SE535215C2 - Gyratorisk kross med tätningsanordning, samt förfarande för att skydda en arbetszon - Google Patents

Abstract

En gyratorisk kross (1) innefattar en yttre krossmantel (12) och en inre krossmantel (18) mellan vilka en krosspalt (23), som står i förbindelse med enutloppszon (36), bildas. Den inre krossmanteln (18) uppbärs av ettkrosshuvud (16), och den yttre krossmanteln (12) uppbärs av ett krosstativ(2). Krossen (1) innefattar minst en tätningsanordning (37) anordnad mellanutloppszonen (36) och en arbetszon (36). Tätningsanordningen (37) innefattaren tätningsyta (40) och ett tätningsorgan (38) som är anordnat att täta mottätningsytan (40) och som innefattar en inre runtgående flexibel tätningsläpp,en yttre runtgående flexibel tätningsläpp och minst ett inlopp för trycksattmedium för att tillföra trycksatt medium i en övertryckszon anordnad mellanden inre och den yttre tätningsläppen och tätningsytan (40). Publiceringsbild: Fig.1

Description

20 25 30 535 215 2 nedre avstrykningsorgan som är format i ett stycke med den nedre delen av krossens stomme. Följaktligen roterar de övre avstrykningsorganen med krosshuvudets gyrerande rörelse medan de nedre avstrykningsorganen är fasta.

För att ytterligare hindra partiklar från att komma in i arbetszonen förses tryckluft till utrymmet mellan avstrykningsorganen så att ett övertryck bildas. En fjäder används för att tvinga den inre av de nedre avstryknings- organen uppåt för att minimera mängden trycksatt luft som passerar från utrymmet mellan avstrykningsorganen till arbetszonen. Vidare är den yttre av de nedre avstrykningsorganen anordnad på ett avstånd från dess sam- verkande övre avstrykningsorgan för att tillåta att den trycksatta luften passerar från utrymmet mellan avstrykningsorganen till utloppszonen.

Sammanfattniéngpav uppfinninge_n Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en gyratorisk kross med förbättrade funktioner för att förhindra att damm och andra partiklar kommer in i krossens arbetszon. Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att tillgodose ett förfarande för att skydda arbets- zonen i en gyratorisk kross från damm och andra partiklar. Dessa och andra ändamål uppnås med de bifogade oberoende patentkraven. Föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning presenteras av de beroende patentkraven.

Enligt en första aspekt hänför sig uppfinningskonceptet till en gyratorisk kross som innefattar en yttre krossmantel och en inre krossmantel mellan vilka en krosspalt bildas, varvid krosspalten står i förbindelse med en utlopps- zon som är anordnad att vidarebefordra krossat material fràn krosspalten ut ur krossen, varvid den inre krossmanteln uppbärs av ett krosshuvud, och den yttre krossmanteln uppbårs av ett krosstativ, varvid krossen innefattar minst en tätningsanordning anordnad mellan utloppszonen och en arbetszoni vilken minst ett lager som möjliggör för krosshuvudet att utföra en gyratorisk rörelse i förhållande till krosstativet är anordnat, varvid tätningsanordningen innefattar en tätningsyta och ett tätningsorgan som är anordnat att täta mot tätningsytan och som innefattar en inre runtgående flexibel tätnlngsläpp, en yttre runtgående flexibel tätningsläpp och minst ett inlopp för trycksatt 10 15 20 25 30 535 215 3 medium för att tillföra trycksatt medium i en övertryckszon anordnad mellan den inre och den yttre tätningsläppen och tätningsytan, varvid den ena av tätningsorganet och tätningsytan är anordnad i anslutning till krosshuvudet och den andra av tätningsorganet och tätningsytan är anordnad i anslutning till krosstativet.

Eftersom antingen tätningsläpparna eller tätningsytan är anordnad i anslutning till krosshuvudet så separerar tätningsanordningen utloppszonen från arbetszonen. De flexibla tätningsläpparna och tätningsytan medför en tätning. Beträffande tätningsläpparna avser "flexibel" att materialets egen- skaper är av sådan art att när tätningsläpparna pressas mot tätningsytan, vid användning av krossen, så böjs och/eller trycks tätningsläpparna av/mot tåtningsytan så att tätning sker. Eftersom tätningsläppama är flexibla kan mediet i övertryckszonen strömma in i utloppszonen genom att den yttre tätningsläppen pressas bort från tätningsytan när övertrycket i övertrycks- zonen, mellan tätningsläpparna, är stort nog. Följaktligen kan, enligt en utföringsform, graden av flexibilitet hos den yttre tätningsläppen anpassas så att den yttre tätningsläppen böjs bort från tätningsytan när ett visst övertycki övertryckszonen uppnås. Med andra ord, ett övertryck som uppstår i övertryckszonen säkerställer ett flöde ut från övertryckszonen och därigenom hindras partiklar i utloppszonen från att sugas in i övertryckszonen, förbi tâtningen. Damm och andra partiklar, vilka i huvudsak härrör från krosspalten och som vidarebefordrats till utloppszonen, hindras på så sätt effektivt från att komma in i arbetszonen. Det trycksatta mediet kan vara tryckluft, vatten, kväve, eller något annat lämpligt medium.

Företrådesvis böjs minst en av tätningsläpparna utåt av tätningsytan.

Med "utåt" avses att minst en av tätningsläpparna böjs i en riktning bort från krossens centrumaxel. Det kan vara fördelaktigt att båda tätningsläpparna böjs utåt. Om tätningsläpparna istället skulle böjas inåt, mot arbetszonen, finns det en risk att det trycksatta mediet som förses till övertryckszonen mellan läpparna skulle kunna strömma in i arbetszonen. Då skulle effekten av att ha ett flöde ut från övertryckszonen kunna gå om intet. Eftersom antingen tätningsläpparna eller tätningsytan är anordnad i anslutning till krosshuvudet kommer det att vara en relativ gyrerande rörelse mellan tätningsläpparna och 10 15 20 25 30 535 215 4 tätningsytan. Det är viktigt att tätningen mellan tätningsläpparna och tätnings- ytan fungerar ordentligt under hela krossens drifttid. I enlighet därmed kan tätningsläpparna böjas utåt för att minska risken att tätningsläpparna böjs inåt under den gyrerande rörelsen. Dessutom, om den inre tätningsläppen, dvs den tätningsläpp som är närmst krossens centrumaxel, är böjd utåt förbättras tätningen av den inre tätningsläppen mot tätningsytan. Det trycksatta mediet som tillförs i övertryckszonen kommer att tvinga den utåtböjda inre tätnings- läppen mot tätningsytan och därigenom förbättra tätningseffekten. En stor del av respektive läpp, eller enbart den yttersta spetsen av respektive läpp, kan böjas vilket beror av exempelvis de flexibla tätningsläpparnas material- egenskaper och läpparnas storlek.

Enligt en utföringsform sluttar tätningsytan nedåt, sett i en riktning från utloppszonen mot arbetszonen. En föredragen form av tätningsytan kan vara en buktig yta som exempelvis kan ha formen av ett klotsegments yta. len sådan utföringsform kan det vara föredraget att båda tätningsläpparna är böjda utåt. Eftersom tätningsytan är av ett stelt material följer de böjda parti- erna av tätningsläppama, eller åtminstone den yttersta spetsen av de böjda tätningsläpparna, tätningsytans form. Därför innebär det att om tätningsytan sluttar nedåt kommer de utåtböjda tätningsläpparna att böjas mjukt. Det kan vara fördelaktigt om den inre tätningsläppen är kortare än den yttre tätnings- läppen. Beträffande relationen mellan den inre och den yttre tätningsläppen avser "kortare" att höjden av läppen, från det parti av tätningsorganet som är anordnat på krosshuvudet eller krosstommen till läppens spets, är mindre för den inre läppen än för den yttre läppen.

Företrädesvis är tätningsytan anordnad i anslutning till krosshuvudet. I en sådan utföringsform är tätningsorganet anordnat i anslutning till kross- stommen som är orörlig, i motsats till krosshuvudet som gyrerar när krossen är i drift. Genom att ha tätningsorganet orörligt kan tillförseln av trycksatt medium mellan tätningsläpparna av tätningsanordningen underlättas.

Enligt en utföringsform innefattar tätningsorganet ett perforerat organ som håller tätningsläpparna och som tillåter trycksatt medium att passerar från inloppet till övertryckszonen. Följaktligen är tätningsläpparna anordnade på en gemensam stuktur vilken även innefattar det perforerade organet. 10 15 20 25 30 535 215 5 Trycksatt medium kan förses från inloppet, genom perforeringar eller liknande öppningar i det perforerade organet, och in i övertryckszonen. Alltså avgränsas övertryckszonen av tätningsläpparna, det perforerade organet och tätningsytan.

Enligt en andra aspekt hänför sig uppflnningskonceptet till ett förfarande för att skydda en arbetszon i en gyratorisk kross som innefattar en yttre krossmantel och en inre krossmantel mellan vilka en krosspalt bildas, varvid krosspalten står i förbindelse med en utloppszon som är anordnad att vidarebefordra krossat material från krosspalten ut ur krossen, varvid den inre krossmanteln uppbärs av ett krosshuvud, och den yttre krossmanteln uppbärs av ett krosstativ, varvid krossen innefattar minst en tätningsanordning som innefattar en tätningsyta och ett tätningsorgan och som är anordnad mellan utloppszonen och en arbetszon i vilken minst ett lager som möjliggör för krosshuvudet att utföra en gyratorisk rörelse i förhållande till krosstativet är anordnat, varvid förfarandet innefattar att tillföra trycksatt medium i en övertryckszon anordnad mellan en inre runtgående flexibel tätningsläpp och en yttre runtgående flexibel tåtningsläpp av tätningsorganet för att tätnings- organet ska täta mot tätningsytan, varvid den ena av tätningsorganet och tätningsytan är anordnad i anslutning till krosshuvudet och den andra av tätningsorganet och tätningsytan är anordnad i anslutning till krosstativet.

En fördel med förfarandet är att det trycksatta mediet som förses i övertryckszonen kommer att samverka med de flexibla tätningsläpparna för att tillgodose en tätning mellan utloppszonen och arbetszonen. De flexibla tätningsläpparna tätar mot tätningsytan. Det trycksatta mediet säkerställer att ett övertryck hålls mellan tätningsläpparna, i övertryckszonen, vilket hindrar damm och andra partiklar i utloppszonen från att tränga in genom tätningen.

Företrädesvis böjs en eller båda tätningsläpparna utåt av tätningsytan.

Företrädesvis tvingas den yttre tätningsläppen bort från tätningsytan av det trycksatta mediet som tillförs i övertryckszonen. En fördel med denna utföringsform är att mediet som tillförs i övertryckszonen lämnar övertrycks- zonen pà ett förutsägbart sätt, och i en riktning som strävar efter att blåsa damm, grus, etc bort från tätningsytan och bort från arbetszonen. 10 15 20 25 30 535 215 6 Företrädesvis tvingas den inre tätningsläppen mot tätningsytan av det trycksatta mediet som tillförs i övertryckszonen. En fördel med denna utföringsfonn är att en mycket tät tätning mellan tätningsläppen och tätnings- ytan uppnås, vilket ytterligare minskar risken att damm eller grus etc kommer in i arbetszonen.

Ytterligare syften och särdrag av föreliggande uppfinning framgår av den följande detaljerade beskrivningen och av patentkraven.

Kgbeskrivningav ritßgarna Uppfinningen beskrivs mer detaljerat nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna vilka visar en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 1 är en schematisk vy från sidan, i genomskärning, av en gyratorisk kross enligt en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 2a är en schematisk illustration som visar tre olika vyer av delar av den gyratoriska krossen som visas i Fig. 1.

Fig. 2b är en schematisk illustration med två vyer vilka visar funktionen av tätningsanordningen för den gyratoriska krossen i Fig. 1.

Figs 3a-c är schematiska illustrationer som visar funktionen av tätningsanordningen för den gyratoriska krossen i Fig. 1.

Detaljerad beskrivning av föredragna utförinqsformer Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer detaljerat med hjälp av ett exempel och med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig. 1 visar en gyratorisk kross 1 enligt en utföringsforrn av före- liggande uppfinning. Den gyratoriska krossen innefattar en krosstomme 2.

Krosstommen 2 innefattar ett övre stomparti 4, och ett nedre stomparti 6. Det övre stompartiet 4 är skàlformat och har en yttre gänga 8 som samverkar med en inre gänga 10 av det nedre stompartiet 6. En yttre krossmantel 12 uppbärs på insidan av det övre stompartiet 4. Den yttre krossmanteln 12 är en slitdetalj som kan vara gjord av, exempelvis, manganstål.

Det nedre stomparitet 6 uppbär en inre krossmantelanordning 14. Den inre krossmantelanordningen 14 innefattar en ett krosshuvud 16, vilket är konformat och vilket uppbär en inre krossmantel 18, vilken är en slitdetalj som 10 15 20 25 30 535 215 7 kan vara gjord av, exempelvis, manganstål. Krosshuvudet 16 vilar på ett sfäriskt lager 20, vilket uppbärs av ett inre cylindriskt parti 22 som är en del av det nedre stompartiet 6.

Mellan den yttre och inre krossmanteln 12, 18 bildas en krosspalt 23 till vilken material som ska krossas matas. Krosspaltens 23 utloppsöppning 21, och därmed krosskapaciteten, kan justeras genom att det övre stompartiet 4 vrids, med hjälp av gängorna 8, 10, så att avståndet mellan mantelytorna 12, 18 justeras.

Krosshuvudet 16 är monterat på en krossaxel 24. En nedre ände av krossaxeln 24, i krossens arbetszon 25, omges av en cylindrisk hylsa 26. Den cylindriska hylsan 26 har ett inre cylindriskt lager 28 vilket möjliggör att den cylindriska hylsan 26 kan rotera kring krossaxeln 24. En obalansvikt 30 är monterad på en sida av den cylindriska hylsan 26. Den cylindriska hylsan 26 är vid sin nedre ände förbunden med en vertikal drivaxel 32. Drivaxeln 32 innefattar en kulled 34. När krossen 1 är i drift roteras drivaxeln 32 med hjälp av en motor (visas ej). Rotationen av drivaxeln 32 medför att hylsan 26 roterar och på grund av den rotationen svingas hylsan 26 utåt med hjälp av obalansvikten 30, vilket gör att obalansvikten 30 förskjuts ännu mer från krossens 1 centrumaxel C, som svar på centrifugalkraften som obalansvikten 30 utsätts för. En sådan förskjutning av obalansvikten 30 och av den cylindriska hylsan 26 som obalansvikten 30 är fäst vid är möjlig tack vare kulleden 34 och tack vare faktumet att hylsan kan glida något, tack vare det cylindriska lagret 28, ivertikal riktning längs crossaxeln 24. Kombinationen av rotation och sving av den cylindriska hylsan 26 med den därpå monterade obalansvikten 30 medför att krossaxeln lutar, och gör att krossaxeln 24 roterar, så att material krossas mellan den yttre och den inre krossmanteln 12, 18 mellan vilka krosspalten 23 bildas.

När krossen 1 är i drift krossas material i krosspalten 23 mellan den inre gyrerande krossytan 18 och den yttre orörliga krossytan 12. Gravita- tionen medför att krossat material faller från krosspalten 23, genom utlopps- öppningen 21 och ner till en utloppszon 36 som är anordnad för att vidare- befordra krossat material från krosspalten 23 ut ur krossen 1. Utloppszonen 36 är lokaliserad under krosspalten 23 och omger krossens 1 arbetszon 25. l 10 15 20 25 30 535 215 8 arbetszonen 25 finns exempelvis de lager 20, 28 som möjliggör att krosshuvudet 16, och därmed även den inre krossytan 18, kan gyrera i förhållande till stommen 2 och därmed även iförhàllande till den yttre krossytan 12. Dessutom innehåller och uppsamlar arbetszonen 25 Smörjmedel, såsom olja, vilket behövs för att smörjning och kylning av lagren 20, 28. Om damm eller grus kommer in iarbetszonen 25 kan lagren brännas ut eller på annat sätt förkortas i livslängd, smörjmedlet kan förorenas, och/eller damm och grus kan komma in i andra delar av krossens 1 kraftöverföringsorgan. Arbetszonen 25 separeras från utloppszonen 36 genom det inre cylindriska partiet 22 av krossens stomme 6 och genom en tätningsanordning 37 som innefattar ett runtgående flexibelt tätningsorgan 38 som är anordnat vid det inre cylindriska partiets 21 övre del, och en tätnings- yta 40 som är anordnad på krosshuvudets 16 nedre del. Tätningsorganet 38 slutet tätt mot tätningsytan 40. Tätningsytan 40 består huvudsakligen av ytterytan av en runtgående fläns, vilken är placerad vid periferin av kross- huvudets 16 nedre parti. Tätningsytan 40 sluttar nedåt, sett i riktning mot utloppszonen 36, mot arbetszonen 25. Tätningsytan 40 har en buktig yta vilken med fördel kan ha formen av ett sfäriskt segment. Radien av ett sådant sfäriskt segment, dvs radien av tätningsytan 40, kan med fördel utgå från samma centrum som radien för det sfäriska lagret 20. Tätningsorganet 38 och tätningsytan 40 beskrivs med hänvisning till Fig. 2a och 2b nedan. Periferin av krosshuvudets 16 nedre parti har en extra skyddskjol 41. En kanal 42 är anordnad för att tillföra trycksatt medium, såsom tryckluft, till en övertryckszon 44 vid tätningsorganet 38 för att ytterligare förbättra tätningsorganets 38 tätningsförmåga. Kanalen 42 är innesluten i det inre cylindriska partiets 22 vägg. Det ska dock inses att kanalen 42 kan anordnas på andra sätt, såsom delvis inuti arbetszonen 25, och att mer än en kanal kan användas.

I Fig. 2a visas tre olika vyer av krossens 1 tätningsanordning 37, vilken beskrivs med hänvisning till Fig. 1. Den övre vyn i Fig. 2a visar ett parti av tätningsanordnings 37 tätningsorgan 38 i perspektiv och delvis igenom- skärning. Den mittersta vyn i Fig. 2a visar tätningsorganet 38 sett från ovan före det att det installerats i krossen 1. Den nedre vyn i Fig. 2a visar tätningsorganet 38 och tätningsytan 40 i ett tvärsnitt från sidan. 10 15 20 25 30 535 215 9 Tätningsorganet 38 i Fig. 2a visas i ett inaktivt läge, dvs utan att tryckluft tillförs till övertryckszonen 44.

Tätningsorganet 38 är runtgående och sträcker sig runt krossaxeln 24 som visas i Fig. 1, utanför det sfäriska lagret 20. Den övre vyn i Fig. 2a visar emellertid endast ungefär en fiärdedel av hela tätningsorganet 38. Tätnings- organet 38 är i tätande kontakt med tätningsytan 40 av krosshuvudets 16 nedre parti. Tätningsorganet 38 är fäst vid krossens 1 inre cylindriska parti 22, vilket är orörligt. Tätningsytan 40, mot vilken den övre delen av tätnings- organet 38 är i tätande kontakt med, gyrerar emellertid med krosshuvudets 16 gyrerande rörelse när krossen 1 är i drift. Därför glider tätningsorganet 38 excentriskt längsmed tätningsytan 40 när krosshuvudet 16 gyrerar.

Den mittersta vyn i Fig. 2a visar ett parti av tätningsorganet 38 när det inte är fäst i krossen 1, sett från ovan. Tätningsorganet 38 har perforeringar 45 vilka är jämt fördelade längsmed ett perforerat organ 46 i det mittre partiet av tätningsorganet 38. Perforeringarna är cirkulära och har en diameter som är något mindre än bredden av det perforerade organet 46. Det inses att andra former och storlekar av perforeringarna 45 kan användas. Såsom visas iden mittersta vyn i Fig. 2a är tätningsläpparna 48, 50, i detta icke installerade läge, väsentligen raka och sträcker sig vertikalt uppåt från det perforerade organet 46.

Sett i tvärsnitt, vilket visas bäst i den nedre av vyerna i F ig. 2a, är tätningsorganet 38 väsentligen H-format. Två övre skänklar av H-formen bildas av en inre runtgående flexibel tätningsläpp 48, och en yttre runtgående flexibel tätningsläpp 50. Med avseende på tätningsläpparna 48, 50 avser "flexibel" att tätningsläpparnas materialegenskaper är av sådan art att när tätningsläpparna 38 trycks mot tätningsytan 40 så böjs tätningsläpparna 48, 50 och/eller trycks tätningsläpparna 48, 50 ihop av tätningsytan 40 för att ge en tätning. Vidare kan graden av flexibilitet för den yttre tätningsläppen 50 anpassas så att den yttre tätningsläppen 50 trycks bort från tätningsytan 40 när ett önskat tryck har byggts upp inne i övertryckszonen 44.

Det perforerade organet 46 bildar mittdelen av det H-formade tätningsorganet 38. De två nedre skänklarna av H-formen bildas av två stöd 52, 54. Det perforerade organet 38 hållertätningsläpparna 48, 50. Det inre 10 15 20 25 30 535 215 10 stödet 52 är fäst vid ett stomparti 52 av krossen 1. Den inre tätningsläppen 48 är kortare än den yttre tätningsläppen 50. Med avseende på relationen mellan den inre och den yttre tätningsläppen 48, 50 avser "kortare" läpparnas höjd, från det parti av tätningsorganet 38 som är anordnat på krossens stomparti 52 till toppen av läppen, vilket är mindre för den inre läppen 48 än för den yttre läppen 50.

Ett inlopp 58 för tryckluft från kanalen 42 är placerat mellan stöden 52, 54. Det perforerade organet 46, och stöden 52, 54 kan vara fästa vid krossen 1 med hjälp av exempelvis bultar, lim eller klämmor. Den inre och den yttre tätningsläppen 48, 50 kan vara av samma material, eller så kan de vara av olika material. Tätningsläpparna kan typiskt vara gjorda av organiskt polymermaterial, såsom plast- eller gummimaterial. Både den inre och den yttre tätningsläppen 48, 50 är flexibla. Emellertid pressas den inre tätnings- läppen 48 mot tätningsytan 40 av tryckluften och den yttre tätningsläppen 50 pressas bort från tätningsytan 40 av tryckluften. Det kan därför vara en fördel om den inre tätningsläppen 48 är något styvare och/eller mer slitstark än den yttre tätningsläppen 50. En sådan skillnad i styvhet och/eller slitstyrka mellan den inre och den yttre tätningsläppen 48, 50 kan uppnås genom att använda olika materialtjocklekar, olika sorters material, olika länd på läpparna 48, 50, etc. Den inre tätningsläppen 48 kan exempelvis vara gjord av polyuretangummi och den yttre tätningsläppen kan vara gjord av naturgummi.

Tätningsläpparnas 48, 50 övre partier är i tätnande kontakt med tätningsytan 40. Tätningsläpparna 48, 50 böjs utåt av tätningsytan 40, dvs. bort från krossens 1 centrumaxel C och därmed bort från arbetszonen 25.

Eftersom tätningsläpparna 48, 50 är flexibla och dess övre partier böjs av tätningsytan 40 så böjs de övre partierna av tätningsläpparna 48, 50 till en form som påminner om en kurvatur med en radie, vilken radie typiskt kan vara 20-500 mm. När krossen är i drift så är den inre tätningsläppen 48 i kontakt med tätningsytan 40 under hela driften. Det är viktigt att den inre tätningsläppen 48 är lång nog att medföra en tätning mot tätningsytan 40.

Emellertid bör den inre tätningsläppen 48 inte böjas så mycket att den stör den yttre tätningsläppen 50. Längden och flexibiliteten hos den yttre tätningsläppen 50 bör däremot anpassas för att tillåta den yttre tätnings- 10 15 20 25 30 535 215 11 läppen 50 att tvingas bort från tätningsytan 40 genom övertrycket i övertrycks- zonen 44. Det är dessutom inbegripet att läpparnas 48, 50 radie, när de är böjda, påverkas av trycket som verkar på läpparna 48, 50.

Fig. 2b visar en liknande vy och samma komponenter som Fig. 2a men den mittersta vyn är utelämnad. I Fig. 2b tillförs tryckluft via kanalen 42 vilket illustreras med pilar i Fig. 2b. Tryckluften strömmar genom inloppet 58, passerar genom perforeringarna 45 i det perforerade organet 46, och kommer in i övertryckszonen 44 vilken avgränsas av tätningsläpparna 48, 50, det perforerade organet 46, och tätningsytan 40. Följaktligen bildas ett övertryck i övertryckszonen 44 och de flexibla tätningsläpparna 48, 50 tvingas bort från varandra, vilket illustreras med pilar i Fig. 2b. Den yttre tätningsläppen 50, dvs den tätningsläpp som är närmst utloppszonen 36, trycks bort något från tätningsytan 40 så att tryckluften kan passera ut fràn övertryckszonen 44 till utloppszonen 36. Damm och partiklar i utloppszonen 36 blåses därför bort från utrymmet kring den yttre tätningslappen 50.

Eftersom den inre tätningsläppen 48 böjs utåt av tätningsytan 40 så tvingar övertrycket i övertryckszonen 44 den inre tätningsläppen 48 mot tätningsytan 40. Följaktligen medför övertrycket i övertryckszonen 44 att den kraft som den inre tätningsläppen 48 trycks mot tätningsytan 40 med ökar, och därmed förbättras den inre tätningsläppens 48 tätningseffekt. Med andra ord medför övertrycket som skapas i övertryckszonen 44 att den inre tätningsläppen 48 trycks med större kraft mot tätnlngsytan 40 vilket gör att tätningseffekten mellan den inre tätningsläppen 48 och tätningsytan 40 förbättras vilket pà ett effektivt sätt hindrar material från att komma in i arbetszonen 25. Den yttre tätningsläppen 50 trycks bort något från tätningsytan 40 vilket tillåter luften i övertryckszonen 44 att blâsas uti utloppszonen 36 och bort från arbetszonen 25, vilket gör att damm blåses i en riktning bort från arbetszonen 25.

Såsom nämnts ovan kan graden av flexibilitet för den yttre tätningsläppen 50 anpassas så att den yttre tätningsläppen 50 böjs bort från tätningsytan 40 när ett önskat tryck har byggts upp inne i övertryckszonen 44, vilket tryck är lämpligt för att uppnå en tillräcklig tätningskraft mellan den inre tätningsläppen 48 och tätningsytan 40, och för att uppnå ett lämpligt flöde och 10 15 20 25 30 535 215 12 flödeshastighet för den tryckluft som lämnar spalten som bildas mellan den yttre tätningsläppen 50 och tätningsytan 40.

Var och en av Fig. 3a och Fig. 3b visar en liknande vy och samma komponenter som visas i den nedre vyn i Fig. 2b. Fig. 3a och Fig. 3b illustrerar att tätningsytan 40, förutom att rotera relativt tätningsorganet 38, även rör sig i sidled i förhållande till tätningsorganet 38, när krossen är i drift.

Anledningen till detta är det faktum att tätningsytan 40 gyrerar med kross- huvudets 16 gyrerande rörelse. Därför uppstår en relativ rörelse mellan tätningsorganet 38, som är anordnat vid krosstativet, och tätningsytan 40 när krossen är i drift. Figs. 3a och 3b visar de báda extremlägena av sidorörelsen av tätningsytan 40 i förhållande till tätningsorganet 38. Såsom beskrivits ovan har tätningsytan 40 sfärisk fonn och buktar mot tätningsorganet 38. Med anledning av detta böjs tätningsorganets 38 tätningsläppar 48, 50 väsentligen i lika stor utsträckning i de båda extremlägena, och även i mittenläget som visas bäst i den nedre vyn i Fig. 2b.

En fackman inser att föreliggande uppfinning inte är begränsad till den ovan beskrivna utföringsformen. Tvärtom kan uppfinningen på många olika sätt varieras inom ramen för de bifogade patentkraven. Exempelvis kan formen av tätningsorganet 38 vara skiljd från den beskrivna H-formen. Ett annat exempel är ett U-format tätningsorgan som inte har stöden 52, 54. Det är även möjligt att ha andra fördelningsorgan än de beskrivna jämt fördelade perforeringarna 45. Det är möjligt att ha större eller mindre perforeringar, eller att tillföra mer luft vid vissa partier av övertryckszonen. Det kan även vara lämpligt att ha mer än ett inlopp för tryckluft.

Vidare kan formen och anordningen av tätningsytan 40 variera. l den ovan beskrivna utföringsformen består tätningsytan 40 ett nedre parti av krosshuvudet 16, vilket har formen av en omgivande fläns. Tätningsläpparna 48, 50 kan täta direkt mot krosshuvudets 16 kropp, eller mot någon annan anordning på krossen 1.

Det har ovan beskrivits att tätningsläpparna 48, 50 är flexibla på ett sådant sätt att de böjs av tätningsytan 40. Det ska inses att böjning inte är det enda möjlig sättet för tätningsläpparna 48, 50 att anpassa sig efter tätningsytan 40. Härtill, eller som ett alternativ, kan tätningsläpparna 48, 50 10 15 20 25 30 535 215 13 även tryckas ihop, dvs tätningsläpparna 48, 50 kan tryckas ihop till en kortare längd och/eller smalare tjocklek, av tätningsytan 40.

I utföringsforrnen som visas ovan är tätningsytan 40 anordnad på krosshuvudet 16 och tätningsorganet 38 anordnad på en orörlig del av krosstativet 2. Det inses att det även är möjligt, som ett alternativ, att anordna ett tätningsorgan på krosshuvudet och ha tätningsytan på en orörlig del av krosstativet 2.

Det har ovan beskrivits att tätningsytan 40 kan ha formen av ett sfäriskt segment, såsom exempelvis visas i Fig. 2a. Det inses att tätningsytan 40 kan, som ett alternativ, ha en annan form som buktar mot det flexibla tätnings- organet 38, men som inte är sfäriskt formad. Vidare kan tätningsytan ha en sak form, som inte buktar mot det flexibla tätningsorganet 38. En sådan rak form kan med fördel bilda en vinkel mellan 15° - 75° mot horisontalplanet.

Tätningsorganet 37 har ovan beskrivits med hänvisning till en gyratorisk kross av en typ som kallas tröghetskonkross, av vilken visas ett exempel i RU 2 174 445. Det inses att tätningsanordningen 37 kan användas i andra typer av gyratoriska krossar, exempelvis gyratoriska krossar med en fix excentervikt för att uppnå den gyratoriska rörelsen, och som har en mekanisk eller hydraulisk justering av den yttre manteln, vilka visas tillexempel i US 1 791 584 respektive US 4 793 560.

Det har ovan beskrivits att det perforerade organet 46 håller tätningsläpparna 48, 50 och har perforeringar genom vilka trycksatt medium kan tillföras. Det inses att andra utföringsformer är tänkbara. Exempelvis, alternativa distansorgan, såsom rektangulära parallellepipedformade distansorgan kan användas för att bilda en distans mellan den inre och den yttre tätningsläppen 48, 50, och öppningar mellan dessa för att tillföra trycksatt medium. Det är även möjligt att tillföra trycksatt medium till övertryckszonen 44 genom en öppning i en av tätningsläpparna, som alternativ till att tillföra trycksatt medium via perforeringar 45.

Det har ovan beskrivits, med hänvisning till Fig. 2a. att det flexibla tätningsorganet 38 är en komplett enhet innefattande det perforerade organet 46 och tätningsläpparna 48, 50. Det inses att det även är möjligt att montera 535 215 14 tätningsläppama 48, 50, och om så önskas även det perforerade organet 46, som lösa delar en i taget direkt pà krossen 1.

Claims (12)

10 15 20 25 30 535 215 1 5 PATENTKRAV

1. Gyratorisk kross (1) innefattande en yttre krossmantel (12) och en inre krossmantel (18) mellan vilka en krosspalt (23) bildas, varvid krosspalten (23) står i förbindelse med en utloppszon (36) som är anordnad att vidarebefordra krossat material från krosspalten (23) ut ur krossen (1), varvid den inre krossmanteln (18) uppbärs av ett krosshuvud (16), och den yttre krossmanteln (12) uppbärs av ett krosstatlv (2), varvid krossen (1) innefattar minst en tåtningsanordning (37) anordnad mellan utloppszonen (36) och en arbetszon (25) i vilken minst ett lager (20, 28) som möjliggör för krosshuvudet (12) att utföra en gyratorisk rörelse i förhållande till krosstativet (2) är anordnat, k ä n n e t e c k n a d a v a tt tätníngsanordningen (37) innefattar en tätningsyta (40) och ett tätningsorgan (38) som är anordnat att täta mot tätníngsytan (40) och som innefattar en inre runtgående flexibel tätningsläpp (48), en yttre runtgående flexibel tätningsläpp (50) och minst ett inlopp (58) för trycksatt medium för att tillföra trycksatt medium i en övertryckszon (44) anordnad mellan den inre och den yttre tätningsläppen (48, 50) och tätníngsytan (40), varvid den ena av tâtningsorganet (38) och tätníngsytan (40) är anordnad i anslutning till krosshuvudet (16) och den andra av tätningsorganet (38) och tätníngsytan (40) är anordnad i anslutning till krosstativet (2).

2. Gyratorisk kross (1) enligt krav 1, varvid minst en av tätningsläpparna (48, 50) böjs utåt av tätníngsytan (40).

3. Gyratorisk kross (1) enligt något av föregående krav, varvid både den inre och den yttre tätningsläppen (48, 50) böjs utåt av tätníngsytan (40).

4. Gyratorisk kross (1) enligt något av föregående krav, varvid tätníngsytan (40) sluttar nedåt, sett i en riktning från utloppszonen (36) mot arbetszonen (25). 10 15 20 25 30 535 215 16

5. Gyratorisk kross (1) enligt något av föregående krav, varvid den inre tätningsläppen (48) år kortare än den yttre tàtningsläppen (50).

6. Gyratorisk kross (1) enligt något av föregående krav, varvid tåtningsytan (40) är anordnad i anslutning till krosshuvudet (16).

7. Gyratorisk kross (1) enligt något av föregående krav, varvid tâtningsorganet (38) innefattar ett perforerat organ (46) som håller tätningsläpparna (48, 50) och som tillåter att trycksatt medium passerar från inloppet (58) till övertryckszonen (44).

8. Förfarande för att skydda en arbetszon (25) i en gyratorisk kross ( 1) som innefattar en yttre krossmantel (12) och en inre krossmantel (18) mellan vilka en krosspalt (23) bildas, varvid krosspalten (23) står i förbindelse med en utloppszon (36) som är anordnad att vidarebefordra krossat material från krosspalten (23) ut ur krossen (1), varvid den inre krossmanteln (18) uppbärs av ett krosshuvud (16), och den yttre krossmanteln (12) uppbärs av ett krosstativ (2), varvid krossen (1) innefattar minst en tätningsanordning (37) som innefattar en tätningsyta (40) och ett tätningsorgan (38) och som är anordnad mellan utloppszonen (36) och en arbetszon (25) ivilken minst ett lager (20, 28) som möjliggör för krosshuvudet (12) att utföra en gyratorisk rörelse i förhållande till krosstativet (2) är anordnat, varvid förfarandet innefattar att tillföra trycksatt medium i en övertryckszon (44) anordnad mellan en inre runtgående flexibel tätningsläpp (48) och en yttre runtgående flexibel tätningsläpp (50) av tätningsorganet (38) för att tätningsorganet (38) ska täta mot tätnlngsytan (40), varvid den ena av tätningsorganet (38) och tätningsytan (40) är anordnad i anslutning till krosshuvudet (16) och den andra av tätningsorganet (38) och tätningsytan (40) är anordnad i anslutning till krosstativet (2).

9. Förfarande för att skydda en arbetszon (25) i en gyratorisk kross (1) enligt krav 8, varvid minst en av tätningsläpparna (48, 50) böjs utåt av tätningsytan (40). 10 535 215 17

10. Förfarande för att skydda en arbetszon (25) i en gyratorisk kross (1) enligt något av kraven 8-9, varvid det trycksatta mediet som tillförs i övertryckszonen (44) tvingar den yttre tätningsläppen (50) bort från tätningsytan (40).

11. Förfarande för att skydda en arbetszon (25) i en gyratorisk kross (1) enligt något av kraven 8-10, varvid det trycksatta mediet som tillförs i övertryckszonen (44) tvingar den inre tätningsläppen (48) mot tätningsytan (40).

12. Förfarande för att skydda en arbetszon (25) i en gyratorisk kross (1) enligt något av kraven 8-11, varvid det trycksatta mediet är tryckluft.