehållare (icke visad) till flytbart tillstånd och regleras av- seende temperaturen genom ytterligare värmetillförsel ända fram till och i beläggningshuvudet 50. Genom en på cylinderns 46 yttre omkrets anordnad IR-strålare 77 kan temperaturen påverkas komplementärt.

För att garantera en jämn avrivning av smältmassan vid utträdet ur cylinderns 46 perforeringar, kan genom mun- stycken, se pilen 78, blåsas med avseende på tryck och temperatur inställbar luft, t.ex. i området för cylin- derns 46 lyftpunkt på substratet 15. Den i fig. 7 visade anläggningen kan förenklas genom att smältmassan kan appliceras med hjälp av endast ett beläggningssätt och genom att kascheringsanordningen slopas.

Såsom användning må hänvisas till framställningen av spritsfiberdukar bestående av termoplastiska klister- fibrer, vilka hittills framställts av slitsade folier, som dock endast kunde skäras i de önskade storlekarna genom kaschering med preparerat, t.ex. silikoniserat papper för att förhindra en sammanklistring på grund av den vid skärningen alstrade knivtemperaturen. Med de beskrivna beläggningssätten kan spritsfiberdukar tillverkas på ett enkelt sätt. Den efterföljande av- skiljningen i band kan undvikas genom att avbryta appliceringen i fibrer. Därigenom blir de dyra mellan- läggen överflödiga. Likaså kan man snabbt övergå till ett annat appliceringssätt, oberoende av om det rör sig om avbrutna eller kontinuerliga beläggningsformer.

Anläggningen enligt fig. 7 tjänar framför allt till sammanklistring av textilsubstrat med ett termoplast- klister, men även andra medel, t.ex. förstyvningsmedel, kan appliceras. Likaså kan också appliceringen av duro- 10 15 20 25 448 750 14 plaster ske problemfritt i anläggningen.

Exempel En textil eller icke-textil ytformation av t.ex. 120 g/m2 P fiber för klädesinlägg belägges med 19 g/m2 polyamid medelst ett beläggningshuvud enligt fig. 8 och en per- forerad cylinder i en 17 mesh sammansättning (anord- ning av punkterna på en liksidig triangel med 600 vink- lar) för aüzefüaåt i konfektionsindustrin på allmänt kända pressar med 150°C, 300 - 500 g tryck per cmz under 12 - 15 s. kunna sammanklistras med övertyget på baksi- dan i och för förstärkning.

Såsom beläggningsmassor för den partiella beläggningen av textilsubstratet med termoplastiska klister användes nedanstående föreningar: Etylen-vinylacetat-sampolymerer, etylen-etylakrylat- -sampolymerer, polystyren-butadien-polystyren-blockpoly- merer, polystyren-isopren-polystyren-blockpolymerer, polyeten, polypropen, butylisobutyl- och isoprenkautschuk- typer, etylenpropenkautschuk.

Polyvinylacetat och deras sampolymerer, mättade poly- estrar och sampolyestrar, poyluretaner, polyamider och sampolyamider.

De använda duroplasterna, t.ex. fenol- och kresolhartser, samt epoxihartser appliceras flytande och bildar efter härdningen spröda, tryckhållfasta material. Före för- nätningen kan i dessa iblandas upp till 60% fyllmedel. w.

Claims (6)

10 15 20 25 448 750 P a t e n t k r a v

1. l. Förfarande för applicering av partiella ytbeläggningar på textilsubstrat, i synnerhet av klistermassor använda inom fixerinläggs-tekniken, k ä n n e t e c k n a t av att en av en härdplast eller termoplast bestående belägg- ningsmassa föres via minst en dysformig mynning genom en varmluftsström på substratet.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att varmluftströmmen är riktad mot substratets rörelserikt- ning.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a t av att överföringen av beläggningsmassan till sub- stratet sker indirekt via en mellanbärare, till exempel ett med substratet rörligt band (45) eller en vals (51).

4. Anordning för applicering av partiella ytbeläggningar på textila substrat (15) för genomförande av förfarandet enligt något av kraven 1 till 3, varvid en beläggningsmassa påföres genom en dysformig öppning (59) som är en del av ett beläggningshuvud (50), och varvid en perforerad metall- cylinder (46) är vridbart anordnad framför mynningen, k ä n n e t e c k n a d av att beläggningshuvudet (50) ut- göres av en sig över maskinens bredd sig sträckande balk, som innefattar ett hålrum, bestående av en matningskanal (79), en ledkanal (80) i form av en genomgående slits eller in- till varandra liggande kanaler samt en mynningskammare (81), vilken begränsas av två en mynning bildande elektriska tät- ningsläppar (82).

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att mynningskammarens (81) bredd är bestämd genom varsin på båda gavelsidorna införd profilstav med samma tvärsnitt 448 750 16 som mynningskammarens (81), medelst vilken till exempel genom byte till olika långa profilstavar eller genom för- skjutning av profilstaven, mynningskammarens (81) bredd är inställbar.

6. Anordning enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e C k - G1» n a d av att på substratets utgångssida från beläggnings- stället är en varmluftstråle (78) riktad mot beläggnings- stället. w