SE0950097A1 - Roterbart verktyg för spånavskiljande bearbetning samt skär härför - Google Patents

Description

40 45 090220 l2797SE 2 grundkroppens periferi, i och med att verktyget kräver dels en spånlucka i området framför skäret betraktat i rotationsriktningen, dels ett tämligen kraftigt materialparti bakom detsamma för att stöda skäret och uppta tangentialkraftema. Vidare är samtliga verksamma skäreggar på de olika skären vanligen identiska med avseende på sin utformning utmed egglinj ema. Om fräsen är avsedd för grovfräsning, då avsevärda skärkrafter uppstår, är eggama extra starka, t.ex. genom att en eller flera förstärkningsfaser är utformade i desamma. Om fräsen däremot skall användas för finfräsning och skärkrafterna är måttliga eller små, är samtliga eggar vassare eller skarpare. Vanligen inbegriper eggarna på fmfrässkär endast en borstad eller på annat sätt åstadkommen avrundning mellan spånytan och släppningsytan. I somliga fräsar kombineras grovfrässkär med finfrässkär, t.ex. genom att vartannat skär är av den första typen och övriga av den andra typen.

Uppfinningens svften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos tidigare kända skärverktyg och skär av ovan angivet slag. Ett primärt syfte med uppfinningen är därför att skapa ett roterbart skärverktyg i vilket antalet verksamma skär kan flerfaldigas, utan att for den skull antalet basala skär for det aktuella verktyget respektive antalet erforderliga säten i grundkroppen, behöver ökas. Med andra ord skall för en given uppsättning basala skär i verktyget antalet skäreggar kunna ökas på ett enkelt sätt och utan att antalet säten i grundkroppen behöver förändras. I synnerhet skall antalet verksamma skäreggar kunna fördubblas. Ett annat syfte med uppfinningen är att möjliggöra användning av samtidigt verksamma skäreggar med olika egenskaper, i synnerhet för att i en och samma bearbetningsoperation kunna samtidigt grovbearbeta och finbearbeta en genererad yta i ett arbetsstycke. Vidare skall de på skären verkande skärkraftema och därmed skärens forslitning, kunna reduceras i jämförelse med skären till tidigare kända verktyg. 50 55 60 65 090220 l2797SE 3 Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst ett skär av det slag som definieras i det självständiga patentkravet 1. Fördelaktiga utföranden av det uppfinningsenliga skäret är vidare angivna i de osjälvständiga kraven 2-15.

I en annan aspekt hänför sig uppfinningen även till ett roterbart skärverktyg, i synnerhet ett fräsverktyg, som är bestyckat med skär enligt uppfinningen. Särdragen hos detta skärverktyg framgår av det självständiga patentkravet 16. Ett föredraget utförande av skärverktyget är vidare angivet i det osj älvständiga kravet l7.

Terminologi I denna beskrivning och efterföljande patentkrav används begreppet ”skäregg” såsom en generell beteckning för en egg av det slag, som är utformad i övergången mellan en spånyta och en släppningsyta. Om skäret har polygonal, t.ex. rektangulär grundform, är skäreggen sammansatt av dels en spånavskilj ande huvudegg, dels en ytavstrykande biegg eller s.k. planfasegg, som löper i vinkel mot huvudeggen. Om skäret har rund grundform är skäreggen däremot ändlös och vanligen cirkulär (till kategorin ”runda skär” räknas stundom även skär med en extremt månghömig, t.ex. 16-hörnig skäregg med väsentligen cirkulär fo rm) .

Begreppet ”släppningsyta” används för att beteckna en till en eller flera skäreggar ansluten släppningsyta i dess helhet. Om skäret är runt har släppningsytan en ändlö s, rotationssymmetrisk form, t.ex. konisk, men om detsamma har polygonal grundform med ett måttligt antal höm, inbegriper släppningsytan i sin helhet ett flertal, vanligen plana delytor. 70 75 80 85 090220 12797sE 4 Vidare skall påpekas att begreppen ”främre” respektive ”bakre” hänför sig till verktygets rotationsriktning.

Kort beskrivning av bifogade ritningar Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. 10 ll På ritningama är: en perspektivvy visande ett roterbart skärverktyg i forrn av en fräs, närmare bestämt betraktad snett uppifrån, en perspektivvy av samma verktyg betraktat snett underifrån, en förstorad perspektivvy visande ett i verktyget ingående skär enligt uppfinningen, närmare bestämt betraktat snett framifrån eller mot dess ovansida, en perspektivvy visande skäret betraktat bakifrån, en planvy ovanifrån av skäret, en sidovy av skäret, en förstorad tvärsektion VII-VII i Fig. 5, en förstorad, partiell perspektivvy visande ett skär monterat i periferin på verktygets grundkropp, en extremt förstorad detalj sektion visande en första typ av eggutforrnning, en detaljsektion visande en annan eggutformning, en perspektivvy av ett fräsverktyg med ett altemativt utförande av det uppfinningsenliga skäret, 90 95 100 105 090220 12797SE 5 Fig. 12 en förstorad perspektivvy av Skäret enligt Fig. 11, Fig. 13 en vy av Samma skär betraktat uppifrån i Fig. 12, Fig. 14 en Sidovy av ett verktyg med ett tredje utförande av Skäret enligt uppfinningen, Fig. 15 en förstorad perspektivvy av ett i verktyget enligt Fig. 14 ingående Skär, Fig. 16 en Sidovy av Skäret enligt Fig. 15, Fig. 17 en perspektivvy av ett i enlighet med uppfinningen utfört Skär med rund grundforrn, och Fig. 18 en Sidovy av Skäret enligt Fig. 17.

Detalierad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen Det i Fig. 1 och 2 visade verktyget utgörs av en hörn- eller planfräs, vilken inbegriper en grundkropp 1 och ett flertal bytbara Skär 2. Grundkroppen 1, som är roterbari rotationsriktningen R kring en geometrisk centrumaxel Cl, har rotationssymmetrisk grundforrn och inbegriper främre och bakre ändytor 3, 4, samt en första periferisk mantelyta 5, vilken ingår i en fränire, Skivforrnig del av grundkroppen. En andra mantelyta 6 ingår i en bakre del, som är infästbar i en drivande maskin (ej visad). I mantelytan 5 är försänkta fickor 7, vilka bildar Spånfickor framför skären 2 (betraktat i rotationsriktningen). I varje dylik ficka 7 ingår även ett i sin helhet med 8 betecknat säte, vilket är avgränsat av en bottenyta 9 och två sidostödytor 10, 11 av vilka det förstnämnda 10 bildar ett radialstöd och det sistnämnda 11 ett axialstöd för Skäret 2. De Största Skärkrafter Som verkar på Skäret, nämligen tangentialkraftema, upptas av bottenytan 9. 110 115 120 125 090220 12797SE 6 På traditionellt sätt kan grundkroppen 1 vara tillverkad av stål, aluminium eller annat jämförelsevis segt material, medan skären 2 är tillverkade av ett hårdare och mer nötningsbeständigt material, såsom belagd eller obelagd hårdmetall, cerrnet, keramik eller liknande.

De olika skären 2 är med fördel placerade med likforrnig delning genom att sätena 8 är ekvidistant åtskilda utmed mantelytan 5. I exemplet enligt Fig. 1 och 2 ingår tolv skär 2 med en jämn delning av 30° (delningen skulle även kunna vara olikformig).

Nu hänvisas till Fig. 3-7, som i detalj illustrerar det uppfinningsenliga skärets 2 beskaffenhet. Detta skär har polygonal grundform och inbegriper en i sin helhet med 12 betecknad ovansida och en undersida 13, mellan vilka sträcker sig ett genomgående hål 14 for en spännskruv 15 (se Fig. 1). Ovansidan 12 bildar en frärnre spånyta, närmare bestämt genom att inbegripa två delytor 12a, 12b mot vilka spånor bildas under bearbetningen. I riktning bakåt från spånytan 12 sträcker sig en i sin helhet med 16 betecknad första släppningsyta, som i detta fall, då skäret har polygonal grundform, inbegriper ett flertal delytor av vilka de med l6a, 16b, l6c betecknade delytoma är av intresse. Mellan spånytan 12 och släppningsytan 16 är på traditionellt sätt utformade skäreggar, nämligen två växelvis användbara skäreggar 17, som var för sig inbegriper dels en spånavskilj ande huvudegg 18, dels en ytavstrykande bi- eller planfasegg 19. Släppningsdelytan l6c har konvex form och bildar en övergång mellan de plana släppningsdelytoma l6a, 16b, varvid i övergången mellan spånytan 12 och delytan 16c bildas en konvex hömegg 20 mellan huvudeggen 18 och bieggen 19. Det må påpekas att skäreggama 17 ingår i en runtomgående eggforrnation och att ovansidan 12 är belägen i ett övre plan UP, vilket definieras av sagda eggforrnation (se Fig. 7). Planet UP är i detta fall parallellt med det undre plan LP, i vilket undersidan 13 är beläget. 130 135 140 145 150 090220 12797SE 7 I skärets ovansida är utformad en klack 21, vars begränsningsytor bildar spånbrytare. Skärets undersida 13 utgörs i detta fall av en plan yta, som i detta fall är parallell med ovansidan 12. För líillständighets skull skall nämnas att släppningsdelytan 16a utmed den skäregg som är inaktiv, är ansatt mot sätets 8 radialstödyta 10, samtidigt som släppningsdelytan 16b hålls ansatt mot axialstödytan 11.

Så långt det visade skäret (och verktyget) hittills beskrivits, är detsamma i allt väsentligt tidigare känt.

Karaktäristiskt for skäret enligt uppfinningen är att en andra skäregg 22 är utformad på avstånd bakom varje främre, första skäregg 17, närmare bestämt i en övergång mellan å ena sidan en andra spånyta 23 och en bakåt från denna sig sträckande andra släppningsyta 24. I likhet med varje främre skäregg 17 inbegriper den enskilda, andra skäreggen 22 i detta fall en huvudegg 25 och en biegg 26. Dessa deleggar övergår i varandra via en konvex hömegg 27 (se Fig. 3). Medan den främre släppningsytan 16 bildar en primär släppningsyta, bildar den bakre släppningsytan 24 en sekundär släppningsyta i vilken - for varje skäregg - ingår tre sekundära släppningsdelytor, nämligen ytoma 24a, 24b och 24c. De spån- och släppningsytor mellan vilka varje bakre skäregg 22 avgränsas, ingår i en avsats eller bakre del 28 (se Fig. 6), medan de primära släppningsdelytoma i anslutning till den främre skäreggen 17 ingår i en främre del 29 av detsamma.

I det visade exemplet har skäret generellt en positiv skärgeometri genom att varje främre skäregg 17 (se Fig. 7) har en eggvinkel ot (vinkeln mellan spånytan och släppningsytan) som är spetsig. Lämpligen ligger eggvinkeln ot inom området 45-75°. På analogt sätt är även den andra, bakre skäreggens 23 eggvinkel ß spetsig. I praktiken kan ß ävenledes ligga inom intervallet 45-75°. 155 160 165 170 175 090220 l2797SE 8 I Fig. 5 betecknar P1 ett vertikalplan, som är beläget mitt emellan skärets båda motsatta och i detta fall parallella huvudeggar 18. En centrumaxel C2 är belägen i skämingen mellan planet P1 och ett tvärgående plan P2, som är beläget mitt emellan de båda motsatta bieggama 19. Såsom framgår av Fig. 7 uppgår släppningsvinkeln y mellan å ena sidan släppningsdelytan l6a och å andra sidan ett med planet P1 parallellt plan P3 till mindre än 90°. Med andra ord är icke blott eggvinkeln ot utan även släppningsvinkeln y spetsig. Den motsvarande släppningsvinkeln ö för varje sekundär släppningsdelyta 24a är också spetsig. I exemplet är y och ö olika stora. Detta hindrar dock ej att de även kan vara lika stora. I likhet med skäreggama 17 ingår skäreggama 22 i en runtomgående eggformation, vilken är belägen i ett mellanplan IP, som är parallellt med det övre planet UP (och sålunda även det undre planet LP). Med andra ord är skäreggarna 17, 22 och de innanför dessa befintliga spånytoma 12, 23 inbördes parallella. Av Fig. 7 framgår vidare att avståndet Wl (bredden) mellan de båda främre huvudeggama 18 är större än avståndet W2 mellan de båda bakomvarande, andra huvudeggama 25. Härvid har de sekundära spånytoma 23 en jämförelsevis liten bredd W3. I exemplet uppgår W3 till cirka 1/10 av W2. I praktiken kan W3 variera, men bör under alla omständigheter uppgå till minst 1/20 och högst l/5 av W2.

I enlighet med ett föredraget utförande av uppfinningen har de första och andra skäreggama 17, 22 olika styrka i området av sina respektive egglinj er, närmare bestämt såtillvida att den forsta, främre skäreggen 17 är starkare än den bakomvarande skäreggen 22.

Detta illustreras i Fig. 9 och 10, av vilka Fig. 9 visar hurusom en främre egg 17 mellan spånytan 12 och släppningsytan 16 inbegriper en förstärkningsfas 30, som saknas i den skarpare, bakre skäregg 25 som visas i Fig. 10. I det sistnämnda fallet har egglinj en formen av en s.k. eggavrundning 31 i övergången mellan spånytan 12 och släppningsytan 16. Dylika 180 185 190 195 090220 l2797SE 9 eggavrundningar kan i praktiken åstadkommas exempelvis genom borstning av en i övrigt skarp egg, dvs. en egg där de båda ytorna 12, 16 möter varandra utmed en knivskarp linje.

Av Fig. 2 framgår att en urholkning 32 är utformad mellan sätets 8 bottenyta 9 och de båda sidostödytorna 10, 11 for att rymma den bakre delen 28 av skäret 2. När skäret är monterat i sätet och fixerat med hjälp av spännskruven 15, anligger skärets undersida 13 mot sätets bottenyta 9 samtidigt som de främre släppningsdelytorna 16a, 16b hålls ansatta mot stödytorna 10, 11. Däremot har släppningsdelytoma 24a, 24b på skärets underdel 28 ej någon kontakt med de ytor som avgränsar urholkningen 32.

I Fig. 8 visas schematiskt hurusom den dubbla uppsättningen skäreggar på skäret kan utnyttjas för att förbättra ytfinheten hos den genererade ytan S i ett arbetsstycke, närmare bestämt genom att den främre bieggen 19 följs av bieggen 26. Genom att välja lämplig axiell intippning av skäret i grundkroppen, kan den främre bieggen 19 fås att ombesörja en första, jämförelsevis grov ytavstrykning, varefter den bakomvarande bieggen 26 utför en avslutande, fin avstrykning, som ger ytan en ytterst god finish. I praktiken kan denna effekt utnyttjas för att öka verktygets bordsmatning under bibehållen eller förbättrad ytkvalitet. Det är även möjligt att utnyttja nämnda effekt enbart for att förbättra ytfinheten, dvs. utan att öka mätningen.

På analogt sätt kan den dubbla uppsättningen av huvudeggar 18, 25 utnyttjas för att påverka det spånskärande förloppet. Genom att på lämpligt sätt bestämma skärets radiella intippning kan den främre huvudeggen 18 fås att avskilja en spåna som är tjockare än den spåna som avskiljs av den bakomvarande huvudeggen 25. Med andra ord kan den enda spåna, som avskiljs av ett konventionellt skär, delas i två delspånor, som var for sig har reducerad (t.ex. halverad) tjocklek. Denna effekt kan i sig utnyttjas för att öka mätningen och om 200 205 210 215 220 090220 12797sE 10 densamma kombineras med den ytförbättrande effekt som de båda bieggama ombesörj er, kan hög matning och stor ytfinhet erhållas i ett och samma skärförlopp.

En annan fördel med uppfinningen är att antalet verksamma skäreggar kan fördubblas eller flerfaldigas utan att antalet infästningar för skären behöver ökas. Om Verktyget inbegriper tio basala skär och tio säten för dessa, kan antalet skäreggar ökas till tjugo med bibehållande av tio säten. På så sätt fördubblas ej antalet möjliga felkällor, som kan påverka skärens korrekta positionering i grundkroppen. I jämförelse med sådana fräsar, som i en och samma grundkropp inbegriper såväl grovfrässkär som finfrässkär monterade i olika säten, erbjuder uppfinningen sålunda den fördelen att risken för felpositionering av skäreggama relativt varandra halveras.

I det i Fig. 1-2 visade verktyget är skären radialmonterade och enbart indexerbara såtillvida att två växelvis användbara uppsättningar skäreggar kan utnyttjas. I Fig. ll-l3 visas ett fräsverktyg i vilket skären är tangentialmonterade och icke blott indexerbara utan även vändbara. På så sätt kan fyra par skäreggar utnyttjas. I detta fall är spånytor 12 och främre skäreggar 17 utformade vid var och en av två motsatta ändar hos skäret. Bakom varj e skäregg 17 (betraktat i rotationsriktningen då skäret är monterat i grundkroppen 1) förefinns två ytterligare skäreggar 22 av samma slag som i det tidigare utförandet. Även i detta fall har skäret en positiv skärgeometri i och med att eggvinklarna hos båda typerna av skäreggar l7, 22 är spetsiga, samtidigt som släppningsvinklarna hos släppningsdelytorna l6a, l6b respektive 24a, 24b är spetsiga.

I detta sammanhang förtjänar skillnaden mellan radialmonterade och tangentialmonterade skär att klargöras. Då ett skär är radialmonterat, såsom i Fig. 1-2, dras detsamma fast mot en sätesbotten, som är orienterad väsentligen radiellt i grundkroppen (och 225 230 235 240 090220 12797sE 11 skruven tangentiellt), medan ett tangentialmonterat skär (tex. enligt Fig. 11 och 14) dras fast mot en tangentiellt orienterad yta (varvid skruven är radiellt monterad). En fördel med tangentialmonterade skär är att de kan monteras med små spånluckor till följd av att spännskruvama är lätt åtkomliga utifrån, medan radialmonterade skär kräver större spånluckor för att medge åtkomst till skruvarna.

I Fig. 14-16 visas ett exempel på ett indexerbart och vändbart skär med negativ skärgeometri. I detta fall är skäreggamas 17, 22 eggvinkel 90° samtidigt som släppningsdelytomas nominella släppningsvinkel är 0°. Funktionell släppning erhåller skäret genom att tippas in i negativa axial- och radialvinklar i grundkroppen l. Även skären enligt Fig. 14-16 är tangentialmonterade.

I Fig. 17 och 18 visas uppfinningen tillämpad på ett skär 2 med rund grundform, varvid de båda skäreggarna 17, 22 har cirkulär form och är ändlösa. De båda släppningsytoma 16, 24 bakom respektive skäregg har rotationssymmetrisk form och är i detta fall koniska, varigenom båda skäreggarna förlänas positiv skärgeometri. Inom ramen för uppfinningen är det dock tänkbart att ge den ena eller båda släppningsytoma annan rotationssymmetrisk form, i synnerhet cylindrisk, närmare bestämt i syfte att ge den ena eller båda skäreggama negativ skärgeometri. Den bakre skäreggens 22 diameter kan variera i förhållande till den främre skäreggens 17 diameter och vara såväl större som mindre än denna. Diametrarna kan ävenledes vara lika stora. För vissa applikationer förutses dock att den andra skäreggen 22 bör ha en diameter, som är minst lika stor som den första skäreggens diameter.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till de ovan beskrivna och på ritningama visade utförandena. Sålunda behöver de främre och bakre skäreggama ej ha en och samma 245 250 255 260 090220 12797sE 12 skärgeometri, dvs. den ena kan ha en positiv skärgeometri samtidigt som den andra har en negativ skärgeometri. Vidare kan det axiella avståndet mellan de båda skäreggama variera högst avsevärt. Dock bör avståndet mellan de båda skäreggama hos radialmonterade skär vara större än avståndet mellan den bakre skäreggen och skärets undersida eller bakre ände.

Dessutom är det tänkbart att utforma mer än en skäregg bakom den främre. Då skäret har polygonal grundform och varje främre skäregg inbegriper såväl en huvudegg som en biegg, kan den bakomvarande andra skäreggen utformas med enbart en biegg, dvs. utan huvudegg, eller alternativt med en huvudegg men ej någon biegg, Även andra parametrar kan variera inom ramen för efterföljande patentkrav. Sålunda kan de första och andra skäreggama vara lika starka istället för olika starka enligt exemplet. Vidare kan varje släppningsyta inbegripa två eller flera delytor. I det sistnämnda fallet behöver exempelvis skärets främre släppningsyta ej sträcka sig obruten ända fram till den bakre skäreggens spånyta, utan vara fjärmad från denna via en mellankommande delyta med skiljaktig form. Det skall även nämnas att skäret kan stödas med sin bakre del mot sidostödytor i sätet istället för med sin främre del.

Avslutningsvis skall även påpekas att uppfinningen är tillämpbar även på andra roterbara skärverktyg än just fräsar, t.ex. borrverktyg.

Claims (17)

265 270 275 280 090220 12797sE 13 PATENTKRAV

1. Skär till roterbara verktyg för spånavskilj ande bearbetning, innefattande en skäregg (17) i en övergång mellan en främre spånyta (12) och en bakåt från denna sig utbredande släppningsyta (16), kännetecknat därav, att på avstånd bakom den förstnämnda skäreggen (17) är utformad en andra skäregg (22) i en övergång mellan å ena sidan en andra spånyta (23) bakom den förstnämnda släppningsytan (16) och å andra sidan en bakomvarande andra släppningsyta (24).

2. Skär enligt krav 1, kännetecknat därav, att detsamma har polygonal grundform och att den forsta skäreggen (17) inbegriper en spånavskilj ande huvudegg (18) och en ytavstrykande biegg (19), vilka löper i vinkel mot varandra och av vilka huvudeggen (18) ansluter sig till en primär delyta (16a) ingående i den främre släppningsytan (16), medan bieggen (19) ansluter sig till en sekundär delyta (16b) i densamma, varvid den andra skäreggen (22) inbegriper åtminstone en delegg - i form av en huvudegg (25) eller en biegg (26) eller bådadera - som löper utmed den primära släppningsytans (16) bakre ände.

3. Skär enligt krav 1 eller 2, kännetecknat därav, att detsamma är indexerbart och innefattar icke blott två växelvis användbara främre skäreggar (17), utan även två bakomvarande, andra skäreggar (22).

4. Skär enligt krav 3, kännetecknat därav, att de båda andra skäreggarna (22) ingår i en avsats (28), som löper ändlöst omkring skäret. 285 290 295 300 090220 12797sE 14

5. Skär enligt krav 3 eller 4, kännetecknat därav, att detsamma har en positiv skärgeometri genom att åtminstone den första skäreggens (17) eggvinkel (d) mellan spånytan (12) och släppningsytan (16) är spetsig.

6. Skär enligt krav 5, kännetecknat därav, att icke blott den första skäreggens eggvinkel utan även den andra skäreggens (22) eggvinkel är spetsig.

7. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat därav, att de forsta och andra skäreggama (17, 22) har olika styrka i området av sina respektive egglinj er, närmare bestämt såtillvida att den första, främre skäreggen (17) är starkare än den andra, bakomvarande skäreggen (22).

8. Skär enligt krav 7, kännetecknat därav, att den första skäreggen (17) inbegriper en förstärkningsfas (3 0), som den andra (22) saknar.

9. Skär enligt krav 7 eller 8, kännetecknat därav, att den andra skäreggen (22) är vass genom att dess egglinje enbart inbegriper en avrundning (31) mellan spån- och släppningsytorna (23, 24).

10. Skär enligt något av kraven 1-4, kännetecknat därav, att detsamma har en negativ skärgeometri genom att åtminstone den första skäreggens (17) eggvinkel mellan spånytan och släppningsytan uppgår till 90°.

11. Skär enligt krav 10, kännetecknat därav, att icke blott den första skäreggens (17) eggvinkel, utan även den andra skäreggens (22) eggvinkel, uppgår till 90°.

12. Skär enligt krav 1, kännetecknat därav, att detsamma har rund grundform genom att såväl den forsta skäreggen (17) som den andra (22) är cirkulära. 305 310 315 320 090220 12797sE 15

13. Skär enligt krav 12, kännetecknat därav, att åtminstone den främre släppningsytan (16) är konisk, närrnare bestämt så att densamma konvergerar i riktning bakåt från spånytan (12).

14. Skär enligt krav 13, kännetecknat därav, att även den andra släppningsytan (24) är konisk och konvergerar i riktning bakåt från den andra skäreggen (22).

15. Skär enligt något av kraven 12-14, kännetecknat därav, att den andra skäreggen (22) har en diameter som är minst lika stor som den forsta skäreggens (17) diameter.

16. Roterbart verktyg för spånavskilj ande bearbetning, innefattande dels en grundkropp (1), som är roterbari en förutbestämd riktning (R) kring en geometrisk centrumaxel (Cl), dels ett bytbart skär (2) av ett material, som är hårdare och mer nötningsbeständigt än materialet i grundkroppen, varvid skäret är monterat i ett säte (8) i grundkroppen och innefattar en skäregg (17) i en övergång mellan en främre spånyta (12) och en bakåt från denna sig utbredande släppningsyta (16), kännetecknat därav, att på avstånd bakom den förstnämnda skäreggen (17) på skäret (2) är utformad en andra skäregg (22) i en Övergång mellan å ena sidan en andra spånyta (23) bakom den förstnämnda släppningsytan (16), och å andra sidan en bakomvarande andra släppningsyta (24).

17. Verktyg enligt krav 16, kännetecknat därav, att sätet (8) i grundkroppen (1) innefattar en bottenyta (9) mot vilken skärets bakre ände (13) är ansatt, samt åtminstone en sidostödyta (10) mot vilken skärets främre släppningsyta stöder, varvid mellan sidostödytan (10) och bottenytan (9) är utformad en urho lkning (32) for att rymma en bakre del (28) av skäret i vilken den andra skäreggen (22) ingår.