SE444603B - Sammankopplingsanordning - Google Patents

Description

84o2711-9 2 fig. 5 visas i ett snitt av de båda elementen sammankopplade i ett första läge; i fig. 6 visas ett snitt av de båda elementen i ett andra läge; i fig. 7 visas i sidovy det första elementet i sin andra utföringsform; och i fig. 8 visas ele- mentet i frontvy.

Det första elementet till anordningen och betecknat med 1 innefattar ett skaft 2, en skiva 3, vars yttre yta 4 utgör en central ring av en sfär, vilken begränsas av en yttre axialyta 5 och en inre axialyta 6. Från den yttre axial- ytan 5 utgår skaftet. Från den inre axialytan 6 utgår ett utsprång 7, vilket avslutas med en kupol 8, som i utföringsexemplet utgöres av en i utsprånget 7 delvis inpressad stålkula, vilken kan vara fjäderbelastad.

Anordningens andra element 10 uppvisar ävenledes ett skaft 11 samt en vid dettas ena ände fäst hylsformig kropp 12. Kroppen 12 uppvisar en inre hålighet 13 (se även fig. 5), vilken är sfärisk och därvid uppvisar en diameter som är något större än diametern för första elementets 1 sfäriska yta 4. Den sfäriska håligheten 13 är öppnad mot den ände av kroppen 12, som är motstående till skaftet 11 genom fyra spår 14, som sträcker sig in till det mittplan av hålig- hetens 13 sfäriska form, som har samma axel som skaftet 11. Det är spårens fulla bredd, som skall sträcka sig in till detta plan och genom att de avslutas med rundade bottnar, måste dessa sträcka sig in utöver planet. Spåren 14 an- sluter så till varandra vid kroppens 12 yttre ände, att de mellan spåren ut- skjutande vingliltnande partierna 15 avslutas med spetsar 16. Kroppens 12 yttre yta saknar betydelse för anordningens funktion frånsett att kroppen bör ha rimlig storlek i förhållande till elementets 1 skaft. I figurerna har kroppen 12 visats ha en yttre sfärisk form, som omsluter håligheten 13 med rimlig gods- tjocklek.

Den andra utföringsformen av det första elementet framgår av fig. 7 och 8. I dessa figurer har för lika delar som vid den första utföringsformen an- vänts samma beteckningar men ett ett tjugotal högre. Sålunda betecknas hela elementet med 21, skaftet med 22, skivan med 23 med dess yttre periferi 24 och sidor 25 och 26. Därutöver har elementet kompletterats med en till skivan 23 tvärställt skiva 27, med en yttre sfärisk periferi 28. Elementet, frånsett skaf- tet 22 kan därför även betraktas som en sfär med fyra rätvinkliga utskärningar, vars väggar bildar ytorna 25 och 26 samt motsvarande soidoytor till skivan 27.

Enligt en variant skulle skivans 27 yttre parti utanför axialytan 26 kunna er- sättas av en tapp, motsvarande tappen 7 enligt fig. 1.

Emedan spåren 14 är parvis anordnade mitt för varandra och lika breda som skivan 3 mellan dess axialytor 5 och 6 kan elementet 1 föras in i två av spåren, till dess medelpunkten för dess sfäriska yta 4 befinner sig mitt fór medelpunkten för den sfäriska håligheten 13 i elementet 10, se fig. 5. Om ele- 8402711-9 mentet 1 nu vrides från detta läge, så att skaftet 2 intar ett mera centralt läge än det i fig. 5 visade vinkelräta läget mot elementets 10 skaft 11, kommer ele- mentets sfäriska yta 4 att låsa mot hålighetens 13 sfäriska yta, som svänger inåt mot centrum i riktning från skaftet 11. De inåtsvängande ytorna låser där- vid elementet 1 mot utdragning. Om elementen ställes helt i linje med varandra enligt fig. 6 blir anliggningsytorna de största, nämligen halva den sfäriska ytan 4 minus det utrymme spåren 14 upptar, vilket gäller vid isärdragning av elementen. Vid sammanskjutning av elementen erhålles en något större yta på grund av spåren 14 smalnar av i denna riktning samtidigt -som kulan 8 kan vara anordnad att utgöra ett kompletterande stöd. Vid vridning av elementen i förhållande till varandra från den räta linjen minskar anliggningsytorna med avseende till isärdragning intill dess vinkeln är så stor att skivan 3 kan föras ut genom något av spårparen. Vid svängning i denna riktning kommer partier- nas 15 spetsar att rikta in skaftet 2 på elementet 1, så att det finner sin väg in i ett av spåren. Elementen kan lätt kopplas isär utan några precisionsma- növer endast genom att elementen ställes i rät vinkel till varandra.

Utföringsformen enligt fig. 7, 8 fungerar i huvudsak på samma sätt.

Emellertid måste man vid monteringen ej endast, såsom vid den första utförings- formen, tillse att skivan 23 skjutes in i två motställda spår 14, utan även att skivan 27 skjutes in i det andra paret av spår 14. -När man vridit elementen i förhållande till varandra ur hopkopplings- och isärkopplingsläget är elementen alltid låsta till varandra även vid den första utföringsformen. Vid den andra utföringsformen kan emellertid elementen låsas vid varandra även i nämnda läge enligt fig. 5 genom vridning av skaftet 22, så att skivan 27 ej längre kommer mitt för något spårpar. Vid den första utföringsformen däremot påverkar en vridning av skaftet ej sammankopplingsfunktionen emedan elementet är rotations- symmetriskt. Vid den andra utföringsformen kan man därför utnyttja hela sväng- ningsvinkeln för elementen, l80° utan att därför någon risk för oönskad isär- koppling uppkommer i ytterlägena.

Anordningen är således mycket lätt att koppla samman och att koppla isär. Den ger relativt stora anliggningsytor vid belastning och den ger en uni- versell svängningsmöjlighet för de båda elementen i förhållande till varandra, således en vinkelavvikelse i alla riktningar. Elementet 1 är hela tiden fritt vrid- bart inuti elementet 10. Alternativt, om man önskar medbringning vid vridning, kan elementet 1 förses med in i spåren 14 skjutande pinnar eller liknande, vilka verkar som medbringare.

De båda elementen kan utföras så att en viss fjädring erfordras för in- förande av elementet 1 till elementet 10, varigenom man erhåller en snäppfunk- 8402711-9 tion vid sammankoppling och isärdragning, medan man i det låsta läget erhåller en fullständig sammankoppling.

En intressant användning av elementet är för fasthållning av dörrar och luckor exempelvis, Om ett sådant öppningsbart element förses med två eller flera par av anordningen, som är anbragta vid två motstående kanter till det öppningsbara elementet, så fasthålles detsamma i stängt läge genom nämnda snäppverkan på båda sidor. Så snart någon av sidorna svänges ut genom isär-_ snäppning av anordningarna längs den ena kanten, så kommer anordningarna vid den andra kanten att låsas och bilda sammanhållande gångjärn under sväng- níngsrörelsen. Om istället den andra sidan öppnas sker isärsnäppningen här och den andra sidans anordningar verkar som gångjärn. Om elementet av den andra utföringsformen (fig. 7, 8) användes uppnås ej endast en sammanhållning genom en snäppfunktion, utan en reell låsning, om nämligen det första elementet 21 göres vridbart kring skaftets 22 axel. Som tidigare angivits kommer därvid de båda elementen att låsas vid varandra i alla vinkelställningar. Detta kan även utnyttjas för att göra ett gångjärn monterbart och därefter låsbart.

Det skall ytterligare tilläggas att anordningen kan vara användbar som fludiumkoppling om man inför ett förbindelserör istället för tappen 7. Därjämte skall det andra elementet förses med en motsvarande förbindelseöppning i linje med skaftet 11. Om så önskas kan utloppen förses med självstängande ventiler. En koppling av detta slag skulle ha den fördelen, att en isärkoppling under rådan- de tryck ej kan leda till någon isärslungning av delarna, såsom är fallet vid kända kopplingar, emedan den första vridningen från kopplingsläge (jämför fig. 6) till frikopplingsläge (jämför fig. 5) medför en första period under vilken trycket kan avlastas, så att isärtagning av elementen sker i trycklöst tillstånd.

Claims (5)

8402711-9 PATENTKRAV

1. Sammankopplingsanordning, bestående av två med varandra sammankopp- lingsbara element (1/21, 10) nämligen ett första element (1/21), som är inrättat att införas i och uttagas från ett andra element (10), som öppnar sig i en ge- nomföringsöppning (14), genom vilken ett skivformigt parti (3/23) av det första elementet med en periferiell yta, som åtminstone delvis är cirkelbågformig kan föras under intagande av detsamma av ett visst eller vissa lägen relativt det andra elementet, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det första elementet (1/21) uppvisar ett skaft (2/22), som i huvudsak sträcker sig i centrumaxelns riktning för sagda cirkelbåge, som åtminstone delvis bildar det skivforxniga partiets (3/23) periferi (4), vilket parti begränsas av två till varandra axiella ytor med skaftet utgående från den ena av dem, att det andra elementets (10) hålighet (13) upp- visar en åtminstone delvis sfäriskt formad yta och att sagda genomföringsöppning bildas av dels ett första spår (14), som sträcker sig in till den sfäriska ytans centrum och som tillåter passage in i håligheten av det skivformiga partiet (3/23), vars cirkelbåges diameter i huvudsak är anpassad till den sfäriska ytans dia- meter; och ett andra, till det första spåret tvärställt spår (14) i vilket skaftet (2/22) är anordnat att vara beläget under det skivformiga partiets införande, så att vid skaftets invridning i sagda andra spår det skivformiga partiet kan in- föras i håligheten genom det första spåret, varefter elemeten låses till varandra genom vridning av skaftet och därmed av det skivformiga partiet, så att detta befinner sig ur linje med sina axiella ytor i förhållande till spåret, varigenom det låses mot de i riktning mot korsningspunkten för de båda spåren inåtsväng- da sfäriska ytorna.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det skivformiga partiet (3/23) och skaftet (2/22) uppvisar i huvudsak samma tjocklek, vilken understiger bredden hos nämnda spår (14).

3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v, att det första elementet (21) uppvisar ett andra skivformigt parti (27), som är tvärställt det första skivformiga partiet (23) och är symmetriskt relativt skaf- tets (22) längdaxel samt är inrättat att införas i det ena av spåren (14), medan förstnämnda skivformiga parti införes i det andra av spåren, vilka spår bildar ett kors . 8402711-9

4- Anordning enligt något av föregående patentkrav, k a' n n e t e c k - n a d d a' r a v, att det skivformiga partiets (3/23) periferiella yta (4) upp- visar formen av mantelytan till en central zon av en sfär och att hålighetens (13) sfäriska yta uppvisar en diameter som är något större än diametern hos det skivformiga partiet.

5. Anordning enligt patentkravet 1 för fasthållning av öppningsbara element av typ dörrar, luckor eller dylikt, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det öppningsbara elementet förses med två eller flera par av sammankopplingsanord- ningen, anbragta vid två motstående kanter av det öppningsbara elementet, varvid utsvängning av det öppningsbara elementet kan ske kring den ena eller den andra kanten genom att sammankopplingsanordningarna vid denna kant kom- mer att bilda sammanhållande gångjärn under svängningsrörelsen under det att den andra kanten tillåtes att utsvänga.