SE438793B - Sett for fin och mycket fin pulverisering av sproda material - Google Patents

Description

7802112-8 Uttrycken "fin" och "mycket fin" för pulverisering kännetecknar graden av finhet hos produkten, isynnerhet den övre gränsen för partikelstorleksområdet. Vid finpulverisering ligger omrâdet mel- lan 50 och l0O0 m, medan det för mycket fin pulverisering upp- går till 2 - 50 pm. Kvarnarna eller malningsutrustningen, som användes för fin och mycket fin fördelning av spröda substanser är kulkvarnar, vibrationskvarnar, valskvarnar, omrörarkulkvarnar, skivkvarnar, stötkvarnar, strålkvarnar och liknande. Valet av den heten hos materialet, som skall pulveriseras, den önskade graden av finhet, mängdgenommatningen och om malningsprocessen kan eller måste utföras i våt eller torr miljö. Som en generell regel an- vändes stötkvarnar icke då hårdheten överstiger 4_pâ Mohs-skalan eftersom friktionen skulle bli för stor. Vâtmalning föredrages jämfört med torrmalning då graden av finhet ökar, eftersom i det våta systemet.fragmenten icke har samma benägenhet att agglomerera.

Slutligen är kulkvarnar särskilt väl lämpade för hårda material ._och/eller hög genommatning av mera än l0 ton per timme.

Agglomereringen av fragment utgör ett generellt problem vid fin och mycket fin pulverisering. Benägenheten hos fragment att agglo- merera blir mera framträdande då partikelstorleken minskar. Detta beror av tvâ skäl: för det första gäller att då partikelstorleken blir mindre, ökar hällfastheten så att större krafter per ytenhet måste anbringas för att åstadkomma sönderdelning. Generellt fortsätter dessa större krafter att inverka på fragmenten, vilka erhålles från pulveri- seringsprocessen och normalt är belägna nära varandra. Vid kontakt- punkterna sker en bestående plastisk deformation av partiklarna, större kontaktytor bildas och till följd därav blir vidhäftningen kraftigare och fragmenten agglomererar, för det andra gäller att vidhäftningskrafterna är direkt propor- tionella mot partikelstorleken medan masskrafterna är proportionel- la mot den tredje potensen av partikelstorleken. Under en viss partikelstorlek är de förstnämnda krafterna större än de sist-g nämnda. Masskrafterna är icke längre tillräckliga för att sönder- dela agglomeraten. 7802112-8 3 Av detta skäl har man nu för tiden generellt tillämpat en metod för att förhindra agglomerering genom specifika åtgärder vid fin och mycket fin pulverisering, eller om detta icke är möjligt, att hålla storleken av agglomerat eller deras andel liten eller att sönderdela eller krossa agglomeraten så snart som möjligt efter deras bildning.

Vid samtliga tidigare sönderdelningsförfaranden har man försökt åstadkomma detta med.följande åtgärder: dispergering av partiklarna och fragmenten i ett gasformigt medium i stöt- och strålkvarnar eller i ett flytande medium i våtkvarnar.

Påläggning av en skjuvpåkänning. En sådan kombinerad tryck-skjuv- -pâkänning sker i kul-, vibrations-, omrörarkul-, vals- och skiv- kvarnar. ' Reducering av malgodsmängden, som omfattas vid ett påkännings- förlopp, eftersom agglomeratbildningen blir desto mera utpräglad ju större antalet partiklar är, som vid en pâkänning ligger bred- vid varandra. I kul-, vibrations- och omrörarkvarnar åstadkommes detta genom att man använder så små malkroppar som möjligt var- igenom den mellan två malkroppar pressade malningsgodsmängden reduceras.

Reducering av påkänningsintensiteten, så att vid en pàkänning färre fragment bildas och dessa belastas med mindre kraft. Detta erfordrar emellertid en ökning av antalet pâkänningar, för att man slutligen skall uppnå samma produktfinhet, I kul-, vibrations- och omrörarkulkvarnar eftersträvas detta genom användning av små malkroppar.

Avlägsnandet av fingodset så snart som möjligt efter dess bildan- de sâ att det vid efterföljande påkänning icke befrämjar agglomere- ringen. Detta sker isynnerhet vid strál-, stöt- och valskvarnar.

Förstöring av bildade agglomerat genom efterföljande påkänningar i samma kvarn då malningen fortskrider. Detta sker oftast i de ovannämnda kvarnarna. Vid sönderdelningsmetoder i två steg kan 7802112-8 i det första pulveriseringssteget bildade agglomerat sönderdelas vid den fortsatta pulveriseringen av malgodspartiklarna till den önskade slutfinheten i det andra sönderdelningssteget.

Tillsats av vätskor eller ångor, som adsorberas på fragmenten och reducerar vidhäftningskrafterna och sålunda försvårar agglome- gratbildning. Sådana som malningshjälpmedel benämnda reagens an- vändes isynnerhet vid mycket fin malning i kulkvarnar.

Den fina och mycket fina malningen erfordrar en avsevärd energi- âtgång, t.ex. erfordras enbart vid malningen vid framställning av en normal portlandcement PZ 275 25 - 35 kWh/t, och därvid alstras en yta per massenhet mellan 2500 och 3000 cmz per gram.

Värdet för energiutnyttjandet, dvs kvoten mellan ytökning och energiåtgång, varierar mellan 80 och 150 cmz per kilowattimme.

För framställning av en produkt med samtliga partiklar mindre än l0 pm åtgår allt efter material och kvarntyp från 50 till flera hundra kilowattimmar per ton. Den största delen av den till en kvarn tillförda energin förloras och utnyttjas icke för pulveri- seringen av partiklarna respektive för brottytealstring. Enligt utförliga undersökningar med pâkänningar av olika partiklar vi- sade det sig att endast mindre än hälften av energin erfordras för alstrande av nya brottytor. Förlusterna är betingade av in- effektiva påkännings- och transportförlopp och genom lager- och transmissionfriktion samt vid strål-och stötkvarnar även genom accelerationen av partiklarna samt genom inre och yttre friktion av strömningsmedlet. Ändamålet med denna uppfinning är erhållande av ett sätt, som medger fin och mycket fin pulverisering av spröda material med relativt liten energiâtgâng och ringa maskinella kostnader.

Detta ändamål uppnås genom ett sätt för fin och mycket fin pulve- risering av spröda material, vid vilket i ett första steg ett skikt av malgods sönderbrytes genom tryckpâkänning och bildade agglomerat i ett andra steg förstöres genom en ytterligare mekanisk pâkänning, vilket kännetecknas av att tryckpâkänningen i det första steget sker genom pressning en gäng mellan tvâ ytor med ett tryck av minst 500 kp/cmz. 7802112-8 För uppfinningen är det kännetecknande att den bestämda påkänning- en av skiktet respektive godsbädden av malgodspartiklar mellan två hårda malningsytor sker i ett första steg med så stor energitill- försel genom ett enstaka tryck, att en kraftig sönderdelning sker utan hänsyn till att därvid malningsgodset tydligt agglomereras.

I allmänhet bör denna första påkänning fortsättas till brikettering för uppnående av den önskade finheten, isynnerhet vid mycket fin pulverisering. Den erforderliga höga påkänningen sker genom pâläggande av ett tryck på skiktet överstigande 500 kp/cmz, företrädesvis över 800 kp/cmz. Vid finpulverisering av hårda material, som t.ex. cementklinker, är ett tryck av minst l000 kp/cmz fördelaktigt. Mycket fin pulverisering, t.ex. av kalk, sker bäst vid ännu högre tryck av ca l500 kp/cmz.

Om fragmenten ännu en gång utsättes för påkänning, så skall skik- tet med de bildade agglomeraten respektive briketterna uppluckras genom mekanisk påverkan med lämpliga verktyg.

Skiktet, som kan vara torrt eller försett med en vätska, bör till- föras till pâkännings- respektive malningsytorna på pulveriserings- verktygen genom en bestämd transport. Malningsgodspartiklarna kan före och/eller under påkänningen i det första steget även utsättas för ånga av en agglomereringshämmande vätska. Därvid kan påkänning- en ske i en tryckkammare och vätskan respektive ångan vara under övertryck. Det kan vara lämpligt att utföra pâkänningen i en tryck- kammare, varvid gastrycket ligger under atmosfärstrycket respektive är mindre än partialtrycket för den agglomereringshämmande ångan.

Effekten kan förbättras genom att vätskan först blandas med en löslig gas.

För påkänningen respektive pulveriseringen fram till brikettering i det första steget lämpar sig valskvarnar, isynnerhet med cylind- riska valsar, ringkvarnar, briketteringspressar, isynnerhet vals- briktteringspressar, samt stamppressar och liknande, som är kon- struerade för de utomordentligt höga erforderliga presstrycken.

Den ytterligare mildare påkänningen för förstöring av de i det första steget bildade agglomeraten eller briketterna kan ske som stötpåkänning, t.ex. i en stötkvarn, eller som kombinerad tryck- 7802112-8 skjuv-pâkänning, t.ex. i en kulkvarn. Detta förlopp kan eventuellt understödjas genom tillsats av en vätska, företrädesvis vatten, med vilken agglomeraten eller briketterna fuktas.

Produkten, som lämnar desagglomereringssteget, uppdelas generellt genom en klassificering medelst en sikt, en luftsikt eller hydrocyklon, i en fingodsproduktfraktion och en grovgodsfrak- tion. Det erhållna grovgodset återföres till påkänning i det första steget, om den önskade pulveriseringen ännu icke uppnåtts. 01 samtliga fall är energiâtgângen lägre än vid jämförbara kända pulveriseringsmetoder, då en enstaka påkänning i det första steget sker med så högt tryck, att minst 30 %, företrädesvis minst 50 % av fragmenten uppvisar den önskade slutliga finheten hos produkten.

En speciell utföringsform av sättet enligt uppfinningen för fin- pulverisering av cementrâmaterial, cementklinker, malmer och kol samt kalk, baukit, dolomit och liknande-jordalkalikarbonater, innefattar att ett skikt av malgodspartiklar utsättes för en en- staka påkänning i en valskvarn med på en valsbana rullande vals- kroppar eller företrädesvis i en valskvarn med två motroterande cylindriska valsar med ett tryck av minst 800 kp/cmz, företrädes- vis minst 1000 kp/cmz, och de därvid bildade agglomeraten sönder- delas därefter i en kulkvarn eller stötkvarn.

En annan utformning av sättet enligt uppfinningen för mycket fin pulverisering av isynnerhet kvarts, kalksten, fältspat och liknan- de innefattar, att ett skikt av malgodspartiklar utsättes för en enstaka pâkänning i en valskvarn med en på en valsbana rullande valskropp eller företrädesvis i en valskvarn med två motroterande cylindriska valsar med ett tryck av minst l500 kp/cmz och de där- vid bildade agglomeraten sönderdelas därefter i en kulkvarn eller stötkvarn.

I båda fallen är det ofta omöjligt att uppnå så höga värden för den till bädden tillförda energin genom det höga trycket så att storleken för samtliga erhållna fragment ligger under den till- lätna övre gränsen för partikelstorleken av den önskade slutliga produkten. Det är ändå lämpligt att utsätta skiktet av malgods- 7802112-8 7 partiklar för en så hög tryckpåkänning att minst 30 %, företrädes- vis minst 50 %, av fragmenten uppvisar den önskade finheten hos slutprodukten. För detta fall_innefattar en utföringsform av upp- finningen att slutprodukten, som lämnar kulkvarnen eller stöt- kvarnen, separeras i en fingodsfraktion, som utgör slutprodukten, och en grovgodsfraktion och den sistnämnda tillföres till inmat- ningsgodset till det första steget, dvs till exempel valskvarnen.

Ett sådant kvarn- sikt-kretslopp är i sig känt och användes t.ex. inom cementindustrin. Med ett sådant genomförande av sättet kan en energibesparing av över l0 % uppnås.

Karakteriseringen av påkänningen och transporteringen som "be- stämd" skall åskådliggöra att båda fastställes genom förfarings- genomförandet respektive driftinställningen och icke att mängden av det för påkänning utsatta materialet eller påkänningsenergin kan antaga stokastiskt eller slumpmässigt olika värden, som t.ex. sker i en kulkvarn.

Sättet enligt uppfinningen är i motsats till den generella upp- fattningen, att agglomeratbildningen i så hög grad som möjligt bör förhindras vid en fin respektive mycket fin pulverisering i ett steg till den slutliga graden av finhet. Agglomeratbildningen respektive briketteringen tolereras för åstadkommande av en så stor förstöring respektive skada på partiklarna i skiktet respek- tive i godsbädden. För detta skall allt efter gods och finhet an- vändas yttryck mellan 50 och 500 MPa (500 - 5000 kp/cmz). Sådana höga belastningar användes tidigare icke vid pulverisering.

Tidigare har man, såsom beräkningar har visat, hållit presstrycket för partikelskikt väl under 20 MPa (= 200 kp/cm2). Vid så små be- lastningar förblir pulveriseringsgraden ringa, så att en stor mängd av icke-malt gods måste utsättas för många fler påkänningar för uppnående av den erfordrade finhetsgraden.

Svårigheterna förklaras med hänvisning till fig. l, som visar belastningsdiagrammet för pâkänningen av ett skikt av l mm cement- partiklar mellan två hårda malningsytor. Pâ abskissan är press- sträckan s och på ordinatan trycket p avsatt. Fram till ett tryck av ca 20 MPa ökar kraften med ökande pressträcka endast svagt (kurvdel A). Efter ett kort övergângsomräde (kurvdel B) blir kur- 7802112-8 van mycket brant och en stor tryckökning erfordras för uppnående av en ytterligare komprimering (kurvdel C). Först efter övergångs- omrädet börjar briketteringen, varvid en brant kraftökning av kurvdel C är typisk därför. I pulveriseringsmaskiner valdes komprimeringen (presstrycket) hittills så att belastningsför- loppet sker motsvarande kurvandel A och i undantagsfall fram till begynnelseomrâdet för kurvdel B.

Sättet enligt uppfinningen beror dock på användning av en belast- ning, som motsvarar kurvdel C. Om detta förfarande genomföras t.ex. i en pulveriseringsmaskin, varvid malningsgodspartiklarna utsättes för pâkänning i ett skikt mellan tvâ med lika periferi- hastighet motroterande cylindriska valsar med en diameter av l00 cm, se fig. 2, så erfordras presskrafter F överstigande 200 000 kp/m valslängd för uppnående av påkänningstillståndet enligt upp- finningen. I valskvarnar av sedvanlig konstruktion för grov- och mellanpulverisering uppgår presskrafterna till mindre än l/lO av detta värde.

För medel- och finpulverisering av spröda men icke alltför hårda material (t.ex. kol, råmaterial för cementframställning), ut- nyttjas ofta valskvarnar, varvid en bädd av malningsgodspartiklar utsättes för påkänning flera gånger mellan kul- eller rullformiga valskroppar och en plan eller krökt malningsbana, såsom t.ex. i Loesche-kvarnen, se fig. 3. Valskvarnar med en rullformig vals- kropp, som rullar på en malningsskiva och isynnerhet en valskvarn med två motroterande, mot varandra tryckta valsar, är mest lämp- liga för pulverisering av en godsbädd i enlighet med sättet enligt uppfinningen. Med samtliga kända Loesche-kvarnar väljes press- krafterna i omrâdet 30 000 - 70 000 kp/m valslängd, dvs värden som är avsevärt mindre än den ovannämnda 200 000 kp/m valslängden.

Presskraften F, valsdiametern D, valslängd L och maximalt mal- ningstryck pm, som inverkar på bädden i den smalaste delen av ny- pet, se fig. 4, är relaterade till varandra i motsvarighet till iformeln F/L D = k a 0 pm 7802112-8 = ' ' ' - .. . .. .

Va"V1 G0 VêPJB Viflkeï. vid vi1ken påkanningen påborJas, och k är en av godsegenskaperna beroende konstant vars värde genereïït 9 är ca 0,2.

Sättet en1igt uppfinningen erfordrar att ma1ningstrycket vä1jes så högt att en tyd1ig agg1omerat- e11er brikettbi1dning inträder.

Genere11t erfordrar detta att presstrycket pm ökas ti11 över 500 kp/cmz. Va1stryckkraften per meter va1s1ängd (F/L) erhå11es då en1igt ovanstående forme1 proportione11t ti11 va1sdiametern D och den faststä11da vinke1n.ao. För det ovan angivna värdet F/L = 200 000 kp/m och för D = 100 cm, oo = 0,1 (motsvarande ca 6 grader) och k = 0,2, så b1ir ma1ningstrycket pm = 1000 kp/cmz.

Försök har visat, att sättet en1igt före1iggande uppfinning med- ger betydande energibesparingar. För framstä11ning av en norma1 portïandcement PZ 275 erfordras för puïveriseringen endast 10 - ki1owattimmar per ton i stä11et för 25 - 35 ki1owattimmar per ton. Det nya sättet kan därvid genomföras i en i fig. 5a visad an1äggning, som består av en här som godsbädd-va1skvarn GWM be- nämnd kvarn 16, t.ex. en va1skvarn med tvâ motroterande cy1ind- riska va1sar, såsom visas i fig. 2 och 4, e11er en annan va1s- kvarn, en ku1kvarn KM 17 och en 1uftsikt K1 18 med en separa- tionsgräns xtr vid 60,um.'Godsbädd-va1skvarnen 16 ti11föres det i förväg krossade materia1et, vars partik1ar xa samt1iga är mindre än 2,5 mm, med en masström (inmatningsgrad) M och det âterförda grovgodset från luftsikt K1 18 med en masström fig. Påkänningen me11an va1sarna åstadkommer puiveriseringen och briketteringen.

Det bi1das presstycken i form av f1ingor, som desagg1omereras i den fö1jande ku1kvarnen 17. Kuïkvarnprodukten innehå11er ca 40 % materia mindre an eo mn. 'Luftsikten is avskiijer huvuaaeien dar- av som s1uprodukt, vi1ken 1ämnar kvarn-sikt~krets1oppet med mas- strömmen Û. Det âterförda grovgodset b1andas med det i förväg krossade godset och âterföres ti11 grovgods-va1skvarnen 16. He1a godsströmmen genom kvarnen M* uppde1as genom vindsikt K1 18 i tvâ fraktioner, av viïka den fina fraktionen 1ämnar an1äggningen med en produktionsgrad M = p'Û X, medan grovgodset återföres med en godsström (1-p)É x. Om produktionsgraden antages vara t.ex. M = 100 ton per timme och en fingodsande1 p' = 33 %, har grovgods- strömmen en stor1ek av M = 100 ton per timme och den genom kvarnen 7802112-8 lO och luftsikten strömmande totala godsströmmen en storlek av Ü X = 300 ton per timme. Energibehovet för godsbädd-valskvarn l6 upp- gär till 3,1 kilowattimmar per ton och för kulkvarnen l7 till l,4 kilowattimmar per ton, med en summa för båda av 4,5 kilowatt- timmar per ton. Den specifika energiförbrukningen för anlägg- ningen baserad på produktionsgraden beräknas till att uppgå till ca 13,6 kilowattimmar per ton. Om vidare en andel av 20 % av den totala energitillförseln betraktas som förlorad i form av motor-transmissions- och maskinförluster, blir den specifika energiförbrukningen ca l7 kilowattimmar per ton, Fig. 5b visar en anläggning med tvâ godsbädd-valskvarnar GWMl 19 och GWMZ 20, en kulkvarn Zl och två luftsiktar Kl l 22 och Kl 2 23; Uppdelning av påkänningen av godsbädden i tvâ steg medför en förfaringsteknisk fördel, som eventuellt även är totalekonomiskt gynnsam.

Vid anbringande av sättet enligt uppfinningen på mycket fin pulverisering av kalksten till en produkt, som till l0O % är mindre än l0 pm, erfordrar en presskraft av ca l500 kp/cmz och endast ca l0 kilowattimmar per ton. För varje pulveriserings- uppgift kan optimala driftbetingelser erhållas. Pulverisering av cement sker i regel mest ekonomiskt vid presstryck av l000 - zsoo kp/cmz.

Sättet enligt uppfinningen innefattar även möjligheten att skik- tet av malningsgods indränkes med en vätska, vilken kan vara vat- ten, som t.ex. vid beredning av malmer eller mineraler, eller en annan vätska än vatten, som t.ex, kan förekomma inom den kemiska industrin eller i livsmedelsindustrin vid pulveriserings- och dispergeringsförfaranden.Våtpulverisering i kvarnar med lösa malkroppar (t.ex. kulkvarnar, omrörarkvarnar) eller i skivkvarnar är ett känt förfarande och användes företrädesvis då malnings- godset föreligger vått eller vidarebearbetas vått, och då det rör sig om en mycket fin pulverisering, varvid partiklar skall framställas som är mindre än några mm. Vätskan förhindrar å ena sidan agglomerering av fragmenten, och försvårar å andra sidan pâkänning av partiklarna, då dessa i viss utsträckning följer 7802112-8 ll vätskan, som strömmar ut från påkänningszonen då malningskroppar- na närmar sig varandra. I fig. 6 visas detta schematiskt för det fall, då malkropparna består av kulor.

Vid utnyttjande av sättet enligt uppfinningen vid en våt process uppträder icke den ovan beskrivna ogynnsamma effekten, då de malda partiklarna icke kan följa med den utgående strömmen och pâkänningen icke undkommas, då de fasthâlles av malningskraften.

Tillsatsen av en vätska har två följder: a. den inre och yttre friktionen i skiktet reduceras, varigenom det erforderliga pressarbetet är mindre för en specifik slutlig pressning. Pulveriseringsgraden förblir, vilket försök överrask- ande har visat, lika eller till och med ökas. Exempelvis erfordrar påkänning av_kalkstenspartiklar med en partikelstorlek i området 100 - l60 pm med ett malningstryck av l000 kp/cmz l,7 kilowatt- timmar om bädden är torr och l,4 kilowattimmar per ton om bädden är våt. Andelen av partiklar under lD pm uppgår vid torr bädd till 20 % och vid våt bädd till 30 %. b. vätskan reducerar hållfastheten hos agglomeraten eller briket- terna, så att deras sönderdelning erfordrar mindre energi.

Vid det våta förfarandet kan desagglomereringen underlättas genom två ytterligare åtgärder: l.. vätskan utsättes före och under pâkänningen för ett hydro- statiskt tryck, som vid slutet av pákänningscykeln reduceras så momentant som möjligt. Trycket åstadkommer ett förstärkt inträng- ande av vätskan i brottspalterna, så att vidhäftningskrafterna reduceras där. Den momentana trycksänkningen förorsakar en upp- luckring av agglomeraten på grund av det därvid bildade inre trycket, då på grund av de trånga kapillärerna i agglomeratet trycket reduceras i dess inre avsevärt långsammare än utanför.

I fig. 7 visas schematiskt en användbar anordning för genomfö- rande av pulveriserings- och briketteringssteget för denna utfö- ringsform av sättet enligt uppfinningen med momentan tryckreduk~ tion vid slutet av det första steget. Den visade stamppressen upp- 7802112-8 12 visar en tryckkammare 1, som är s1uten gentemot den yttre atmos- fären genom väggar 2 och 3, en bä1g 4, och en pressbox 5 samt en undre stamp 6. Ma1ningsgodset samt vätska ti11föres via ett in- 1opp 7 och inkommer via en magnetiskt manövrerad venti1 8 och en kana1 9 i tryckkammaren 1. Dä en övre stamp 10 återföres fy11es en tryckkammare 1. Den undre stampen 6 pressas under tiden gent- emot presscy1indern 5. Vätskan försättes under tryck genom tryck- 1uft via en i tryckkammaren 1 mynnande tryck1edning 12 med en magnetventi1 13. Den övre stämpeln 10 utsätter skiktet för pâ- känning, och den undanträngda vätskan kan strömma ut via axie11a periferiska spår 14 i pressboxen.

Efter av1astning av den övre stämpe1n 10 öppnas en magnetventi1 i en gren1edning för tryck1edning 12 och reducerar momentant trycket. Den undre stampen 6 fa11er ned och den övre stampen 10 pressar, om så erfordras, ma1ningsgodset ut ur den koniskt forma- a de_pressboxen 5. Den undre.stämpe1n 6 pressas då åter mot press- boxen 5 och den övre stämpe1n 10 återföres så att tryckkammaren kan fy11as med nytt materia1. 2.1 Den andra åtgärden består i att vätskan ytterïigare försättes med en 1ätt1ös1ig gas, t.ex. C02. Vid momentan tryckreduktion fri- göres gasen de1vis och höjer sâ1unda det inre trycket i brott- spa1terna.

Ett annant hjä1pmede1 för att under1ätta desagg1omereringen er- hå11es genom ti11sats av agg1omerationshämmande vätska, som t,ex. ety1eng1yko1. Då effekten därav beror på att ångan före agg1ome- reringen när de nybi1dade brottytorna, omfattar sättet en1igt före1iggande uppfinning antingen en ökning av gastrycket e11er en sänkning därav ti11 under ångtrycket för den agg1omerations- hämmande vätskan. I det förstnämnda fa11et strömmar gasen snabbare än vid-norma1tryck-in i brottspa1terna och medför den verksamma ångan, vars mo1eky1er ankommer ti11 brottytorna genom diffusion.

Vid ett gastryck under ângtrycket för den agg1omerationshämmande vätskan stör gasmo1eky1erna transporten av ångan i mycket mindre utsträckning, så att dess mo1eky1er snabbare ankommer ti11 brott- ytan än vid norma1t gastryck. En för denna utföringsform av upp- finningen användbar anordning kan 1ikna den i fig. 7 visade an- ordningen. 7802112-8 13 För genomförande av sättet en1igt uppfinningen och de angivna utföringsformerna 'lämpar sig i princip kända pressar, såsom vaispressar, skruvpressar, stamppressar eller liknande, varvid dock dessa måste anpassas tiH kraven för sättet eniidt uppfin- ningen. Sönderdelningen av aggïomeraten respektive briketterna kan ske i sedvanï-iga kuT- elïerlstötkvarnar.

Claims (20)

7eo2112~a H Patentkrav

1. Sätt för fin och mycket fin pulverisering av spröda material, vid vilket i ett första steg ett skikt av malgods sönderbrytes genom tryckpåkänning och bildade agglomerat i ett andra steg för- störes genom en ytterligare mekanisk påkänning, k ä n n.e t e c k- n a t av att tryckpåkänningen i det första steget sker genom pressning en gång mellan två ytor med ett tryck av minst 500 kp/cmz.

2., Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att tryckpå- känningen i det första steget utgör minst 800 kp/cm2.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att malgodspartiklarna utsättes för påkänning i det första steget del- vis, helt eller med överskott indränkta med en vätska.

4. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att malgodspar- tiklarna före och/eller under påkänningen i det första steget ut- sättes för ånga av en agglomerationshämmande vätska.

5. Sätt enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t av att påkänningen i det första steget sker i en tryckkammare och vätskan resp. ångan är bringade till övertryck.

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a”t av att påkänning- en i det första steget sker i en tryckkammare, i vilken gastrycket är mindre än en atmosfär resp. mindre än partialtrycket för den agglomerationshämmande ångan.

7. Sätt enligt krav 5, k ä'n n e t e c k n a t av att vätskan först försättes med en löslig gas.

8. Sätt enligt krav 1-4, k ä n n.e t e.c k n a t av att påkän- ningen i det första steget sker i en valskvarn, isynnerhet med cylindriska valsar.

9. Sätt enligt krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att påkän- ningen i det första steget sker i en briketteringspress, isynner- het en valsbriketteringspress.

10. Sätt enligt krav 1~7, k ä n n e t e c k n.a t av att påkän- 7802112-8 IS ningen i det första steget sker i en stamppress.

11. Sätt enligt något av krav 1-10, k ä n n e t e c k n a t av att det i det första steget genom pressning för påkänning utsatta malgodset uppluckras genom mekaniska krafter och därefter utsät- tes för ytterligare en påkänning genom pressning.

12. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den ytter- ligare mekaniska pâkänningen sker som stötpâkänning.

13. Sätt enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att den yt- terligare mekaniska påkänningen sker i en stötkvarn.

14. Sätt enligt något av krav 1-13, k-ä n n e t e c k n a t av att den ytterligare mekaniska påkänningen sker som kombinerad tryck-skjuv-påkänning.

15. Sätt enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att den yt- terligare mekaniska påkänningen sker i en kulkvarn.

16. Sätt enligt något av krav 1-15, k ä n n e t e c k n a t av att agglomeraten eller briketterna indränkes i en vätska.

17. Sätt enligt krav 1, för fin pulverisering av cementråmaterial, cementklinker, malmer och kol samt kalk, bauxit, dolomit och lik- nande jordalkalikarbonater, k ä n n e t e c k n a t av att skik- tet av malgodspartiklar utsättes för en enstaka påkänning i en valskvarn med en på en valsbana roterande valskropp eller i en valskvarn med två motroterande cylindriska valsar med ett press- tryck av minst 800 kp/cmz, företrädesvis minst 1000 kp/cmz, och de därvid bildade agglomeraten sönderdelas i en kulkvarn eller stötkvarn.

18. Sätt enligt krav 1 för fin pulverisering av isynnerhet kvarts, kalksten och fältspat, k ä n n e t e c kvn a t av att skiktet av malgodspartiklar utsättes för en enstaka påkänning i en valskvarn med en på en valsbana roterande valskropp eller i en valskvarn med tvâ motroterande cylindriska valsar med.ett presstryck av minst 1500 kp/cm2 och de därvid bildade agglomeraten sönderdelas i en kulkvarn eller stötkvarn. 7802112-8 p,k

19. Sätt enligt krav 1, 17 eller 18, k ä n n e t e c k n a t av att skiktet av malgodspartiklar utsättes för påkänning med ett så högt presstryck att efter påkänningen uppvisar minst 30 %, före- trädesvis minst 50 % av fragmenten den önskade finheten hos slut- produkten.

20. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att produk- ten, som lämnar kulkvarnen eller stötkvarnen, uppdelas i en fin- godsfraktion och en grovgodsfraktion och den sistnämnda tillföres till inmatningsgodset till det första steget.