SE1250782A1

SE1250782A1 - Skärinsats och fräsverktyg

Info

Publication number: SE1250782A1
Application number: SE1250782A
Authority: SE
Inventors: Thomas Saagstroem; Soeren Sjoeberg
Original assignee: Sandvik Intellectual Property
Priority date: 2012-07-05
Filing date: 2012-07-05
Publication date: 2014-01-06
Also published as: US20140010606A1; JP2014014924A; KR20140005814A; EP2682216A2; SE537377C2; CN103521818A

Abstract

Sam mandrag Uppfinningen avser en skdrinsats (4) och ett frdsverktyg (1) for frdsning av ett spar i ett arbetsstycke (2). Skdrinsatsen innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spanyta och är parallell med ett utbredningsplan, och en kantsida (13) melIan ovansidan och undersidan. En skarkant, som är strdcker sig mellan kantsidan och spanytan, innefattar en primdr huvudskdrkant (15), en sekunddr huvudskdrkant (16) och en dndskdrkant (17). Andskdrkanten (17) forbinder den primdra huvudskarkanten och den sekunddra huvudskdrkanten och grdnsar till den primdra huvudskdrkanten vid en primdr overgangspunkt (15') och till den sekunddra huvudskdrkanten vid en sekunddr overgangspunkt (16'). En normal till utbredningsplanet f6r spanytan bildar en spetsig sldppningsvinkel med kantsidan langs skdrkanten. Andskdrkanten är krokt fran den primdra overgangspunkten till den sekunddra overgangspunkten.

Description

Skarinsats och frasverktyg UPPFINNINGENS OMRADE Foreliggande uppfinning avser en skarinsats for ett frdsverktyg som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke. Skarinsatsen är utformad for frasning av invandiga eller utvandiga kuggspar hos kugghjul och bomforband, sã kallade splines. Frdsverktyget innefattar ett skivfrdsverktyg och/eller ett hobbfrasverktyg. Narmare be- stamt avser foreliggande uppfinning en skarinsats enligt patentkra- vets 1 inledande del. Uppfinningen avser ocksa ett frdsverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke.

UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH TIDIGARE TEKNIK Vid skarande bearbetning av spar hos kugghjul, med arbetande kuggar, eller splines, med icke arbetande kuggar, är det med dagens teknik svart att astadkomma en slutgiltig form hos den sã kallade roten i kuggluckan mellan intilliggande kuggar, dvs. kuggluck- ans bottenyta och omradet vid kuggluckans botten. ldag sker bear- betningen av sadana spar i flera steg ddr rotens form, eller slutliga form uppnas genom ett efterfoljande bearbetningssteg, exempelvis genom slipning i en annan maskin och i en annan uppspanning, vilket darmed staller krav pa en foregaende uppmatning av arbets- stycket fore slutbearbetningen.

US 2008/0206007 visar ett frdsverktyg for skarande grovbearbetning genom frasning av spar i en turbinskiva. Varje spar är efter en efterfoljande slutbearbetning utformat for att mottaga och halla ett turbinblad i turbinskivan. Frdsverktyget innefattar ett flertal skarin- satser som var och en innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovansidan. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och dr utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket. Skarkanten inne- fattar en primar huvudskarkant, en sekundar huvudskarkant och en 2 andskarkant, som forbinder den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten.

EP-B-580591 visar ett annat frasverktyg som är utformat f6r ska- rande grovbearbetning genom frasning av spar. Frasverktyget inne- fattar ett flertal segment som vart och ett innefattar ett flertal skarblad anordnade efter varandra. Segmenten är olikartade och utformade for grovbearbetning, halvfin bearbetning och slutbearbetning. EP-B-580591 beskriver skarblad for grovbearbetning. Varje sadant skarblad innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovansidan. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är delvis utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket. Skarkanten innefat- tar en relativt kort primar huvudskarkant, en relativt kort sekundar huvudskarkant, vilka konvergerar mot varandra, och en relativt lang andkant som forbinder den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten. Andkanten kan ha olika utformning med en krokning. Dessa utformningar av andkanten har till syfte att pa- verka spanbortforseln och skarbladets hallfasthet.

US-A-5,593,254 visar en skarinsats f6r ett frasverktyg for frasning av spar. Skarinsatsen innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbred- ningsplan, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovansidan vinkelratt mot utbredningsplanet. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under frasning. Skarkanten innefattar en primar huvudskar- kant, en sekundar huvudskarkant och en andskarkant, som forbin- der den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Andamalet med foreliggande uppfinning är att undanroja de ovan diskuterade problemen och astadkomma en forbattrad skarinsats 3 som i sig mojliggor en slutlig bearbetning av kuggluckan och i forsta hand kuggluckans botten hos utvandiga och invandiga kugghjul, splines och liknande arbetsstycken. Vidare efterstravas en skarinsats som i manga fall mojliggor en slutlig bearbetning helt utan be- hov av en efterfOljande bearbetning. En sadan efterfOljande bear- betning Ors annars i en annan maskin och i en annan uppspanning av arbetsstycket och foregas av en uppmatning arbetsstycket i den nya uppspanningen.

Detta andamal uppnas med den inledningsvis angivna skarinsatsen som kannetecknas av att andskarkanten ãr krokt fran den primara overgangspunkten till den sekunddra overgangspunkten.

En sa.dan utformning av andskarkanten innebar att denna har en krokning fran den primara overgangspunkten till den sekunddra overgangspunkten. Krokningsradien hos denna krokning kan variera Idngs andskarkanten. Exempelvis kan krokningsradien hos ett avsnitt av andskarkanten vara negativ eller positiv.

Med en sadan andskarkant mojliggors slutbearbetning av roten eller botten hos en kugglucka i ett enda arbetssteg, dvs. kuggluckan kan erhalla sin slutliga form utan ytterligare bearbetning. I forhallande till tidigare teknik kan saledes tillverkningen goras pa ett kostnadsmassigt mer gynnsamt satt dã efterfoljande bearbetningssteg i vissa fall helt kan bortfalla. I manga fall ddr mycket hog noggrannhet er- fordras och dar kraven pa kuggluckans botten ãr extremt hoga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbearbetning, vilket innebar att det efterfoljande bearbetningssteget, exempelvis slipning, ãr mindre omfattande an med tidigare teknik, dã den kuggform som astadkoms med skdrinsatsen enligt uppfinningen ligger mycket nara den slutliga formen hos det kugghjul etc. som skall astadkommas. Aven i sadana fall medfor denna uppfinning en kostnadsbesparing.

Frasningen kan utforas med ett frdsverktyg som innefattar ett flertal sadana identiska skarinsatser anordnade efter varandra. Om krokningsradien är positiv har andskarkanten en konvex form vilket är 4 lampligt for slutbearbetning av invandiga kugghjul och splines. Om krokningsradien är negativ har andskdrkanten en konkav form vilket är Idmpligt for slutbearbetning av utvdndiga kugghjul och splines.

Enligt en utforingsform av uppfinningen ãr skarinsatsen utformad sã att en tangent hos dndskdrkanten och en tangent has den primdra huvudskarkanten är parallella och sammanfaller med varandra vid den primdra Overgangspunkten och att en tangent has andskdrkanten och en tangent has den sekunddra huvudskdrkanten är parallel- la och sammanfaller med varandra vid den sekunddra Overgangs- punkten. Med en sadan utformning av overgangen mellan huvudskarkanterna och andskdrkanten sakerstalls att kuggluckans bottenyta speciellt ddr denna gransar till kuggarnas flankyta kan i ma.nga fall astadkommas i ett enda bearbetningssteg och utan att det uppstar diskontinuerliga overgangar i ytan mellan kuggluckans batten och kuggarnas flanker. Sadana overgangar skulle annars fungera som spanningskoncentrationer i det for kugghallfastheten viktiga omradet. I de fall ddr kraven pa denna del av kuggluckan är extremt hoga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbe- arbetning. Aven i sadana fall medfor denna uppfinning en kost- nadsbesparing.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen har andskarkanten atminstone en forsta radie. For att astadkomma en slutgiltig be- arbetning skall dndskdrkanten vara krokt Idngs hela sin Idngd. Ra- dien kan dock variera med den onskade formen has kuggluckans bottenyta.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen ãr den forsta ra- 30 dien konstant med avseende pa dndskdrkanten fran den primara Overgangspunkten till den sekunddra Overgangspunkten. En sadan andskdrkant kan utnyttjas for frdsning av kuggluckans bottenyta has bade utvdndiga och invdndiga kuggar.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen har andskarkan- ten en andra radie med avseende pa ett forsta avsnitt, som stracker sig fran den primdra Overgangspunkten till ett centralt avsnitt av andskarkanten, och med avseende pa ett andra avsnitt, som stracker sig fran den sekunddra overgangspunkten till det centrala avsnittet. En sadan utformning av andskarkanten är fordelaktig for onskad formning av overgangen mellan kuggluckans bottenyta och flankyta. Med fordel kan den andra radien ha ett absolutvdrde som är mindre an ett absolutvdrde hos den forsta radien.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen ãr det centrala avsnittet konkavt. En sadan utformning är lamplig for frasning av bottenytan hos utvandiga kuggar. Med fordel har det centrala av- snittet en konstant krokningsradie som ãr lika med den forsta radien.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen ãr det centrala avsnittet konvext. En sadan utformning är lamplig for frasning av bottenytan hos invandiga kuggar. Med fordel har det centrala avsnittet en konstant krokningsradie som ãr lika med den forsta radien.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen gransar det for- sta avsnittet till det centrala avsnittet vid en forsta overgangspunkt och det andra avsnittet till det centrala avsnittet vid en andra Overgangspunkt, varvid en tangent hos det forsta avsnittet och en tangent hos det centrala avsnittet är parallella och sammanfaller med varandra vid den fOrsta Overgangspunkten och varvid en tangent hos det andra avsnittet och en tangent hos det centrala avsnittet ãr parallella och sammanfaller med varandra vid den andra Overgangspunkten. En sadan utformning bidrar ocksa till att kuggluckans bottenyta speciellt dar denna gransar till kuggarnas flankyta kan astadkommas i manga fall i ett enda bearbetningssteg och utan att det uppstar diskontinuerliga overgangar i ytan mellan kuggluckans botten och kuggarnas flanker. I de fall dar kraven pa denna del av kuggluckan dr extremt h6ga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbearbetning. Aven i sadana fall medfor denna uppfin- ning en kostnadsbesparing. 6 Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen konvergerar den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten mot varandra fram till andskarkanten. Med fordel konvergerar huvudskarkanterna langs hela sin langd.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen bildar langdaxeln en konvergeringsvinkel med var och en av den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten, varvid konvergeringsvinkeln ligger i intervallet 15-45°. Exempelvis kan konvergeringsvin- keln ligga i intervallet 15-32', vilket är fordelaktigt speciellt for an- vandning av skarinsatsen i ett hobbverktyg.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten symmetriska med avseende pa langdaxeln.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen ãr var och en av den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten langre an andskarkanten. Pa sá vis sakerstalls att den primara hu- 20 vudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten kan frasa hela flankytan hos de tva kuggar som bearbetas av skarinsatsen och att skarinsatsen aven nar tram till att bearbeta bottenytan hos kuggluckan mellan dessa tva kuggar.

Enligt en ytterligare utfOringsform av uppfinningen innefattar den primara huvudskarkanten en yttre kantutbajning som stracker sig tram till den primara overgangspunkten och den sekunddra huvudskarkanten en yttre kantutbojning som stracker sig tram till den sekunddra overgangspunkten. Sadana yttre kantutbojningar mojliggor sã kallad protuberansskarning, dvs. en djupare eller bredare ur- skarning mellan kuggluckans bottenyta och flankyta. Med hjdlp av sadan protuberansskarning ãr det mojligt att astadkomma en slip-man pa kuggarnas flankytor i de fall dã flankytorna maste slipas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar under- sidan ett langsgaende spar som stracker sig parallellt med langdaxeln. Ett sadant spar i undersidan kan utgOra en referens for efter- 7 bearbetning, exempelvis slipning, av skarinsatsen vid tillverkningen av densamma. Darmed uppnas forbdttrade toleranser pa skaret. Det langsgaende sparet bearbetas, exempelvis slipas, lampligen innan ovriga ytor hos skarinsatsen efterbearbetas. Ett sadant spar bidrar aven till att fOrbdttra lokalisering av skarinsatsen i en korrekt position i en verktygskropp. Darmed forbdttras toleranserna pa det kompletta frdsverktyget. Med fordel kan undersidan ocksa innefatta ett tvargaende spar som stracker sig tvars det langsgaende sparet, foretradesvis vinkelratt mot det langsgaende sparet. Aven ett sã- dant tvargaende spar bidrar till forbdttringar vid efterbearbetningen av skarinsatsen och av toleranserna hos det kompletta frdsverktyget, speciellt att andskarkanten erhaller en korrekt position med avseende pa avstandet till frdsverktygets rotationsaxel.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar kantsi- dan en forsta kantyta och en andra kantyta, som gransar till skarkanten och ãr planskild fran, dvs. ligger pa en annan niva an, den forsta kantytan. En sadan andra kantyta bildar en hylla eller upph6jning pa kantsidan eller slappningssidan hos skarinsatsen. Denna andra kantyta bidrar till en forenklig av tillverkningen av skarinsat- sen dã den minskar den mangd material som skall slipas bort nar skarinsatsen tillverkas. Denna andra kantyta, som befinner sig narmast skarkanten, ãr mer kritisk an den forsta kantytan och skall slipas sã att en god tolerans uppnas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar ovansidan en periferisk spanyta, som gransar till skarkanten, och en central spanyta, som är beldgen innanfor den periferiska spanytan och är planskild fran, dvs. ligger pa en annan niva an, den periferis- ka spanytan. En sadan periferisk spanyta bildar en hylla eller upp- hOjning pa ovansidan eller spanytan hos skarinsatsen. Denna periferiska spanyta bidrar till en forenklig av tillverkningen av skarinsatsen dã den minskar den mangd material som skall slipas bort nar skarinsatsen tillverkas. Denna periferiska spanyta, som befinner sig narmast skarkanten, är mer kritisk an den centrala spanytan och skall slipas sã att en god tolerans uppnas. 8 Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar spanytan spanformande medel som är utformade att kroka och bryta spanor som bildas under namnda frasning.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen stracker sig den primara huvudskarkanten mellan den primara overgangspunkten och en primar andpunkt och innefattar en inre kantutbojning, som är anordnad pa avstand Iran den primara overgangspunkten och stracker sig fram till den primara andunkten, och varvid den sekun- ddra huvudskarkanten stracker sig mellan den sekunddra over- gangspunkten och en sekundar andpunkt och innefattar en inre kantutb6jning som är anordnad pa avstand fran den sekunddra overgangspunkten och stracker sig tram till den sekunddra andunkten. Med hjalp av sa.dana inre kantutbojningar mojliggors en nog- grann frasning och bearbetning av flankytornas yttre omraden hos de kuggar som tillverkas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar skarinsatsen en ytterligare skarkant, som stracker sig mellan kantsidan och spanytan, varvid den ytterligare skarkanten innefattar en primar huvudskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, en sekundar huvudskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frdsfling, varvid den primara huvudskarkanten och den sekunddra hu- 25 vudskarkanten är symmetriska med avseende pa langdaxeln, och en andskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, varvid andskarkanten forbinder den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten och gransar till den primara huvudskarkanten vid en primar overgangs- punkt och till den sekunddra huvudskarkanten vid en sekundar Overgangspunkt, varvid andskarkanten är krokt fran den primara overgangspunkten till den sekunddra overgangspunkten, varvid en normal till utbredningsplanet bildar en spetsig slappningsvinkel med kantsidan langs den ytterligare skarkanten, och varvid skarkanten och den ytterligare skarkanten stracker sig i motsatta riktningar Iran centrumaxeln pa sã satt att skarinsatsen är indexerbar genom vridning runt centrumaxeln mellan ett fOrsta Idge dar skarkanten är i 9 ingrepp med arbetsstycket och ett andra lage ddr den ytterligare skarkanten ãr i ingrepp med arbetsstycket.

Andamalet uppnas ocksa med det inledningsvis angivna frasverkty- get, som ãr utformat att rotera runt en rotationsaxel och som inner- fattar en verktygskropp och ett flertal skarinsatser enligt ovan, vilka är monterade pa verktygskroppen. Med fordel kan langdaxeln hos varje skarinsats skara verktygets rotationsaxel. Vidare kan verktygskroppen med fordel innefatta ett sate for varje skarinsats, varvid 10 satet har en forsta stodyta med en as som samverkar med ett langsgaende spar hos skarinsatsens undersida.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen skall nu forklaras narmare genom en beskrivning av olika utforingsformer och med hanvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1visar en perspektivvy av ett frasverktyg innefattan- de ett flertal skarinsatser.

Fig. 2visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 1.

Fig. 3visar en perspektivvy av ett annat frasverktyg inne- fattande ett flertal skarinsatser.

Fig. 4visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 3.

Fig. visar en vy fran sidan av frasverktyget in Fig. 3.

Fig. 6Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en forsta utfOringsform av uppfinningen.

Fig. 6Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 60visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Dvisar en vy fran sidan av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Evisar en vy underifran av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Fvisar en snittvy genom ett arbetsstycke som har bearbetats med skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 7Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en andra utforingsform av uppfinningen.

Fig. 7Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 70visar en vy framif ran av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Dvisar en vy fran sidan av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Evisar en vy underif ran av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Fvisar en snittvy genom ett arbetsstycke som har bearbetats med skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 70visar en vy fran ovan av en framre del av skorin- satsen i Fig. 7A.

Fig. 8A-80visar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-70 men med avseende pa en skarinsats enligt en tredje ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 9A-90visar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-70 men med avseende pa en skarinsats enligt en fjarde ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 10A-100visar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-70 men med avseende pa en skarinsats enligt en femte ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 11visar en vy ovanifra.n av en variant av skarinsatsen enligt den andra utf6ringsformen.

Fig. 12visar en vy ovanifran av en variant av skarinsatsen enligt den fjarde utf6ringsformen.

Fig. 13Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en sjatte utforingsform av uppfinningen.

Fig. 13Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 13A.

Fig. 1visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 13A.

Fig. 13Dvisar en perspektivvy av skarinsatsen i Fig. 13A i ingrepp med ett arbetsstycke.

Fig. 13Evisar en planvy av skarinsatsen i Fig. 13A i ingrepp med arbetsstycket.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFORINGSFORMER Fig. 1 och 2 visar ett frdsverktyg 1 som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, se Fig. 130 och 13E, exempelvis kuggspar hos invandiga och utvandiga kugghjul och bomforband, sä kallade splines, och aven hos kuggstanger, pumphjul for hydrauliska pumpar, och liknande kuggforsedda element. Arbetsstycket 2 kan vara infast i en arbetsstycksspindel (ej visad). Det frdsverktyg 1, som vi- sas i Fig. 1 och 2, utgor en sã kallad sparfras och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett stort antal 11 utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 2 definierar en rotationsaxel Ci kring vilken frdsverktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Fig. 3-5 visar ett annat frdsverktyg 1 som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, exempelvis kuggspar hos invandiga och utvdndiga kugghjul och bomforband, sã kallade splines, och aven hos kuggstanger, pumphjul for hydrauliska pumpar, och liknande kuggf6rsedda element. Arbetsstycket 2 kan vara infast i en arbetsstycksspindel (ej visad). Det frdsverktyg 1, som visas i Fig. 3-5, ut- Or ett sã kallad hobbverktyg och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett stort antal utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 3 definierar en rotationsaxel Ci kring vilken frdsverktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Verktygskroppen 3 hos frdsverktygen 1 i Fig. 1-5 har en perifer yta 7 som stracker sig runt rotationsaxeln Ci och innefattar ett stort antal atskilda saten 8, som ãr anordnade vid den perifera ytan 7. Varje sate 8 är utformat att mottaga en av skarinsatserna 4.

Satena 8, och skarinsatserna 4, ãr anordnade efter varandra langs en linje x. I det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 ligger linjen x i ett plan som är vinkelratt mot rotationsaxeln Cl. I det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 3-5 och som utg6r ett hobbverktyg ãr skarinsatserna 4 placerade i verktygskroppen 3 utmed linjen x. Linjen x är skruvlinjeformad och har en konstant stigning med en stigningsvin- kel p i forhallande till ett plan som är vinkelratt mot rotationsaxeln C. Stigningsvinkeln 1 kan vara 1-10.

Olika utforingsformer av skarinsatserna 4 skall nu beskrivas narma- re med hdnvisning till Fig. 6A-13E. Det skall noteras att alla skdrin- satser 4 has frdsverktyget 1 kan vara identiska men det är ocksa mojligt att utnyttja olika skarinsatser 4 i olika positioner i frdsverktyget 1. Skarinsatserna 4 är tillverkade av ett hardare material an verktygskroppen 3, exempelvis av hardmetall.

Med hanvisning till Fig. 6A-6F visas en forsta utforingsform av en skarinsats 4 som innefattar en undersida 11, en motsatt ovansida 12 12, som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan P, och en kantsida 13 som stracker sig mellan ovansidan 12 och undersidan 11. En centrumaxel A stracker sig genom undersidan 11 och ovansidan 12 vinkelratt mot utbredningsplanet P.

En langdaxel S är vinkelrat mot och skar centrumaxeln A. Skarin- satsen 4 enligt den forsta utforingsformen har ocksa en baksida 14 mellan ovansidan 12 och undersidan 11. Baksidan 14 stracker sig vinkelratt mot langdaxeln S, atminstone i utbredningsplanet P, eller i niva med utbredningsplanet P.

Skarinsatsen 4 innefattar ocksa en skarkant, som stracker sig melIan kantsidan 13 och spanytan, dvs. ovansidan 12. Skarkanten innefattar en primar huvudskarkant 15, en sekundar huvudskarkant 16 och en andskarkant 17.

Skarinsatsen 4 har en positiv skargeometri, vilket innebar att en normal till utbredningsplanet P bildar en spetsig slappningsvinkel y med kantsidan 13 langs skdrkanten, dvs. langs den primara huvudskarkanten 15, den sekunddra huvudskarkanten 16 och andskar- kanten 17. Slappningsvinkeln y kan vara lika langs hela skarkanten men den kan ocksa variera och var olika langs den primdra huvudskarkanten 15, den sekunddra huvudskarkanten 16 och/eller andskarkanten 17. Med fordel skar langdaxeln S hos varje skarinsats 4 i verktygskroppen 3 som visas i Fig. 1-2 och has verktygskroppen 3 som visas i Fig. 3-5 rotationsaxeln Ci , eller med andra ord strdcker sig spanytans utbredningsplan P has varje skarinsats 4 radiellt utat med avseende pa rotationsaxeln C.

Den primara huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskdr- kanten 16 är bada utformade att vara i ingrepp med arbetsstycket 2 under frdsningen. De primdra och sekunddra huvudskdrkanterna 15 och 16 är avsedda att frasa flankytor has kuggar som skall tillverkas.

Den primara huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskdr- kanten 16 dr i de visade utforingsformerna symmetriska med avseende pa Idngdaxeln S som i dessa utfaringsformer bildar en sym- 13 metrilinje. Den primdra huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskdrkanten 16 konvergerar mot varandra fram till dndskdrkanten 17. I de visade utforingsformerna konvergerar den primdra huvudskarkanten 15 och den sekunddra huvudskdrkanten 16 Idngs hela respektive huvudskdrkant mot dndskdrkanten 17. Ldngdaxeln S bil- dar en konvergeringsvinkel a med var och en av den primdra huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskdrkanten 16. I de visade utforingsformerna, speciellt med avseende pa skdrinsatserna 4 for det hobbverktyg som visas i Fig. 3-5, ligger konvergeringsvin- keln a i intervallet 15-322. Konvergeringsvinkeln a behover dock inte vara konstant Idngs hela de primara och sekunddra huvudskdrkanterna 15, 16 utan kan variera. Exempelvis kan de primdra och sekunddra huvudskdrkanterna 15, 16 vara konkava eller konvexa.

Vidare skall noteras att konvergeringsvinkeln a kan anta andra vdr- den an de som anges ovan och ligga i ett intervall fran 15-45° beroende pa tilldmpning. For frasning av splines eller bomforband kan konvergeringsvinkeln a ligga i intervallet 30-45°och exempelvis enligt standard vara 30, 37.5 eller 45°. For kuggfrdsning kan det ovan angivna intervallet 15-32°, speciellt 18-32° vara Det skall ocksa noteras att den primdra huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskarkanten 16 inte behover vara symmetriska med avseende pa Idngdaxeln S. Exempelvis kan konvergeringsvin- keln a far den primdra huvudskarkanten 15 skilja sig fran konverge- ringsvinkeln a for den sekunddra huvudskarkanten 16, foretradesvis med ett litet belopp. Sadana asymmetriska skarinsatser kan exempelvis utnyttjas ndr man vill optimera exempelvis i kugghjul far en dominerande belastningsriktning.

Var och en av den primdra huvudskarkanten 15 och den sekunddra huvudskdrkanten 16 är i de visade utforingsformerna Idngre, eller avsevdrt Idngre, an andskdrkanten 17.

Andskdrkanten 17 är ocksa utformad att vara i ingrepp med arbets- stycket 2 under frdsningen. Andskarkanten 17 dr utformad att astadkomma den slutliga formen has bottenytan i kuggluckan mel- 14 Ian tva intilliggande kuggar hos arbetsstycket 2. Andskarkanten 17 forbinder den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskdrkanten 16. Andskarkanten 17 gransar till den primdra huvudskarkanten 15 vid en primar overgangspunkt 15' och till den se- kunddra huvudskarkanten 16 vid en sekundar overgangspunkt 16'.

Sasom kan ses speciellt i Fig. 60 och 6E innefattar skarinsatsens 4 undersida 11 ett langsgaende spar 20 som stracker sig parallellt med Idngdaxeln S. Det Idngsgaende sparet 20 har en radiell, eller vdsentligen radiell, utstrackning ndr skarinsatsen 4 är monterad i frdsverktyget 1, dvs. med avseende pa rotationsaxeln C. Det forsta langsgaende sparet 20 innefattar en bottenyta 21 och tva sidoytor 22. Sidoytorna 22 forbinder bottenytan 21 med undersidan 11.

Bottenytan 21 och sidoytorna 22 är utformade att samverka med motsvarande ytor hos en as 23 som stracker sig uppat fran en forsta stodyta 24 hos satet 8 i verktygskroppen 3, se Fig. 2 och 3, nar skarinsatsen 4 är monterad i verktygskroppen 3. Sidoytorna 22 bildar en vinkel med varandra. Denna vinkel är identisk eller lika med en vinkel hos motsvarande sidoytor hos asen 23. Nar skarinsatsen 4 är monterad i sdtet 8 är saledes det langstrackta sparet 20 och asen 23 i ingrepp med varandra. Darvid ligger sidoytorna 22 an mot motsvarande sidoytor hos asen 23. Det kan finnas ett mellanrum mellan bottenytan 21 och motsvarande ovre yta hos asen 23.

Varje skarinsats 4 enligt den forsta utforingsformen är monterad i sdtet 8 med hjdlp av en kil 25 som pressas mat, approximativt radiellt mat medelst en fdstskruv 26, se Fig. 2 och 3. Nar kilen 25 fOrskjuts mat kommer den att pressa skdrinsatsen 4 nedat mot den forsta stodytan 24 och asen 23 och samtidigt mat mot en andra stodyta 27, pa sã satt att baksidan 14 ligger an mot den andra skidytan 27. Nar skarinsatsen 4 är monterad i satet 8 kommer ovansidans 12 eller spanytans utbredningsplan P has skarinsatsen 4 att stracka sig radiellt utat med avseende pa frdsverktygets 1 rota- tionsaxel C.

Sasom kan ses i Fig. 6A-6B är andskarkanten 17 krokt fran den primara overgangspunkten 15' till den sekunddra overgangspunkten 16'. Med det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen att hos arbetsstycket 2 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 6F. Sparets bottenyta motsvarar hdr andskarkantens 17 form.

I den forsta utforingsformen har andskarkanten 17 atminstone en forsta radie r1, och narmare bestamt är den forsta radien r1 konstant med avseende pa andskarkanten 17 fran den primara overgangs- punkten 15' till den sekunddra overgangspunkten 16'.

Med fordel sammanfaller en tangent hos andskarkanten 17 och en tangent hos den primara huvudskarkanten 15 med varandra vid den primara overgangspunkten 15'. Likasa kan med fordel en tangent hos andskarkanten 17 och en tangent hos den sekunddra huvudskarkanten 16 och sammanfalla med varandra vid den sekunddra overgangspunkten 16'. Pa sã vis erhalls en mjuk overgang mellan andskarkanten 17 och respektive huvudskarkant 15 och 16, vilket minskar risken for brott eller skador pa skarinsatsen 4 och vilket sd- kerstaller en gynnsam tvarsnittsform hos det spar som skall frasas.

Med hanvisning till Fig. 7A-7G visas en andra utforingsform av en skarinsats 4. Den andra utforingsformen skiljer sig fran den forsta utforingsformen med avseende pa andskarkanten 17. Enligt den andra utforingsformen innefattar andskarkanten 17 ett forsta avsnitt 31, ett andra avsnitt 32 och ett centralt avsnitt 33 som är anordnat mellan och gransar till det fOrsta avsnittet 31 och det andra avsnittet 32. Det forsta avsnittet 31 stracker sig saledes fran den primara overgangspunkten 15' till det centrala avsnittet 33 och gransar till det centrala avsnittet 33 vid en forsta Overgangspunkt 31'. Det andra avsnittet 32 stracker sig fran den sekunddra Overgangspunkten 16' till det centrala avsnittet 33 och gransar till det centrala avsnittet 33 vid en andra Overgangspunkt 32'.

Andskarkanten 17 har en andra radie r2 med avseende pa det forsta avsnittet 31 och med avseende pa det andra avsnittet 32. Sasom 16 ocksa framgar av speciellt Fig. 7G har den andra radien r2 ett absolutvdrde som mindre an ett absolutvdrde hos den forsta radien r1. I den andra utforingsformen har den forsta radien r1 och den andra radien r2 olika riktning och det centrala avsnittet 33 är konkavt.

Med fordel sammanfaller en tangent hos det forsta avsnittet 31 och en tangent hos det centrala avsnittet 33 med varandra vid den forsta overgangspunkten 31'. Likasa kan med fordel en tangent hos det andra avsnittet 32 och en tangent hos det centrala avsnittet 33 sammanfalla med varandra vid den andra overgangspunkten 32'.

Pa sã vis astadkoms dven hdr mjuka overgangar mellan det centrala avsnittet 33 och det forsta avsnittet 31 respektive det andra avsnittet 32, vilket minskar risken for brott eller skador pa skdrinsatsen 4 och sdkerstdller en gynnsam tvassnittsform hos det spar som skall frdsas.

Med det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den andra utforingsformen att hos arbetsstycket 2 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 7F. Aven hdr motsvarar sparets bottenyta andskarkantens 17 form. Denna form hos dndskdrkanten 17 är speciellt lamplig for frdsning av kuggmellanrum hos utvdndiga kugghjul och liknande arbetsstycken. Speciellt kan bottenytorna hos exempelvis ett kugghjul med utvandiga kuggar vara koncentriska och en del av en och samma cirkel som har samma radie som den forsta radien r1 hos det centrala avsnittet 33.

Med hdnvisning till Fig. 8A-8G visas en tredje utforingsform av en skarinsats 4. Den tredje utforingsformen skiljer sig fran den andra utforingsformen genom att den primdra huvudskdrkanten 15 och den sekunddra huvudskdrkanten 16 innefattar varsin yttre kantutbojning 35 och 36. Den yttre kantutbOjningen 35 has den primdra huvudskdrkanten 15 strdcker sig fram till den primdra overgangspunkten 15'. Den yttre kantutbojningen 36 has den sekunddra hu- vudskdrkanten 16 strdcker sig fram till den sekunddra overgangs- punkten 16'. De yttre kantutbojningarna 35 och 36 mojliggor protuberansskdrning, det vill saga en djupare eller bredare urskdrning 17 mellan kuggluckans bottenyta och flankyta. Med hjdlp av sadan protuberansskarning ãr det mojligt att astadkomma en slipman pa kuggarnas flankytor i de fall dã flankytorna skall slipas.

Med hanvisning till Fig. 9A-9G visas en fjarde utforingsform av en skarinsats 4. Den fjarde utforingsformen skiljer sig fran den andra utforingsformen med avseende pa det centrala avsnittet 33 hos andskarkanten 17. I den fjarde utforingsformen ãr detta centrala avsnitt 33 konvext. Aven i detta fall ãr den andra radien r2 mindre an den forsta radien r1. I ett frdsverktyg av den typ som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den fjarde utforingsformen att hos arbetsstycket 2 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 9F. Detta skar 4 lampar sig speciellt f6r frasning av invandiga kuggmellanrum.

Med hanvisning till Fig. 10A-10G visas en femte utforingsform av en skarinsats 4. Den femte utforingsformen skiljer sig fran den fjarde utforingsformen i det att den primara huvudskarkanten 15 och den sekunddra huvudskarkanten 16 innefattar varsin inre kantutbojning 37 och 38. Den primara huvudskarkanten 15 stracker sig mellan den primara overgangspunkten 15' och en primar andpunkt 15". Den sekunddra huvudskarkanten 16 stracker sig mellan den sekunddra overgangspunkten 16' och en sekundar andpunkt 16". Den inre kantutb6jningen 37 hos den primara skarkanten 15 är anordnad pa 25 ett stort avstand fran den primara Overgangspunkten 15' och stracker sig fram till den primara andpunkten 15". Pa motsvarande satt är den inre kantutb6jningen 38 hos den sekunddra huvudskarkanten 16 anordnad pa ett stort avstand fran den sekunddra Overgangspunkten 16' och stracker sig fram till den sekunddra andpunk- ten 16". De inre kantutbojningarna 37 och 38 mojliggor en noggrann frasning och bearbetning av flankytornas yttre omraden hos de kuggar som skall tillverkas, se Fig. 1OF dar flankytornas ovre omraden är avfasade.

Den femte utforingsformen avser en andskarkant 17 liknande den hos den fjarde utf6ringsformen i Fig. 9A-9G. Det skall emellertid har noteras att inre kantutbojningar 37 och 38 ocksa kan anordnas hos 18 de skarinsatser 4 som avses i de forsta, andra och tredje utforingsformerna.

Likasa kan hdr konstateras de yttre kantutbojningarna 35 och 36 som visas for den tredje utfOringsformen ocksa kan appliceras pa skarinsatser 4 enligt den fiat-de och femte utf6ringsformen med konvext centralt avsnitt 33 hos andskarkanten 17. Sadana yttre kantutb6jningar 35 och 36 kan aven appliceras pa den andskarkant 17 som visas for den forsta utf6ringsformen i Fig. 6A-6F.

Fig. 11 visar en variant av den andra utforingsformen som skiljer sig fran denna enbart genom att skarinsatsen 4 har utformats som en indexerbar skarinsats 4 med tva diametralt atskiljda skarkanter. Skarinsatsen 4 kan indexeras genom vridning 1800 runt centrumax- eln A.

Fig. 12 visar pa motsvarande sail en indexerbar skarinsats 4 for den fjarde utf6ringsformen som visas Fig. 9A-9G. Aven denna variant är indexerbar genom vridning 180° runt centrumaxeln A. Det skall noteras att aven skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsfor- men, den tredje utforingsformen och den femte utforingsformen kan utformas som indexerbara skarinsatser med tva skarkanter vanda at var sitt hall.

Med hanvisning till Fig. 13A-13E visas en skarinsats 4 enligt en sjatte utforingsform som skiljer sig Iran den variant av den andra utforingsformen som visas i Fig 12 genom att ovansidan 12 innefattar en upphojd periferisk spanyta 41 som gransar till skarkanten och en central spanyta 42 som är beldgen innanfor den periferiska spanytan 41 och är planskild fran den periferiska spanytan 41.

Narmare bestamt befinner sig den centrala spanytan 42 pa en lagre niva an den periferiska spanytan 41. En sadan periferisk spanyta 42, kallad sliphylla, forenklar tillverkningen av skarinsatsen 4 genom att vid efterbearbetningen och den slutliga slipningen av skar- insatsen behover inte lika mycket material bearbetas bort utan en- dast ett skikt av den periferiska spanytan 41. 19 Vidare har skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen en forsta kantyta 43 och en upphojd andra kantyta 44 som gransar till skarkanten och är planskild fran den forsta kantytan 43. Aven en sadan andra kantyta 44, kallad sliphylla, hos kantsidan 13 forenklar till- verkningen av skarinsatsen 4 dã endast den andra kantytan 44 be- hover slipas i samband med den slutliga finbearbetningen av skarinsatsen 4.

Skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen är utformad i den indexerbara varianten, jamfor Fig. 11 och 12. Det skall noteras att utformning med en upphojd periferisk spanyta 41 och/eller en upphojd andra kantyta 44 ocksa kan utnyttjas for skarinsatser 4 som inte är indexerbara. Likasa kan skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen ocksã kan forses med andskarkanter 17 enligt den for- sta och fjarde utforingsformen. Vidare kan skdrinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen forses med inre kantutbojningar 37, 38 och/eller yttre kantutbojningar 35, 36.

Den indexerbara skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen uppvisar ocksa forutom det langsgaende sparet 20 tva tvargaende spar 46 som stracker sig tvars det langsgaende sparet 20. De tvargaende sparen 46 är utformade att samverka med motsvarande tvargaende ribbor (ej visade) hos den forsta stodytan 24 hos satet 8.

Det skall hdr noteras att de indexerbara skarinsatserna 4 har visats med ett centralt fdsthal 47 for fastsattning av skarinsatserna 4 medelst en fastskruv som stracker sig genom fdsthalet 47 och in i ett gangat hal i den forsta stodyta 24 hos satet i verktygskroppen 3.

Vidare skall noteras att den sjatte utforingsformen visar pa ett exempel med centralt anordnade spanformande medel 48 i form av en upphojning fran ovansidan 12, eller i detta fall fran den centrala spanytan 42. Det skall noteras att skarinsatserna 4 enligt alla andra utforingsformer naturligtvis ocksa kan forses med spanformande medel ndr sã onskas.

Skarinsatserna 4 enligt de visade utforingsformerna kan ocksa utnyttjas i frasverktyg 1 enligt Fig. 3 — 5. De frasta sparen kommer dã att erhalla en form som inte direkt motsvarar skarinsatsernas 4 form sedda i centrumaxelns A riktning. Exempelvis kan sparens flankytor erhalla en evolventform aven med raka huvudskarkanter 15, 16.

Uppfinningen är inte begransad till de visade utforingsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen for de foljande patentkraven. 21 Lista over hanvisningsbeteckningar 1frasverktyg 2arbetsstycke 3verktygskropp 5 4skarinsats 7perifer yta 8sate 11undersida 12ovansida 10 13kantsida 14baksida primar huvudskarkant 15'primar overgangspunkt 16sekundar huvudskarkant 16'sekundar overgangspunkt 17andskarkant langsgaende spar 21bottenyta 22sidoyta 20 23as 24forsta stodyta kil 26fastskruv 27andra stodyta 31farsta avsnitt 31'f6rsta overgangspunkt 32andra avsnitt 32'andra overgangspunkt 33centralt avsnitt yttre kantutbojning 36yttre kantutbojning 37inre kantutb6jning 38inre kantutbojning 41periferisk spanyta 42central spanyta 43forsta kantyta 44andra kantyta 22 46tvargaende spar 47fasthal 48spanformade medel Cirotationsaxel Rirotationsriktning Acentrumaxel Slangdaxel Putbredningsplan akonvergeringsvinkel 13stigningsvinkel yslappningsvinkel r1forsta radie r2andra radie 23

Claims

Patentkrav

1. Skdrinsats for ett frdsverktyg (1) som är utformat for frdsning av ett spar i ett arbetsstycke (2), varvid skdrinsatsen innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan (P), en kantsida (13) mellan ovansidan (12) och undersidan (11), en centrumaxel (A), som strdcker sig genom undersidan (11) och ovansidan (12) vinkeIrdtt mot utbredningsplanet (P), en Idngdaxel (S), som är vinkeIrdt mot och skdr centrumaxeln (A), och en skdrkant, som strdcker sig mellan kantsidan (13) och spanytan, varvid skdrkanten innefattar en primdr huvudskdrkant (15), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frdsning, en sekundar huvudskdrkant (16), ãr utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frdsning, och en andskdrkant (17), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, varvid dnd- skdrkanten (17) forbinder den primdra huvudskdrkanten (15) och den sekunddra huvudskdrkanten (16) och gransar till den primara huvudskarkanten (15) vid en primar overgangspunkt (15') och till den sekunddra huvudskdrkanten (16) vid en se- kunddr overgangspunkt (16'), varvid en normal till utbredningsplanet (P) bildar en spetsig sldpp- ningsvinkel (y) med kantsidan (13) Idngs skdrkanten, kdnnetecknad av att dndskdrkanten (17) är krokt Iran den primdra overgangspunkten (15') till den sekunddra overgangspunkten (16').

2. Skdrinsats enligt krav 1, varvid en tangent hos dndskdrkanten (17) och en tangent hos den primdra huvudskdrkanten (15) är parallella och sammanfaller med varandra vid den primdra overgangspunkten (15') och 24 en tangent hos andskarkanten (17) och en tangent hos den sekunddra huvudskarkanten (16) ãr parallella och sammanfaller med varandra vid den sekunddra overgangspunkten (16').

3. Skarinsats enligt nagot av kraven 1 och 2, varvid andskarkan- ten (17) har atminstone en forsta radie (r1).

4. Skarinsats enligt krav 3, varvid den forsta radien (r1) ãr konstant med avseende pa andskarkanten (17) fran den primdra over- gangspunkten (15') till den sekunddra Overgangspunkten (16').

5. Skarinsats enligt krav 3, varvid andskarkanten har en andra radie (r2) med avseende pa ett forsta avsnitt, som stracker sig fran den primdra Overgangspunkten till ett centralt avsnitt av andskar- kanten, och med avseende pa ett andra avsnitt, som stracker sig fran den sekunddra Overgangspunkten till det centrala avsnittet.

6. Skarinsats enligt krav 5, varvid den andra radien (r2) har ett absolutvdrde som är mindre an ett absolutvdrde hos den forsta ra- dien (1'0-

7. Skarinsats enligt nagot av kraven 5 och 6, varvid det centrala avsnittet (33) är konkavt.

8. Skdrinsats enligt nagot av kraven 5 och 6, varvid det centrala avsnittet (33) är konvext.

9. Skdrinsats enligt nagot av kraven 5 till 8, varvid det forsta avsnittet (31) gransar till det centrala avsnittet (33) vid en forsta overgangspunkt (31') och det andra avsnittet (32) grdnsar till det centrala avsnittet (33) vid en andra Overgangspunkt (32'), en tangent hos det forsta avsnittet (31) och en tangent hos det centrala avsnittet (33) är parallella och sammanfaller med varandra vid den forsta Overgangspunkten (31') och en tangent hos det andra avsnittet (32) och en tangent hos det cen- trala avsnittet (33) är parallella och sammanfaller med varandra vid den andra Overgangspunkten (32').

10. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) konvergerar mot varandra tram till andskarkanten (17).

11. Skarinsats enligt krav 10, varvid langdaxeln (S) bildar en kon- vergeringsvinkel (a) med var och en av den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16), och varvid konvergeringsvinkeln (a) ligger i intervallet 15-2.

12. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) är symmetriska med avseende pa langdaxeln (S).

13. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid var och en av den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) ãr langre an andskarkanten (17).

14. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) innefattar en yttre kantutbojning (35) som stracker sig tram till den primara overgangspunkten (15') och den sekundara huvudskarkanten (16) innefattar en yttre kantutbojfling (36) som stracker sig tram till den sekundara 6vergangspunkten (16').

15. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid undersidan (11) innefattar ett langsgaende spar (20) som stracker sig parallellt med langdaxeln (S).

16. Skarinsats enligt krav 15, varvid undersidan (11) innefattar ett tvargaende spar (46) som stracker sig tvars det langsgaende sparet (20).

17. Skarinsats enligt nagot av de fOregaende kraven, varvid kantsidan (13) innefattar en forsta kantyta (43) och en andra kantyta (44), som gransar till skarkanten och är planskild fran den f6rsta kantytan (43). 26

18. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid ovansidan innefattar en periferisk spanyta (41), som grdnsar till skarkanten, och en central spanyta (42), som är beldgen innanfor den pen- feriska spanytan (41) och ãr planskild fran den periferiska spanytan (41).

19. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid spanytan innefattar spanformande medel (48) som är utformade att kit- ka och bryta spanor som bildas under namnda frasning.

20. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) stracker sig mellan den primara overgangspunkten (15') och en primdr andpunkt (15") och innefattar en inre kantutbojning (37) som är anordnad pa avstand fran den primara overgangspunkten (15') och stracker sig tram till den primara andunkten (15") och varvid den sekunddra huvudskarkanten (16) strdcker sig mellan den sekunddra overgangspunkten (16') och en sekundar andpunkt (16") och innefattar en inre kantutbojning (38) som ãr anordnad pa avstand fran den sekunddra overgangspunkten (16') och strdcker sig tram till den sekunddra dndunkten (16").

21. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid skarinsatsen innefattar en ytterligare skarkant, som strdcker sig mellan kantsidan (13) och spanytan, varvid den ytterligare skarkanten inne- fattar en primar huvudskarkant (15), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frasning, en sekundar huvudskarkant (16), som ãr utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frdsning, och en andskarkant (17), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, varvid dndskarkanten (17) forbinder den primara huvudskarkanten (15) och den sekunddra huvudskarkanten (16) och gransar till den primara huvudskdrkanten (15) vid en primar overgangspunkt (15') och till den sekunddra huvudskarkanten (16) vid en se- 27 kundar overgangspunkt (16'), varvid andskarkanten (17) är krtikt fran den primara overgangspunkten (15') till den sekunddra overgangspunkten (16'), varvid en normal till utbredningsplanet (P) bildar en spetsig slapp- ningsvinkel med kantsidan (13) langs den ytterligare skarkanten, och varvid skarkanten och den ytterligare skarkanten stracker sig i motsatta riktningar fran centrumaxeln (A) pa sã satt att skarinsatsen (4) är indexerbar genom vridning runt centrumaxeln (A) mellan ett for- sta Idge ddr skarkanten är i ingrepp med arbetsstycket (2) och ett andra Idge dar den ytterligare skarkanten ãr i ingrepp med arbetsstycket (2).

22. Frdsverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke (2), varvid frdsverktyget (1) är utformat att rotera runt en rotations- axel (CO och varvid frdsverktyget (1) innerfattar en verktygskropp (3) och ett flertal skarinsatser (4) enligt nagot av de foregaende kraven, vilka är monterade pa verktygskroppen (3).

23. Frdsverktyg enligt krav 22, varvid langdaxeln (S) hos varje skarinsats (4) skar rotationsaxeln (CO.

24. Frdsverktyg enligt nagot av kraven 22 och 23, varvid verktygskroppen (3) innefattar ett sate (8) for varje skarinsats (4) och varvid satet (8) har en forsta stodyta (24) med en as (23) som sam- verkar med ett langsgaende (20) spar hos skarinsatsens (4) undersida (11). 1/ 2/