SE432078B - Styrsystem for tabellutskrift - Google Patents

Styrsystem for tabellutskrift

Info

Publication number
SE432078B
SE432078B SE7901791A SE7901791A SE432078B SE 432078 B SE432078 B SE 432078B SE 7901791 A SE7901791 A SE 7901791A SE 7901791 A SE7901791 A SE 7901791A SE 432078 B SE432078 B SE 432078B
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
line
column
gate
tab
signal
Prior art date
Application number
SE7901791A
Other languages
English (en)
Other versions
SE7901791L (sv
Inventor
R G Acosta
M E Mcbride
R A Pascoe
Original Assignee
Ibm
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Ibm filed Critical Ibm
Publication of SE7901791L publication Critical patent/SE7901791L/sv
Publication of SE432078B publication Critical patent/SE432078B/sv

Links

Classifications

    • BPERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B41PRINTING; LINING MACHINES; TYPEWRITERS; STAMPS
    • B41JTYPEWRITERS; SELECTIVE PRINTING MECHANISMS, i.e. MECHANISMS PRINTING OTHERWISE THAN FROM A FORME; CORRECTION OF TYPOGRAPHICAL ERRORS
    • B41J5/00Devices or arrangements for controlling character selection
    • B41J5/30Character or syllable selection controlled by recorded information
    • B41J5/44Character or syllable selection controlled by recorded information characterised by storage of recorded information
    • B41J5/46Character or syllable selection controlled by recorded information characterised by storage of recorded information on internal storages
    • BPERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B41PRINTING; LINING MACHINES; TYPEWRITERS; STAMPS
    • B41JTYPEWRITERS; SELECTIVE PRINTING MECHANISMS, i.e. MECHANISMS PRINTING OTHERWISE THAN FROM A FORME; CORRECTION OF TYPOGRAPHICAL ERRORS
    • B41J21/00Column, tabular or like printing arrangements; Means for centralising short lines
    • GPHYSICS
    • G06COMPUTING; CALCULATING OR COUNTING
    • G06FELECTRIC DIGITAL DATA PROCESSING
    • G06F40/00Handling natural language data
    • G06F40/10Text processing
    • G06F40/166Editing, e.g. inserting or deleting
    • G06F40/183Tabulation, i.e. one-dimensional positioning

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Theoretical Computer Science (AREA)
  • Audiology, Speech & Language Pathology (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Computational Linguistics (AREA)
  • General Health & Medical Sciences (AREA)
  • Physics & Mathematics (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • General Physics & Mathematics (AREA)
  • Artificial Intelligence (AREA)
  • Document Processing Apparatus (AREA)
  • Record Information Processing For Printing (AREA)
  • Input From Keyboards Or The Like (AREA)

Description

7901791-9 . 2 bi vagnreturkoden och skrivaren bringas att utföra en tabula- tormarkering i stället för att vagnen återförs till den vänstra marginalen, varjämte en kolumnframmatningsoperation utförs.
Härigenom bringas en kolumnmarkeringskod att skrivas över operationsflaggan, och dessutom avsöks minnet. Den nästa detekterade kolumnmarkeringskoden skrivs över med en ny opera- tionsflagga. Utskriften fortsätter därefter med början vid punkten för den nya operationsflaggan tills en vagnreturmarke- ring detekteras. De ovan beskrivna utmatningsoperationerna fortsätter tills slutet på varje kolumn nås. När alla kolum- nerna har skrivits ut töms kolummarkeringskoderna ut ur minnet.
Den nyssnämnda amerikanska patentskriften beskriver helt och hållet utskrift sida vid sida av sekvensiellt lagrad text, men distinktioner mellan tabulatormarkeringar som styr text och tabulatormarkeringar som styr kolumngränser eller spalt- gränser är inte omnämda.
IBM:s Electronic "Selectric" Composer skall nu betraktas.
I detta system kan man åstadkomma en utskrift av sekvensiellt lagrade kolumner sida vid sida. Etttabulatorfält som är bildat av inställda tabulatormarkeringar upprättas under inslagning medelst tangenter för att definiera begynnelseläget för varje kolumn. Emellertid finns det ingen lätt användbar och totalt utnyttjbar möjlighet att ta hand om situationen då ytterligare tabulatormarkeringar behövs för att text skall upprättas för 4 utskrift inom spalterna. Om ytterligare tabulatormarkeringar görs kan det inträffa att de överlappar in i eller bortom partierna mellan kolumnerna eller spalterna och därvid medför att kolumnerna inte står mittför varandra vid utmatning. Exem- pelvis kan man i detta Composersystem betrakta en tabulator- markeringsinställning mellan den högra marginalen i en kolumn och den vänstra marginalen i nästa kolum. Härvid kommer vagn- frigöring som hör samman med en kolumnframmatningsoperation till nästa kolumn att medföra att vagnen inställs mellan tabu- latormarkeringar och därvid börjar skriva nästa kolumn. Resul- tatet blir att nästa kolumn inte kommer i läge mittför en annan. Det finns två sätt att bemästra detta problem. Enligt det ena sättet kan operatören avsluta utmatningen och nedkoppla samt inställa tabulatormarkeringarna efter hand som behov upp- står och enligt det andra sättet kan texten utformas under an- 7901791-9 7 2 tagande av att alla tabulatormarkeringarna är fixerade. Båda dessa möjligheter utgör dock en ytterst tidsödande och omständ- lig uppgift.
På grundval av ovanstående kan IBM:s Electronic "Selectric" Composer inte utnyttjas effektivt när tabulatormarkeringar för både kolumn och text tas i betraktande.
I den inledningsvis nämnda amerikanska patentskrift 4086660 beskrivs ett automatiskt system för att reglera forma- tet eller uppställningen under utmatning av ett uppdrag på basis av ett antal sidor som är uppteoknade på ett antal mag- netkort. Vid början av ett uppdrag och då inmatning medelst tangentpåverkan sker utför man inslagning av formatinformation eller uppställningsinformation, varvid denna information lag- ras i en textbuffert. Formatinformationen utgörs av tabulator- inställningslägen, måttlängd, framställningsvärden, injuste- ringsmoder, etc. Då det gäller formatändringar som görs före uppteckning pâ ett magnetkort slås ny formatinformation in och lagras i textbufferten tillsammans med den via tangenter in- slagna texten. Sedan text- och formatinformationen har lagrats på ett kort överförs den sist inkomna formatinformationen till en formatbuffert för att lagra formatet tills ändring sker.
Likaledes gäller att då text som är lagrad pà magnetkort ut- matas senare kommer den sist införda formatinformationen att bestämma formatet tills ändring sker.
Denna teknikens ståndpunkt är relevant på så sätt att olika formatlinjer som innehåller tabulatorinställningsinfor- mation kan slås in medelst tangenter och lagras efter hand som ett behov att styra efterföljande text uppstår. För att ta hand om text- och kolumntabuleringar under kolumnutmat- ning kan emellertid många formatlinjer erfordras. Operatören mäste dessutom hålla sig skärpt för att via tangentbordet slå in dessa formatlinjer vid de avsedda lägena i texten. I föreliggande uppfinning utnyttjas två tabulatormarkerings- avsnitt, varjämte antalet formatlinjer nedbringas till ett minimum.
Sammanfattningsvis :skall nämnas attcbn ovan beskrivna teknikens ståndpunkt är relevant i varierande grad men att den varken anteciperar föreliggande uppfinning eller medför att 7901791-9 4 föreliggande uppfinning ligger nära till hands för en fackman.
Närmare bestämt uppnås enligt föreliggande uppfinning ett fram- steg gentemot teknikens ståndpunkt på så sätt att man åstad- kommer ett system med två tabulatoravsnitt och så utformat att det åstadkommer utmatning sida vid sida av sekvensiellt lagra- de kolumner, på vilka ställs krav både avseende text och av- seende kolumntabulatoruppställning. Bland de viktigare för- delarna med ett system av detta slag skall nämnas att opera- tören kan hålla allt klart och att risken för att fel skall uppstå under kodning genom inmatning medelst tangenter blir den minsta möjliga. Vidare minskas sannolikheten för att kolum- nerna inte skall ligga mittför varandra i hög grad. Såsom ytter- ligare publikationer inom samma omrâde av tekniken, vilka dock anses ligga längre bort än de inledningsvis nämnda publika- tionerna, kan nämnas de amerikanska patentskrifterna É 611 508, 3 832 697, 3 833 392, 3 915 278, 3 927 395, 3 996 569, 3 999 l64, 4 032 900 och IBM Technical Disclosure Bulletins volym 10, nr 2, juli, 1967, sid 109 och llO; volym 12, nr 3, augusti, 1959, sid 438; och volym 14, nr 3, augusti, l97l, sia 815. ' Sammanfattningsvis skall beträffande uppfinningen nämnas följande. uppfinningen avser ett styrsystem för tebeiiutsxrift, varvid i detta system ingår principiellt ett tangentbord, en skrivare, en buffert och en styrenhet, en styrenhet för utmat- ning av flera kolumner, en enhet för styrning av den utmatade uppställningen (formatet), och två elektroniska tabulatorav- snitt. Under inslagning medelst tangenter lagras i bufferten en kod som anger minnets början. Innan tangentinslagning för 9 kolumnerna sker utförs tangentinslagning av en tabulatorformat- _linje, inklusive tabulatormarkeringar för att definiera de vänstra marginalerna hos varje kolumn efter den första, varvid lagring sker i bufferten och tabulatorstopp inställs i ett texttabulatoravsnitt. Detta gäller om en tabulatorformatlinje inte redan har utsatts för tangentinslagning för styrning av de efterföljande kolumnerna. Början på den första kolumnen definieras därpå genom tangentpåverkan och lagring av en kod som anger en kolumns början. En ny tabulatorformatlinje in- slås medelst tangenter och lagras för att styra den efter- 7901791-9 5 följande texten. Tabulatorstopp i texttabulatoravsnittet upp- dateras i överensstämmelse med denna formatlinje. Därpå inslâs medelst tangenter kolumnmod- och måttkoder. Om efterföljande kolumner eller kolumndelar skall ha olika moder eller mätt kommer ytterligare mod- och måttkoder att slås in medelst tangenter och lagras i anslutning till de aktuella kolumnerna.
Sedan mod- och måttkoderna har slagits in medelst tangenter och lagrats utförs tangentinslagning av texten för den första kolumnen, varvid denna text lagras i sin helhet. För varje efterföljande kolumn utförs tangentinslagning och lagring av en kod som anger att kolumnen börjar, varvid nämnda kod följs av eventuella erforderliga mod- och mâttkoder samt kolumn- texten. Vid slutet av den sista kolumnen som skall utskrivas sida vid sida med de övriga inslås medelst tangenter en kod som anger kolumnens slut, varvid uppgift om denna kod lagras i bufferten. När under efterföljande utmatning den första lagrade tabulatorformatlinjen påträffas under en buffertminnes- avsökning inställs de därav definierade tabulatorstoppen i texttabulatoravsnittet. När en kod som anger en kolumns bör- jan påträffas kommer en kopia av innehållet i texttabulator- avsnittet automatiskt att överföras till ett kolumntabulator- avsnitt. När formatlinjen som följer efter koden som anger en kolumns början påträffas kommer texttabulatoravsnittet att uppdateras och de därvid definierade tabulatorstoppen att inställas i texttabulatoravsnittet för styrning av texten i kolumnerna. Tabulatorstoppen som inställs i kolumntabulator- avsnittet styr läget för den vänstra marginalen i varje kolunm efter den första. En operationsflagga införs i buffcrtminnet efter den första koden som anger början av en kolumn. Hinnes- avsökningsoperationen fortsätter, och efter varje kod som an- ger början av en kolumn utom den första införs en kolumnmarke- ringskod i minnet, varpå avsökningen fortsätter. När koden som anger slutet på en kolumn detekteras kommer avsökningen att fortsätta till början på minnet. När operationsflaggan detek- teras på nytt kommer efterföljande tecken och mellanrum att utskrivas i det definierade arbetssättet tills en vagnretur- signal eller vagnåterföringssignal detekteras. Om nägra tabu- latorkoder påträffas under utmatningen innan en vagnreturkod 7901791-9 6 påträffas bringas skrivarvagnen att frigöras i förhållande till tabulatorn. Texttabulatoravsnittet adresseras för tabulatorfri- göringen. När vagnreturkoden väl har påträffats och en efter- följande kolumn finns, bringas skrivarens vagn att frigöras genom tabulering i stället för att den återgår till den vänstra marginalen. För denna tabuleringsoperation adresseras spalt- tabuleringsavsnittet för tabuleringsfrigöringen. Sidans vänstra marginal utnyttjas såsom referens då det gäller att fastställa frigöringen för en kolumntabulatoroperation under utmatning.
För en texttabulatoroperation under utmatning utnyttjas den vänstra marginalen hos kolumnen eller spalten som håller på att SKríYa§ såsom en referens då det gäller att fastställa fri- göríngen. Efter kolumtabuleringsoperationen utförs en kolumn- frammatningsoperation. En kolumnmarkeringskod skrivs in över ioperationsflaggan, och minnet avsöks. Den nästa detekterade kolummarkeringskoden skrivs över med en ny operationsflagga., Utskrivning fortsätter därpå tills en ny vagnreturkod detekte- ras. Om denna vagnreturkod ligger i den sista kolumnen åter- förs vagnen till den vänstra marginalen, varjämte en kolumn- frammatningsoperation utförs så att den första kolumnen fram- stegas. Utskrivnings- och kolumnframmatningsoperationerna fortsätter tills all text från alla kolumnerna har skrivits ut. När alla kolumnerna har skrivits ut avlägsnas kolumnmarke- ringskoderna från minnet.
Med utgångspunkt från ovanstående kan rader i uppställ- ningen eller formatrader inslås medelst tangenter och lagras med texten under tangentinslagningen. Detta resulterar i att texttabulatoravsnittet uppdateras för varje formatrad. Utmat- ningen kan vidare avbrytas för tangentinslagning och inställ- ning av tabulatorer i nästa texttabulatoravsnitt. Texttabula- toravsnittet uppdateras vid utläsning av en formatrad från minnet under utmatningen. Kolumntabulatoravsnittet laddas av systemet när den första koden som anger början av en kolumn påträffas under utmatning. .
Uppfinningen beskrivs-i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett önskat utgångsformat, dvs. en önskad utgângsuppställning, vari ingår textkolumner anordnade mittför varandra sida vid sida, 7901791-9 7 fig. 2 är en avbildning av en i en buffert lagrad text och ett styrkodminnesarrangemang som utnyttjas för att man skall er- hålla den i fig. 1 visade önskade uppställningen vid utmatning, fig. 3 åskådliggör en utskriven sida och skrivarens vagnläge när de tre första textraderna har skrivits ut med utgångspunkt från det i fig. 2 visade minnet, fig. 4 är en bild som visar minnet vid tidpunkten då texttabulatorer skall inställas för efterföljande kolumner, fig. 5 är en bild som åskådliggör minnet vid tidpunkten då arbetssättet, dvs. moden, och måttet skall inställas för den första textkolumnen, fig. 6 är en bild som visar minnet sedan den första raden i den första kolumnen har skrivits ut, fig. 7 visar läget hos den utskrivna sidan och vagnlåget när den första raden i den första kolumnen har skrivits ut, fig. 8 åskådliggör minnesarrangemanget innan den andra raden i den första kolumnen har skrivits ut, fig. 9 åskådliggör läget hos den utskrivna sidan och hos vagnen sedan den första raden i den andra kolumnen har skrivits ut, fig. 10 åskådliggör den utskrivna sidan och läget hos skrivarens vagn sedan den sjätte raden i den andra kolumnen har skrivits ut, fig. ll åskådliggör minnet när den sjätte raden i den andra kolumnen har skrivits ut, fig. 12 visar den utskrivna sidan och vagnens läge innan den sjunde raden i den andra kolumnen har skrivits ut, fig. lj visar en bild av minnet innan den sjunde raden i den andra kolumnen har skrivits ut, fig. 14 är ett totalblocksohema som åskådliggör anordningen enligt uppfinningen för att åstadkomma utskrift sida vid sida av kolumner under styrning av både ett texttabulatoravsnitt och ett kolumntabulatoravsnitt, fig. 15 åskådliggör mera i detalj delar som ingår i och som samverkar med skiftregisterstyren- heten enligt fig. 14, fig. 16 är ett tidsdiagram avseende operationer som utförs av den i fig. 15 visade anordningen, fig. l7a-l7f åskådliggör anordningen som ingår i styrlogik- och utmatningsstyranordningen för flera kolumner i enlighet med fig. 14, fig. l8a-l8g visar både anordningen som ingår i utgångsformatregleringen enligt fig. 14 och tidsschemat som nämnda anordning följer, och fig. l9a och l9b åskådliggör delarna som ingår i texttabulatoravsnittets styrlogik och kolumntabulatoravsnittets styrlogik enligt fig. 14. .7901791-'9 8 För en mera detaljerad beskrivning av uppfinningen hän- visas först till de figurer på ritningarna som både ifråga om minnesarrangemanget och utmatningen åskådliggör operationerna som skall utföras. ' Fig. 1 visar ett önskat utgångsformat, dvs. en önskad utgângsuppställning. All text är införd inom definierade mått.
Det finns tre tex partier. I det första partiet ingår de tre första raderna som skall hållas inom måtten som är definierade av de vänstra och högra marginalerna. Det andra partiet är den vänstra kolumnen eller första kolumnen eller spalten, vilken innehåller sex rader. För denna kolumn behövs tabulatorinställ- ningarna TE och TÄ. T2 bestämmer indragningen för den första raden, och Tu utgör centreringspunkt för den fjärde raden.
Det tredje partiet utgörs av den högra kolumnen eller den sista kolumnen, vilken innehåller tretton rader. Denna kolumn kräver de åtta tabulatorinställningarna Tl, T2,gT5, T4, T5, T6, TT, T8 och T9, förutom tabulatorinställningen G1, för att definiera den vänstra marginalen i den andra kolumnen under utmatningen. Dessa åtta tabulatorinställningar är antydda i den streckade rutan för att åskådliggöra det hela. I praktiken kommer de endast att finnas på det sätt som är visat ovanför den vänstra kolumnen. Anledningen till detta är att texten tangentinslâs sekvsnsiellt på. det i fig. 2. visade sättet." Fig. 2 skall nu betraktas. Denna figur visar ett minnes- arrangemang som svarar mot en operatörs tangentinslagnings- sekvens. Vidare är de av operatören upprättade tabulatorin- ställningarna visade. Minnesarrangemanget är lagrat i text- och styrkodbufferten. Tabulatorinställningarna är också lag- rade i bufferten i form av en formatlinje. Under tangentin- slagningen bringar operatören vagnen att frigöras och att föras till varje önskat tabulatorstopp, varjämte vederbörande ned- trycker en tabulatorinställningsknapp. Detta medför att tabu- latormarkeringar inställs i ett texttabulatoravsnitt som kan utgöras av ett direktminne. F.ö. kan båda tabulatoravsnitten som utnyttjas i detta system utgöras av direktminnen. Varje gång tabulatorinställningsknappen trycks ned kommer ett tabu- latorläge att lagras i minnet. De lagrade tabulatorinställ- ningslägena bildar tabulatorformatlinjen. Såsom kommer att 7901791-9 9 framgå bättre nedan har kolumntabulatormarkeringarnß, såsom Gl, ingen betydelse då det gäller textkolumner som slås in under tangentinslagningen. Anledningen till detta är att kolumnerna lagras sekvensiellt.
Nu följer en sammanställning av symbolerna som både representerar koder som är lagrade i minnet resp. som ut- nyttjas för att förenkla beskrivningen.
C)representerar en tabulatorformatlinje som är bildad av tabulatorinställningslägen D C)representerar en kod som anger att en kolumn börjar Qßrepresenterar en kod som anger att en kolumn slutar C)representerar en operationsflagga (som alternativt kommer att-benämnas endast "flagga") ()representerar en kolumnmarkeringskod C representerar en vagnreturkod Q)representerar mod-måttkoder De heldragna linjerna representerar texttecken- och mellanrumskoder och utskrivna tecken och mellanrum V representerar en tabulatormarkeringspunkt vid början av en rad. Denna symbol kommer att benämnas ”tabula- tormorot" i beskrivningen.
' Det skall påpekas att ehuru utskrift sker under tangent- inslagning kommer den utskrivna sidan inte att vara exakt som den bildmässiga illustrationen av minnet som är visad i fig.2.
Anledningen till detta är att koderna för flagga, mod-mått, börja kolumn, sluta kolumn, tabulatorformat och slut i minnet lagras i minnet men inte skrivs ut. Eftersom samma ingångs-/ utgångsorgan används för tangentinslagning, utskrift av det inslagna och lagring som sedan används för utmatningsutskrift kommer vidare operatören att inställa de vänstra och högra marginalerna på det i fig. l visade sättet. Det skall också antas att i sidobufferten markeras början på sidan medelst början på minneskoden, medan slutet på sidan markeras medelst slutet på minneskoden. Under tangentinslagningen kan operatören slå in början på minneskoden eller annars kan den matas in i minnet medelst systemet. Under alla förhållanden anses detta inte utgöra någon del av föreliggande uppfinning.
Operationsflaggkoden som är visad efter den första tabulator- 7901791-9 10 formatlinjen avser arbetspunkten och kommer att adressera nästa tecken eller kod i minnet som skall påverkas vid en godtycklig bestämd tidpunkt. Modkoden eller koden för be- rättigande matas in genom att operatören trycker ned tangen- ter, och detta gäller också måttkoden.
Då mod och mått är definierade vid sidans början börjar operatören slå in text från den vänstra marginalen, och då det inslagna närmar sig den högra marginalen och ett godtyckligt radslut nås trycker vederbörande ned en vagnreturtangent.
Vagnen återförs därvid till den vänstra marginalen. Skrivarens vals framstegas, och den andra raden slås ned, efterföljd av en vagnretur. Denna arbetssekvens upprepas för den tredje raden. Mod-måttparet som föregår dessa tre första rader upp- rättar moden och måttet för dessa tre rader och fortsätter i praktiken i avsaknad av efterföljande mod- och måttpar.
Innan den första koden som anger början på en kolumn slås in lagrar operatören en tabulatorformatlinje genom tangentpåverkan. Avsikten med detta är i första hand att läget hos kolumntabulatormarkeringen Gl skall definieras.
Såsom har nämnts ovan har systemet två tabulatoravsnitt. Det ena av dessa är ett texttabulatoravsnitt och det andra ett kolumntabulatoravsnitt. Vid tangentnedtryckning lagras Gl i texttabulatoravsnittet. Den första koden som anger början av en kolumn slås därpå in, och den efterföljs av inslagning av en andra tabulatorformatlinje. Inslagning av en formatlinje medför att tidigare tabulatormarkeringar upphävs och att nya tabulatormarkeringar lagras i texttabulatoravsnittet. Gl töms ur-texttabulatoravsnittet, men tabulatorformatlinjen som defi- nierar Gl förblir lagrad med texten i minnet. Tabulatorlägena för tabulatormarkeringarna Tl-T definieras genom inslagning av den andra formatlinjen, och dessa tabulatormarkeringar in- ställs i texttabulatoravsnittet. Operatören fortsätter att slå in koderna för mod, mått och text för de båda kolumnerna, var- efter en kod som anger att kolumnen är slut slås in.
Såsom framgår av fig. 2 adresserar operationsflaggan koden som anger början på den första kolumnen, varigenom början på den första kolumnen definieras. Vid denna tidpunkt kommer under utmatning skrivarens vagn att vara inställd vid 7901791-9 ll den vänstra marginalen, såsom är visat i fig. 3. De tre första raderna har därvid redan skrivits ut i ett berättigat format.
När operationsflaggan adresserar koden för den första kolum- nens början vid utmatning överförs innehållet i texttabulator- avsnittet till kolumntabulatoravsnittet. Härvid överförs så- -ledes Gl till kolumntabulatoravsnittet. Med minnet svarande mot fig. 2 och läget hos den utskrivna sidan och vagnen svaran- de mot fig. 5 utförs en avsökningsoperation, .varvid kolumn- markeringskoder införs i minnet efter varje kod som anger columnens början utom den första. När operationsflaggan fram- matas och adresserar den andra formatlinjen är texttabulator- avsnittet laddat med tabulatormarkeringarna Tl-T9. Fig. 4 åskådliggör minnesarrangemanget vid denna tidpunkt.
Operationsflaggan framflyttas sedan till ett sådant läge att mod-måttkoderna adresseras. Detta tillstånd och de' tidigare införda kolumnmarkeringskoderna är visade i fig. 5.
Kblumnmodkoden och måttkoden inställs, och flaggan framflyttas på nytt. Utmatning från den första raden i den första kolum- nen kan nu börja. I Uttrycket "utmatning” inkluderar, i sin här använda form, sådana systemoperationer som kolumnframflyttning, avsökning, etc., och även själva utskriften av en rad. Uttrycket "ut- skrift" inkluderar själva utskriftoperationerna som börjar t.ex. när operationsflaggkoden adresserar början på en rad och som slutar när operationsflaggan har framflyttats bortom vagnreturkoden vid slutet på en rad.
När både kolumn- och texttabulatoravsnitten är uppkoppla- de så att de kan utnyttjas av skrivaren under utmatning kan läget hos vagnen spåras i förhållande till både den vänstra marginalen eller kanten på den första kolumnen och den vänstra marginalen eller kanten på den kolumn som håller på att skrivas ut. Den vänstra marginalen eller kantenpå den första kolumnen i föreliggande fall utgör den vänstra marginalen eller vänstra kanten på sidan. Vid en tidpunkt då en tabulator- kod påträffas när som helst under utmatningen utförs en jäm- förelse mellan vagnens läge i kolumnen och texttabulatorav- snittet så att tabulatoroperationen utförs. 7901791-9 12 Fig. 6 visar en bildmässig illustration av minnesarrange- manget efter utmatning av den första raden i den första kolum- nen. Vagnen intar det i fig. 7 visade läget, varvid den första raden i den första kolumnen har skrivits ut. En kolumnmarke- ringskod har skrivits över operationsflaggan vid slutet av den första raden och början av den andra raden i den första kolum- nen. En kolumnframflyttningsoperation har utförts, och nästa kolumnmarkeringskod har skrivits över av en ny operations- flagga. Innan utskrift kan börja i den andra kolumnen måste vagnen återinställas till den vänstra kanten hos denna kolumn.
Skrivaren bringas att utföra tabulering till nästa tabulator- stopp i kolumntabulatoravsnittet. Detta tabulatorstopp är Gl.
Det ovannämnda sker efter en jämförelse mellan vagnläget och den totala vänsterkanten och kolumntabulatoravsnittet.
I fig. 2, 5 och 6 är tabulatorformatlinjekodningen åskådliggjord på ett annat sätt. I fig. 2 och 5 har inga tabulatormarkeringar gjorts för de tre första raderna som skall skrivas ut mellan de vänstra och högra marginalerna eller kanterna. I fig. 6 upprättades tabulatormarkeringen Gl vid uppdragets början, således före mod-måttkoderna för de tre första raderna. Detta skulle ha kunnat vara för ett fall då operatören på ett tidigt stadium hade bestämt sig för läget, för kolumtabulatormarkeringen. I det aktuella fallet är läget hos tabulatorformatlinjen för Gl inte viktigt sä länge nämnda läge går före koden som anger den första kolumnens början.
Såsom torde vara uppenbart vid denna tidpunkt gäller att om alla tabulatorínställningarna skulle vara innehâllna i ett gemensamt tabulatoravsnitt skulle skrivaren tabulator- frammatas till läget T9 och inte till läget Gl för utskrift av den andra kolumnen. Den andra kolumnen skulle således be- finna sig i fel läge. T9 lagras för att ange den sista raden i den andra kolumnen. Jämför härvid denna rad och den strecka- de rutan som innehåller T9 i fig. l. Här vagnen har lägesin- stäflts till Gl börjar utmatning för den första raden i den andra kolumnen.
Sedan den första raden i den sista (högra) kolumnen har skrivits ut kommer operationsflaggan att följa vagnåter- föringen, varvid en kolumnmarkeringskod får ersätta opera- 7901791-9 13 tionsflaggan. Vid framflyttning av nästa kolumn kommer opera- tionsflaggan effektivt att frammatas till början på den andra raden i den första kolumnen och att få ersätta kolumnmarke- ringskoden. I praktiken skrivs en kolumnmarkering över opera- tionsflaggan, varjänme en ny operationsflagga skrivs över nästa kolumnmarkering. Pig. 8 åskådliggör minnesarrangemanget som följer efter utskriften av den första raden i den sista kolumnen och en kolumnframflyttning till den andra raden i den första kolumnen. Vagnen kommer att bli inställd på det i fig. 9 visade sättet.
Fig. lO och ll åskådliggör vagnläget resp. minnesbilden efter utmatning av den sjätte raden i den andra kolumnen. ”ftersom operationsflaggan adresserar koden för den andra kolumnens början kommer ingen mer text att skrivas ut i den första kolumnen. En operation för framflyttning av kolumnen utförs, och skrivarens vagn bringas att tabulera fram till tabulatorstoppet Gl. Figurerna 12 och 13 åskådliggör den ut- skrivna sidan, vagnens läge och minnesarrangemanget efter kolumnframflyttningsoperationen för framflyttning av opera- tionsflaggan till början på den sjunde raden i den högra kolumnen. I Från läget enligt ovan sker frigöring av vagnen under en kolumnframflyttningsoperation till tabulatormarkeringen G1 och inte till någon av tabulatormarkeringarna Tl-T .
Tabulatormorötterna som är visade tilldelade skilda rader i texten representerar den punkt till vilken vagnen skall frigöras genom tabulering innan tecken och mellanrum för raderna skrivs ut. Då det gäller den första raden i den första kolumnen skall vagnen tabuleras till läget T2 innan tecken och mellanrum skrivs ut. I detta fall skulle tvâ tabu- latorkoder slås in under tangentnedtryckningen eller tangent- inslagningen och lagras i minnet vid början på raden. I själva verket styr dessa båda tabulatorkoder den sträcka som raden är indragen. Tabulatormoroten som är visad i mitten på den fjärde raden i den första kolumnen är den punkt kring vilken raden skall centreras.
Då utskrift av den sjunde raden i den högra kolumnen just skall börja kommer tabulatormarkeringar som är lagrade 7901791-9 14 i minnet för att reglera den sträcka som raden skall dras in att påträffas. Texttabulatoravsnittet utför nu styrningen.
Resultatet blir att vagnen frigörs för den första tabulator- utläsningen till Tl, för den andra tabulatorutläsningen till T2 och för den tredje tabulatorutläsningen till Tj. När tabu- latorgperationen för T3 vêfl har utförts kan återstoden av raden skrivas ut, varvid mellanrummen breddas alltefter behov så att texten får plats mellan tabulatorstoppet Tj och den högra margi- nalen eller kanten.
När all text väl har skrivits ut från alla kolumnerna kommer kolumnmarkeringarna att upphävas, varvid den utskrivna sidan kommer att få det i fig. 1 visade utseendet.
När operationerna som skall utföras nu har beskrivits i korthet kommer en detaljerad beskrivning över anordningen som möjliggör att dessa operationer kan utföras att ges.
Systemets totaluppbyggnad Fig. 14 visar ett tangentbord l och en skrivare 2 i det övre vänstra hörnet; Från tangentbordet 1 sker utmatning längs en minnesreturledning 3, en återmatningsledning 4, en tangent- bordstrobledning 5 och en tangentborddataledning 12. En ut- gângssignal på tangentbordstrobledningen 5 utgörs av en tids- signal som anger närvaron av data (tecken- eller styrkod) på tangentborddataledningen 12. Ehuru ledningen 12 är visad så- som en enda linje skall det framhållas att det finns det antal ledningar som erfordras för att en teckenbitgrupp skall kunna bildas. Detta gäller också för andra enkla ledningar som över- för data i motsats till signaler. Data som slås in på tangent- bordet l och som uppträder på dataledningen 12 matas till OCH- .grinden 13. När en tangentbordstrobsignal uppträder på led- ningen 5 vidarebefordras ifrågavarande data genom OCH-grinden 13 och utefter ledningen 14 till ELLER-grinden 15. Ifrågavarande data utmatas därefter på ledningen 16 till skiftregisterstyr- enheten 17 som styr inmatningen av data till skiftregistret 19 på i och för sig känt sätt. Data som har inmatats till skift- registerstyrenheten 17 på ledningen l6 matas därefter ut på ,skiftregisteringångsledningen 18 så att skiftregistret 19 om- skiftas för lagring. Systemets tidsförhållanden för skift- 7901791-9 15 registerstyrenheten l7, skiftregistret 19, utgångsformatstyr- enheten M6, styrlogiken för flera kolumner och utmatningsstyr- enheten 45, texttabulatoravsnittstyrlogiken 500 och kolumn- tabulatoravsnittstyrlogiken 501 åstadkommes av utgångssignalen från en klocka eller taktgivare 6 på en ledning 7. Data som har inmatats i skiftregistret 19 på ledningen l8 cirkulerar ut ur skiftregistret 19 tillbaka in till skiftregisterstyrenheten 17 utefter ledningarna 20 och 21. Vad gäller alla ingångssig- nalerna till skiftregistret betraktas dessa alla som data.
Detta inkluderar modkoderna samt andra styrkoder och tecken.
Data som cirkulerar ut ur skiftregistret 19 matas också ut- efter skiftregisterdatabussledningen som är representerad av linjen 20 samt på ledningen 23 till styrlogiken för flera kolumner och utmatningsstyrenheten 45. Data som uppträder på skiftregisterdatabussledningen 20 förs också till utgångsformat- styrenheten 46. Vidare matas data som uppträder på skift- registerdatabussledningen längs ledningen 22 till avkodaren 44. Bland utgångssignalerna från avkodaren 44 kan nämnas en berättigandesignal på ledningen 9, en vänstertömningssignal på ledningen 10, och en kod som anger början av tabulator- format, en kod som anger slutet av tabulatorformat och andra tecken- och styrkodsignaler längs avkodningsledningen 29. Om exempelvis flaggkoden är definierad av enbart ettor kommer signalutgångsflaggan längs ledningen 29 att Visa sig när in- gångssignalen utefter ledningen 22 från skiftregisterdatabuss- ledningen består av enbart ettor.
' Skrivaren 22 har en redoutgångssignal på ledningen ll, vilken signal framträder när t.ex. skrivaren är ledig och är redo att skriva ett tecken. Denna signal förs till styrlogiken för flera kolumner och utmatningsstyrenheten 45. Hos logik- och styrenheten 45 är utgångsledningar, såsom ledningen 28, anslutna till tillslagningsmagneter hos skrivaren 2 som medför att utskrift kan ske. Bland.andra utgångar från logik- och styrenheten 45 kan nämnas en vagnreflurledning 27 som bringar skrivarens vagn att dterföras till den vänstra kanten jämte tabulatorledningar 507 och 508 som gör det möjligt för skriva- rens vagn att frigöras. 7901791e9 16 De båda tabulatorledningarna (TAB T och TAB G) är an- slutna till utgângsformatstyrenheten 46 för att definiera den typ av tabulatoroperation som skall utföras. En utgångssignal förs därvid längs tabulatorledningen 26 från utgångsformatstyr- enheten 46 och har till uppgift att bringa skrivaren att ut- föra tabulering. Närmare bestämt matas en signal längs TAB T- -ledningen 507 när en tabulatorkod har detekterats i skift- registret. Utgångsformatstyrenheten 46 adresserar texttabula- toravsnittstyrlogiken 500 längs ledningen 504 för att fast- ställa frigöringslängden för den'detekterade tabulatorn. En signal matas längs ledningen 508 till utgångsformatstyrenheten 46 för att åstadkomma vagnfrigöring till nästa kolumns tabula- 5 torstopp under en kolumnframflyttningsoperation. Den erforder- liga frigöringen bestäms i detta fall av utgångsformatstyr- enheten 46 som adresserar kolumntabulatoravsnittstyrenheten 501 på ledningen 505. Utgângsformatstyrenheten 46 står således i tvâvägsförbindelse med styrlogiken 500 resp. 501 via de respektive ledningarna 504 och 505.
' Den i textcabuiatoravsnittstyriogiken 5oo lagrade infor- mationen mottas från logik- och styrenheten 45 utefter led- ningen 506 på basis av uppgifter om tabulatorformatledningar, vilka uppgifter är lagrade i skiftregistret (buffertminnet) 19. Det skall hållas i minnet att när vid början på ett UPP- drag tabulatormarkeringar skall inställas eller vid en god- tycklig annan tidpunkt när tabulatormarkeringar skall ändras bringar operatören vagnen att frigöras, varvid han trycker ned en tabulatorinställningsknapp vid de önskade tabulator- stoppen. Detta medför att tabulatormarkeringar inställs i texttabulatoravsnittet som ingår i tabulatoravsnittstyrlogiken ,500, varvid de inställda tabulatorlägena lagras i minnet (skiftregistret) i form av en formatlinje. Under efterföljande utmatning medför utläsning av en tabulatorformatlinje ur minnet uppdatering av texttabulatoravsnittet. Kbderna som bildar tabulatorformatledningen matas längs ledningen 22 till avkodaren 44. Utgângssignalen från avkodaren 44 förs på led- ningen 29 till logik- och styrenheten 45.
En betydelsefull operation enligt uppfinningen utförs när en signal överförs på ledningen 505 till kolumntabulator- 7901791-9 17 avsnittstyrlogiken 501. Resultatet blir att en kopia av infor- mationen som är lagrad i texttabulatoravsnittet som ingår i logikkretsen 500 överförs på ledningen 502 och lagras i kolumn- tabulatoravsnittet som ingår i kolumntabulatoravsnittstyr- logiken 501. Detta kommer att beskrivas längre fram.
Skiftregisterstyrenhet ooh skiftregister Funktionen hos skiftregisterstyrenheten 17 i förhållande till skiftregistret l9, som är visat i fig. 14, är huvudsak- ligen att införa data i resp. stryka data ur samt upprätthålla och äteroirkulera data i skiftregistret. Systemklockan eller -taktgivaren 6 med utgângsledningen 7 används för att styra tidsförhållandena i systemet. Denna klocka är också visad i fig. 15, där den är markerad med hänvisningsbeteckningen 47.
Klockan 47 skulle i själva verket kunna vara en separat klocka som vore synkroniserad med klockan 6. Utgàngssignalen från klockan 47 utgör ingångssignal till skiftregistret 19 på ledningarna 64 och 66, till N-registret 68 på ledningarna 64 och 65, till E-registret 69 på ledningarna 64 och 67 samt till O-registret 70 på ledningen 64. Alla dataöverföringar upp- träder på grundval av klocksignalen. Det normala arbetssättet hos skiftregistret 19 och skiftregisterstyrenheten 17 är att bringa data att eirkulera ut ur skiftregistret 19 på ledningen 49 som u:gör skiftregisterdatabussledningen. Ifrågavarande data bildar ingångssignal till OCH-grinden 51. Eftersom en fälla D för ingen signal normalt är frigiven kommer data på skiftregisterdatabussledningen 49 att föras genom OCH-grinden 51 samt på ledningen 55 till ELLER-grinden 54. Då i detta sammanhang signaler, ingångar och utgångar omnämnts, är av- sikten att de generellt skall uppfattas såsom uppåtläge eller positiv logiknivå. Utgångssignalen från ELLER-grinden 54 förs längs ledningen 55 till N-registret 61. Fällans D för ingen signal ingång till OCH-grinden 51 överförs på ledningen 52. Tecken- eller styrkoder som uppträder vid utgången från N-registret 68 skiftas normalt längs ledningarna 57 och 58 till OCH-grinden 76. Ifrågavarande data förs genom OCH- -grinden 76 och på ledningen 74 till ELLER-grinden 86. Anled- ningen till detta är att signalerna som anger att banan inte skall utvidgas, på ledningen 75, vidare som anger att fällan D inte skall spärras, på ledningen 52, och som anger att skrivning inte skall ske, på ledningen 75, normalt befinner sig i uppläge. Data från ELLER-grinden 86 matas ut på led- ?9ná?91-9 18 ningen 95 till registret 70. Bokstäverna N i registret 68, E i registret 69 och 0 i registret 70 betyder normal, expan-0 dera resp. utgång. Utgângssignalen från utgångsregistret 70 förs längs ledningen 72 tillbaka in i skiftregistret 19. Den bana som har beskrivits ovan benämnes den normala banan.
Tecken- och styrkoder som uppträder vid utgången från det nor- mala registret 68 skiftas också in i expanderingsregistret 69 på ledningen 57 i samtliga fall. Data som finns i expanderings- registret används emellertid normalt inte.
*När en kod skall införas i skiftregistret 19 matas nämnda kod på ledningen 80 till låsregistret 81. Data i blocket 79 bildar en datakälla med uppgifter som kan härröra från tangent- bordet 1 i fig. 14.Viddenna tidpunkt matas en yttre införings- signal 94 på inställningsledningen 95 till låsregistret 81.
Uppgifterna i införingsblocket 9Ä kan erhållas från en yttre källa. Då lâsregistret 81 är inställt lagras de data som till- förs databussledningen 80 i låsregistret 81. Uppgifter från samma källa som då det gäller blocket 94, men separat represen- terade medelst införingsblocket 106, tillförs på inställnings- ledningen 107 till låsregistret 108. När låsregistret 108 är inställt tillförs en utgångssignal på införingsvänteledningen 109. Låsregistret 108 klockstyrs på ledningen 110 från klockan 47. Vid denna tidpunkt håller data på att omskiftas längs den normala databanan som har beskrivits ovan, och data som skall införas inmatas därvid i låsregistret 81. För att ett tecken skall införas i minnet efter operationsflaggan fortsätter tecken i skiftregistret 19 att omskiftas i den normala data- banan tills operationsflaggan uppträder i det normala regist- ret 68. Operationsflaggan som skiftas på ledningen 55 in i registret 68 skiftas också på ledningen 60 in i avkodaren 77.
Vid tidpunkten då flaggan införs i registret 68 kommer således avkodning att ske medelst avkodaren 77, varvid en N-flaggut- gângssignal päläggs på ledningen 78. N-flaggsignalen som upp- träder på ledningen 78 matas till OCH-grinden 100. Eftersom den andra ingångssignalen till OCH-grinden 100 utgörs av in- föringsväntesignalen som påläggs via ledningarna 109 och 99 är betingelserna för att grinda en signal på skrivledningen 87 uppfyllda. Skrivsignalen som påläggs ledningen 87 matas 7901791-9 19 till OCH-grinden 88, vilket medför att innehållet i låsregist- ret 81, vilket innehåll påläggs på ledningen 82, kan grindas via OCH-grinden 88. Utgângssignalen från OCH-grinden 88 förs på ledningen 89, genom ELLER-grinden 86 samt längs ledningen 93 till utgångsregistret 70. Skrivsignalen som tillförs på ledningen 87 matas också till inverteraren 101, och dess om- vändning matas på ledningen 102. En signal som anger att skriv- ning inte skall ske och som är en nedsignal påläggs således på ledningen 102. Denna nedsignal som uppträder på ledningen 102 matas vidare på. ledningen 75 till OCH-grinden 76 och inhiberar därvhdgündningen av flaggan genom ELLER-grinden 86.
Vid denna tidpunkt grindas koden som skall införas i den normala databanan från lâsregistret 81, vidare genom OCH- -grinden 88, genom ELLER-grinden 86 och in i utgångsregistret 70. Operationsflaggan inhiberas vid OCH-grinden 76. Emellertid inmatas varje teokeningângssignal till det normala registret 68 också in i expanderingsregistret 69. Flaggan inmatas så- ledes också på ledningen 57 till expanderingsregistret 69.
Vid tidpunkten då operationsflaggan lagras i expande- ringsregistret 69 tillförs skrivsignalen på inställningsled- ningen 87 till låskretsen 122. När låskretsen 122 är inställd matas en expanderingsbanesignal på ledningen 85. Operations- flaggan grindas in i expanderingsregistret på samma klockpuls på vilken datatecknet grindas in i utgângsregistret 70. Detta sker när expanderingslåskretsen 122 inställs. Därefter matas en kod, som uppträder vid utgången från expanderingsregistret 69, längs ledningen 71 till OCH-grinden 84. Då expanderings- banesignalen längs ledningen 83 är en uppsignal grindas koden från expanderingsregistret genom OCH-grinden 84 och längs led- ningen 85 till ELLER-grinden 86. Från ELLER-grinden 86 grindas koden längs ledningen 95 till utgångsregistret 70. En nedsig- nal för en inte-expanderingsbana tillförs på ledningen 73 från låskretsen 122 .sedan den sistnämnda har inställts. Denna signal matas till OCH-grinden 76 och inhiberar grindningen av en kod på ledningarna 74 och 93 från det normala registret till utgångsregistret. Så länge en positiv signal uppträder på expanderingsbaneledningen 8§ kommer tecknen att strömma från 7991791-9 20 skiftregistret 19 och till det normala registret 68, vidare till expanderingsregistret 69, till OCH-grinden 84 och till utgångs- registret TO. Denna databana förblir verksam tills en slut-pâ- -minnet-kod avkodas av avkodaren 44. När en slut~på-minnet- -kod uppträder på skiftregistrets databussledning matas en signal ut på ledningen 43 i fig. 14 till skiftregisterstyr- enheten 17. Denna slut-på-minnet-kodsignalsinmatning till den i fig. 14 visade logikkretsen är representerad av blocket lll.
Slut-på-minnet-kodsignalen lll tillförs på ledningen 112 till fördröjningsregistret eller skiftregistret 113. Utgångssignalen från fördröjningsregistret 113 förs på ledningen 114 till för- dröjningsregistret eller skiftregistret 115. Utgångssignalen från fördröjningsregistret 115 matas på ledningen 116 till fördröjningsregistret eller skiftregistret 117. Utgångssignalen från fördröjningsregistret 117 är en slut-på-minnet-D3-signal, som påläggs på ledningen 103. Signalen på ledningen 103 re- presenterar slut-på-minnet-signalen fördröjd tre bittider.
Efter en fördröjning på tre bittider kommer slut-på-minnet- -koden att vara belägen i utgångsregistret 70. Slut-på-minnet- -D3-signalen tillförs tillsammans med expanderingsbanesignalcn på ledningarna 103 och 83 till OCH-grinden 104. Utgångssignalcn från OCH-grinden 104 matas på.âterställningsledningen 105 till I låskretsen 108. Slutepå-minnet-D3-signalen på ledningen lO3 tillförs också på àterställningsledningen till låskretsen 122.
När lâskretsen 122 har âterställts påläggs en signal, som anger att banan inte skall expandera, på ledningen 73. Detta medför återställning av den normala databanan.
Ett annat arbetssätt förutom införingsoperatinnen som har beskrivits ovan kommer att betecknas "fälla" eller "in- spärrning".Dennaoperation kommer att beskrivas nedan under hänvisning till fig. 15. Fälla- eller inspärrningsfunktionen har till uppgift att möjliggöra omarrangering av tecken i skiftregistret 19. Ett exempel på en operation där inspärr- ningsfunktionen skulle komma till nytta är då frammatning sker för ett nytt stycke.Dâ tecken skiftas längs den normala data- banan och en operation för frammatning för ett nytt stycke skall ske påläggs en fälla- eller inspärrningssignal på led- ningen 97. Denna signal erhålls från blocket 96 som anger en 7901791-9 21 fälla eller inspärrning, varvid nämnda signal kan erhållas så- som följd av en operation för framstegning av ett stycke, vilken operation är inslagen på tangentbordet av en operatör.
Eftersom ett syfte kan vara att förflytta flaggan i minnet från flaggans aktuella läge till början på nästa stycke avkodas innehållet i skiftregisterdatabussledningen tills flaggan har avkodats medelst avkodaren 44 enligt fig. 14. Då inspärrnings- signalen uppträder på inställningsledningen 97 till låskret- sen 98 påläggs en utgångssignal på ledningen 61, varvid sist- nämnda signal är en signal som anger fälla-D eller inspärrning D. Under klocktiden då inspärrnings-D-signalen uppträder grindas flaggan in i det normala registret 68. Vid denna tid- punkt tillförs inspärrnings-D-signalen på ledningen 61 till OCH-grinden 62. Den andra ingângssignalen till OCH-grinden 62 utgör utgångssignal från det normala registret 68. En annan utgångssignal från låsregistret 98 utgörs av en nedsignal som anger att inspärrningssignalen D inte skall förekomma och som påläggs på ledningen 52. Den sistnämnda signalen matas till OCH-grinden 51. Så länge inspärnning-D-signalen är en uppsig- nal grindas data som uppträder i det normala registret 68 till- baka in i ingången så att operationsflaggan hålls inspärrad i det normala registret. Inspärrnings-D-signalen på ledningen 6l tillförs också till ingången till OCH-grinden 9l tillsammans med skiftregisterdata som tillförs på ledningen 50 från data- bussledningen 49 för skiftning av registerdatablocket 48. Från blocket 48 tillförs skiftregisterdata på ledningen 90 till OCH-grinden 91. Data som uppträder vid utgången från skift- registret 19 grindas därvid genom OCH-grinden 91, vidare på ledningen 92, genom ELLER-grinden 86 samt på ledningen 95 till utgångsregistret 70. De ovan beskrivna betingelserna upprätt- hålls så länge som inspärrningsutgången från registret 98 för- blir i läge upp på ledningen 61. Denna signal på ledningen 61 får kvarstå i läge upp tills en erforderlig vagnreturkod av- kodas av avkodaren 44 och en utsignal påläggs på ledningen 29.
När en erforderlig vagnreturkod på ledningen 29 till lås- registret 98 avkodas kommer utgångssignalen från låsregistret 98 att erhållas på ledningen 52, som anger "inte inspärrning-D", en bittid senare. Vid denna tidpunkt skulle vagnreturkoden 79Üït791a9 5 22 redan ha klockats in i utgångsregistret 70 och den normala databanan att ha återställts. Vid nästa klocktidpunkt grindas -flaggan som hålls i det normala registret 68 in i utgångs- registret bakom vagnreturkoden. Tecknet som följer på vagn- returkoden grindas genom OCH-grinden 51, ELLER-grinden 54 och in i det normala registret 68.
Under hänvisning till fig. 14 på nytt kan det antagas att skiftregistret redan har försetts med en kod som anger början på minnet och som i sin tur har efterföljts av en operations- flagga och en slut-på-minnet-kod. Då operatören har inslagit data på sitt tangentbord kommer ifrågavarande data att lagras i skiftregistret genom förmedling av en införingsoperation så- som har beskrivits ovan. Tangentbordets data uppträder på led- 5 ningen 12, och för varje på tangentbordet inslagen kod kommer en tangentbordstrobsignal att påläggas på ledningen 5. Häri- genom bringas data som uppträder på databussledningen 12 att grindas genom OCH-grinden 15 och längs ledningen 14 till ELLER- -grinden l5. Tangentbordstrobsignalen som påläggs på ledningen 5 matas också till ELLER-grinden 59. Utgångssignalen från ELLER-grinden 59 är en införingssignal som påläggs på led- ningen ÄO till skiftregisterstyrenheten 17. Varje kod som slås in på tangentbordet kommer sålunda att införas i minnet mellan koden som anger början på minnet och koden som anger slutet på minnet. För utmatning av en i minnet lagrad sida trycker opera- tören ned en minnesreturknapp, varvid en signal pàläggs på led- ningen 5 från tangentbordet 1. Denna signal tillförs också på ledningen 56 till styrlogikkretsen för flera kolumner och ut- matningsstyrenheten 45. Inspärrningssignalen, som är represen- terad av blocket 96 i fig. 15, utmatas av logik- och styren- heten 45.på ledningarna 41 och 42. Denna signal kan användas för återinställning av flaggkoden omedelbart sedan koden för början på minnet har tillförts, detta så att en utmatnings- operation kan utföras. Därpå trycker operatören ned utmat- ningsknappen, varvid en signal som anger återgivning påläggs på ledningen 4 från tangentbordet l. Denna signal matas till både logik- och styrenheten 45 och utgångsformatstyrenheten 46 på ledningen 55. När flaggan uppträder på skiftregisterdata- 7901791-9 23 bussledningen och vid avkodaren 44 framträder inspärrningssig- nalen under bara en enda bittid. Detta medför att flaggan fram- flyttas ett läge i minnet. Logik- och styrenheten grindar ock- så data som finns på skiftregisterdatabussledningen till ett inre minnesregister under bittiden som följer på tidpunkten då flaggkoden har uppträtt på skiftregisterbussledningen. När signal motsvarande redotillstånd erhålls på ledningen ll från skrivaren 2 kommer ett tecken att skrivas ut till följd av den på skrivmagnetledningen 28 till skrivaren 2 pålagda signalen.
Tecknet som följer på operationsflaggan kommer att skrivas ut.
Den ovannämnda operationen upprepas för varje tecken, varvid operationsflaggan framflyttas mot minnets slut. När ett mellanrum eller en tabulatormarkering detekteras i data- strömmen kommer flaggan att framflyttas på normalt sätt. Emeller- tid matar utgångsformatstyrenheten 46 ett mellanrum till skrivaren 2 på ledningen 24 eller en tabulatormarkering på ledaren 26 samt en signal för styrenhetens frigöring på basis av räknandet av emitterpulser som påläggs från skrivaren 2 på utgångsformatstyrenheten 46 på ledningen 25. Utgångsformatstyr- enheten 46 adresserar texttabulatoravsnittstyrenheten 500 på ledningen 504 för att fastställa det nödvändiga frigörings- värdet. En signal päläggs på ledningen 507 medelst logik- och styrenheten 45 för att bringa styrenheten 46 att adressera texttabulatoravsnittstyrlogiken 500. Utgångsformatstyrenheten 46, som kommer att beskrivas mera i detalj nedan, har till 'uppgift att styra utgångsformatet. Denna enhet mottar mod- order från logik- och styrenheten 45, t.ex. av typen avsök på ledningen 34, berättiga på ledningen 33, töm på ledningen 32 och mät på ledningen 31. Vidare övervakar styrenheten 46 kontinuerligt skiftregisterdatabussledningen, varjämte den ut- för avkodning från avkodaren 44. Logik- och styrenheten 45 kommer att beskrivas mera i detalj nedan. Utgångsformatstyr- enheten 46 har vidare förmåga att avsöka data som uppträder på skiftregisterdatabussledningen 20 och att beräkna lös- ningar för berättigande när en order för berättigande utfärdas på ledningen 43 från logik- och styrenheten 45. Det utgör där- för en funktion hos styrenheten 46 att kontinuerligt övervaka ï9fl1791s9 24 utgångssignalerna och att åstadkomma korrekt värde-för varje mellanrum eller tabulatormarkering som utmatas i överensstämmel- se med information som tillförs av logik- och styrenheten 45.
Logik- och styrenheten 45 innehåller minnen, såsom direkt- minnen, i vilka modkoden lagras när flaggan framflyttas förbi en modkod. Logik- och styrenheten 45 inkluderar också minnen för måttkoden som åtföljer varje modkod. För detta ändamål kan också direktminnen användas, i vilka ingår ett minnesadress- register och en räknare.
Nu hänvisas på nytt till fig. 5. Flaggan adresserar mod- -måttkoderna under utmatning, varvid dessa koder lagras i logik- och styrenheten 45. Ifrågavarande data utmatas till styrenheten 46 kontinuerligt. Styrenheten 46 avsöker i sin tur de efterföljande mod-måttkoderna för att forma en lösning som anger berättigande, varjämte nämnda enhet för varje mellanrum eller tabulatormarkering styr mellanrums- eller tabulatormag- neten samt frigöringen i skrivaren 2 så att en berättigad rad kommer att skrivas ut på korrekt sätt. 5 " I normal drift kommer logik- och styrenheten 45 att för varje gång operationsflaggan adresserar en vagnreturkod mata ut en vagnretursignal på vagnreturledningen 27 till skrivaren 2. Flaggan framflyttas därvid förbi vagnreturkoden. Vid denna tidpunkt avsöker styrenheten 46 nästa ledning och beräknar där- vid en lösning med berättigande. Dessa operationer fortsätter till dess att operationsflaggan adresserar den första koden som anger början av tabulatorformat (TFB-koden), vilken kod defi- nierar början på en tabulatorformatlinje.
När en kod som anger tabulatorformatbörjan har avkodats under utmatning påläggs en signal på ledningen 29, varvid ut- skrift får vänta medan tabulatorformatlinjen avsöks. Avsök- ningen fortsätter fram till det av tabulatorformatslutkoden definierade slutet på tabulatorformatlinjen. Informationen som är innehâllen i tabulatorformatlinjen avkodas och matas in i tabulatoravsnittstyrlogiken för lagring. Tabulatorstopp in- ställs således i texttabulatoravsnittet som ingår i logikkret- sen 500. Om det antas att en kod som anger början på en kolumn följer efter tabulatorformatlinjen framflyttas flaggan i minnet tills nämnda flagga är anbragt omedelbart efter tabulator- 7901791-9 25 formatslutkoden och därvid adresserar koden för den första kolum- nens början.
Inställning av kolumnmarkeringar Såsom har påpekats ovan övervakar logik- och styrenheten 45 kontinuerligt utgångssignalen från avkodaren 44. Utgångssig- nalen från avkodaren 44 påläggs ledningarna 29 och 30. När en kod som anger början av en kolumn detekteras efter operations- flaggan alstras en kolumnmarkeringskod, varjämte en utgångssig- nal påläggs på ledningen 37 till ELLER-grinden 15. En på led- ningen 58 pålagd signal MCS tillförs ELLER-grinden 39. Detta sker vid en avsedd tidpunkt för att bringa kolummarkerings- koden att införas i skiftregistret 19 sedan koden för början på den andra kolumnen har uppträtt. Av det ovanstående fram- går att en kolumnmarkeringskod skall införas i varje kolumn utom den första.
Sedan kolumnmarkeringskoden har införts i minnet efter koden för början på den andra kolumnen utförs en avsökning för att lokalisera koden för nästa kolumns början efter flaggan. När denna kod som anger nästa kolumns början har detekterats införs en annan kolumnmarkeringskod i minnet.
Detta upprepas för varje kod som anger början på en kolumn och som återfinns i minnet mellan operationsflaggan och kolumn- slutkoden.
Innan alla kolumnmarkeringskoder har införts i minnet alstras en fälla-signal eller inspärrningssignal av logik- och styrenheten 45 på ledningarna 41 och 42. Anledningen till detta är att operationsflaggan skall àterinställas i minnet och skall lägesinställas på en plats bortom koden för den första kolumnens början, såsom är visat i fig. 4. Fig. 5 visar minnesarrangemanget sedan kolumnmarkeringarna har införts.
Formatavsökning I nästa operation ingår att utskriften skall fördröjas tillfälligt samtidigt som logik- och styrenheten 45 på nytt avsöker skiftregistrets data som uppträder på ledningen 23 och utgångssignalerna från avkodaren 44 på ledningarna 29 och 50.
Alla formatkoder mellan början på minnet och flaggläget avsöks.
Bland dessa koder ingår mod-, mätt-, tabulatorformatlinje- och kolumnbörjankoder, etc. Om eventuella tabulatorformatlinjer VQQ1791-9 26 detekteras, avkodas den aktuella informationen, vilken därvid lagras i texttabulatoravsnittet. Då mod-måttkoder detekteras, lagras de i ett inre register, såsom ett direktminne.
Innan ytterligare utmatning återtas med avseende på- kolumntexten utförs det kritiska momentet att överföra en kopia av innehållet i texttabulatoravsnittet in i kolumntabulatorav- snittet. Styrlogiken 45 för flera kolumner pålägger en signal på ledningen 503 för att inleda denna operation. Logikenheten 501 utför därefter återstoden av operationen, såsom kommer att beskrivas mera i detalj nedan. Tabulatorinställningsinformationen som lagras i skiftregistret 19 före koden som anger den första kolumnens början är samma information som överförs till kolumn- tabulatoravsnittet, som ingår i kolumntabulatoravsnittstyrlogi- ken 501, från texttabulatoravsnittet, som ingår i texttabula- toravsnittstyrlogiken 500. Detta inträffar när koden som anger den första kolumnens början detekteras under utmatningen.
Utmatningen fortsätter därefter, och en ny tabulator- formatbörjankod TFB påträffas omedelbart efter koden som anger kolumnens början, såsom är visat i fig. 4. Liksom tidigare av- söks den efterföljande tabulatorformatlinjen, varjämte avkod- ning och lagring sker i texttabulatoravsnittet. Vid denna tid- punkt är de uppgifter om tabulatorerna som erfordras för att man skall erhålla rätt uppställning eller format på texten som ingår i varje kolumn lagrade i texttabulatoravsnittet. Utmat- ningen fortskrider sedan information om den andra formatlinjen har lagrats i texttabulatoravsnittet. Mod-måttknderna som defi- nierar den första kolumnens utmatningsformat detekteras och lagras i logikenheten 45 och vidarebefordras sedan till logik- enheten 46.
Sedan flaggan har förflyttats förbi mod-mâttkoden påläggs en avsökningssignal pâ ledningen 34 till styrenheten 46. Ut- gângsformatstyrenheten 46 avsöker därefter minnet från flaggan till den första vagnreturen och bildar därvid en lösning om berättigande. När den första tabulatorkoden vid början på denna ledning detekteras, adresserar utgångsformatstyrenheten 46 texttabulatoravsnittstyrlogiken 500 på ledningen 504 under hela denna tabulators längd (antal frigöringsenheter). Detta 7901791-9 27 sker genom att vagnläget i förhållande till den första kolum- nens vänstra kant utmatas i frigöringsenheter till logikenheten 500; Logikenheten 500 subtraherar detta tal från avståndet till nästa tabulatorstopp i sitt inkluderade tabulatoravsnitt och matar ut skillnaden i frigöringsenheter tillbaka på ledningen 504. Detta arbetsförlopp upprepas för varje tabulator. Fig. 1 visar två tabulatorer före texten för den första raden i den vänstra kolumnen. De återförda skillnaderna utnyttjas därefter av logikenheten 46 för att beräkna lösningen för berättigande för återstoden av raden. Styrenheten 46 utnyttjar mod-måttut- gângssignalen från logik- och styrenheten 45 för att beräkna en lösning med avseende på mellanrumsbredden mellan ord på grund- val av ifrågavarande mod-mått resp. texten i raden.
Också nu svarar en tabulatormarkering mot den första koden som skall skrivas ut under utmatning av den första raden i den första kolumnen. Logik- och styrenheten 45 avger en TAB T-signal till styrenheten 46 på ledningen 507. Utgångsformat- styrenheten 46 adresserar på nytt texttabulatoravsnittstyr- logiken 500 för avsedd frigöring. När motsvarande signal väl har mottagits inleder styrenheten 46 en tabuleringsmarkering, som utförs av skrivaren, på ledningen 26, varefter styrenheten 46 styr frigöringen. Efter tabuleringsoperationerna fortsätter utmatningen med flaggframmatningen och tecknen resp. mellan- rummen utskrivna under kontroll av styrenheten 46. När flaggan adresserar den första vagnreturkoden vid slutet av den vänstra spaltens första rad kommer vagnen att befinna sig i ett läge svarande mot slutet på måttet hos kolumnen l. Anledningen till detta är att alla tecken och mellanrum kommer att ha utmatats för den första raden i nämnda kolumn i ett berättigat eller bemyndigat format. Då operationsflaggan adresserar en vagn- returkod frammatas flaggan förbi vagnreturkoden, varjämte sig- nalen TABG tillförs styrenheten 46 genom att påläggas led- ningen 508. Utgångsformatstyrenheten 46 adresserar därpå logik- kretsen 501 genom att mata ut vagnläget med avseende på den totala vänsterkanten till logikenheten 501 på ledningen 505.
Kblumntabulatoravsnittstyrlogiken 501 beräknar skillnaden mellan detta läge och nästa tabulatorstopp i kolumntabulator- 79Û1791~9 28 avsnittet. Skillnaden återförs till styrenheten 46 på ledningen 505. Utgångsformatstyrenheten 46 initierar därefter en tabule- ringsmarkering via ledningen 26 och styr frigöringen under ut- nyttjande av frigöringsmagnetledningen och emittersignalerna från skrivaren 2. En kolumnframmatningsoperation utförs där- efter för âterinställning av operationsflaggan till början på 'den första raden i den andra kolumnen. Detta utförs genom att en kolumnmarkeringskod skrivs på flaggan och genom att en ny flagga skrivs på nästa kolumnmarkeringskod. När kolumnframmat- ningsoperationen har fullbordats kommer minnet att få det i fig. 6 visade utseendet, dvs. operationsflaggan kommer att bli belägen i den andra kolumnen och kolumnmarkeringskoden i den första kolumnen kommer att hålla på att adressera den andra raden. Detta innebär att den första raden har skrivits ut.
De ovan beskrivna operationerna som börjar med format- avsökningen upprepas. Informationen som lagras under denna formatavsökning används endast för att fastställa huruvida några formatändringar har införts i minnet mellan slutet på den första raden i den första kolumnen och början på den första raden i den andra kolumnen. Mod-måttkoderna som lagras vid början av denna rad lagras liksom tidigare, och en avsök- ningssignal överförs via ledningen 34 till styrenheten 46 så att en lösning som har berättigande beräknas för denna ledning på basis av den nya mod-måttinformationen.
När operationsflaggan adresserar en vagnreturkod vid slutet av den första raden i den högra kolumnen avges en vagn- retursignal från logik- och styrenheten 45 på ledningen 27 till skrivaren 2. Därefter utförs en kolumnframflyttnings- operation. Liksom tidigare skrivs en kolumnmarkeringskod på operationsflaggan, varefter en ny operationsflagga skrivs på nästa kolummarkeringskod. Nästa kolumnmarkeringskod är visad i den vänstra kolumnen. Minnet kommer nu att få det i fig. 8 visade utseendet, och den utskrivna sidan samt vagnens läge kommer att bli i överensstämmelse med fig. 9.
Utmatningen fortskrider på det beskrivna sättet genom de första sex raderna i varje kolumn. Varje gång en tabulerings- operation skall utföras mellan slutet på en rad i den första f- 7901791-9 29 kolumnen och början på en rad i den andra kolumnen adresseras kolumntabulatoravsnittet. Varje gång en tabulatormarkering i minnet detekteras adresseras texttabulatoravsnittet. Då det gäller tabulatormarkeringarna vid början på de 3:e-ljze rader- na i den andra kolumnen ställs vagnläget som är tilldelat texttabulatoravsnittstyrlogiken 500 i referens till den vänstra marginalen eller kanten på nämnda kolumn. Texttabulatorerna ställs alltid i referens till den vänstra kanten på kolumnen och inte den totala vänstra kanten. Kblumntabulatormarkeringar- na ställs i referens till den totala vänstra kanten. Efter varje kolumnframmatnings- och kolumntabuleringsoperation utförs en formatavsökning av minnet från början på kolumntexten till flaggläget för att detektera formatändringar. _ Tom kolumn Vid en kolumnförflyttning ut ur den sista kolumnen som följer efter utmatning av den sjätte raden inskrivs en ny operationsflagga i minnet över nästa kolumnmarkeringskod i den första kolumnen. Detta görs efter en överskrivning av operationsflaggan med en kolumnmarkeringskod. Flaggkoden adresserar nu koden som anger kolumnens början i den högra kolumnen enligt fig. ll. Härigenom anges för systemet att den vänstra kolumnen är tom. Vid denna tidpunkt har de första sex linjerna i varje kolumn skrivits ut, varvid den utskrivna sidan får det i fig. 10 visade utseendet. Från och med denna punkt gäller att varje gång en kolumnförflyttningsoperation utförs och flaggan framflyttas till den första kolumnen kommer en kolumntabuleringsoperation att inledas omedelbart. Detta beror på att den vänstra kolumnen är tom. En ny kolumnfram- flyttningsoperation utförs så att flaggan framflyttas till den andra kolumnen, varefter utmatning från den andra kolumnen àterupptages. Utmatningen fortsätter tills flaggan håller på att adressera kolumnslutkoden. Vid denna tidpunkt kommer båda kolumnerna att ha blivit utskrivna i sin helhet. Flaggan fram- flyttas förbi kolumnslutkoden, och kolumnmarkeringskoderna avlägsnas ur minnet.
Fig. 16 visar ett tidsdiagram som åskådliggör tidsför- hàllandena för operationerna och signalerna vid en införings- operation av den typ som har beskrivits ovan under hänvisning ïaøfirafi-9 30 till fig. 15. Pig. 16 visar tidpunkterna för början på ett minne (BOM), flaggan i det normala registret (N-FLAG), signa- len för expanderad bana (EXP PATH), ECM-koden i det normala registret, EOI-í Dl-signalen, skrivsignalen (WHITE), EOM-D2-sig- nalen, EOM D3-signalerna, N-inspärrningssignalen (TRAP N), och inspärrnings-D-signalen (TRAP D). ' Styrlogik med flera kanaler och utmatningsstyrning Fig. l7a-17f visar i förenklad form de organ som ingår i den såsom blocket 45 i fig. 14 visade anordningen som om- fattar logiken för flera kolumner och utmatningsstyrningen.
En kodsignal som anger början på en kolumn, vilken signal upp- träder vid utgången från avkodaren 44 och matas på ledningen 29 under avsökningen, tillförs till OCH-grinden 401. En annan ingångssignal till OCH-grinden 401 matas på utmatningslinjerna 4 och 124 från tangentbordet 1. Den återstående ingångssigna- len till OCH-grinden 401 härrör från detektering av flaggan under den föregående bittiden. Flaggkodsignalen matas på led- ningen 29 till skiftregistret eller fördröjningsregistret 400.
I nästa bittid, som är densamma som bittiden för koden som an- ger kolumens början, påläggs en signal på ledningen 125. Då ingångssignalerna till OCH-grinden 401 är uppsignaler påläggs en utgångssignal på ledningen 126 för frammatning av flaggan och inställning av låskretsen 402. När låskretsen 402 är in- ställd, påläggs en CSCAN-signal på ledningen 132 samt på led- ningen 127 till OCH-grinden-403. Den andra ingângssignalen till OCH-grinden 403 är utgångssignalen som anger koden för kolumn börja på ledningen 29 i fig. 14 när koden som anger att den andra kolumnbörjasignalen har detekterats. Utgångssignalen från OCH-grinden 403 förs på ledningen 128 till OCH-grinden 404.
Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 404 förs från kolumn- markeringskodgeneratorn 405 på ledningen 130. När en kolumn- markeringskod grindas genom OCH-grinden 404 påläggs den på ledningen 129 och införs i skiftregistret 19 efter koden som anger den andra kolumnens början. Avsökningen fortsätter. Ut- gångssignalen från låskretsen 402 på ledningen 132 tillförs OCH-grinden 406. Detta resulterar i att en återställningsav- sökningssignal (RSTCS) påläggs på ledningen 131 när en kolumn- slutkodsignal tillförs på ledningen 29 till OCH-grinden 406. 7901791-9 31 Ãterställningsavsökningssignalen längs ledningen 131 påläggs också ELLER-grinden 420 (fig. l7f) på ledningen 538. SETFS- -utgångssignalen från ELLER-grinden 420 på ledningen 539 till- förs också på ledningen 133 för inställning av låskretsen 407.
När låskretsen 407 har inställts har alla kolumnmarkeringarna införts, varvid en formatavsökning skall utföras.
Utgångssignalen från ELLER-grinden 420 på ledningen 539 påläggs också på ledningen 560 för inställning av låskretsen 429 i fig. l7c. När låskretsen 429 har inställts påläggs dess FSCAN-utgångssignal via ledningen 562 på OCH~grinden 430. Den andra ingângssignalen till OCH-grinden 430 erhålls på led- ningen 29 när början på minneskoden avkodas. Utgångssignalen från OCH-grinden 430 erhålls på ledningen 563 för inställning av låskretsen 431. BTOF-utgängssignalen från låskretsen 431 tillförs via ledningen 564 till ELLER-grinden 432 och påläggs sedan uppdateringsledningarna 566 och 567 till OCH~grinden 433. Avkodningssignalerna för alla modkoderna tillförs också via ledningen 29 till OCH-grinden 433, och utgàngssignalen på ledningen 568 inställer samplingsingången till registret 434.
Den i skiftregistret l9 lagrade modkoden, som tillförs på led- ningen 569, lagras därpå i registret 434. På likartat sätt tillförs avkodningssignalerna för alla måttkoder via ledningen 29 till OCH-grinden 436. När en uppdateringssignal tillförs på ledningen 574 kommer en utmatningssignal att avges via led- ningen 575 för att inställa samplingsingången till registret 437. Detta medför att de mätdata som är lagrade i skiftregist- ret kommer att lagras i registret 437. Eventuella efterföljan- de moder och mått som avkodas av avkodaren 44 skrivs över inne- hållet i registren 434 resp. 437 tills flaggan har avkodats.
När låskretsen 431 har inställts tillförs dess utgångssignal till ledningen 564, varjämte flaggavkodningen tillförs till ledningen 580, och de båda utgângssignalerna matas till OCH- -grinden 439 så att man erhåller en återställningssignal RSTFS på ledningarna 561 och 581 till de respektive låskret- sarna 429 och 431. Härigenom avslutas formatavsökningen samt återställs låskretsen 407 på ledningen 511 (fig. l7a).
För att man skall kunna lagra tabuleringsinformation under formatavsökningen tillförs utgångssignalen från ELLER- ïWOWT/'WW §2 -grinden 452 i fig. l7c på ledningen 566 också på ledningarna 586 och 588 till OCH-grindarna 441 och 445 i fig. l7d. Vid av- kndning av en kod som anger början på tabulatorformat tillförs en inställningssignal på ledningen 587 från OCH-grinden 441 till lâskretsen 442. När låskretsen 442 är inställd tillförs en signal via ledningen 590 till OCH-grinden 444, vidare på led- ningen 595 till OCH-grinden 446 samt på ledningen 596 till OCH-grinden 447. När tabulatormellanrumskoder har avkodats på ledningen 29 från avkodaren 44 tillförs en räkneutgångssignal från OCH-grinden 446 via ledningen 595 till texttabulatorav- snittlogiken 500. Då inställda tabulatorkoder avkodas på led- ningen 29 från avkodaren 44 tillförs en tabulatorinställnings- signal från OCH-grinden 447 på ledningen 598 till OCH-grinden 448. Såsom har påpekats ovan är tabulatorformatlinjen bildad av tabulatorinställningslägen för tabulatorerna. Närmare be- stämt är uppgifter om ett antal mellanrum lagrade i minnet och efterföljda av en unik kod. Mellanrummen är tabuleringsmellan- rum och den unika koden är tabulatorinställningskoden. Utgångs- signalen från OCH-grinden 448 förs längs linjen 600 till text- tabellavsnittlogiken 500 när en skrivsignal paläggs linjen 8 599. Utgångssignalen från OCH-grinden 443 utgör en återställ- ningssignal för låskretsen 442 på ledningen 589 när en tabula- torformatslutkod avkodas och en signal påläggs linjen 29 i samverkan med en uppdateringssignal på linjen 588. Denna åter- ställningssignal inverteras av dnverteraren 445 och tillförs OCH-grinden 444 på ledningen 591 för att inhibera en utgångs- signal från OCH-grinden 444. När denna signal inte är inhibe- rad tillförs en-skrivsignal på ledningarna 592 och 599 till texttabulatoravsnittstyrlogiken 504 och OCH-grinden 448. Even- tuell efterföljande tabulatorformatinformation sänds till texttabulatoravsnittet för att ersätta den tidigare lagrade informationen. Återställningsformatavsökningssignalen som påläggs led- ningen 5ll i fig, l7a tillförs också till OCH-grinden 408 tillsammans med inställningsutgångssignalen från låskretsen 407 och återställningsutgångssignalen från låskretsen 414 på ledningen 510. Utgångssignalen från 0CH-grinden 408 tillförs 7901791-9 33 via inställningsledningen 512 till låskretsen 409. Signalen som päläggs ledningen 512 tillförs också till kolumntabulator- avsnittstyrlogiken 501. När en återställningskopiesignal mot- tas tillbaka från logiken 501 koxnmer låskretsen 409 att åzer- ställas på ledningen 515.
Den i fig. 17e visade OCH-grinden 455 mottar ingångs- signaler på ledningarna 612 och 615. Ingångssignalen på led- ningen 612 är återställningskopieringssignalen, och ingångs- signalen på ledningen 615 är utgångssignalen från låskretsen 409 (fig. l7a). Utgångssignalen från OCH-grinden 455 på led- ningen 614 matas till ELLER-grinden 456 och tillförs därefter ledningen 617. Denna signal tillförs utgångsformatstyrenheten 46 och åstadkommer därvid en avsökning av linjen som följer efter flaggan för beräkningar av mellanrumsstorleken.
Den på ledningen 617 pålagda signalen tillförs också på ledningen 514 för inställning av lâskretsen 410 (fig. l7a).
Låskretsen 410 förblir inställd medan utgångsformatstyrenheten 46 håller på att beräkna mellanrumsstorleken för att -berättigan- de skall kunna erhållas. När beräkningsoperationen har full- bordats kommer en återställningsavsökningssignal att sändas tillbaka från styrkretsen 46 på ledningen 516 för återställ- ning av låskretsen 410. Denna återställningssignal tillförs till OCH-grinden 411 tillsammans med utgångssignalen från lås- kretsen 410. Utgångssignalen från OCH-grinden 411 på ledningen 517 används för att inställa låskretsen 412. Utgångssignalen från den inställda låskretsen 412 påläggs på ledningen 519 för att åstadkomma utskrift av tecken samt verkställande av funktioner som är definierade av formatkoder.
Avkodningarna av en kod som anger tabulatorformatets början och alla modkoderna matas till ELLER-grinden 450 (fig. l7d), vars utgångssignal påläggs på ledningen 604 till OCH- -grinden 451. Om endera kodtypen påträffas under utskrift och en uppsignal påläggs på ledningen 605 tillförs en utgångssig- nal på ledningen 607 från OCH-grinden 451 för inställning av låskretsen 452. Signalen som uppträder på ledningen 607 och låsutgångssignalen PSCAN på ledningen 611 tillförs båda till ELLER-grinden 440 i fig. l7c på ledningarna 585 och 582. En signal påläggs därefter via ledningarna 584 och 565 på ELLER- 7991791-9 54 -grinden 452. Signalen som påläggs på ledningen 584 åstad- kommer en formatavsökning. I detta fall kommer emellertid formatavsökningen avseende det skrivna endast att kvarstå tills slutet på den aktuella formatlinjen påträffas. Låskret- sen 452 i fig. l7d återställs när en signal tillförs på led- ningen 6l0 från OCH-grinden 454. Då en uppsignal påläggs på ledningen 609 och antingen en måttslutsignal eller en tabula- torformatslutkodsignal från avkodaren 44 tillförs ELLER-grin- den 455 via ledningen 608 kommer en uppsignal att påläggas via ledningen 6lO för återställning av låskretsen 452. När format- avsökningen avseende utskriften har fullbordats kommer utskriv- ningen att fortsätta.
En upputgångssignal erhålls från ELLER-grinden 458 (fig. l7e) om endera av tre koder detekteras av avkodaren 44. De båda första är koderna för vagnretur och början på en kolumn.
Den tredje koden, som avser slutet på en kolumn, grindas endast på ledningen 6l9 från OCH-grinden 457 till ingången till ELLER-grinden 458 om låskretsen 460 är återställd. När låskretsen 460 återställs påläggs en signal på ledningen 618.
Lâskretsen 460 inställs medelst en upputgångssignal från OCH- -grinden 459 när en vagnreturkod tillförs skrivaren, och en signal pâläggs ledningen 552 under utskrivningen. En utskriv- ningssignal päläggs OCH-grinden 459 på ledningen 621 när skrivaren håller på att utföra sin utskrivning. Denna signal påläggs också på ledningen 625 till OCH-grinden 470. Låskret- sen_460 återställs om någon annan kod än en kod motsvarande början på en kolumn eller vagnåterföring avkodas under ut- skrivningen. _ Utgângssignalen från OCH-grinden 415 (fig. l7a) är en uppsignal när antingen en vagnretur-, kolumbörjan- eller kolumnslutkod avkodas under utskrivningen och en signal till- förs på ledningen 522. Ingångssignalerna som anger utskrift och flaggan som föregår text tillförs på ledningarna 520 och 521.
Upputgångssignalen från OCH-grinden 415 matas på in- ställningsledningen 525 till låskretsen 414. När låskretsen 414 är inställd tillförs en utgângssignal på ledningen 525 7901791-9 55 till OCH-grinden 415 och längs ledningen 529 till OCH-grinden 416. Resultatet blir att antingen en kolumntabuleringsoperation eller en vagnåterföringsoperation till sidans vänstra kant ut- förs. Utskriftingângssignalerna till OCH-grindarna 415 och 416 tillförs på ledningarna 526 och 550, och indikeringar om den sista kolumnen eller inte den sista kolumnen tillförs på led- ningarna 55l och 527. Utgângssignalen från OCH-grinden 415 pà- läggs på TABG-ledningen 528, och utgångssignalen hos 0CH-grin- den 416 påläggs på vagnreturledningen 552. Om en rad i den sista kolumnen just skulle ha skrivits ut skulle en vagnretur- operation utföras. Om inte, skulle en tabulatoroperation till nästa kolumns tabulatorstopp utföras. Den sista ingångssig- nalen resp. den inte sista ingàngssignalen till OCH-grindarna 416 och 415 härrör från komparatorn 427 (fig. l7b) och till- förs på ledningarna 555 och 556.
Kbmparatorn 427 mottar en ingångssignal från räknaren och registret 425 på ledningen 554 och räknaren 428 på ledningen 558. Räknaren 428 utgörs av en återinställbar uppräknare, och dess innehåll ökas i små steg varje gång en kolumntabulerings- operation utförs. Räknaren återställs varje gång en vagnretur- operation utförs. Kblumntabulatoringângssignalen påläggs på ledningen 557, och vagnreturingångssignalen páläggs på led- ningen 559. Räknevärdet i räknaren 428 svarar således mot kolumnen som håller på att skrivas ut. Räknaren och regist- 'ret 425 utgörs av en återinställbar uppräknare och ett minne.
Räknarens innehåll ökas i små steg för varje kolumn börjakod som avkodas under den ursprungliga kolumnavsökningen, varvid kolumnmarkeringskoder införs. Signalerna för avsökning och kolumners början tillförs på ledningarna 650 och 29 till OCH- -grinden 424. Utgångssignalen från OCH-grinden 424 förs via ledningen 551 till räknaren och registret 425. När koden för kolumn slut detekteras lagras räknevärdet som är innehållet i räknaren i dettas minne. Ingångssignalerna avseende avsökning och slut på kolumn tillförs på ledningarna 651 och 29 till OCH-grinden 426. Minnesutgàngssignalen från OCH-grinden 426 införs på ledningen 555 till räknaren och registret 425.
Låskretsen 414 (tig. l7a) inleder också en kolumnfram- flyttningsoperation på ledningen 525 parallellt med kolum- 790217931-9 36 tabulerings- eller vagnreturoperationerna. Då låskretsen 414 är inställd ooh flaggkoden är detekterad medelst avkodaren 44 tillförs ingângssignaler på ledningarna 533 ooh 29 till OCH-grinden 417 (fig; l7f). Utgångssignalen från OCH-grinden 417 tillförs längs inställningsledningen 534 till låskretsen 418. När làskretsen 4l8 är inställd tillförs en utgångssignal på ledningen 535 till OCH-grinden 419. När en kolumnmarkerings- kod avkodas och en ingångssignal påläggs på ledaren 29 tillförs en utgångssignal på ledaren 536 så att en flagga bringas att skrivas över kolumnmarkeringskoden. Utgångssignalen på led- ningen 534 bringar en kolumnmarkeringskod att skrivas över flaggan. Utgångssignalen på ledningen 536 utnyttjas också för återställning av låskretsen 418 och tillförs på ledningen 53? till ELLER-grinden 420. En annan ingângssignal till ELLER- -grinden 420 tillförs på ledningen 538, och utgångssignalen från nämda grind påläggs ledningen 539.
Utgångssignalen på ledningen 539 inställer en låskrets 429 (fig. lío) via ledningen 560 och lâskretsen 407 (fig. l?a) via ledningen 133. När dessa låskretsar inställs, tillförs ut- gångssignaler på ledningarna 509 och 562 för att åstadkomma en formatavsökningsoperation och en resulterande uppdatering för formatbetingéâserna som råder vid det nya flaggläget, När en återställd formatavsökningssignal nu via ledningen 511 tillförs till OCH-grinden 408 kommer låskretsen 409 inte att inställas. Anledningen till detta är den inkommande nedsig- nalen på ledningen 510 till OCH-grinden 408. Det skall erinras om att överföringen av texttabulatoravsnittinnehållet till kolumntabulatoravsnittet endast inträffar efter den första formatavsökningen vid början av kolumnutmatningsoperationen.
När en signal tillförs via ledningen 5ll för återställ- ning av låskretsen 407 i fig. l7a påläggs en signal på led- ningen 54l till OCH-grinden 421. Utgångssignalen från OCH- -grinden 421 förs via ledningarna 543 och 524 och återställer låskretsen 414. Utgångssignalen som påläggs ledningen 543 pâläggs också ledningen 616 till ELLER-grinden 456 i fig. l7e.
Utgångssignalen från ELLER-grinden 456 förs längs inställ- ningsavsökningsledningen 617 och vidarebefordras till styr- 7901791-9 37 enheten 46 så att man erhåller en lösning med avseende på mellanrumsstorleken för nästa rad.
Utskrift, kolumnframflyttning, formatavsökning, kolumn- tabulering mellan kolumner och beräkning av mellanrumsstor- lekar fortskrider till dess att all text hos alla kolumnerna har skrivits ut. När dessa operationer har fullbordats till- förs en utgångssignal på ledningarna 629 och 630 från OCH- -grinden 471 i fig. l7e. Ingångssignaler matas till 0CH-grin- den 471 på ledningarna 626, 627, 628 och 29. En ingångssignal på ledningen 628 erhålls då låskretsen 460 är inställd och då en utgångssignal påläggs ledningen 625. Flaggan förflyttas för- bi koden som anger kolumnslut, och operation med en kod som anger att markeringen skall upphävas inleds, varvid utskrifts- låskretsen 412 återställs. Låskretsen 472 i fig. l7f inställs medelst utgångssignalen från OCH-grinden 471 på ledningarna 629 och 631 för att upphäva kolumnmarkeringskoderna.
Utgångssignalen från làskretsen 472, då denna är in- ställd, tillförs via ledningen 632 till OCH-grinden 473. Wär början på minneskoden detekteras, tillförs en signal på led- ningen 29 till OCH-grinden 473. Utgångssignalen från OCH- -grinden 473 inställer låskretsen 474 via ledningen 633. Där- efter kommer, varje gång en kolumnmarkeringskod detekteras, en signal att föras till OCH-grinden 478 via ledningen 29.
En annan ingångssignal till OCH-grinden 478 kommer från lås- kretsen 474 via ledningarna 637 och 639. Den återstående in- gångssignalen till OCH-grinden 478 tillförs på ledningen 638 från generatorn 476 för upphävningskoden. Utgångssignalen från OCH-grinden 478 via ledningen 640 medför att en upphäv- ningskod skrivs över den detekterade kolumnmarkeringskoden.
När slutet på kolumnminnet (CE) detekteras, tillförs utgångs- signalen från OCH-grinden 475 på ledningen 636 till återställ- ningslåskretsen 474. Ingångssignalerna till OCH-grinden 475 tillförs på ledningarna 637 och 635 resp. 29. Detta avslutar den operation i vilken kolumnmarkeringskoderna töms ut ur minnet.
När som helst då en rad håller på att skrivas ut och då en tabuleringskod detekteras samt en signal påläggs på led- ningen 29 till OCH-grinden 483 kommer en signal att föras på 7901791-9 38 ledningen 647 till utgångsformatstyrenheten 46. Styrenheten 46 medför att tabulatorinformationen utförs genom adressering till nästa texttabulatoravsnitt för frigöring.
Utgångsformatstyrning Nu hänvisas till fig. l8a-l8e. Dessa figurer visar de organ och de tidssamband som ingår i utgångsformatstyrenheten 46 för att ge berättigande åt utmatade rader.
Med utgångspunkt från vad som angivits ovan styrs tecken- frigöring genom att man räknar emitterpulser som tillförs från skrivaren 2 till utgångsformatstyrenheten 46 på ledningen 25.
Styrenheten 46 har till funktion att kontinuerligt övervaka utmatning (avspelning) och att åstadkomma korrekt frigöring för varje tecken, tabulatormarkering eller mellanrum som skall utmatas i överensstämmelse med mod och mått som bestäms av styrenheten 45.
Innan en rad kan ges sin rätta uppställning eller sitt rätta format avsöks_den, varjämte en lösning med avseende på mellanrumsstorleken beräknas. Under utmatningen styr logik- och styrenheten 45 utskriftsmagneterna så att utskrift inleds, medan utgångsformatstyrenheten 46 styr tecken, tabulering och mellanrumsfrigöring genom att den räknar emitterpulser från iskrivaren 2. Styrlogiken för flera kolumner och utmatningsstyr- enheten 45 inleder avsökningsoperationen genom att via led- ningen 34 tillföra avsökningssignalen till utgângsformatstyr- enheten 46. | Nu hänvisas särskilt till fig. l8a. Med början vid figurens vänstra mittdel tillförs avsökningssignalen på led- ningen 54 till skiftregistret 193, varvid signalen fördröjs en bittid. Därpå matas den via ledningen 194 till inverteraren 195. Den inverterade och fördröjda signalen tillförs OCH-grin- den 19? via ledningen 196. De andra ingångssignalerna till OCH-grinden 197 utgörs av avsökningssignalen via ledningen 34 och utmatningssignalen (avspelning) via ledningen 35. Utgångs- signalen från OCH-grinden 197 utgör en avsökningsfrontsignal (FOS) som inställer låskretsen 199. När denna låskrets är in- ställd påläggs en MXP-utgångssignal till OCH-grinden 212 via ledningen 201. En annan ingångssignal till OCH-grinden 212 7901791-9 39 tillförs via ledningen 211. Utgångssignalen från OCH-grinden 212 matas via ledningen 712 till ELLER-grinden 702. Utgångssig- nalen från ELLER-grinden 702 tillförs på ledningen 713 för in- ställning av làskretsen 214. När làskretsen 214 är inställd tillförs en utgångssignal som avser uppsökning av flagga via ledningen 216 till OCH-grinden 217. Den andra ingångssignalen till 0CH~grinden 217 uppstår när avkodning av flaggan sker, varvid en signal tillförs via ledningen 215. Utgångssignalen från OCH-grinden 217 vidarebefordras via inställningsledningen 218 till låskretsen 219. När låskretsen 219 har inställts till- förs en textavsökningsutgångssignal via ledningen 220 till OCH- -grinden 221. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 221 påläggs via ledningen 225. Utgångssignalen från OCH-grinden 221 matas längs inställningsledningen 224 till låskretsen 995.
Upp till nu har händelseföljden som styr hela avsökningsopera- tionen definierats. Utgångssignalen från varje inställd lås- krets styr en eller flera operationer och återställs när opera- tionen är fullbordad. Detta innebär att utgångssignalen från låskretsen 199 på ledningen 201 tillförs via ledningen 212 till multiplikatorn 203. I multiplikatorn 203 erhåller man en produkt av måttet, uttryckt i l0'l2/2, som är pålagt på led- ningen 3l samt i tonhöjdskonstanten, uttryckt i l0'l2/2, från generatorn med konstant tonhöjd på ledningen 230. När en be- räkning av produkten har fullbordats avger multiplikatorn 203 en utgångssignal på ledningen 204 till OCH-grinden 206. Den andra ingängssignalen till OCH-grinden 206 är produkten på led- ningen 205. Utgångssignalen från multiplikatorn 203 på led- ningen 204 tillförs också på ledningen 200 för àterställning av låskretsen 199. Signalen som tillförs på ledningen 204 vidarebefordras också på ledningen 211 till OCH-grinden 212.
Den i form av en produkt föreliggande utgångssignalen från OCH-grinden 206 på ledningen 207 matas till ELLER-grinden 208 och därefter längs ledningen 209 till restregistret 210. Vid denna tidpunkt inställs låskretsen 214. När flaggan avkodas kommer därefter låskretsen 219 att inställas. Låskretsen 995 inställs när slutkoden för en rad avkodas. Låskretsen 219 åter- ställs då antingen en kod som anger början på en kolumn, en tabulatorkod, en vagnreturkod eller en kod som anger slutet 7901791-*9 40 på en kolumn avkodas, varvid en signal tillförs till ELLER- -grinden 705 via ledningarna 29. Utgångssígnalen från ELLER- -grinden 705 vidarebefordras på återställningsledningen 222 till lâskretsen 219. Kbdingångssignalerna som anger slut på en kolumn eller början på en kolumn och som påläggs ledningen 29 till ELLER-grinden 705 matas också till ELLER-grinden 704 och därefter via ledningen 715 till OCH-grinden 705. Den andra in- gångssignalen till OCH-grinden 705 förs på ledningen 716 från låskretsen 219 via ledningen 220. Utgångssignalen från OCH- -grinden 705 vidarebefordras via ledningen 717 till ELLER- -grinden 706 och sedan via ledningen 718 så att raden skrivs ut. En tabulatorkod som avkodas av avkodaren 44 och som via ledningen 29 tillförs ELLER-grinden 705 resulterar också i att låskretsen 219 âterställs. Dock kommer i detta fall den totala avsökningsoperationen inte att avslutas. Denna operation av- bryts endast tillfälligt under tiden som tabulatorns frigöring fastställs med utgångspunkt från texttabulatoravsnittet. När tabulatorns frigöring har fastställts avges en signal på led- ningen 777 till OCH-grinden 754 i fig. l8g samt vidare via ledningen 707 till ELLER-grinden 700 i fig. l8a. Därefter fortsätter avsökningen. 2 En textavsökningssignal tillförs via ledningen 251 till _ OCH-grinden 252. De övriga ingångssignalerna till OCH-grinden 252 tillförs på ledningarna 247 och 248. Utgångssignalen från OCH-grinden 252 överförs på ledningen 249 och medför att upp- räknaren 250 pâverkas i små steg. Denna uppräkning i små steg avser varje mellanrum mellan ett par ord som detekteras under en avsökning av raden. Textavsökningssignalen tillförs också via ledningen 255 till OCH-grinden 254. Utgångssignalen från OCH-grinden 254 vidarebefordras på ledningarna 259 och 240.
Utgångssignalen på ledningen 240 förs till subtraheringskret-_ sen 241, och utgångssignalen på ledningen 259 förs till en skiftregisterfördröjningskrets. Dessa utgångssignaler avser varje tecken eller mellanrum som avsöks. Subtraheringskretsen 24l'har till uppgift att fastställa skillnaden mellan den rest som är lagrad i registret 210 och som överförs på ledningen 244 å ena sidan och frigöringen av tecknet som håller på att 7901791-9 41 avsökas på ledningen 242. Resultatet matas via ledningen 254 och genom OCH-grinden 255, vidare via ledningen 256 och genom ELLER-grinden 208 samt längs ledningen 209 till restregistret 210. När en kod som anger slut på en rad avsöks medför anord- ningen som är bildad av avkodaren 257, skiftregistret 259, OCH-grinden 246 och låskretsen 263 att nästa tecken läses ut för att man skall erhålla en kod som definierar ett nytt stycke.
Koden som anger slut på en rad kan vara en vagnreturkod, och koden som definierar ett nytt stycke kan bestå av två vagnretur- koder eller en erforderlig vagnreturkod. Vid detektering av en erforderlig vagnreturkod tillförs en signal som anger att raden är slut via ledningen 714 till ELLER-grinden 703. Utgångssig- nalen från ELLER-grinden 705 förs längs återställningsledningen 222 till låskretsen 2l9. Utgångssignalen från ELLER-grinden 703 via ledningen 222 vidarebefordras också längs ledningen 225 till OCH-grinden 221. Utgångssignalen från OCH-grinden 221 vidarebefordras på inställningsledningen 224 till lâskretsen 995, och utgångssignalen från låskretsen 995 erhålles på led- ningen 226.
Nu hänvisas till fig. l8b. Utgångssignalen från låskret- sen 995 i fig. l8a på ledningen 226 tillförs också på led- ningen 266 till delningskretsen 267. Detta medför att delnings- kretsen 267 bildar en kvot mellan den rest som tillförs via ledningen 268 och antalet mellanrum i raden. Nämnda kvot på- läggs ledningen 269. Ingångssignalen på ledningen 268 härrör från registret 210 och tillförs via ledningen 244 i fig. l8a.
Delningskretsens utgångssignal på ledningen 275 har till upp- gift att inmata den på ledningen 269 pålagda kvoten i regist- ret 276 som anger mellanrumsstorleken. Kvoten som påläggs på ledningen 269 förs till OCH-grinden 270 samt via ledningen 271 till ELLER-grinden 272. Utgångssignalen från ELLER-grinden 272 vidarebefordras via ledningen 273 till OCH-grinden 274.
Om arbetssättet innebär töming på vänster sida eller om raden som håller på att skrivas ut är den sista raden i ett stycke tillförs en ingångssignal till ELLER-grinden 280 och sedan till 0CH~grinden 279. I detta fall grindas den minsta storleken _ 79Üi791s9 42 hos mellanrum mellan ord alstrad av en generator 28l genom OCH-grinden 279 till registret 276 för mellanrumsstorleken.
Delningskretsen 267 bildar också en återstod som utmatas på ledningen 283 till OCH-grinden 284. Härigenom definieras an- talet utgångsmellanrum som måste vara större än lösningen med en enhet för att berättigande skall förekomma. Uppgift om detta antal tillförs därefter på ledningen 285 från OCH-grin- den 284 och inmatas i räknaren 286 som räknar antalet stora mellanrum om operation varken sker i moden med tömning på vänster sida eller med den sista raden i ett stycke. Signaler som anger att operationen inte avser tömning på vänster sida och inte avser den sista raden i ett stycke tillförs via led- ningarna 287 och 288 till OCH-grinden 299. Utgångssignalen från OCH-grinden 299 matas på ledningen 300 till OCH-grinden 284. Den återstående ingângssignalen till OCH-grinden 284 förs på belastningsledningen 301 från delningskretsen 267.
Då uppgift om antalet stora mellanrum är lagrad i räknaren 286 minskas uppgiften om detta antal i små steg varje gång en signal för ett mellanrum utmatas till skrivaren tills an- talet stora mellanrum har minskats till noll. Minskningen i små steg i räknaren 286 sker via ledningen 305 från OCH-grin- den 304. Ingångssignalerna till OCH-grinden 304 tillförs på ledningarna 302 och 303. Utgångssignalen från räknaren 286 tillförs på ledningen 306 till avkodaren 307 för att fast- ställa huruvida antalet stora mellanrum .är lika med noll.
När antalet stora mellanrum är lika med noll matas en ut- gångssignal via ledningen 308 till inverteraren 309 och sedan vidare på ledningen 310. Utgångssignalen på ledningen 310 tillförs via ledningen 303 till OCH-grinden 304.
Belastningsutgångssignalen från delningskretsen 267 på ledningen 275 tillförs på ledningen 227 för âterställning av låskretsen 995 resp. på ledningen 228 till OCH-grinden 229 i fig. l8a. Resultatet blir att avsökningsoperationen som utförs av styrlogik- och utmatningsstyrenheten 45 för flera kolumner återställs. Utmatningen fortskrider nu nor- malt tills nästa rad och kod har avkodats. Ingångssignalerna till OCH-grinden 264 resulterar i en utgångssignal via led- 7901791-9 43 ningen 265 till låskretsen 263 för återställning av låskret- sen 263.
Fig. l8d visar ett tidsdiagram för operationerna som har utförts av den i fig. l8a och l8b visade anordningen.
Nu hänvisas till fig.l8c. Då uppsignaler tillförs på utmatningsledningen 35 och på ledningen ll så att skrivaren blir redo, grindas koden som följer efter flaggan in i registret 319. En signal som anger fördröjningen av flaggan en bittid tillförs via ledningen 311 till 0CH~grinden 315.
Utgångssignalen från OCH-grinden 315 matas på ledningen 316 till OCH-grinden 317. Den andra ingångssignalen till OCH- -grinden 317 härrör från skiftregistrets databussledning.
Utgångssignalen från OCH-grinden 317 förs via ledningen 318 till registret 319. Utgångssignalen från registret 319 matas på ledningen 320 till teckenavkodaren 321. Utgångssignalenna från avkodaren 321 vidarebefordras på ledningarna 322 och 372.
Utgångssignalen från registret 319 matas också längs ledningen 323 till avkodaren 324. Avkodaren 324 avkodar frigöringsvärdet. för tecknet som skall skrivas ut. Utgângssignalen från avkoda- ren 324 vidarebefordras på ledningen 325 för att minska resten i små steg. Utgångssignalen via ledningen 322 från avkodaren 321 har till uppgift att medföra utskrift av ett tecken. Ut- gångssignalen från avkodaren 321 via ledningen 372 har till uppgift att ombesörja framställning av ett mellanrum och matas också till inverteraren 373. Utgàngssignalen från driv- kretsen 373 svarar mot ett mellanrum på ledningen 24.
En återkopplingssignal för skrivaren på ledningen 48 alstras av skrivaren 2 i fig. 14. Denna signal ger upphov till operationerna tecken, mellanrum och tabulatorfrigörings~ styrning på följande sätt. Signalen som pàläggs ledningen 48 tillförs också via ledningen 326 till skiftregisterfördröj- ningskretsen 327 och via ledningen 328 till OCH-grinden 329.
Utgângssignalen från skiftregisterfördröjningskretsen 327 matas på ledningen 330 till inverteraren 331. Den fördröjda och inverterade utgångssignalen från inverteraren 331 vidare- befordras via ledningen 332 till OCH-grinden 329. Efter för- dröjningen en bittid erhålls en utgångssignal på ledningen 334, varvid denna utgångssignal matas till OCH-grinden 335. ?9_Û1791~='9 44 De övriga ingångssignalerna till OCH-grinden 335 utgörs av "avspelningssignalen"på ledningen 342 och signalen som anger att avsökning inte skall ske, på ledningen 336. Avsöknings- signalen inverteras och matas sedan via ledningen 336 till OCH-grinden 335. Utgângssignalen från OCH-grinden 335 förs via ledningen 337 till frigöringslâskretsen 338. Härvid in- ställs frigöringslåskretsen 338 om en uppsignal tillförs via ledningen 342 medan en nedsignal tillförs via avsökningsled- ningen. Utgångssignalen från OCH-grinden 329 via ledningen 334 tillförs också via ledningen 345 till OCH-grinden 346. Om en mellanrumskod håller på att skrivas ut tillförs en signal via ledningen 374 till OCH-grinden 346, varjämte en utgångs- signal vidarebefordras via ledningen 347 till OCH-grinden 348.
Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 348 erhålls via led- ningen 277. Utgångssignalen på ledningen 347 är en uppsignal endast i det fallet att tecknet som håller på att skrivas ut är ett mellanrum. I detta fall grindas innehållet hos regist- ret 276 för mellanrumsstorleken i fig. l8b via ELLER-grinden 350 samt via ledningen 351 till frigöringsräknaren 352. Om D tecknet som håller på att skrivas ut är ett utskriftstecken matas utgångssignalen från teckenavkodaren 321 via ledningen 322 till OCH-grinden 354. Då ingångssignalen till OCH-grinden 354 via ledningen 353 är en uppsignal tillförs en utgångssig- nal via ledningen 355 till OCH-grinden 356. Härigenom bringas teckenfrigöringssignalen som alstras av frigöringsavkodaren 32Ä att via ledningen 325 grindas genom OCH-grinden 356 och att via ledningen 357 grindas till ELLER-grinden 350. Utgångs- signalen från ELLER-grinden 350 matas via ledningen 351 liksom tidigare till räknaren 352.
Om koden som skall skrivas ut avser tabulering mottas signalen TABT från logik- och styrenheten 45. Utgångsformat- styrenheten 46 matar därefter ut en signal på ledningen 816 från ELLER-grinden 75l i fig. l8f. Denna signal tillförs till texttabulatoravsnittstyrlogiken så att man erhåller frigörings- signalen för tabulatorn. Ingångssignalerna matas till ELLER- -grinden 751 via ledningarna 814 och 815. När frigöringssig- nalen för tabulatorn mottas påläggs densamma på ledningen 721 och förs till OCH-grinden 719 i fig. l8c. Den andra ingångs- 7901791-9 45 signalen till OCH-grinden 719 tillförs via ledningen 720. Ut- gångssignalen från OCH-grinden 719 tillförs via ledningen 722 till ELLER-grinden 550 och sedan via ledningen 551 till fri- göringsräknaren 552.
Frigöringsräknaren 552 är en upp/nedräknare som matas i små steg för varje mellanrumskodutgångssignal till skrivaren tills antalet stora mellanrum i räknaren 286 i fig. l8b har minskats i små steg till noll. Såsom har påpekats ovan vidare- befordras utgångssignalen från räknaren 286 i fig. l8b via led- ningen 506 till avkodaren 507. Avkodaren 507 detekterar tid- punkten då antalet stora mellanrum är lika med noll och alstrar en utgångssignal via ledningen 508 till inverteraren 509. Den inverterade utgångssignalen från inverteraren 509 matas via ledningen 510 till OCH-grinden 564 i fig. l8c. Den andra in- gângssignalen till OCH-grinden 564 tillförs via ledningen 560.
Utgångssignalen från OCH-grinden 564 matas via ledningen 565 till frigöringsräknaren 552. Ingångssignalen till OCH-grinden 564 längs ledningen 560 härrör från skiftregistret 559. Inne- hållet i räknaren 286 minskas med små steg för varje mellan- rum. Minskningssignalen längs ledningen 505 erhålls från OCH- -grinden 504. Ingångssignalen via ledningen 502 till 0CH-grin- den 504 härrör från skiftregistret 562 i fig. l8c. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 504 förs via ledningarna 510 och 505, Såsom framgår av tidsdiagrammet i fig. l8e avger skrivaren 2 emitterpulser sedan en skrivaråterkopplingssignal har matats ut. Emitterpulserna har samband med frigöringen, och de påläggs på ledningen 25 till OCH-grinden 566. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 566 erhålls via led- ningen 544. Utgångssignalen från OCH-grinden 566 erhålls via ledningen 567 och har till uppgift att bringa räknaren 552 att räkna ned i små steg. Utgångssignalen från räknaren 552 tillförs via ledningen 568 till avkodaren 569. Utgångssigna- len från avkodaren 569 matas via ledningen 541 när innehållet i räknaren 552 är lika med noll. Utgångssignalen via ledningen 541 tillförs till OCH-grinden 559. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 559 erhålls via ledningen 555. Utgångssigna- len längs ledningen 540 från OCH-grinden 559 har till uppgift att återställa låskretsen 558. När låskretsen 558 återställs 79fi1791~9 46 tillförs en nedsigrxal på ledningen 554 och ledningen 570 till drivkretsen 571. Utgångssignalen från drivkretsen 571 vidarebe- fordras via ledningen 49 så att skrivaren bringas att upphöra att frigöras. _ Nu hänvisas till fig. l8f och l8g. Anordningen som ingår i utgångsformatstyrenheten 46 såsom gränsutrustning med text- tabulatoravsnittstyrlogiken 500 och kolumntabulatoravsnittstyr- »logiken 501 är visad i fig. 14.
När en tabulatorkod detekteras under en avsökningsopera- tion för en ledning och en kontroll för att definiera ett nytt stycke inte förekommer kommer en utgångssignal att via led- ningen 799 tillföras från OCH-grinden 745 till inställningslås- kretsen 744. Ingängssignalerna till OCH-grinden 745 tillförs via ledningarna 796, 797 och 798. Utgångssignalen från lås- kretsen 744 via ledningen 800 tillförs via ledningen 805 till OCH-grinden 747. Anledningen till detta är att resten som matas längs ledningen 806 skall tillföras via ledningen 807 till subtraheringskretsen 748. En annan ingångssignal till subtraheringskretsen 748 utgörs av produkten från multiplika- torn 205 i fig. l8a via ledningarna 205 och 808. I subtrahe- ringsanordningen 748 subtraheras resten från måttet (produk- ten). Skillnaden i frigöringsenheter tillförs via ledningen 809 till OCH-grinden 749. Den andra ingångssignalen till OCH- -grinden 749 matas från OCH-grinden 746 via ledningen 810.
Utgångssignalen längs ledningen 809 utgör vagnavståndet från kolumnens vänstra kant. Härvid sker aokumulering till följd av avsökningsoperationen. Utgångssignalen från OCH-grinden 746 via ledningen 804 tillförs också via ledningen 814 till ELLER-grinden 751. Denna signal används för att grinda både radläget (vagnläget) och en adressignal till texttabulator- avsnittstyrlogiken 500. Utgångssignalen från OCH-grinden 749 matas via ledningen 811 till ELLER-grinden 750. Utgångssig- nalen från ELLER-grinden 750 tillförs via ledningen 815. En annan ingångssignal till ELLER-grinden 750 tillförs via led- ningen 8l2. Den således beskrivna anordningen har till upp- gift att adressera texttabulatoravsnittstyrlogikkretsen 500 med vagnläget. Logikkretsen 500 matar därefter tillbaka en signal som svarar mot avståndet till nästa tabulatorstopp. 7901791-9 47 Uppgift om avståndet till nästa tabulatorstopp tillförs via ledningen 777 till OCH-grinden 734 i fig. l8g. Den andra in- gångssignalen till OCH-grinden 734 tillförs via ledningen 776.
Denna ingångssignal via ledningen 776 uppträder när en tabula- torfrigöringssignal förekommer på ledningen 777. Frigörings- värdet som tillförs via ledningen 777 grindas därefter längs ledningen 778 till ledningen 707 i fig. l8a. Informationen som uppträder på ledningen 707 tillförs till ELLER-grinden 700 och matas därefter längs ledningen 242. Informationen som uppträder på ledningen 242 tillförs till subtraheringskretsen 241. Denna operation inleds medelst utgångssignalen från OCH-grinden 70l längs ledningarna 710 och 240 till subtraheringskretsen 241.
Ingångssignalerna till OCH-grinden 781 tillförs via ledningar- na 708 och 709.
När en tabulatormarkering avkodas under utskriften på- läggs en signal via ledningen 752 i fig. l8g från logik- och styrkretsen 45 för inställning av låskretsen 723. Utgångssig- nalen från låskretsen 723 tillförs via ledningen 754 till OCH-grinden 725. Den andra ingàngssignalen till OCH-grinden 725 härrör från skiftregisterfördröjningskretsen 724 och till- förs via ledningen 758. Utgångssignalen från OCH-grinden 725 tillförs via ledningen 758 till OCH-grinden 729. En annan in- gångssignal till OCH-grinden 729 tillförs via ledningen 766 från den âterinställbara uppräknaren 728. Utgångssignalen från OCH-grinden 729 via ledningen 767 svarar mot vagnläget med avseende på den vänstra kanten på kolumnen som håller på att skrivas ut och utnyttjas för att adressera texttabulator- avsnittstyrlogiken. Vagnläget uppdateras kontinuerligt av räknaren 728. Efter hand som vagnen frigörs tillförs signa- ler via ledningen 762 för att öka innehållet i räknaren 728 i små steg. Signalerna som tillförs via ledningen 762 är emitterpulser från skrivaren, och de vidarebefordras via led- ningen 76l till OCH-grinden 726. En annan ingångssignal till OCH-grinden 726 härrör från frigöringslåskretsen och påläggs på ledningen 760. Den återstående ingångssignalen till OCH- -grinden 726 vidarebefordras på ledningen 751. Räknaren 728 återställs då antingen en vagnretur avkodas och páläggs via ledningen 764 eller en kolumntabulatoroperation avkodas och ?9Ü1791~9 48 påläggs via ledningen 700 på ELLER-grinden 727. Utgångssigna- len från ELLER-grinden 727 tillförs via återställningsledningen 765. Adresseringen av texttabulatoravsnittet inträffar när ut- gångssignalen från OCH-grinden 725 tillförs via ledningen 815 till ELLER-grinden 751 i fig. l8f. Utgångssignalen från OCH- -grinden 725 via ledningen 767 tillförs via ledningen 812 till ELLER-grinden 750. Utgångssignalen från ELLER-grinden 750 vidarebefordras på ledningen 813 för att adressera texttabula- toravsnittstyrlogiken.
När frigöringen till nästatabulatorstopp har fastställts av en utgângssignal från texttabulatoravsnittstyrlogiken 500 tillförs en ingångssignal via ledningen 776 till OCH-grinden 734. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 734 utgörs av tabulatorfrigöringssignalen via ledningen 777. Denna ingångs- signal sammanhänger med frigöringen till nästa tabulatorstopp.
Utgångssignalen från OCH-grinden 734 tillförs via ledningen 778 till ELLER-grinden 736. Utgångssignalen från ELLER-grin- den 736 tillförs via ledningen 782. Eftersom låskretsen 723 är inställd komer en signal att påläggas via ledningen 774 till OCH-grinden 733. Den andra ingângssignalen till 0CH-grin- den 733 tillförs via ledningen 773. Utgångssignalen från OCH- -grinden 733 tillförs via ledningen 775. Utgångssignalen via ledningen 775 tillförs via ledningen 768 till ELLER-grinden 730. En annan ingângssignal till ELLER-grinden 730, då en sådan skall förekomma, tillförs via ledningen 769. Utgångssig- nalen från ELLER-grinden 730 på grundval av ingångssignalen via ledningen 768 tillförs via ledningen 770 för inställning av låskretsen 731. När låskretsen 731 är inställd kommer en _signal att påläggas drivkretsen 782 via ledningen 772. Ut- gângssignalen från drivkretsen ”782 bringar skrivaren att börja frigöras för tabuleringen. Frigöringspulser utmatas från skrivaren, och när en skrivåterkopplingssignal mottas från skrivaren kommer tabulatormagneterna inte längre att drivas, varvid frigöringen är fullbordad.
En kolumntabuleringsoperation utförs på likartat sätt som texttabuleringsoperationen som har beskrivits ovan. En TABG-signal tillförs från logik- och styrkretsen 45 till lås- kretsen 737 via inställningsledningen 783. En utgångssignal 7991791-9 49 tillförs därefter via ledningen 786 till OCH-grinden 759. Ut- gàngssignalen från OCH-grinden 759 matas via ledningen 788 och ledningen 789 till OCH-grinden 742. Kblumntabulatorav- snittet adresseras längs ledningen 788 och ledningen 794 och svarar mot vagnens läge i förhållande till sidan som skrivs ut. Då det gäller kolumntabuleringsmarkeringar ges vagnläget en referens med avseende på utsktfftssidans vänstra kant. Detta bestäms av räknaren 741. Ingângssignalen till räknaren 741 tillförs via ledningen 792 från OCH-grinden 740. Ingångssigna- lerna till OCH-grinden 740 tillförs via ledningarna 790 och 791. Räknaren 741 ökas med små steg för varje emitterpuls som mottas från skrivaren för alla frigöringar från den vänstra kanten på utskriftssidan. Räknaren 741 återställs via ledningen 795 endast när en vagnretur bringar utskriftsläget att återin- ställas till början på den första kolumnen. När kolumntabula- toravsnittstyrlogiken 501 har adresserats motsvaras avståndet till kolumntabulatorn av utgàngssignalen, vilken tillförs via ledningen 780 till OCH-grinden 755. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 735 erhålls via ledningen 779. Utgångssigna- len från OCH-grinden 755 tillförs via ledningen 781, via ELLER-grinden 756 och via ledningen 782 till skrivaren för att åstadkomma frigöring. Låskretsen 731 inställs på nytt, och utgångssignalen matas till skrivaren.
Beträffande utformningen av texttabulatoravsnittstyr- logiken 500 och kolumntabulatoravsnittstyrlogiken 501, som är visade i fig. 14, hänvisas nu till fig. l9a och l9b. När en tabulatorformatlinje påträffas i minnet under utmatningen (avspelningen), avger logik- och styrenheten 45 signaler på ledningarna 952, 942 och 944. Dessa signaler medför att tabu- latormarkeringar inställs i texttabulatoravsnittet 904. In- gângssignalen via ledningen 952 tillförs till OCH-grinden 900 och vidarebefordras via ledningen 935 till räknaren 901. Ut- gångssignalen från räknaren 901 erhålls på ledningen 959 och har till uppgift att adressera texttabulatoravsnittet 904.
Texttabulatoravsnittet 904 är ett direktminne i den föredragna utföringsformen. Inmatning sker via ledningen 942 till buffer- ten 902 och sedan via ledningen 945 till avsnittet 904. Led- 79f0i791=~9 50 ningen 945 är läs/skrivledningen. Ingångssignalen på ledningen 944 matas till bufferten 905 och sedan vidare på ledningen 945 till avsnittet 904. Buffertarna 902 och 905 tjänstgör som nivåomvandlare.
När texttabulatoravsnittstyrlogiken 500 adresseras för en texttabulatorfrigöring tillförs en signal via ledningen 957, varvid uppgift om vagnläget matas in i räknaren 901. Detta sker längs ledningen 956, varvid man fastställer minnesadressen via ledningen 959 i motsvarighet till vagnavståndet från kolum- nens vänstra kant. Samtidigt inställs låskretsen 911 medelst- ledningen 956. Innehållet i räknaren 901 ökas i små steg på ledningen 955 till följd av en ingångssignal via ledningen 955 till ELLER-grinden 900. Utgångssignalen från ledningen 911 matas via ledningen 960 till OCH-grinden 914. Utgångssignalen från OCH-grinden 914 tillförs via ledningen 962 för att öka innehållet i räknaren 915 i små steg från noll. Detta förlopp fortskrider tills ett tabuleringsläge nås. Utgångssignalen från tabuleringsavsnittet 904 via ledningen 946 uppträder när ett tabulatorstopp nås. Härigenom erhålls en ingångssignal till OCH-grinden 912 på ledningen 957 för återställning av låskretsen 911. Utgångssignalen från OCH-grinden 912 vidare- befordras via ledningen 959. Samtidigt medför ingångssignaler på ledningarna 963, 964 och 965 till OCH-grinden 916 nu; en utgångssignal tillförs via ledningen 966 till utgångsformat- styrenheten 46. Innehållet i räknaren 915 matas ut på led- ningen 968, och detta svarar mot avståndet där frigöring skall ske. Utgångssignalen från räknaren 915 tillförs också via led- ningen 969 till NAND-grinden 917 och vidarebefordras därefter via ledningen 958. Utgångssignalen på ledningen 958 tillförs till OCH-grinden 916 resp. OCH-grinden 912. Utgångssignalen på ledningen 958 till OCH-grinden 916 vidarebefordras på led- ningen 965 samt till OCH-grinden 912 på ledningen 958. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 912 tillförs via led- ningen 957, och de övriga ingångssignalerna till OCH-grinden 916 vidarebefordras via ledningarna 965 och 964. Utgångssig- nålen från OCH-grinden 912 matas via ledningen 959 för åter- ställning av låskretsen 911 samt till inverteraren 915. Ut- 7901791-9 51 gångssignalen från inverteraren 915 vidarebefordras på led- ningen 961 till OCH-grinden 9l4. Utgångssignalen från OCH-grin- den 916 matas via ledningen 967 för att återställa den åter- ställbara uppräknaren 915. Om vagnläget som utnyttjas för att adressera texttabulatoravsnittet svarar mot ett tabulatorstopp får texttabulatoravsnittet omedelbart en utgångssignal på led- ningen 946, varvid ingen räkning sker för nästa tabulatorstopp.
Detta hindras av §É§Ö§?ingångssignalerna till grindarna 912 och 916.
Kopieingångssignalen via ledningen 954 till ELLER-grin- den 900 och avkodningen av innehållet hos räknaren 901 via ledningarna 959 och 940 medelst avkodaren 905 erhålls när en kopia av innehållet hos texttabulatoravsnittet 904 överförs till kolumntabulatoravsnittet. Signalen via ledningen 954 er- hålls från kolumntabulatoravsnittstyrlogiken 501. Avkodnings- signalen på ledningen 941 och utgångssignalen från avsnittet 904 på ledningen 946 tillförs till kolumntabulatoravsnittstyr- logiken 501. Detta inleds av logik- och styrenheten 45 när en inställd kopiasignal påläggs via ledningen 97l på låskretsen 925 i fig. l9b. När låskretsen 925 har inställts tillförs en utgångssignal via ledningen 975 och ledningen 954 till ELLER- -grinden 900. Operationen fortsätter tills den maximala adressen för avsnittet 904 har nåtts. Avkodningen av den maxi- mala adressen hos avsnittet 904 utförs längs ledningen 941 i fig. l9a. Under frammatningen för den maximala adressen för- ses kolumntabulatoravsnittet 922 med innehållet i texttabula- toravsnittet 904. Avsnittet 922 är också ett direktminne.
Den i fig. l9b visade anordningen liknar i stort sett anordningen som är visad i fig. l9a. Adressen hos kolumntabu- latoravsnittstyrlogiken för frigöringsvärdet eller frigörings- avståndet till nästa kolunmtabulator matas på ledningen 965 till räknaren 919. Vagnläget inmatas till räknaren 919 via ledningen 962. Ingångssignalen som tillförs via ledningen 965 pâläggs också ledningen 977 och matas till låskretsen 925.
Här låskretsen 925 har inställts kommer en utgångssignal att påläggas ledningen 981 och att föras till OCH-grinden 928.
Utgångssignalen från OCH-grinden 928 förs via ledningen 985 79~0i791~=9 52 till räknaren 929. Utgångssignalen från räknaren 929 tillförs via ledningen 989 och 990. Utgångssignalen på ledningen 990 matas till NAND-grinden 931, och en utgångssignal påläggs led- ningen 979. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 928 erhålls via ledningen 982 från inverteraren 927. Ingångssig- nalen till inverteraren 927 härrör från ingångssignaler på ledningarna 978 och 979 till OCH-grinden 926. Utgångssignalen från OCH-grinden 926 uppträder på ledningen 980.
Andra ingångssignaler till räknaren 919 tillförs på led- ningen 961 fråms ELLER-grinden 918 samt via ledningen 964.
Ingångssignalen på ledningen 961 är beroende av ingångssigna- ler på ledningarna 959 eller 960 till ELLER-grinden 918.
Utgångssignalen från räknaren 919 förs via ledningen 965 till kolumntabulatoravsnittet 922. Andra ingångssignaler till kolumntabulatoravsnittet 922 uttas från ingångssignaler på ledningarna 966 och 968. Ingångssignalen på ledningen 966 fortplantas till bufferten 920 och vidare via ledningen 967 till tabulatoravsnittet 922. Ingångssignalen på ledningen ,968 matas till bufferten 921 och vidarebefordras på ledningen 969 till tabulatoravsnittet 922. Buffertarna-920 och 921 tjänstgör som nivåomvandlare. Ãterställningsledningen för låskretsen 923 utgörs av ledningen 972. Ingångssignalen via ledningen 960 till ELLER-grinden 908 tillförs också via led- ningen 992 till OCH-grinden 99&. Den andra ingångssignalen till OCH-grinden 991 tillförs på ledningen 993. Utgångssig- nalen från OCH-grinden 991 tillförs via ledningarna 994 och 975 till ELLER-grinden 924. En annan ingëngssignal till ELLER-grinden 924 frammatas på ledningen 974. Utgångssignalen från ELLER-grinden 924 erhålls på ledningen 976. Den uppgift om vagnläget som förs via ledningen 962 till räknaren 919 an- gger läget för vagnen i förhållande till sidans vänstra kant.
Adressräknaren 919 förses med detta värde och ökas därefter i små steg tills ett kolumntabulatorstopp detekteras och en ut- gångssignal avges via ledningen 970 från avsnittet 922. Räkna- ren 929 aekumulerar den erforderliga frigöringen för vagnen och matar ut uppgift om denna frigöring på ledningen 989 till utgångsformatstyrenheten 46. Utgångssignalen från OCH-grinden 7901791-9 53 r 950 via ledningen 987 tillförs via ledningen 988 för att åter- ställa räknaren 929. Detta sker när operationen är fullbordad.
Sammanfattningsvis åstadkommas ett system med principiellt ett tangentbord, en skrivare, en buffert- och styrenhet, en ut- matningsstyrenhet för flera kolumner, en utgångsformatstyrenhet och två elektroniska tabulatoravsnitt. Under inmatande tangent- inslagning lagras en kod som anger början på minnet i buffert- enheten. Före den inledande tangentinslagningen av kolumner slås uppgift in om en tabulatorformatlinje, inklusive tabula- torer för att definiera de vänstra kanterna i varje kolumn efter den första, varvid denna uppgift lagras i buffertenheten och tabulatorstopp inställs i ett texttabulatoravsnitt. Detta sker om en tabulatorformatlinje inte redan har inslagits för att styra efterföljande kolumner. Början på den första kolum- nen definieras därefter genom att man slår in och lagrar en kod som anger början på en kolumn. En annan tabulatorformat- linje slås in och lagras för styrning av den efterföljande texten. Tabulatorstopp i texttabulatoravsnittet uppdateras i överensstämmelse med denna formatlinje. Därefter slås kolumn-, mod- och måttkoder in. Om efterföljande kolumner eller delar av kolumner skall ha olika moder eller mått kommer ytterligare mod- och måttkoder att slås in och att lagras tillsammans med de aktuella kolumnerna. Efter tangentinslagningen och lag- ringen av mod- och måttkoder slås texten för den första kolum- nen in och lagras i sin helhet. För varje efterföljande kolumn slås en kod som anger kolumnens början in på tangentbordet och lagras, varvid denna kod efterföljs av en eventuell erforder- lig mod- och mattkod samt kolumntexten. Vid slutet av den sista kolumnen som skall skrivas ut sida vid sida med andra kolumner slås en kod som anger att kolumnen är slut in och lagras i buffertenheten. När under efterföljande utmatning den först lagrade tabulatorformatlinjen påträffas under en buffertminnesavsökningsoperation kommer tabulatorstopp som därigenom definieras att inställas i texttabulatoravsnittet.
När en kod som anger början på en kolumn påträffas kommer en kopia av innehållet i texttabulatoravsnittet att automatiskt överföras till ett kolumntabulatoravsnitt. När formatlinjen som följer på koden som anger början på en kolumn påträffas, r9flfi?@1~a 54 uppdateras texttabulatoravsnittet, varjämte därigenom definie- rade tabulatorstopp inställs i tex tabulatoravsnittet för att styra texten i kolumnerna. Tabulatorstoppen som inställs i kolumntabulatoravsnittet styr läget för den vänstra kanten hos varje kolumn efter den första. En operationsflagga införs i buffertminnet efter den första koden som anger början på en kolumn. Minnesavsökningsoperationen fortsätter, och efter varje kod som anger början på en kolum utom den första införs en kolumnmarkeringskod i minnet, varjämte avsökningen fortsätter.
När koden som anger slutet på en kolumn detekteras fortsätter avsökningen till minnets början. När operationsflaggan detek- teras igen skrivs efterföljande tecken och mellanrum ut i den definierade moden tills en vagnretursignal detekteras. Om eventuella tabulatorkoder påträffas under utmatningen innan en* vagnreturkod har detekterats bringas skrivarens vagn att frigöras med avseende på tabulatorn. Texttabulatoravsnittet adresseras för tabulatorfrigöringen. När vagnreturkoden har påträffats och en efterföljande kolumn finns, bringas skriva~ rens vagn att frigöras genom tabulering i stället för att äterföras till den vänstra kanten. För denna tabuleringsopera- tion adresseras kolumntabulatoravsnittet för tabulatorfri- göringen. Sidans vänstra kant utnyttjas såsom referens då det gäller att fastställa frigöringen för en kolumntabulatoropera- tion under utmatning (avspelning). För en texttabulatoropera- tion under utmatning utnyttjas den vänstra kanten på kolumnen som håller på att skrivas ut såsom en referens då det gäller att fastställa frigöringen. Efter kolumntabulatoroperationen utförs en kolumframmatningsoperation. En kolumnmarkerings- kod skrivs över operationsflaggan, och minnet avsöks. Koden för nästa detekterade kolumnmarkering skrivs över med en ny operationsflagga. Utskrivningen fortsätter därefter tills en ny vagnreturkod detekteras. Om denna vagnretur ligger i den sista kolumen kommer vagnen att återföras till den vänstra kanten, varvid en kolumnförflyttningsoperation utförs för frammatning till den första kolumen. Utskïift- och kolumn- framflyttningsoperationerna fortskrider tills all text i alla kolumer har skrivits ut. När alla kolumnerna har skrivits ut töms kolumnmarkeringskoderna ur minnet.

Claims (10)

1. 7901791-9 55 Av ovanstående framgår attformatlinjer kan slås in på tangentbordet och lagras med texten under inmatad tangentin- slagning. Detta medför att texttabulatoravsnittet uppdateras för varje formatlinje. Utmatningen, dvs. avspelningen, kan vidare avbrytas för tangentinslagning och inställning av tabu- latorer i texttabulatoravsnittet. Texttabulatoravsnittet upp- dateras också vid utläsning av en formatlinje ur minnet under utmatningen. Inmatningen av kolumntabulatoravsnittet sker medelst systemet då man pàträffar koden som anger den första kolumnens början under utmatningen. Ehuru uppfinningen ovan har beskrivits och åskådlig- gjorts under hänvisning till en bestämd utföringsform torde det vara uppenbart för fackmannen att skilda ändringar i form och detaljer kan göras inom uppfinningens ram. Patentkrav l. Tabuleringssystem för att under utmatning styra utskrift av korresponderande rader i kolumner som är lagrade i tur och ordning under bildande av en uppställning med kolumnerna sida vid sida, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda system innefattar (a) ett första tabulatorlagringsorgan för att lagra uppgift om tabulatorlägen som är definierade innan den första kolumnen bland nämnda kolumner påbörjas för att styra text- inställningen under utmatningen, (b) ett andra tabulatorlag- ringsorgan för att lagra en kopia av nämnda tabulatorlägen som är lagrade i nämda första lagringsorgan för att styra kolumninställningen nnder utmatningen av nämnda kolumner, och (c) organ för att bringa nämnda kopia att lagras i nämnda andra lagringsorgan när nämnda början på den första kolumen nås under utmatningen.
2. System enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar organ för inmatning av tabulatormarke- ringar i nämnda system för lagring i nämnda första lagrings- organ sedan nämnda kopia har lagrats i nämnda andra lagrings- organ för att styra textlägesinställningen under utmatningen av nämnda kolumner. 7901791-9 56
3. 5. System enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar organ för att bringa nämda första lagringsorgan att adresseras för tabulatorfrigöring innan slutet på en av nämda korresponderande rader nås under utmatningen.
4. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar organ för att bringa nämda andra lagringsorgan att adresseras för tabulatorfrigöring när slutet på en av nämnda korrespondàrande rader nås under utmatningen.
5. System enligt krav 4, k ä n n e t e o k n a t därav, att det innefattar organ för att fastställa ett aktuellt utskrifts- läge under utmatningen.
6. System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar organ för att beräkna frigöringen'från den vänstra kanten på kolumnen som håller på att matas ut och till nästa utskriftsläge på grundval av nämnda aktuella utskrifts- läge när nämda första lagringsorgan adresseras.
7. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar organ för att beräkna frigöringen från det aktuella utskriftsläget till nästa utskriftsläge pà grundval av frigöring från den vänstra kanten hos den första kolumnen när nämnda andra lagringsorgan adresseras.
8. System enligt krav 7, k ä n n e t e.c k n a t därav, att det innefattar organ för att åstadkomma frigöring till nämda nästa utskriftsläge efter nämnda adressering av nämnda första lagringsorgan.
9. System enligt krav 8, k ä n n e t e c kan a t därav, att det inkluderar organ för att åstadkomma frigöring till nämnda nästa utskriftsläge efter nämnda adressering av nämnda andra lagringsorgan.
10. System enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar organ för att återinställa utskriftsläget till nämda vänstra kant på den första kolumnen_då slutet på en rad i den sista av nämnda kolumner nås.
SE7901791A 1978-03-06 1979-02-28 Styrsystem for tabellutskrift SE432078B (sv)

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
US05/884,082 US4212553A (en) 1978-03-06 1978-03-06 Tabulation control system having two electronic tab racks

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE7901791L SE7901791L (sv) 1979-09-07
SE432078B true SE432078B (sv) 1984-03-19

Family

ID=25383914

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE7901791A SE432078B (sv) 1978-03-06 1979-02-28 Styrsystem for tabellutskrift

Country Status (14)

Country Link
US (1) US4212553A (sv)
JP (1) JPS5939074B2 (sv)
AU (1) AU522861B2 (sv)
BE (1) BE873847A (sv)
BR (1) BR7901316A (sv)
CA (1) CA1107865A (sv)
CH (1) CH640783A5 (sv)
DE (1) DE2906849C2 (sv)
ES (1) ES478068A1 (sv)
FR (1) FR2419170A1 (sv)
GB (1) GB2015786B (sv)
IT (1) IT1166662B (sv)
NL (1) NL7901309A (sv)
SE (1) SE432078B (sv)

Families Citing this family (10)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US4495600A (en) * 1979-09-28 1985-01-22 Nippon Electric Co., Ltd. Tabulation system
US4350455A (en) * 1979-12-26 1982-09-21 International Business Machines Corp. High speed basic and condensed tab racks
US4416558A (en) * 1981-05-18 1983-11-22 International Business Machines Corporation Method of controlling a printer in an interactive text processing system to print records from stored files of spatially related data
US5675827A (en) * 1981-05-21 1997-10-07 Canon Kabushiki Kaisha Information processing system, a processor, and an information processing method for the performing of an arithmetic operation of numeric information
JPS5856138A (ja) * 1981-09-24 1983-04-02 インタ−ナショナル ビジネス マシ−ンズ コ−ポレ−ション 複数のテキスト・カラムのフオ−マツト化方法
US4448557A (en) * 1981-09-24 1984-05-15 International Business Machines Corporation Method and means for inhibiting interleaving or cave-in among table text columns resulting from column insertion
JPS60180874A (ja) * 1984-02-29 1985-09-14 Canon Inc 出力装置
US4957380A (en) * 1988-03-14 1990-09-18 International Business Machines Corporation Tab adjust function for an electronic typewriter to permit the shifting of tabs from a first to a second format
US5016190A (en) * 1988-05-05 1991-05-14 Delphax Systems Development of raster scan images from independent cells of imaged data
US5117374A (en) * 1989-10-10 1992-05-26 Tektronix, Inc. Reciprocating-element position encoder

Family Cites Families (11)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US3611308A (en) * 1969-06-13 1971-10-05 Viatron Computer Systems Corp Printer translator system
US3832697A (en) * 1971-03-29 1974-08-27 Casio Computer Co Ltd Tabulating system
US4045780A (en) * 1972-06-22 1977-08-30 Casio Computer Co., Ltd. Apparatus for arithmetically processing bill records
JPS5314180B2 (sv) * 1972-06-22 1978-05-16
US3996569A (en) * 1973-04-19 1976-12-07 The British Food Manufacturing Industries Research Associated Information storage systems and input stages therefor
US3833892A (en) * 1973-09-10 1974-09-03 Mi2 Inc Magnetic tape data system
US3915278A (en) * 1974-03-21 1975-10-28 Cpt Corp Right hand margin adjustment feature for an automated typing system
JPS5333413B2 (sv) * 1974-05-13 1978-09-13
JPS586979B2 (ja) * 1974-11-15 1983-02-07 カシオケイサンキ カブシキガイシヤ ジヨウホウヨミダシソウチ
US3952852A (en) * 1975-01-22 1976-04-27 International Business Machines Corporation Column format control system
US4086660A (en) * 1976-04-27 1978-04-25 International Business Machines Corporation Automatic format control for text printing system

Also Published As

Publication number Publication date
SE7901791L (sv) 1979-09-07
IT7920562A0 (it) 1979-02-27
DE2906849C2 (de) 1984-06-28
AU4485879A (en) 1979-09-13
IT1166662B (it) 1987-05-06
ES478068A1 (es) 1979-11-01
FR2419170A1 (fr) 1979-10-05
US4212553A (en) 1980-07-15
GB2015786B (en) 1982-05-12
JPS54124638A (en) 1979-09-27
BR7901316A (pt) 1979-10-09
JPS5939074B2 (ja) 1984-09-20
NL7901309A (nl) 1979-09-10
CH640783A5 (de) 1984-01-31
BE873847A (fr) 1979-05-16
CA1107865A (en) 1981-08-25
FR2419170B1 (sv) 1982-01-08
GB2015786A (en) 1979-09-12
AU522861B2 (en) 1982-07-01
DE2906849A1 (de) 1979-09-13

Similar Documents

Publication Publication Date Title
CA1111564A (en) Variable character spacing matrix for proportional spacing printing systems
US3968868A (en) Format control system for positioning final copy printed text
US3579193A (en) Editing and revision system
GB1296175A (sv)
US4244031A (en) Word processor
ES374351A1 (es) Un sistema de tratamiento y exhibicion de textos.
GB1296176A (sv)
SE467654B (sv) Skrivanordning
US3915278A (en) Right hand margin adjustment feature for an automated typing system
SE432078B (sv) Styrsystem for tabellutskrift
US3952852A (en) Column format control system
GB1296174A (sv)
US3512137A (en) Correlated recording,reproducing,printing,and composing apparatus
US3760376A (en) System for controlling output lines with limited storage capacity
US4904099A (en) Electronic typewriter
US3289176A (en) Data processing apparatus
US4207011A (en) Line spacing and column format control system
US4360806A (en) Display for word processor presenting margin zone markers
US3958224A (en) System for unattended printing
US4028680A (en) System for automatically processing and printing the contents and the format of a text
US3895704A (en) Word processor with right-hand margin control
GB1438392A (en) Control device for tabulation printing
EP0196794B1 (en) Output apparatus
US3647041A (en) System for determining line measure
US4782339A (en) Method and apparatus for displaying text on a single-line display of a text station