SE530441C2 - Motorkylsystem - Google Patents

Description

20 25 53Û 441 att öka trycket i motorkylsystemet. Maximitrycket som kan användas i kylsystemet begränsas av kylarens dimensionerande tryck.

En konventionell lösning involverar att använda ett slutet kylsystem med en expansionstank och en övertrycksventil. Vid drift av motorn värms kylmedlet upp och motorns kylmedelsvolym ökar till en förutbestämd nivå.

Tryckvariationer kan kontrolleras med expansionstanken. Om systemet blir överhettat ökar trycket i kylsystemet upp till ett maximalt tillåtet tryck och övertrycksventilen öppnas för att släppa ut övertryck till atmosfären.

Ett problem med ett motorkylsystem av denna typ är att det ökade systemtrycket ökar tryckfallet över kylaren. Det totala tryckfallet kan därför bli alltför högt för kylaren och resultera i kylmedelsläckor eller till och med spruckna kylmedelsledningar eller -rör. Å andra sidan finns det inget eller ett mycket lågt tryck i kylsystemet vid en kallstart när motortemperaturen är relativt låg. En lokal värmeuppbyggnad i motom kan därför få kavitation att uppträda i kylmedelskanaler i motorn vid en kallstart innan kylsystemtrycket byggs upp- Problemet med brist på tryck i kylsystemet vid uppstart kan lösas genom att trycksätta systemet med lyft från luftbromssystem. På detta sätt kan tryckluft tillföras till expansionstanken, eller liknande, för att åstadkomma en tryckökning genast när motorn startas. Denna lösning kommer dock inte att lösa problemet relaterat till ett stort tryckfall över kylaren.

För att skydda överströmningsventil installeras. Denna kommer att begränsa tryckfallet över kylaren till en godtagbar nivå och rikta åtminstone en del av kylmedelsflödet in i en förbiledning som är kopplad mellan ventilen och en ledning nedströms om kylaren. Användningen av denna typ av ventil kommer dock att kräva en relativt lång tid för att trycksätta kylsystemet vid en kallstart. kylaren från övertryck kan en tryckkänslig 10 15 20 25 530 441 De ovannämnda problemen relaterade till kavitation i motorn förorsakad vid en kallstart och kylmedelsflöden som ger upphov ett alltför stort tryckfall över en kylare löses av ett förbättrat kylsystem enligt uppfinningen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinningens syfte uppnås med ett motorkylsystem enligt uppfinningen med de kännetecknande särdrag som definieras i de bilagda patentkraven.

Enligt en föredragen utföringsform avser uppfinningen ett motorkylsystem som innefattar en kylmedelskrets som sträcker sig genom en motor, varvid ett kylmedel strömmar genom kylmedelskretsen. Motom är företrädesvis en fordonsmotor, men uppfinningen kan även användas för marina motorer eller stationära motorer. En pump tillhandahålls för att cirkulera kylmedel under tryck genom kylmedelskretsen och en kylare tillhandahålls för att kyla kylmedel som passerar genom kylmedelskretsen. Pumpen är företrädesvis, men ej nödvändigtvis, en centrifugalpump. Kylmedelskretsen innefattar dessutom en förbiledning, varvid förbiledningen medger att kylmedel leds förbi kylaren och återförs till flödesreglering är anordnat för att reglera flödet av kylmedel som strömmar genom kylaren och förbiledningen, samt en styrenhet tillhandahålls för att styra ventilarrangemanget för flödesreglering som svar på insignaler från åtminstone en pumpen. Ett ventilarrangemang för trycksensor och åtminstone en temperatursensor i kylmedelskretsen. Styrenheten kan vara en separat elektronisk styrenhet (ECU), kopplad åtminstone till nämnda sensorer, eller en huvud-ECU för styrning av motorfunktionen, kopplad till dessa och ytterligare sensorer för övervakning av alla motorrelaterade relevanta parametrar.

Ventilarrangemanget för flödesreglering kan innefatta en första reglerbar ventil som sitter i kylmedelskretsen uppströms om kylaren och nedströms om förbiledningen. En andra reglerbar ventil kan sitta iförbiledningen.

De första och andra individuellt reglerbara ventilerna kan vara analoga ventiler som kan regleras steglöst mellan ett stängt och ett öppet läge. Ett 10 15 20 25 30 EQÜ 441 exempel på ventiler som är lämpliga för detta ändamål kan vara elektriskt eller solenoidstyrda envägsventiler. Ventilema kan vara anordnade för att anta vilket läge som helst mellan helt öppet och helt stängt. Normal funktion är företrädesvis, men ej nödvändigtvis, att en ventil öppnar medan den andra stänger. l ett första drifttillstànd styrs de första och andra reglerbara ventilerna samtidigt, varvid totalflödet genom ventilema är lika stort som flödet levererat av pumpen. Genom att strypa ventilema ökar trycket över pumpen för att trycksätta systemet. Detta tillstånd är i drift efter en kallstart av motom, när trycket i kylmedelssystemet är relativt lågt och temperaturen ligger nära omgivningstemperaturen. Det första drifttillståndet relativt snabb kylmedelskretsen som passerar genom motom. Detta tillstànd är typiskt i drift omedelbart efter en kallstart av motom. används för att åstadkomma en trycksättning av den sektion av l början av kallstartstillstàndet kommer både de första och andra ventilema att vara stängda. Ett begränsat, kontrollerat kan tillåtas trycksättningen för att undvika tryckstötar i pumpen. Pumpen är placerad läckage genom förbiledningskretsen under det inledande skedet av uppströms om motorn och kommer att leverera ett relativt högt tryck, eftersom inget eller väldigt litet flöde föreligger. En lämplig pump för detta ändamål är företrädesvis, men ej nödvändigtvis, en centrifugalpump som ofta används i kylmedelskretsen hos lastbilsmotorer eller liknande. Kylmedlet kommer i början att vara relativt kallt och systemtrycket i en expansionstank som är kopplad till kylmedelskretsen kommer att vara relativt lågt.

Styrenheten kan hålla den första reglerbara ventilen i ett stängt läge och styr den andra reglerbara ventilen som svar på inmatningen från en trycksensori kylmedelskretsen nedströms om motorn. Den andra reglerbara ventilen kan styras för hålla ett förutbestämt mlnimitryck i kylmedelskretsen genom motorn. När väl ett önskat tryck har bildats i den del av kylkretsen som innefattar motorn och förblledningen kan styrenheten styra den första 10 15 20 25 30 53Û 441 reglerbara ventilen och/eller den andra reglerbara ventilen som svar på inmatningen från en temperatursensor i kylmedelskretsen nedströms om motorn.

Styrenheten kan även styra de första och andra reglerbara ventilerna som svar på inmatningen från en temperatursensor som företrädesvis, men ej nödvändigtvis, sitter i kylmedelskretsen omedelbart nedströms om pumpen.

Temperatursensorn kan alternativt sitta på ett lämpligt ställe mellan kylaren och pumpen. Om relativt kallt kylmedel från den i början slutna kretsen som innehåller kylaren kommer in i delar av kylmedelskretsen som innehåller motorblocket med sina cylinderfoder, en extra EGR-kylare och liknande relativt varma komponenter, så kan de varma komponenterna utsättas för en plötslig temperaturförändring. Om temperatursensorn nedströms om pumpen känner av att kylmedlet från kylaren ligger under en förutbestämd gräns, så kommer flödet genom den första ventilen då att minskas och flödet genom den andra ventilen kommer att ökas i motsvarande grad. Denna styming av den första ventilen förhindrar också att relativt varmt kylmedel från motorn förorsakar en plötslig temperaturförändring i den del av kylsystemet som innehåller den relativt kalla kylaren. Temperaturen övervakas tills kylaren har nått en nominell drifttemperatur.

På detta sätt kommer komponenter såsom cylinderfoder, EGR-kylare och liknande att förses med kylmedel vid ett relativt högt tryck (systemtryck plus pumptryck) genast efter start. Detta förhindrar att en lokal vämeuppbyggnad ger upphov till kavitation intill cylinderfodren i motorblocket och andra delar av motorns trycksatta kylmedelsledningar. l ett andra drifttillstånd styrs de första och andra reglerbara ventilerna samtidigt eller väsentligen samtidigt, varvid totalflödet genom ventilerna är lika stort eller väsentligen motsvarar flödet levererat av pumpen. Det andra drifttillståndet används för att styra trycket i den sektion av kylmedelskretsen som passerar genom kylaren. Under perioder när motorns körs under hög belastning och/eller höga motorvarvtal är det önskvärt att öka kylsystemets 10 15 20 25 530 441 kylkapacitet. Kylmedelsflödet och trycket som levereras av en pump med fast deplacement som drivs av motorn är beroende av motorvarvtalet. Ett relativt högt motørvarvral relativt högt kommer därför att resultera i ett kylmedelsflöde och ett ökat systemtryck.

En ökning av kylmedelsflödet kan altemativt åstadkommas genom att öka varvtalet hos en elektriskt driven pump eller att styra en pump med variabelt deplacement, vilket ökar både kylmedelsflödet och trycket i kylsystemet.

Ett ökat systemtryck ökar tryckfaliet över kylaren och det är därför önskvärt att styra trycket hos kylmedlet som kommer in i kylarinloppet. Styrenheten kommer att övervaka åtminstone trycket och temperaturen hos kylmedlet nedströms om motom och trycket vid kylarens inlopp. Det senare trycket avkänns av en andra trycksensor som sitter mellan den första ventilen och kylarinloppet. När trycket vid kylarinloppet närmar sig ett maximalt tillåtet värde kommer kylaren att ligga nära sin maximala kylkapacitet. Vid denna punkt är kylaren nästan mättad på kylmedelssidan och en ökning av kylmedelsflödet genom kylaren kommer bara att ha en liten effekt på värmeavgivningen till atmosfären. Så länge som kylarens inloppstryck och följaktligen det totala tryckfallet över kylaren är mindre än eller lika med ett förutbestämt maximivärde kommer den första reglerbara ventilen att vara nästan helt öppen och den andra reglerbara ventilen att vara delvis öppen.

Om inloppstrycket skulle överskrida detta värde kommer dock styrenheten att styra den första reglerbara ventilen till att begränsa kylmedelstrycket i kylaren till ett förutbestämt maximivärde.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGAR I den efterföljande texten kommer uppfinningen att beskrivas i detalj med hänvisning till de bilagda ritningarna. Dessa schematiska ritningar används enbart för illustration och begränsar på intet sätt ramen för uppfinningen, varvid när det gäller ritningarna: 10 15 20 25 30 530 441 7 figur1 visar en schematisk illustration av ett motorkylsystem enligt en första utföringsform av uppfinningen, figur2 visar ett schematiskt diagram av värmeavgivning plottad mot kylmedelsflöde och tryckfall över kylaren plottat mot motorvarvtal.

UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Figur 1 beskriver ett motorkylsystem som innefattar en kylmedelskrets som sträcker sig genom ett motorblock 1 hos en motor E, varvid ett kylmedel såsom vatten strömmar genom kylmedelskretsen. En centrifugaipump 2 tillhandahålls för att cirkulera kylmedel under tryck genom kylmedelskretsen och en kylare 3 tillhandahålls för att kyla kylmedel som passerar genom kylmedelskretsen. En driven fläkt 4 är monterad intill kylaren 3 för att reglera flödet av omgivningsluft genom kylaren. Kylmedelskretsen innefattar dessutom en första sektion 5 som innefattar motorblocket 1 och pumpen 2 och en andra sektion 6 som innefattar kylaren 3. Kylmedelskretsen innefattar dessutom en förbiledning 7, varvid förbiledningen 4 medger att kylmedel leds förbi kylaren 3.

Ett ventilarrangemang 8 för flödesreglering är anordnat för att reglera flödet av kylmedel som strömmar genom kylaren 3 respektive förbiledningen 7.

Ventilarrangemanget 8 för flödesreglering innefattar en första reglerbar ventil 8a som sitter i den första kylmedelskretsen 6 uppströms om kylaren 3 och nedströms om förbiledningen 7. En andra reglerbar ventil 8b sitter i förbiledningen 7. De reglerbara ventilerna är elektriskt styrda solenoidventiler som kan regleras steglöst från ett stängt till ett öppet läge. En styrenhet 10 tillhandahålls för att styra de första andra reglerbara ventilerna 8a, 8b som svar på insignaler från tryck- och/eller temperatursensorerna i kylmedelskretsen. Styrenheten 10 är en elektronisk styrenhet som är kopplad till nämnda sensorer och till solenoiderna som styr de första och andra ventilerna. En första trycksensor 11 sitter i den första kylmedelskretsen 5 nedströms om motorn E. En första temperatursensor 12 sitter i den första kylmedelskretsen 5 intill den första trycksensom 11 nedströms om motorn. 10 15 20 25 53Û 444 En andra trycksensor 13 sitter i den andra kylmedelskretsen 6 mellan den första reglerbara ventilen 8a och kylarens 3 temperatursensor 14 sitter i den första kylmedelskretsen 5 omedelbart nedströms om pumpen 2. inlopp. En and ra Kylsystemet kan valfritt vara försett med ytterligare komponenter, såsom en kylare 15 för recirkulerade avgaser (EGR). EGR-kylaren kan vara försedd med separata medel för reglering av flöde och tryck (ej visade). Dessa medel är dock inte relevanta för uppfinningen och kommer inte att beskrivas mera detaljerat.

Kylsystemet i figur 1 kan köras i åtminstone två olika drifttillstànd, varvid ett första och ett andra tillstånd kommer att beskrivas nedan.

I ett första drifttillstànd styrs de första och andra reglerbara ventilerna 8a, 8b så att totalflödet genom ventilerna är lika stort som flödet levererat av pumpen 2. Detta tillstånd är i drift efter en kallstart av motorn, när trycket i kylmedelssystemet är relativt ligger omgivningstemperaturen. När motom startas kommer styrenheten att ta emot lågt och temperaturen nära utsignaler från den första trycksensorn 11 och den första temperatursensorn 12. Om de avkända värdena för tryck och temperatur ligger under en förutbestämd gräns så fastställs det att ett kallstaitstillstànd krävs.

Kallstartstillståndet används för att åstadkomma en snabb trycksättning av den första sektionen 5 av kylmedelskretsen som passerar genom motorn E. l kallstartstillstàndet kommer styrenheten 10 i början att manövrera både de första och andra ventilerna 8a, 8b och stänga båda ventilerna. Ett begränsat, kontrollerat läckage genom förbiledningen 7 kan tillåtas i det inledande skedet av trycksättningen för att undvika tryckstötar i pumpen 2. Pumpen 2 är placerad uppströms om motorn E och kommer att leverera ett relativt högt tryck, eftersom inget eller väldigt litet flöde föreligger genom kretsama vid denna tidpunkt. Kylmedlet kommer i början att vara relativt kallt och 10 15 20 25 30 530 441 systemtrycket i kylmedelskretsarna 5, 6, 7 och i en expansionstank (ej visad) som är kopplad till kylmedelskretsarna kommer att vara relativt lågt.

Styrenheten 10 håller den första reglerbara ventilen Ba i ett stängt läge och styr den andra reglerbara ventilen 8b som svar på inmatningen från den första trycksensorn 11 i den första kylmedelskretsen 5 nedströms om motorn E. l kallstartstillstàndet kan den andra reglerbara ventilen 8b styras till att öka och därefter hålla ett förutbestämt minimitryck i den första kylmedelskretsen 5 genom motom E. När väl ett önskat tryck har bildats i den del av kylkretsen som innefattar motorn och förbiledningen 7 uppströms om den andra reglerbara ventilen 8b så kan styrenheten börja öppna den första reglerbara ventilen 8a och/eller den andra reglerbara ventilen 8b som svar på inmatningen från den första temperatursensom 12 i kylmedelskretsen 5 nedströms om motom. den första När den första kylkretsen 5 kar trycksats kommer styrenheten 10 att styra de första och andra reglerbara ventilema 8a, 8b som svar på inmatningen från den andra temperatursensom som sitter i kylmedelskretsen omedelbart nedströms om pumpen 2. Om relativt kallt kylmedel från den i början slutna andra kretsen 6 som innehåller kylaren kommer in i delar av den första kylmedelskretsen 5 som innehåller motorblocket med sina cylinderfoder, en extra EGR-kylare och liknande relativt varma komponenter, så kan de varma komponenterna utsättas för en plötslig temperaturförändring. Om den andra temperatursensorn 14 nedströms om pumpen 2 känner av att kylmedlet från kylaren 3 ligger under en förutbestämd gräns så kommer då flödet genom den första reglerbara ventilen 8a att minskas och flödet genom den andra reglerbara ventilen 8b kommer att ökas i motsvarande grad. Denna styrning av den första reglerbara ventilen 8a förhindrar också att relativt varmt kylmedel från kylkretsen 5 förorsakar en plötslig temperaturförändring i den andra kylkretsen 6 som innehåller den relativt kalla kylaren 3. Styrenheten 10 kommer att övervaka temperaturerna i den första kylkretsen 5 tills kylaren 3 har nått en nominell drifttemperatur. Det har den första 10 15 20 25 30 SBC! 444 10 antagits att fläkten 4 inte drivs i kallstartstillståndet beroende pà den relativt låga temperaturen i kylsystemet.

Pà detta sätt kommer komponenter såsom motorblocket, cylinderfodren, EGR-kylare och liknande komponenter att förses med kylmedel vid ett relativt högt tryck (systemtryck plus pumptryck) genast efter en kallstart. Detta förhindrar att en lokal värmeuppbyggnad ger upphov till kavitation intill cylinderfodren i motorblocket och andra delar av motorns trycksatta kylmedelsledningar. l det andra drifttillståndet styrs de första och andra reglerbara ventilerna 8a, 8b samtidigt, varvid totalflödet genom ventilema motsvarar flödet levererat av pumpen 2. Det andra drifttillståndet används för att reglera trycket i den andra sektionen 6 av kylmedelskretsen som passerar genom kylaren 3.

Under perioder där motorn E körs under hög belastning och/eller ett högt motorvarvtal är det önskvärt att öka kylsystemets kylkapacitet. l exemplet som visas i figur 1 så är pumpen 2 som drivs av motorn och kylmedelsflödet och det levererade trycket beroende av motorvarvtalet n. Ett relativt högt motorvarvtal n kommer därför att resultera i ett relativt högt kylmedelsflöde q och ett ökat systemtryck P.

Ett ökat systemtryck P ökar tryckfallet AP över kylaren och det är därför önskvärt att styra trycket hos kylmedlet som kommer in i kylarinloppet.

Styrenheten 10 kommer att övervaka trycket och temperatursensorema 11, 12 i den första kylkretsen nedströms om motorn och trycksensorn 13 uppströms om kylaren 3 mellan den första reglerbara ventilen 8a och kylarinloppet. När trycket vid kylarinloppet närmar sig ett maximalt tillåtet värde kommer kylaren att vara nära sin maximala kylkapacitet. Vid denna punkt är kylaren nästan mättad på kylmedelssidan och en ökning av kylmedelsflödet genom kylaren kommer bara att ha en liten effekt på det värme Q som avges till atmosfären. Detta illustreras i figur 2 som visar ett schematiskt diagram av värmeavgivning Q (kW) plottad mot kylmedelsflöde q (l/min) och tryckfall AP (kPa) över kylaren plottat mot motorvarvtal n (rpm). 10 15 20 25 5313 441 11 Den övre kurvan visar hur kylarens värmeavgivning Q ökar med kylmedelsflöde q. Vid högre kylmedelsflöden dock ökningshastigheten av värmeavgivningen Q med ett ökat kylmedelsflöde. På liknande sätt visar den undre kurvan hur tryckfallet P över kylaren ökar brant med ökande motorvarvtal n. Värmeavgivningen Q från kylaren kan q minskar följaktligen hållas vid en nivå nära sitt maximum även om tryckfallet över kylaren är begränsat till ett förutbestämt värde. Så länge som kylarens inloppstryck och således det totala tryckfallet över kylaren är mindre eller lika stort som ett förutbestämt maximivärde kommer den första reglerbara ventilen 8a att vara nästan helt öppen och den andra reglerbara ventilen 8b kommer att vara delvis öppen. Det antas att fläkten 4 går med maximal kapacitet i detta skede. Om inloppstrycket skulle överskrida maximivärdet kommer styrenheten 10 först att börja öppna den andra reglerbara ventilen 8b för att minska tryckfallet över kylaren 3. Den första reglerbara ventilen 8a kommer att hållas öppen för att bibehålla värmeavgivningen Q till atmosfären så hög som möjligt. Under en längre period med hög belastning kan trycket i den andra kylkretsen 6 fortsätta att öka även när den andra reglerbara ventilen 8b är helt öppen. l detta fall kommer styrenheten 10 att börja stänga den första reglerbara ventilen 8a för att begränsa kylmedelstrycket i ky|aren till ett förutbestämt maximivärde för att förhindra skada på kylaren. l detta skede bör operatören ges en varning om att motorbelastningen bör minskas för att undvika överhettning.

Upptinningen är ej begränsad till utföringsformerna som beskrivs ovan utan kan varieras fritt inom ramen för patentkraven. Det ovanstående exemplet beskriver till exempel ett icke-begränsande exempel där en pump drivs av motorn. Alternativt kan en ökning av kylmedelsflödet åstadkommas genom att öka varvtalet hos en elektriskt driven pump eller genom att styra en pump med variabelt deplacement, vilket ökar både kylmedelsflödet och trycket i kylsystemet.

Claims (13)

10 15 20 25 539 4-44 12 PATENTKRAV

1. Motorkylsystem, innefattande en kylmedelskrets (5, 6) som sträcker sig genom en motor (1), varvid ett kylmedel strömmar genom kylmedelskretsen, en pump (2) för att cirkulera kylmedel under tryck genom kylmedelskretsen, en kylare (3) tillhandahållen i kylmedelskretsen, varvid kylaren kyler kylmedel som passerar genom kylmedelskretsen (5, 6), en förbiledning (7), varvid förbiledningen medger att kylmedel leds förbi kylaren, ett ventilarrangemang (8) för flödesreglering, vilket reglerar flödet av kylmedel som strömmar genom kylaren (3) och förbiledningen (7), samt en styrenhet (10), varvid styrenheten styr ventilarrangemanget (8) för flödesreglering som svar på insignaler från åtminstone en trycksensor (11) och åtminstone en temperatursensor (12) i kylmedelskretsen (5, 6), k ä n n e t e c k n at a v att ventilarrangemanget (8) för flödesreglering innefattar en första reglerbar ventil (8a) som sitter uppströms om kylaren (3) och nedströms om förbiledningen (7), samt en andra reglerbar ventil (8b) som sitter i förbiledningen (7).

2. Motorkylsystem enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at a v att de första och andra individuellt reglerbara ventilema (8a, 8b) är analoga ventiler som kan regleras steglöst mellan ett stängt och ett öppet läge.

3. Motorkylsystem enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n at a v att de första och andra reglerbara ventilema (8a, 8b), i ett första drifttillstånd, regleras samtidigt, varvid ventilerna är anordnade för att strypas för att öka trycket som levereras av pumpen (2).

4. Motorkylsystem enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) håller den första reglerbara ventilen (8a) i ett stängt läge och styr den andra reglerbara ventilen (8b) som svar på inmatningen från en trycksensor(11) i kylmedelskretsen nedströms om motorn. 10 15 20 25 530 441 13

5. Motorkylsystem enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) styr den andra reglerbara ventilen (8b) för att hålla ett förutbestämt minimitryck i kylmedelskretsen genom motorn.

6. Motorkylsystem enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) styr den första reglerbara ventilen (8a) som svar på inmatningen från en temperatursensor (12) i kylmedelskretsen nedströms om motorn.

7. Motorkylsystem enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) styr den första reglerbara ventilen (8a) som svar på inmatningen från en temperatursensor (14) i kylmedelskretsen nedströms om pumpen.

8. Motorkylsystem enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att det första dnfttillståndet är en kallstart av motorn (1).

9. Motorkylsystem enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n at a v att de första och andra reglerbara ventilema (8a, 8b) styrs samtidigt, varvid totalflödet genom ventilerna motsvarar flödet levererat av pumpen (2).

10. Motorkylsystem enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) håller den första reglerbara ventilen (8a) i ett öppet läge och håller den andra reglerbara ventilen (8b) i ett öppet läge när trycket i kylaren (3) är mindre än eller lika med ett förutbestämt värde.

11. Motorkylsystem enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) styr den första reglerbara ventilen (8a) som svar på inmatningen från en trycksensor (13) i kylmedelskretsen mellan den första ventilen (8a) och kylaren (3).

12. Motorkylsystem enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (10) styr den första reglerbara ventilen (8a) till att begränsa kylmedelstrycket i kylaren (3) till ett förutbestämt maximivärde. 531) 44'i 14

13. Motorkylsystem enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n at a v att motom körs under hög belastning i det första drifttillståndet.