SE537377C2

SE537377C2 - Skärinsats och fräsverktyg för fräsning av ett spår i ett arbetsstycke

Info

Publication number: SE537377C2
Application number: SE1250782A
Authority: SE
Inventors: Thomas Sågström; Sören Sjöberg
Original assignee: Sandvik Intellectual Property
Priority date: 2012-07-05
Filing date: 2012-07-05
Publication date: 2015-04-14
Also published as: US20140010606A1; SE1250782A1; JP2014014924A; EP2682216A2; CN103521818A; KR20140005814A

Abstract

Sam mandrag Uppfinningen avser en skdrinsats (4) och ett frdsverktyg (1) for frdsning av ett spar i ett arbetsstycke (2). Skdrinsatsen innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spanyta och är parallell med ett utbredningsplan, och en kantsida (13) melIan ovansidan och undersidan. En skarkant, som är strdcker sig mellan kantsidan och spanytan, innefattar en primdr huvudskdrkant (15), en sekunddr huvudskdrkant (16) och en dndskdrkant (17). Andskdrkanten (17) forbinder den primdra huvudskarkanten och den sekunddra huvudskdrkanten och grdnsar till den primdra huvudskdrkanten vid en primdr overgangspunkt (15') och till den sekunddra huvudskdrkanten vid en sekunddr overgangspunkt (16'). En normal till utbredningsplanet f6r spanytan bildar en spetsig sldppningsvinkel med kantsidan langs skdrkanten. Andskdrkanten är krokt fran den primdra overgangspunkten till den sekunddra overgangspunkten.

Description

Skarinsats och frasverktyg for frasning av ett spar i ett arbetsstycke UPPFINNINGENS OMRADE Foreliggande uppfinning avser en skarinsats for ett frasverktyg som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke. Skarinsatsen är utformad for frasning av invandiga eller utvandiga kuggspar hos kugghjul och bomforband, sa kallade splines. Frasverktyget innefat- tar ett skivfrasverktyg och/eller ett hobbfrasverktyg. Narmare be- stamt avser foreliggande uppfinning en skarinsats enligt patentkravets 1 inledande del. Uppfinningen avser ocksa ett frasverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke. 15 UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH TIDIGARE TEKNIK Vid skarande bearbetning av spar hos kugghjul, med arbetande kuggar, eller splines, med icke arbetande kuggar, är det med dagens teknik svart att astadkomma en slutgiltig form hos den sa kal- lade roten i kuggluckan mellan intilliggande kuggar, dvs. kuggluck- ans bottenyta och omradet vid kuggluckans botten. Wag sker bearbetningen av sadana spar i flera steg dar rotens form, eller slutliga form uppnas genom ett efterfOljande bearbetningssteg, exempelvis genom slipning i en annan maskin och i en annan uppspanning, vil- ket darmed staller krav pa en fOregaende uppmatning av arbets- stycket fore slutbearbetningen.

US 2008/0206007 visar ett frasverktyg for skarande grovbearbetning genom frasning av spar i en turbinskiva. Varje spar är efter en efterfoljande slutbearbetning utformat for att mottaga och halla ett turbinblad i turbinskivan. Frasverktyget innefattar ett flertal skarinsatser som var och en innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovan- sidan. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket. Skarkanten innefattar en primar huvudskarkant, en sekundar huvudskarkant och en 1 andskarkant, som forbinder den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten.

EP-B-580591 visar ett annat frasverktyg som är utformat for ska- rande grovbearbetning genom frasning av spar. Frasverktyget inne- fattar ett flertal segment som vart och ett innefattar ett flertal skarblad anordnade efter varandra. Segmenten är olikartade och utformade f6r grovbearbetning, halvfin bearbetning och slutbearbetning. EP-B-580591 beskriver skarblad f6r grovbearbetning. Varje sadant skarblad innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovansidan. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är delvis utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket. Skarkanten innefat- tar en relativt kort primàr huvudskarkant, en relativt kort sekundar huvudskarkant, vilka konvergerar mot varandra, och en relativt lang andkant som f6rbinder den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten. Andkanten kan ha olika utformning med en krokning. Dessa utformningar av andkanten har till syfte att pa- verka spanbortforseln och skarbladets hallfasthet.

US-A-5,593,254 visar en skarinsats fOr ett frasverktyg f6r frasning av spar. Skarinsatsen innefattar en undersida, en motsatt ovansida, som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbred- ningsplan, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En centrumaxel stracker sig genom undersidan och ovansidan vinkelratt mot utbredningsplanet. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under frasning. Skarkanten innefattar en primar huvudskar- kant, en sekundar huvudskarkant och en andskarkant, som f6rbin- der den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Andamalet med foreliggande uppfinning är att undanr6ja de ovan diskuterade problemen och astadkomma en forbattrad skarinsats 2 som i sig mojliggor en slutlig bearbetning av kuggluckan och i forsta hand kuggluckans botten hos utvandiga och invandiga kugghjul, splines och liknande arbetsstycken. Vidare efterstravas en skarinsats som i manga fall mojliggor en slutlig bearbetning helt utan be- hov av en efterfoljande bearbetning. En sadan efterfOljande bear- betning gars annars i en annan maskin och i en annan uppspanning av arbetsstycket och foregas av en uppmatning arbetsstycket i den nya uppspanningen.

Detta andamal uppnas med den inledningsvis angivna skarinsatsen som kannetecknas av att andskarkanten ar krokt fran den primara overgangspunkten till den sekundara overgangspunkten.

En sadan utformning av andskarkanten innebar att denna har en krokning fran den primara overgangspunkten till den sekundara overgangspunkten. Krokningsradien hos denna krokning kan variera langs andskarkanten. Exempelvis kan kr6kningsradien hos ett avsnitt av andskarkanten vara negativ eller positiv.

Med en sadan andskarkant mojliggors slutbearbetning av roten eller botten hos en kugglucka i ett enda arbetssteg, dvs. kuggluckan kan erhalla sin slutliga form utan ytterligare bearbetning. I fOrhallande till tidigare teknik kan saledes tillverkningen g6ras pa ett kostnadsmassigt mer gynnsamt satt dá efterfoljande bearbetningssteg i vissa fall helt kan bortfalla. I manga fall dar mycket hog noggrannhet er- fordras och dar kraven pa kuggluckans botten ar extremt hoga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbearbetning, vilket innebar att det efterfoljande bearbetningssteget, exempelvis slipning, ar mindre omfattande an med tidigare teknik, da den kuggform 30 som astadkoms med skarinsatsen enligt uppfinningen ligger mycket nara den slutliga formen hos det kugghjul etc. som skall astadkommas. Aven i sadana fall medfor denna uppfinning en kostnadsbesparing.

Frasningen kan utforas med ett frasverktyg som innefattar ett flertal sadana identiska skarinsatser anordnade efter varandra. Om krokningsradien är positiv har andskarkanten en konvex form vilket är 3 lampligt for slutbearbetning av invandiga kugghjul och splines. Om krokningsradien är negativ har andskarkanten en konkav form vilket är lampligt for slutbearbetning av utvandiga kugghjul och splines.

Enligt en utforingsform av uppfinningen är skarinsatsen utformad sa att en tangent hos andskarkanten och en tangent has den primara huvudskarkanten är parallella och sammanfaller med varandra vid den primara overgangspunkten och att en tangent has andskarkanten och en tangent has den sekundara huvudskarkanten är paral- lella och sarnmanfaller med varandra vid den sekundara Over- gangspunkten. Med en sadan utformning av overgangen mellan huvudskarkanterna och andskarkanten sakerstalls att kuggluckans bottenyta speciellt dar denna gransar till kuggarnas flankyta kan i manga fall astadkommas i ett enda bearbetningssteg och utan att det uppstar diskontinuerliga overgangar i ytan nnellan kuggluckans batten och kuggarnas flanker. Sadana overgangar skulle annars fungera som spanningskoncentrationer i det for kugghallfastheten viktiga omradet. I de fall dar kraven pa denna del av kuggluckan är extremt hoga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbe- arbetning. Aven i sadana fall medfor denna uppfinning en kost- nadsbesparing.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen har andskarkanten atminstone en forsta radie. Far att astadkomma en slutgiltig be- arbetning skall andskarkanten vara krokt langs hela sin langd. Ra- dien kan dock variera med den onskade formen hos kuggluckans bottenyta.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen ar den forsta ra- 30 dien konstant med avseende pa andskarkanten fran den primara Overgangspunkten till den sekundara overgangspunkten. En sadan andskarkant kan utnyttjas for frasning av kuggluckans bottenyta hos bade utvandiga och invandiga kuggar.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen har andskarkan- ten en andra radie med avseende pa ett forsta avsnitt, som stracker sig fran den primara Overgangspunkten till ett centralt avsnitt av 4 andskarkanten, och med avseende pa ett andra avsnitt, som stracker sig fran den sekundara overgangspunkten till det centrala avsnittet. En sadan utformning av andskarkanten är fordelaktig for onskad formning av overgangen mellan kuggluckans bottenyta och 5 flankyta. Med fordel kan den andra radien ha ett absolutvarde som är mindre an ett absolutvarde hos den forsta radien.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är det centrala avsnittet konkavt. En sadan utformning är lamplig for frasning av bottenytan hos utvandiga kuggar. Med fordel har det centrala av- snittet en konstant krokningsradie som är lika med den forsta radien.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen är det centrala avsnittet konvext. En sadan utformning är lamplig for frasning av bottenytan hos invandiga kuggar. Med fordel har det centrala avsnittet en konstant kr6kningsradie som är lika med den forsta radien.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen gransar det forsta avsnittet till det centrala avsnittet vid en forsta overgangspunkt och det andra avsnittet till det centrala avsnittet vid en andra overgangspunkt, varvid en tangent hos det forsta avsnittet och en tangent hos det centrala avsnittet är parallella och samnnanfaller 25 med varandra vid den fOrsta Overgangspunkten och varvid en tangent hos det andra avsnittet och en tangent hos det centrala avsnittet är parallella och sammanfaller med varandra vid den andra Overgangspunkten. En sadan utformning bidrar ocksa till att kuggluckans bottenyta speciellt dar denna gransar till kuggarnas flankyta 30 kan astadkommas i manga fall i ett enda bearbetningssteg och utan att det uppstar diskontinuerliga overgangar i ytan mellan kuggluckans botten och kuggarnas flanker. I de fall dar kraven pa denna del av kuggluckan ar extremt hoga kan den slutliga formen uppnas med en ringa efterbearbetning. Aven i sadana fall medfOr denna uppfin- ning en kostnadsbesparing.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen konvergerar den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten mot varandra fram till andskarkanten. Med fordel konvergerar huvudskarkanterna langs hela sin langd.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen bildar langdaxeln en konvergeringsvinkel med var och en av den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten, varvid konvergeringsvinkeln ligger i intervallet 15-45°. Exempelvis kan konvergeringsvin- keln ligga i intervallet 15-32°, vilket är fordelaktigt speciellt for an- vandning av skarinsatsen i ett hobbverktyg.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten symmetriska 15 med avseende pa langdaxeln.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen är var och en av den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten langre an andskarkanten. Pa sa vis sakerstalls att den primara hu- 20 vudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten kan frasa hela flankytan hos de tva kuggar som bearbetas av skarinsatsen och att skarinsatsen aven nar fram till att bearbeta bottenytan hos kuggluckan mellan dessa tva kuggar.

Enligt en ytterligare utfOringsform av uppfinningen innefattar den primara huvudskarkanten en yttre kantutbojning som stracker sig fram till den primara overgangspunkten och den sekundara huvudskarkanten en yttre kantutbojning som stracker sig fram till den sekundara overgangspunkten. Sadana yttre kantutbojningar mojliggor 30 sa kallad protuberansskarning, dvs. en djupare eller bredare urskarning mellan kuggluckans bottenyta och flankyta. Med hjalp av sadan protuberansskarning är det mojligt att astadkomma en slip-man pa kuggarnas flankytor i de fall da flankytorna maste slipas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar under- sidan ett langsgaende spar som stracker sig parallellt med langdaxeln. Ett sadant spar i undersidan kan utgOra en referens for efter- 6 bearbetning, exempelvis slipning, av skarinsatsen vid tillverkningen av densamma. Darmed uppnas forbattrade toleranser pa skaret. Det langsgaende sparet bearbetas, exempelvis slipas, lampligen innan ovriga ytor hos skarinsatsen efterbearbetas. Ett sadant spar bidrar aven till att fOrbattra lokalisering av skarinsatsen i en korrekt position i en verktygskropp. Darmed forbattras toleranserna pa det kompletta frasverktyget. Med fordel kan undersidan ocksa innefatta ett tvargaende spar som stracker sig tvars det langsgaende sparet, foretradesvis vinkelratt mot det langsgaende sparet. Aven ett sa- dant tvargaende spar bidrar till forbattringar vid efterbearbetningen av skarinsatsen och av toleranserna hos det kompletta frasverktyget, speciellt att andskarkanten erhaller en korrekt position med avseende pa avstandet till frasverktygets rotationsaxel.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar kant- sidan en forsta kantyta och en andra kantyta, som gransar till skarkanten och ar planskild fran, dvs. ligger pa en annan niva an, den forsta kantytan. En sadan andra kantyta bildar en hylla eller upphojning pa kantsidan eller slappningssidan hos skarinsatsen. Denna andra kantyta bidrar till en forenklig av tillverkningen av skarinsat- sen da den minskar den mangd material som skall slipas bort nar skarinsatsen tillverkas. Denna andra kantyta, som befinner sig narmast skarkanten, är mer kritisk an den forsta kantytan och skall slipas sá att en god tolerans uppnas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar ovansidan en periferisk spanyta, som gransar till skarkanten, och en central spanyta, som är belagen innanfor den periferiska spanytan och är planskild fran, dvs. ligger pa en annan niva an, den perife- riska spanytan. En sadan periferisk spanyta bildar en hylla eller upphojning pa ovansidan eller spanytan hos skarinsatsen. Denna periferiska spanyta bidrar till en forenklig av tillverkningen av skarinsatsen da den minskar den mangd material som skall slipas bort nar skarinsatsen tillverkas. Denna periferiska spanyta, som befinner sig narrnast skarkanten, är mer kritisk an den centrala spanytan och skall slipas sa att en god tolerans uppnas. 7 Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar spanytan spanformande medel som är utformade att kroka och bryta spa-nor som bildas under namnda frasning.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen stracker sig den primara huvudskarkanten mellan den primara overgangspunkten och en primar andpunkt och innefattar en inre kantutbajning, som är anordnad pa avstand fran den primara overgangspunkten och stracker sig fram till den primara andunkten, och varvid den sekun- 10 dara huvudskarkanten stracker sig mellan den sekundara overgangspunkten och en sekundar andpunkt och innefattar en inre kantutbajning som är anordnad pa avstand fran den sekundara overgangspunkten och stracker sig fram till den sekundara andunkten. Med hjalp av sadana inre kantutbajningar mojliggors en noggrann frasning och bearbetning av flankytornas yttre omraden hos de kuggar som tillverkas.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar skarinsatsen en ytterligare skarkant, som stracker sig mellan kantsidan och spanytan, varvid den ytterligare skarkanten innefattar en primar huvudskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, en sekundar huvudskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, varvid den primara huvudskarkanten och den sekundara hu- 25 vudskarkanten är symmetriska med avseende pa langdaxeln, och en andskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, varvid andskarkanten forbinder den primara huvudskarkanten och den sekundara huvudskarkanten och gransar till den primara huvudskarkanten vid en primar overgangs- punkt och till den sekundara huvudskarkanten vid en sekundar Overgangspunkt, varvid andskarkanten är krokt fran den primara overgangspunkten till den sekundara overgangspunkten, varvid en normal till utbredningsplanet bildar en spetsig slappningsvinkel med kantsidan langs den ytterligare skarkanten, och varvid skarkanten och den ytterligare skarkanten stracker sig i motsatta riktningar fran centrumaxeln pa sa satt att skarinsatsen är indexerbar genom vridning runt centrumaxeln mellan ett fOrsta lage dar skarkanten är i 8 ingrepp med arbetsstycket och ett andra !age dar den ytterligare skarkanten àr i ingrepp med arbetsstycket.

Andamalet uppnas ocksa med det inledningsvis angivna frasverkty- get, som är utformat att rotera runt en rotationsaxel och som inner- fattar en verktygskropp och ett flertal skarinsatser enligt ovan, vilka är monterade pa verktygskroppen. Med fordel kan langdaxeln hos varje skarinsats skara verktygets rotationsaxel. Vidare kan verktygskroppen med fordel innefatta ett sate far vale skarinsats, varvid 10 satet har en forsta stodyta med en as som samverkar med ett langsgaende spar hos skarinsatsens undersida.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen skall nu forklaras narmare genom en beskrivning av olika utforingsformer och med hanvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1visar en perspektivvy av ett frasverktyg innefat- tande ett flertal skarinsatser.

Fig. 2visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 1.

Fig. 3visar en perspektivvy av ett annat frasverktyg inne- fattande ett flertal skarinsatser.

Fig. 4visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 3.

Fig. visar en vy fran sidan av frasverktyget in Fig. 3.

Fig. 6Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en forsta utfaringsform av uppfinningen.

Fig. 6Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 60visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Dvisar en vy fran sidan av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Evisar en vy underifran av skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 6Fvisar en snittvy genom ett arbetsstycke som har bearbetats med skarinsatsen i Fig. 6A.

Fig. 7Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en andra utforingsform av uppfinningen.

Fig. 7Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 70visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Dvisar en vy fran sidan av skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Evisar en vy underifran av skarinsatsen i Fig. 7A. 9 Fig. 7Fvisar en snittvy genom ett arbetsstycke som har bearbetats med skarinsatsen i Fig. 7A.

Fig. 7Gvisar en vy frail ovan av en framre del av skorin- satsen i Fig. 7A.

Fig. 8A-8Gvisar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-7G men med avseende p5 en skarinsats enligt en tredje ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 9A-9Gvisar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-7G men med avseende p5 en skarinsats enligt en fjarde ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 10A-10Gvisar sju olika vyer motsvarande Fig. 7A-7G men med avseende p5 en skarinsats enligt en femte ut- foringsform av uppfinningen.

Fig. 11visar en vy ovanifran av en variant av skarinsatsen enligt den andra utforingsformen.

Fig. 12visar en vy ovanifran av en variant av skarinsatsen enligt den fjarde utf6ringsformen.

Fig. 13Avisar en perspektivvy en skarinsats enligt en sjatte utforingsform av uppfinningen.

Fig. 13Bvisar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 13A.

Fig. 1visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 13A.

Fig. 13Dvisar en perspektivvy av skarinsatsen i Fig. 13A i ingrepp med ett arbetsstycke.

Fig. 13Evisar en planvy av skarinsatsen i Fig. 13A i ingrepp med arbetsstycket.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFORINGSFORMER Fig. 1 och 2 visar ett frasverktyg 1 som ar utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, se Fig. 13D och 13E, exempelvis kuggspar hos invandiga och utvandiga kugghjul och bomforband, sa kallade splines, och aven hos kuggstanger, pumphjul for hydrauliska pumpar, och liknande kuggforsedda element. Arbetsstycket 2 kan vara infast i en arbetsstycksspindel (ej visad). Det frasverktyg 1, som vi- sas i Fig. 1 och 2, utgor en sá kallad sparfras och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett stort antal utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 2 definierar en rotationsaxel Ci kring vilken frasverktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Fig. 3-5 visar ett annat frasverktyg 1 som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, exempelvis kuggspar hos invandiga och utvandiga kugghjul och bomforband, sá kallade splines, och aven hos kuggstanger, pumphjul for hydrauliska pumpar, och liknande kuggforsedda element. Arbetsstycket 2 kan vara infast i en arbetsstycksspindel (ej visad). Det frasverktyg 1, som visas i Fig. 3-5, ut- gar ett sá kallad hobbverktyg och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett start antal utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 3 definierar en rotationsaxel Ci kring vilken frasverktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Verktygskroppen 3 hos frasverktygen 1 i Fig. 1-5 har en perifer yta 7 som stracker sig runt rotationsaxeln Ci och innefattar ett stort antal atskilda saten 8, som är anordnade vid den perifera ytan 7. Varje sate 8 är utformat att mottaga en av skarinsatserna 4.

Satena 8, och skarinsatserna 4, ar anordnade efter varandra langs en linje x. I det frasverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 ligger linjen x i ett plan som är vinkelratt mot rotationsaxeln C1. I det frasverktyg 1 som visas i Fig. 3-5 och som utg6r ett hobbverktyg är skarinsatserna 4 placerade i verktygskroppen 3 utmed linjen x. Linjen x är skruvlinjeformad och har en konstant stigning med en stigningsvin- kel f i forhallande till ett plan som är vinkelratt mot rotationsaxeln C1. Stigningsvinkeln f kan vara 1-10°.

Olika utforingsformer av skarinsatserna 4 skall nu beskrivas nar- mare med hanvisning till Fig. 6A-13E. Det skall noteras att alla skarinsatser 4 hos frasverktyget 1 kan vara identiska men det är ocksa mojligt att utnyttja olika skarinsatser 4 i olika positioner i frasverktyget 1. Skarinsatserna 4 är tillverkade av ett hardare material an verktygskroppen 3, exempelvis av hardmetall.

Med hanvisning till Fig. 6A-6F visas en forsta utforingsform av en skarinsats 4 som innefattar en undersida 11, en motsatt ovansida 11 12, som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan P, och en kantsida 13 som stracker sig mellan ovansidan 12 och undersidan 11. En centrumaxel A stracker sig genom undersidan 11 och ovansidan 12 vinkelratt mot utbredningsplanet P.

En langdaxel S är vinkelrat mot och skar centrumaxeln A. Skarin- satsen 4 enligt den forsta utforingsformen har ocksa en baksida 14 mellan ovansidan 12 och undersidan 11. Baksidan 14 stracker sig vinkelratt mot langdaxeln S, atminstone i utbredningsplanet P, eller i niva med utbredningsplanet P.

Skarinsatsen 4 innefattar ocksa en skarkant, som stracker sig melIan kantsidan 13 och spanytan, dvs. ovansidan 12. Skarkanten innefattar en primar huvudskarkant 15, en sekundar huvudskarkant 16 och en andskarkant 17.

Skarinsatsen 4 har en positiv skargeometri, vilket innebar att en normal till utbredningsplanet P bildar en spetsig slappningsvinkel y med kantsidan 13 langs skarkanten, dvs. langs den primara huvudskarkanten 15, den sekundara huvudskarkanten 16 och andskar- kanten 17. Slappningsvinkeln y kan vara lika langs hela skarkanten men den kan ocksa variera och var olika langs den primara huvudskarkanten 15, den sekundara huvudskarkanten 16 och/eller andskarkanten 17. Med fordel skar langdaxeln S hos vane skarinsats 4 i verktygskroppen 3 som visas i Fig. 1-2 och has verktygskroppen 3 som visas i Fig. 3-5 rotationsaxeln C1 , eller med andra ord stracker sig spanytans utbredningsplan P has vane skarinsats 4 radiellt utat med avseende pa rotationsaxeln C.

Den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskar- kanten 16 är !pada utformade att vara i ingrepp med arbetsstycket 2 under frasningen. De primara och sekundara huvudskarkanterna 15 och 16 är avsedda att frasa flankytor hos kuggar som skall tillverkas. 35 Den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 är i de visade utforingsformerna symmetriska med avseende pa langdaxeln S som i dessa utforingsformer bildar en sym- 1 2 metrilinje. Den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 konvergerar mot varandra fram till andskarkanten 17. I de visade utforingsformerna konvergerar den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 langs hela respektive huvudskarkant mot andskarkanten 17. Langdaxeln S bil- dar en konvergeringsvinkel a med var och en av den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16. I de visade utforingsformerna, speciellt med avseende pa skarinsatserna 4 far det hobbverktyg som visas i Fig. 3-5, ligger konvergeringsvin- keln a i intervallet 15-32°. Konvergeringsvinkeln a behover dock inte vara konstant langs hela de primara och sekundara huvudskarkanterna 15, 16 utan kan variera. Exempelvis kan de primara och sekundara huvudskarkanterna 15, 16 vara konkava eller konvexa.

Vidare skall noteras att konvergeringsvinkeln a kan anta andra var- den an de som anges ovan och ligga i ett interval! fran 15-45° beroende pa tillampning. F6r frasning av splines eller bomf6rband kan konvergeringsvinkeln a ligga i intervallet 30-45°och exempelvis enligt standard vara 30, 37.5 eller 45°. For kuggfrasning kan det ovan angivna intervallet 15-32°, speciellt 18-32° vara lampligt.

Det skall ocksa noteras att den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 inte behover vara symmetriska med avseende pa langdaxeln S. Exempelvis kan konvergeringsvin- keln a for den primara huvudskarkanten 15 skilja sig fran konver- geringsvinkeln a for den sekundara huvudskarkanten 16, foretradesvis med ett litet belopp. Sadana asymmetriska skarinsatser kan exempelvis utnyttjas nar man vill optimera exempelvis i kugghjul for en dominerande belastningsriktning.

Var och en av den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 ar i de visade utforingsformerna langre, eller avsevart langre, an andskarkanten 17. 35 Andskarkanten 17 ar ocksa utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket 2 under frasningen. Andskarkanten 17 ar utformad att astadkomma den slutliga formen has bottenytan i kuggluckan mel- 1 3 Ian tva intilliggande kuggar has arbetsstycket 2. Andskarkanten 17 f6rbinder den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16. Andskarkanten 17 gransar till den primara huvudskarkanten 15 vid en primar overgangspunkt 15' och till den se- 5 kundara huvudskarkanten 16 vid en sekundar overgangspunkt 16'.

Sasom kan ses speciellt i Fig. 6C och 6E innefattar skarinsatsens 4 undersida 11 ett langsgaende spar 20 som stracker sig parallellt med langdaxeln S. Det langsgaende sparet 20 har en radiell, eller vasentligen radiell, utstrackning nar skarinsatsen 4 är monterad i frasverktyget 1, dvs. med avseende pa rotationsaxeln C. Det forsta langsgaende sparet 20 innefattar en bottenyta 21 och tva sidoytor 22. Sidoytorna 22 forbinder bottenytan 21 med undersidan 11. 15 Bottenytan 21 och sidoytorna 22 är utformade att samverka med motsvarande ytor has en as 23 som stracker sig uppat fran en f6rsta st6dyta 24 has satet 8 i verktygskroppen 3, se Fig. 2 och 3, nar skarinsatsen 4 är monterad i verktygskroppen 3. Sidoytorna 22 bildar en vinkel med varandra. Denna vinkel är identisk eller lika 20 med en vinkel hos motsvarande sidoytor has asen 23. Nar skarinsatsen 4 är monterad i satet 8 är saledes det langstrackta sparet 20 och asen 23 i ingrepp med varandra. Darvid ligger sidoytorna 22 an mot motsvarande sidoytor has asen 23. Det kan finnas ett mellanrum mellan bottenytan 21 och motsvarande ovre yta has asen 23.

Varje skarinsats 4 enligt den fOrsta utforingsformen är monterad i satet 8 med hjalp av en kil 25 som pressas mat, approximativt radiellt mat rnedelst en fastskruv 26, se Fig. 2 och 3. Nar kilen 25 fOrskjuts mat kommer den att pressa skarinsatsen 4 nedat mot den 30 f6rsta st6dytan 24 och asen 23 och samtidigt mat mot en andra st6- dyta 27, pa sä satt att baksidan 14 ligger an mot den andra stOdytan 27. Nar skarinsatsen 4 är monterad i satet 8 kommer ovansidans 12 eller spanytans utbredningsplan P has skarinsatsen 4 att stracka sig radiellt utat med avseende pa frasverktygets 1 rotat- ionsaxel C1. 14 Sasom kan ses i Fig. 6A-6B är andskarkanten 17 krokt fran den primara overgangspunkten 15' till den sekundara overgangspunkten 16'. Med det frasverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen att hos arbetsstycket 2 5 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 6F. Sparets bottenyta motsvarar har andskarkantens 17 form.

I den forsta utforingsformen har andskarkanten 17 atminstone en forsta radie r1, och narmare bestamt är den forsta radien r1 konstant 10 med avseende pa andskarkanten 17 fran den primara overgangspunkten 15' till den sekundara overgangspunkten 16'.

Med fordel sammanfaller en tangent hos andskarkanten 17 och en tangent hos den primara huvudskarkanten 15 med varandra vid den primara overgangspunkten 15'. Likasa kan med fordel en tangent hos andskarkanten 17 och en tangent hos den sekundara huvudskarkanten 16 och sammanfalla med varandra vid den sekundara overgangspunkten 16'. Pa sa vis erhalls en mjuk overgang mellan andskarkanten 17 och respektive huvudskarkant 15 och 16, vilket minskar risken f6r brott eller skador pa skarinsatsen 4 och vilket sä- kerstaller en gynnsam tvarsnittsform hos det spar som skall frasas.

Med hanvisning till Fig. 7A-7G visas en andra utforingsform av en skarinsats 4. Den andra utforingsformen skiljer sig fran den fOrsta utfOringsformen med avseende pa andskarkanten 17. Enligt den andra utforingsformen innefattar andskarkanten 17 ett forsta avsnitt 31, ett andra avsnitt 32 och ett centralt avsnitt 33 som är anordnat mellan och gransar till det fOrsta avsnittet 31 och det andra avsnittet 32. Det forsta avsnittet 31 stracker sig saledes fran den primara overgangspunkten 15' till det centrala avsnittet 33 och gransar till det centrala avsnittet 33 vid en fOrsta Overgangspunkt 31'. Det andra avsnittet 32 stracker sig fran den sekundara overgangspunkten 16' till det centrala avsnittet 33 och gransar till det centrala avsnittet 33 vid en andra Overgangspunkt 32'.

Andskarkanten 17 har en andra radie r2 med avseende pa det fOrsta avsnittet 31 och med avseende pa det andra avsnittet 32. Sasom ocksa framgar av speciellt Fig. 7G har den andra radien r2 ett absolutvarde som mindre an ett absolutvarde hos den f6rsta radien r1. I den andra utf6ringsformen har den f6rsta radien r1 och den andra radien r2 olika riktning och det centrala avsnittet 33 är konkavt.

Med fordel sammanfaller en tangent hos det f6rsta avsnittet 31 och en tangent hos det centrala avsnittet 33 med varandra vid den forsta overgangspunkten 31'. Likasa kan med fordel en tangent hos det andra avsnittet 32 och en tangent hos det centrala avsnittet 33 10 sammanfalla med varandra vid den andra overgangspunkten 32'. Pa sa vis astadkoms aven har mjuka overgangar mellan det centrala avsnittet 33 och det f6rsta avsnittet 31 respektive det andra avsnittet 32, vilket minskar risken for brott eller skador pa skarinsatsen 4 och sakerstaller en gynnsam tvarsnittsform hos det spar som skall frasas.

Med det frasverktyg 1 som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den andra utf6ringsformen att hos arbetsstycket 2 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 7F. Aven har 20 motsvarar sparets bottenyta andskarkantens 17 form. Denna form hos andskarkanten 17 är speciellt lamplig f6r frasning av kuggmellanrum hos utvandiga kugghjul och liknande arbetsstycken. Speciellt kan bottenytorna hos exempelvis ett kugghjul med utvandiga kuggar vara koncentriska och en del av en och samma cirkel som har samma radie som den forsta radien r1 hos det centrala avsnittet 33.

Med hanvisning till Fig. 8A-8G visas en tredje utforingsform av en skarinsats 4. Den tredje utforingsformen skiljer sig fran den andra 30 utforingsformen genom att den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 innefattar varsin yttre kantutbojning 35 och 36. Den yttre kantutbojningen 35 has den primara huvudskarkanten 15 stracker sig fram till den primara overgangspunkten 15'. Den yttre kantutbojningen 36 has den sekundara hu- vudskarkanten 16 stracker sig fram till den sekundara overgangs- punkten 16'. De yttre kantutb6jningarna 35 och 36 mojliggor protuberansskarning, det vill saga en djupare eller bredare urskar- 1 6 ning mellan kuggluckans bottenyta och flankyta. Med hjalp av sadan protuberansskarning är det mojligt att astadkomma en slipman pa kuggarnas flankytor i de fall da flankytorna skall slipas.

Med hanvisning till Fig. 9A-9G visas en fjarde utforingsform av en skarinsats 4. Den fjarde utf6ringsformen skiljer sig fran den andra utforingsformen med avseende pa det centrala avsnittet 33 hos andskarkanten 17. I den fjarde utforingsformen är detta centrala avsnitt 33 konvext. Aven i detta fall är den andra radien r2 mindre an den forsta radien r1. I ett frasverktyg av den typ som visas i Fig. 1 och 2 kommer skarinsatsen 4 enligt den fjarde utforingsformen att hos arbetsstycket 2 astadkomma ett spar med det tvarsnitt som visas i Fig. 9F. Detta skar 4 lampar sig speciellt for frasning av invandiga kuggmellanrum.

Med hanvisning till Fig. 10A-10G visas en femte utforingsform av en skarinsats 4. Den femte utf6ringsformen skiljer sig fran den fjarde utf6ringsformen i det att den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 innefattar varsin inre kantutbojning 20 37 och 38. Den primara huvudskarkanten 15 stracker sig mellan den primara overgangspunkten 15' och en primar andpunkt 15". Den sekundara huvudskarkanten 16 stracker sig mellan den sekundara overgangspunkten 16' och en sekundar andpunkt 16". Den inre kantutb6jningen 37 hos den primara skarkanten 15 är anordnad pa 25 ett stort avstand fran den primara overgangspunkten 15' och stracker sig fram till den primara andpunkten 15". Pa motsvarande satt är den inre kantutb6jningen 38 hos den sekundara huvudskarkanten 16 anordnad pa ett stort avstand fran den sekundara Overgangspunkten 16' och stracker sig fram till den sekundara andpunk- ten 16". De inre kantutbojningarna 37 och 38 mojliggor en noggrann frasning och bearbetning av flankytornas yttre omraden hos de kuggar som skall tillverkas, se Fig. 1OF dar flankytornas ovre omraden är avfasade. 35 Den femte utforingsformen avser en andskarkant 17 liknande den hos den fjarde utf6ringsformen i Fig. 9A-9G. Det skall emellertid här noteras att inre kantutbOjningar 37 och 38 ocksa kan anordnas hos 17 de skarinsatser 4 som avses i de forsta, andra och tredje utforingsformerna.

Likasa kan har konstateras de yttre kantutbojningarna 35 och 36 5 som visas far den tredje utfOringsformen ocksa kan appliceras pa skarinsatser 4 enligt den fjarde och femte utforingsformen med konvext centralt avsnitt 33 hos andskarkanten 17. Sadana yttre kantutbojningar 35 och 36 kan aven appliceras pa den andskarkant 17 som visas for den forsta utforingsformen i Fig. 6A-6F.

Fig. 11 visar en variant av den andra utforingsformen som skiljer sig fran denna enbart genom att skarinsatsen 4 har utformats som en indexerbar skarinsats 4 med tva diametralt atskiljda skarkanter. Skarinsatsen 4 kan indexeras genom vridning 1800 runt centrumax- eln A.

Fig. 12 visar pa motsvarande s5tt en indexerbar skarinsats 4 for den fjarde utforingsformen som visas Fig. 9A-9G. Aven denna variant är indexerbar genom vridning 180° runt centrumaxeln A. Det skall noteras att aven skarinsatsen 4 enligt den f6rsta utf6ringsfor- men, den tredje utforingsformen och den femte utforingsformen kan utformas som indexerbara skarinsatser med tva skarkanter vanda at var sitt 11611.

Med hanvisning till Fig. 13A-13E visas en skarinsats 4 enligt en sjatte utforingsform som skiljer sig fran den variant av den andra utforingsformen som visas i Fig 12 genom att ovansidan 12 innefattar en upphOjd periferisk spanyta 41 som gransar till skarkanten och en central spanyta 42 som ar belagen innanfor den periferiska spanytan 41 och är planskild fran den periferiska spanytan 41.

Narmare bestamt befinner sig den centrala spanytan 42 pa en lagre niva an den periferiska spanytan 41. En sadan periferisk spanyta 42, kallad sliphylla, forenklar tillverkningen av skarinsatsen 4 genom att vid efterbearbetningen och den slutliga slipningen av skar- insatsen behover inte lika mycket material bearbetas bort utan end- ast ett skikt av den periferiska spanytan 41. 18 Vidare har skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen en forsta kantyta 43 och en upphojd andra kantyta 44 som gransar till skarkanten och är planskild frail den forsta kantytan 43. Aven en sadan andra kantyta 44, kallad sliphylla, hos kantsidan 13 forenklar till- 5 verkningen av skarinsatsen 4 da endast den andra kantytan 44 be-hover slipas i samband med den slutliga finbearbetningen av skarinsatsen 4.

Skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen är utformad i den indexerbara varianten, jamfor Fig. 11 och 12. Det skall noteras att utformning med en upphojd periferisk spanyta 41 och/eller en upphojd andra kantyta 44 ocksa kan utnyttjas far skarinsatser 4 som inte är indexerbara. Likasa kan skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen ocksa kan forses med andskarkanter 17 enligt den forsta och fjarde utforingsformen. Vidare kan skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen forses med inre kantutbajningar 37, 38 och/eller yttre kantutbajningar 35, 36.

Den indexerbara skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen 20 uppvisar ocksa forutom det langsgaende sparet 20 tva tvargaende spar 46 som stracker sig tvars det langsgaende sparet 20. De tvargaende sparen 46 är utforrnade att samverka med motsvarande tvargaende ribbor (ej visade) hos den forsta stodytan 24 hos satet 8.

Det skall har noteras att de indexerbara skarinsatserna 4 har visats med ett centralt fasthal 47 for fastsattning av skarinsatserna 4 medelst en fastskruv som stracker sig genom fasthalet 47 och in i ett gangat hal i den forsta stodyta 24 hos satet i verktygskroppen 3.

Vidare skall noteras att den sjatte utforingsformen visar pa ett exempel med centralt anordnade spanformande medel 48 i form av en upphojning fran ovansidan 12, eller i detta fall fran den centrala spanytan 42. Det skall noteras att skarinsatserna 4 enligt alla andra utforingsformer naturligtvis ocksa kan forses med spanformande medel nar sa onskas. 19 Skarinsatserna 4 enligt de visade utforingsformerna kan ocksa utnyttjas i frasverktyg 1 enligt Fig. 3 — 5. De frasta sparen kommer cla att erhalla en form som inte direkt motsvarar skarinsatsernas 4 form sedda i centrumaxelns A riktning. Exempelvis kan sparens flankytor erhalla en evolventform aven med raka huvudskarkanter 15, 16.

Uppfinningen är inte begransad till de visade utforingsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen for de foljande patentkraven.

Lista aver hanvisningsbeteckningar 1frasverktyg 2arbetsstycke 3verktygskropp 5 4skarinsats 7perifer yta 8sate 11undersida 12ovansida 10 13kantsida 14baksida primar huvudskarkant 15'primar overgangspunkt 16sekundar huvudskarkant 16'sekundar overgangspunkt 17andskarkant langsgaende spar 21bottenyta 22sidoyta 20 23as 24forsta stodyta kil 26fastskruv 27andra stodyta 31farsta avsnitt 31'forsta Overgangspunkt 32andra avsnitt 32'andra Overgangspunkt 33centralt avsnitt yttre kantutbajning 36yttre kantutbajning 37inre kantutbajning 38inre kantutbajning 41periferisk spanyta 35 42central spanyta 43forsta kantyta 44andra kantyta 21 46tvargaende spar 47fasthal 48spanformade medel C1rotationsaxel 5 Rirotationsriktning Acentrumaxel Slangdaxel Putbredningsplan akonvergeringsvinkel 10 [3stigningsvinkel yslappningsvinkel Iiforsta radie r2andra radie 22

Claims

Patentkrav

1. Skarinsats far ett frasverktyg (1) som ar utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke (2), varvid skarinsatsen innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan (P), en kantsida (13) mellan ovansidan (12) och undersidan (11), en centrumaxel (A), som stracker sig genom undersidan (11) och ovansidan (12) vinkelratt mot utbredningsplanet (P), en langdaxel (S), som ar vinkelrat mot och skar centrumaxeln (A), och en skarkant, som stracker sig mellan kantsidan (13) och spanytan, varvid skarkanten innefattar en primar huvudskarkant (15), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under nannnda frasning, en sekundar huvudskarkant (16), är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under nannnda frasning, och en andskarkant (17), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, varvid and- skarkanten (17) forbinder den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) och gransar till den primara huvudskarkanten (15) vid en primar overgangspunkt (15') och till den sekundara huvudskarkanten (16) vid en se- kundar Overgangspunkt (16'), varvid en normal till utbredningsplanet (P) bildar en spetsig slappningsvinkel (y) med kantsidan (13) langs skarkanten, andskarkanten (17) är krokt fran den primara overgangspunk- ten (15') till den sekundara overgangspunkten (16'), andskarkanten (17) har atminstone en farsta radie (r1), kannetecknad av att andskarkanten har en andra radie (r2) med avseende pa ett farsta avsnitt, som stracker sig fran den primara overgangspunk- ten till ett centralt avsnitt av andskarkanten, och med avseende pa ett andra avsnitt, sonn stracker sig fran den sekundara overgangspunkten till det centrala avsnittet, och 23 att det centrala avsnittet (33) är konkavt.

2. Skarinsats enligt krav 1, varvid en tangent hos andskarkanten (17) och en tangent hos den primara huvudskarkanten (15) är parallella och sammanfaller med varandra vid den primara overgangspunkten (15') och en tangent has andskarkanten (17) och en tangent hos den sekundara huvudskarkanten (16) är parallella och sammanfaller med varandra vid den sekundara overgangspunkten (16').

3. Skarinsats enligt krav 1 eller 2, varvid den andra radien (r2) har ett absolutvarde som är mindre an ett absolutvarde hos den forsta radien (Ii).

4. Skarinsats enligt nagot av kraven 1 till 3, varvid det forsta avsnittet (31) gransar till det centrala avsnittet (33) vid en f6rsta overgangspunkt (31') och det andra avsnittet (32) gransar till det centrala avsnittet (33) vid en andra overgangspunkt (32'), en tangent hos det forsta avsnittet (31) och en tangent hos det cen- trala avsnittet (33) är parallella och sammanfaller med varandra vid den forsta overgangspunkten (31') och en tangent hos det andra avsnittet (32) och en tangent hos det centrala avsnittet (33) är parallella och sammanfaller med varandra vid den andra overgangspunkten (32').

5. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) konvergerar mot varandra fram till andskarkanten (17).

6. Skarinsats enligt krav 5, varvid langdaxeln (S) bildar en kon- vergeringsvinkel (a) med var och en av den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16), och varvid konvergeringsvinkeln (a) ligger i intervallet 15-45°.

7. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) ar symrnetriska med avseende pa langdaxeln (S). 24

8. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid var och en av den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) är langre an andskarkanten (17).

9. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) innefattar en forsta yttre kantutbajning (35) som stracker sig fram till den primara overgangspunkten (15') och den sekundara huvudskarkanten (16) innefattar en andra yttre kantutbojning (36) som stracker sig fram till den sekundara overgangspunkten (16').

10. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid undersidan (11) innefattar ett langsgaende spar (20) som stracker sig parallellt med langdaxeln (S).

11. Skarinsats enligt krav 10, varvid undersidan (11) innefattar ett tvargaende spar (46) som stracker sig tvars det langsgaende sparet (20).

12. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid kantsidan (13) innefattar en forsta kantyta (43) och en andra kantyta (44), som gransar till skarkanten och är planskild fran den forsta kantytan (43).

13. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid ovansidan innefattar en periferisk spanyta (41), som gransar till skarkanten, och en central spanyta (42), som är belagen innanfOr den periferiska spanytan (41) och ar planskild fran den periferiska spanytan (41).

14. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid spanytan innefattar spanformande medel (48) som är utformade att kroka och bryta spanor som bildas under namnda frasning.

15. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primara huvudskarkanten (15) stracker sig mellan den primara overgangspunkten (15') och en primar andpunkt (15") och innefattar en forsta inre kantutbojning (37) som ar anordnad pa avstand fran den primara overgangspunkten (15') och stracker sig fram till den primara andunkten (15") och varvid den sekundara huvudskarkan- ten (16) stracker sig mellan den sekundara overgangspunkten (16') och en sekundar andpunkt (16") och innefattar en andra inre kantutbojning (38) som är anordnad pa avstand fran den sekundara overgangspunkten (16') och stracker sig fram till den sekundara andpunkten (16").

16. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid skarinsatsen innefattar en ytterligare skarkant, som stracker sig mellan kantsidan (13) och spanytan, varvid den ytterligare skarkanten innefattar en primar huvudskarkant (15), som ar utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under narnnda frasning, en sekundar huvudskarkant (16), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, och en andskarkant (17), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, varvid andskarkanten (17) forbinder den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) och gransar till den primara huvudskarkanten (15) vid en primar overgangspunkt (15') och till den sekundara huvudskarkanten (16) vid en Se- kundar overgangspunkt (16'), varvid andskarkanten (17) ar krokt fran den primara overgangspunkten (15') till den sekundara overgangspunkten (16'), varvid en normal till utbredningsplanet (P) bildar en spetsig slapp- ningsvinkel med kantsidan (13) langs den ytterligare skarkanten, och varvid skarkanten och den ytterligare skarkanten stracker sig i motsatta riktningar fran centrumaxeln (A) pa sa satt att skarinsatsen (4) är indexerbar genom vridning runt centrumaxeln (A) mellan ett forsta lage dar skarkanten ar i ingrepp med arbetsstycket (2) och ett andra lage dar den ytterligare skarkanten ar i ingrepp med arbetsstycket (2). 26

17. Frasverktyg utformat far frasning av ett spar i ett arbetsstycke (2), varvid frasverktyget (1) är utformat att rotera runt en rotationsaxel (C1) och varvid frasverktyget (1) innerfattar en verktygskropp (3) och ett flertal skarinsatser (4) enligt nagot av de foregaende kraven, vilka är monterade pa verktygskroppen (3).

18. Frasverktyg enligt krav 17, varvid langdaxeln (S) hos vale skarinsats (4) skar rotationsaxeln (C1).

19. Frasverktyg enligt nagot av kraven 17 och 18, varvid verktygskroppen (3) innefattar ett sate (8) far vale skarinsats (4) och varvid satet (8) har en forsta stodyta (24) med en as (23) som samverkar med ett langsgaende (20) spar hos skarinsatsens (4) under- sida (11). 27 1 /1 0 2/ 17