SE528679C2 - Slitfoderelement och slitfoder - Google Patents

Description

25 30 35 528 679 2 från varandra. Vid kraftiga stötar finns dessutom fort- satt risk för att slitkropparna skall spräckas.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett slitfoderelement och ett slitfoder som avhjälper ovannämnda problem.

Ett särskilt ändamål är att åstadkomma ett slit- foderelement och ett slitfoder som tål kraftiga träffar.

Ett annat ändamål är att tillhandahålla ett slit- foderelement och ett slitfoder där slitkropparna har en minskad tendens att separera från elastmaterialet.

Dessa ändamål har nu uppnåtts genom uppfinningen medelst ett slitfoderelement som har de särdrag som anges i efterföljande patentkrav 1 med föredragna utförings- former i patentkraven 2-9. Ändamålen uppnås även medelst ett slitfoder enligt patentkrav lO.

I det uppfinningsenliga slitfoderelementet är slit- kropparna i ett plan vinkelrätt mot den utâtvända ytan så utformade att de i tjocklekens riktning åtminstone delvis överlappar varandra. På detta sätt kan krafter av stötar mot slitfoderelementet fördelas mellan flera slitkroppar, vilket minskar risken för sprickor.

Slitkropparna är med fördel gjorda av ett keramiskt material. Sådana material har en god nötningstålighet och kan lätt utformas till önskad form.

Slitkropparna kan anordnas i rader i den utåtvända ytan. På så sätt kan stötkrafter enkelt spridas i sidled mellan olika slitkroppar och det är dessutom lätt att automatisera placeringen av slitkropparna vid tillverk- ningen av slitfoderelementet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har slit- kropparna i planet vinkelrätt mot den utåtvända ytan en flaskliknande form med ett smalare halsparti och ett bredare bottenparti, varvid intill varandra anordnade slitkroppar är anordnade omväxlande med halspartiet uppåt respektive nedåt i tjocklekens riktning. Ett sådant 10 l5 20 25 30 35 528 679 3 arrangemang ger en god kraftfördelning och slitkropparna sitter särskilt säkert i elastmaterialet.

Enligt en annan utföringsform har slitkropparna i planet vinkelrätt mot den utåtvända ytan en trapetsform med en smalände och en tjockände, varvid intill varandra anordnade slitkroppar är anordnade omväxlande med smal- änden uppåt respektive nedåt i tjocklekens riktning.

Detta är ett alternativt sätt att åstadkomma en god kraftfördelning.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen har slitkropparna i planet vinkelrätt mot den utåtvända ytan en snedställd parallellogramform med två i förhål- lande till tjocklekens riktning snedställda sidor, varvid intill varandra anordnade slitkroppar är anordnade med vardera en av de i förhållande till tjocklekens riktning snedställda sidorna parallella med varandra. Detta utgör ytterligare ett praktiskt sätt att säkerställa en god kraftfördelning.

Enligt ännu en utföringsform har slitkropparna i planet vinkelrätt mot den utåtvända ytan en T-form med ett benparti och ett huvudparti, varvid intill varandra anordnade slitkroppar är anordnade omväxlande med huvud- partiet uppåt respektive nedåt i tjocklekens riktning.

Detta är också ett sätt att åstadkomma en god kraft- fördelning mellan slitkropparna.

Slitkropparna är med fördel anordnade i rader, varvid varannan slitkropp är förskjuten i förhållande till de angränsande slitkropparna i samma rad. I den utàtvända ytan fås därmed en murverksliknande struktur, vilket gör att lokal förslitning utmed räta linjer und- viks, genom att stötkrafter kan fördelas på fler angrän- sande slitkroppar.

Den utåtvända ytan av slitfoderelementet utgörs med fördel huvudsakligen av slitkropparna. Därigenom ökar sannolikheten att en sten eller liknande som träffar slitfoderelementet träffar slitkropparna istället för elastmaterialet. 10 15 20 25 30 35 528 679 4 Det uppfinningsenliga slitfodret är bildat av ett antal uppfinningsenliga slitfoderelement. Slitfodret ger därmed ett gott skydd mot stötar och slitage.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare i form av utföringsexempel med hänvisning till bifogade schema- tiska ritningar, på vilka: fig l är en planvy av ett slitfoderelement enligt uppfinningen, fig 2 är en sektionsvy utmed linjen II-II, fig 3 är en sektionsvy utmed linjen III-III, fig 4 är en sektionsvy av ett antal slitkroppar i slitfoderelementet i fig l enligt en första utförings- form, fig 5 är en sektionsvy av slitkroppar enligt en andra utföringsform av uppfinningen, fig 6 är en sektionsvy av slitkroppar enligt en tredje utföringsform av uppfinningen, fig 7 är en sektionsvy av slitkroppar enligt en fjärde utföringsform av uppfinningen, och fig 8 är en planvy av ett slitfoder bildat av flera slitfoderelement enligt fig l.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Det i fig 1 visade slitfoderelementet 1 består av en stomme 2 av gummi, i vilken slitkroppar 3 är inbäddade vid den i slitfoderelementets l monterade tillstånd utåt- vända ytan 4. på en för nötning utsatt vägg. Dà flera slitfoderelement l monteras invid varandra pà väggen utgör de ett slit- foder, se fig 8. Såsom framgår av fig 2 har slitkropparna 3 i ett plan P vinkelrätt mot den utåtvända ytan 4 en flaskliknande form med ett smalare halsparti 5 och ett bredare bottenparti 6. Slitkropparna 3 är anordnade in- till varandra, omväxlande med halspartiet 5 resp botten- partiet 6 i den utåtvända ytan 4.

Slitfoderelementet 1 är avsett att monteras 10 15 20 25 30 35 528 679 5 Om en sten träffar en av de slitkroppar 3 som har bottenpartiet 6 vänt mot den utåtvända ytan 4 kommer kraften av träffen, såsom visas med pilen Fl i fig 4, att fördelas även på de båda angränsande slitkropparna 3.

Skulle stenen däremot träffa en av de slitkroppar 3 som har halspartiet 5 vänt mot den utåtvända ytan 4 kommer kraften inte att spridas utan endast gå rakt ned genom slitfoderelementet, såsom anges med pilen F2. I de allra flesta fall är dock de stenar som träffar slitfodret l så stora i förhållande till slitkropparna 3 att de träffar fler än en slitkropp 3, varför kraften kommer att för- delas på flera slitkroppar 3. Detta gör att risken för att slitkroppar skall spräckas vid träffar minskar, även i tunga applikationer. Försök har dessutom visat att de flaskformade slitkropparna 3 sitter mycket säkert i gum- mimaterialet. Först när slitkropparna 3 slitits ned till ungefär halva höjden h börjar de falla ur gummit.

Om slitkropparna 3 dessutom anordnas i ett sådant murverksliknande mönster, med rader 13 väsentligen parallella med sektionslinjen II-II med varannan slit- kropp 3 förskjuten, i den utåtvända ytan 4 som visas i fig l kommer i själva verket en träff på en av de slit- kroppar 3 som har bottenänden 6 i den utåtvända ytan 4 att fördelas inte bara till två angränsande slitkroppar 3 utan till fyra angränsande slitkroppar 3. Detta reducerar ytterligare risken för att slitkropparna 3 spräcks. De förskjutna raderna gör dessutom att risken för lokalt slitage utmed räta linjer minskar.

Fig 5 visar en alternativ utformning av slitkroppar 3a. Dessa slitkroppar 3a är i planet P trapetsformade och är inbäddade i gummit omväxlande med en smalände 7 resp en tjockände 8 mot den utåtvända ytan 4. Också med denna utformning kommer träffkrafter att fördelas till de båda angränsande slitkropparna 3a om stöten sker mot en av de slitkroppar 3a som har tjockänden 8 i den utàtvända ytan 4 (pilen F3), medan eventuella stötar mot slitkroppar 3a som har smaländen 7 i den utåtvända ytan 4 endast går 10 15 20 25 30 35 523 679 6 rakt ned genom slitfoderelementet 1. Liksom i den utfö- ringsform som visas i fig 4 kommer dock i allmänhet de stenar som träffar slitfoderelementet 1 att vara så stora i förhållande till slitkropparna 3a att de träffar flera slitkroppar 3a samtidigt.

Fig 6 visar ytterligare en utföringsform av slit~ kroppar 3b som i planet P har en snedställd parallel- logramform med plana ytor 9 parallellt med den utàtvända ytan 4 och sneda ytor 10 som är lutade i förhållande till tjocklekens d riktning. Slitkropparna 3b är anordnade sida vid sida med de sneda ytorna hos angränsande slitkroppar 3b parallella med varandra. När en slitkropp 3b träffas av exempelvis en sten sprids kraften, såsom anges med pilen F4, till en av de angränsande slitkrop- parna 3b. Med den utformning av slitkropparna 3b som visas i fig 6 kommer således alltid en kraftfördelning att ske, men endast till en angränsande slitkropp 3b.

Fig 7 visar en fjärde utföringsform av slitkroppar 3c. Dessa slitkroppar 3c är i planet P T-formade och har ett benparti 11 och ett huvudparti 12. Slitkropparna 3c är anordnade på rad omväxlande med benpartiet 11 resp huvudpartiet 12 i den utåtvända ytan 4. Beteendet vid träffar kommer att likna det som gäller för slitkropparna 3 i fig 4 och slitkropparna 3a i fig 5, d v s om en sten träffar en av de slitkroppar 3c som har huvudpartiet 12 i den utåtvända ytan 4 kommer kraften att fördelas på de båda angränsande slitkropparna (pilen Eg), medan kraften vid en träff på en slitkropp 3c med benpartiet 11 i den utåtvända ytan 4 endast leds ned genom den träffade slit- kroppen 3c. Liksom beskrivits i samband med fig 4 och 5 kommer dock stenarna som träffar slitkropparna 3c i all- mänhet att vara så stora i förhållande till slitkropparna 3c att de träffar flera slitkroppar 3c samtidigt.

Slitfoderelementet 1 har i det visade exemplet en tjocklek d av 65 mm och slitkropparna 3 en höjd h av 38 mm. Detta slitfoderelement 1 är avpassat för tunga applikationer.

För än större påkänningar kan slitfoder- 10 15 20 25 30 35 528 679 7 elementet l exempelvis ges en tjocklek d av 95 mm, varvid slitkropparna kan ges en höjd h av 70 mm. Om slitfoder- elementet l däremot skall användas för mindre påkänningar kan såväl elementets 1 tjocklek d som slitkropparnas höjd h väljas mindre.

Det inses att en mängd modifieringar av de häri be- skrivna utföringsformerna av uppfinningen är möjliga inom ramen för uppfinningen, vilken definieras i de efterföl- jande patentkraven.

Exempelvis kan slitkropparna utformas av andra mate- rial än keramer. Alla material med god nötningstålighet mot glidande slitage är användbara, t ex korund och andra mineraliska material, liksom stål och andra metalliska material.

Det elastmaterial som utgör slitfoderelementets l stomme 2 kan vara såväl naturgummi som något syntetiskt material, t ex polyuretan.

Det bör noteras att med vägg avses i denna uppfin- nings sammanhang naturligtvis inte endast mer eller mindre lodräta väggar utan även vågräta väggar, såsom golv och tak, och väggar med alla tänkbara lutningar. Det uppfinningsenliga slitfoderelementet kan således användas exempelvis för truckflak och transportrännor, både för sidoväggarna och botten.

De slitkroppsformer som häri beskrivits är endast exempel på möjliga former. Fackmannen inser att också andra former är tänkbara, så länge de möjliggör ett över- lapp i slitfoderelementets tjockleksriktning, varigenom en fördelning av stötkrafter kan erhållas. I princip kan vilken som helst form som kan placeras omväxlande med ett smalt parti uppåt och ett brett parti nedåt resp ett brett parti uppåt och ett smalt parti nedåt användas.

Såsom framgår av fig 6 behöver formen inte nödvändigtvis vara spegelsymmetrisk kring slitfoderelementets tjock- leksriktning, utan kan också ges en sned symmetri. En fördel med ett sådant arrangemang är att det oavsett vil- ken slitkropp som träffas alltid sker en kraftfördelning, 10 l5 20 25 30 35 528 679 8 så att inte endast den träffade slitkroppen belastas. En nackdel är dock att kraften varje gång fördelas endast till en angränsande slitkropp, medan man i det spegel- symmetriska fallet får en kraftfördelning till två an- gränsande slitkroppar.

Också andra former på slitkroppar är tänkbara. Exem- pelvis skulle slitkropparna kunna ges en L-form, motsva- rande halvor av de i fig 7 visade T-formade slitkropparna 3c. De L-formade slitkropparna skulle lämpligen placeras omväxlande med Lzets stapel uppåt resp nedåt. En sådan utformning och placering skulle innebära att om en slit- kropp med stapeln nedåt träffas skulle stötkraften förde- las till en angränsande slitkropp. Om emellertid en slit- kropp med stapeln uppåt träffas sker ingen kraftfördel- ning till angränsande slitkroppar.

I de visade exemplen har slitkropparna 3, 3a, 3b, 3c endast utformats överlappande i ett plan, medan de såsom framgår av fig 3 är parallella med varandra i det mot den utåtvända ytan 4 och planet P vinkelräta planet Q. Det är dock också tänkbart att utforma slitkropparna 3, 3a, 3b, 3c så att de i tjocklekens d riktning delvis överlappar varandra även i planet Q.

Slitkropparna 3 har i fig 1 visats anordnade i rader 13 med varannan slitkropp 3 förskjuten, men fackmannen inser att också andra arrangemang är möjliga. Exempelvis skulle slitkropparna kunna anordnas i raka rader.

Slitfoderelementet 1 har ovan beskrivits i samband med infodring av väggar för rännor, truckflak och lik- nande. Slitytor med slitkroppar 3, 3a, 3b, 3c av det beskrivna slaget kan emellertid användas även i andra sammanhang. De kan exempelvis utnyttjas för ökande av nötningståligheten hos siktar. Slitkropparna kan då in- arbetas i siktens yta, mellan siktöppningarna. Slitfoder- elementen kan också utformas som uppstickande ribbor mellan siktöppningarna, s k skid bars eller rider bars.

Varje ribba kan då förses med en eller flera rader av 528 679 9 slitkroppar. Sådana ribbor kan också utformas på slitfoder för väggar.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 528 679 10 PATENTKRAV

1. l. Slitfoderelement för en för nötning utsatt yta vilket har en utátvänd yta (4) över vilken stycke~ eller partikelformigt gods, såsom krossad malm och krossat stenmaterial, är avsett att röra sig, och en tjocklek (d), varvid slitfoderelementet (1) omfattar elastmaterial (2) huvudsakligen avsett att upptaga stötenergi och slit- kroppar (3; 3a; 3b; 3c) vilka är inbäddade i elastmate- rialet (2) och huvudsakligen avsedda att motstå slitage, k ä n n e t e c k n a t a v att slitkropparna (3; 3a; 3b; 3c) i ett plan (P) vinkelrätt mot den utåtvända ytan (4) är så utformade att de i tj0CklekGnS (d) riktning åtminstone delvis överlappar varandra.

2. Slitfoderelement enligt krav l, vid vilket slit- kropparna (3; 3a; 3b; 3c) är gjorda av ett keramiskt material.

3. Slitfoderelement enligt krav 1 eller 2, vid vil~ ket slitkropparna (3; 3a; 3b; 3c) är anordnade i rader i den utåtvända ytan (4).

4. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, vid vilket slitkropparna (3) i planet (P) vinkelrätt mot den utåtvända ytan (4) har en flaskliknande form med ett smalare halsparti (5) och ett bredare bottenparti (6), och vid vilket intill varandra anordnade slitkroppar (3) är anordnade omväxlande med halspartiet (5) uppåt respek- tive nedåt i tjocklekens (d) riktning.

5. Slitfoderelement enligt något av kraven l-3, vid vilket slitkropparna (3a) i planet (P) vinkelrätt mot den utåtvända ytan (4) har en trapetsform med en smalände (7) och en tjockände (8), och vid vilket intill varandra anordnade slitkroppar (3a) är anordnade omväxlande med smaländen (7) uppåt respektive nedåt i tjocklekens (d) riktning.

6. Slitfoderelement enligt något av kraven l-3, vid vilket slitkropparna (3b) i planet (P) vinkelrätt mot den utåtvända ytan (4) har en snedställd parallellogramform 10 15 20 25 528 679 ll med två i förhållande till tjocklekens (d) riktning snedställda sidor (10), och vid vilket intill varandra anordnade slitkroppar (3b) är anordnade med vardera en av de i förhållande till tjocklekens (d) riktning snedställ- (10) parallella med varandra.

7. Slitfoderelement enligt något av kraven l-3, vid vilket slitkropparna (3c) i planet (P) vinkelrätt mot den utåtvända ytan (4) har en T-form med ett benparti (ll) och ett huvudparti (12), och vid vilket intill varandra anordnade slitkroppar (3c) är anordnade omväxlande med huvudpartiet (12) uppåt respektive nedåt i tjocklekens (d) riktning. da sidorna

8. Slitfoderelement enligt något av kraven 3-7, vid vilket slitkropparna (3; 3a; 3b; 3c) är anordnade i rader (13), varvid varannan slitkropp (3: 3a; 3b; 3c) är för- skjuten i förhållande till de angränsande slitkropparna (3: 3a; 3b; 3c) (13).

9. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, vid vilket den utåtvända ytan (4) utgörs huvudsakligen av slitkropparna (3: 3a; 3b; 3c).

10. Slitfoder för en för nötning utsatt vägg över vilken stycke- eller partikelformigt gods, såsom krossad malm och krossat stenmaterial, är avsett att röra sig, vilket slitfoder är bildat av ett antal slitfoderelement (1) enligt något av föregående krav. i samma rad