SE527958C2 - Kabelgenomföring vilken är självjusterande till tjockleken av ett omgivande material - Google Patents

Description

25 30 35 527 958 050201 SK P:\4924 RUTAB\P\005\SE\PG9240005_050117_BVeDBk bverlåttningniflc 2 kunna inmontera hundratals kabelgenomföringar varje dag.

Ett ytterligare problem med gummikabelgenomföringen är att den endast passar till material med en förutbestämd tjocklek. Olika tjocklek kräver olika kabelgenomföringar.

En annan kabelgenomföring som är känd i tekniken löser problemet med att låsa den till det omgivande materialet och låsning av kabeln till kabelgenomföringen.

En sådan kabelgenomföring är vanligtvis gjord av ett solitt material och innefattar flera beståndsdelar, med en flexibel tätande kärna. För att ansluta kabelgenomföringen till t.ex. ett skåp måste en cylindrisk huvuddel hos anordningen förses med en tätningsring innan den förs in i ett hål hos skåpet. Huvuddelen är vidare försedd med gängor, för att låsa huvuddelen till skåpet med en gängad mutter. Själva det omgivande materialet är alternativt gângat. En genomföring tillhandahålls inuti huvuddelen för att täta utrymmet som omger kabeln. Huvuddelen är även försedd med grepptungor, vilka pressar genomföringen mot kabeln, vilket medför både tätning och låsning av kabeln när en huv skruvas på huvuddelen.

Det är ett problem med kabelgenomföringen som tillhandhåller låsning i det att den innehåller flera beståndsdelar, har en utrymmeskrävande konstruktion och är besvärlig att montera. När kabeln förs in i kabelgenomföringen och huven skruvas för att pressa tungorna mot kabeln blir även kabeln eventuellt inte fullständigt låst, eftersom kabeln kan om den dras glida i andra riktningen och tungorna kan skada kabelns hölje.

Trots att kabelgenomföringen kan justeras manuellt till omgivande material med olika tjocklek kan vidare monteringen av kabelgenomföringen genom att använda muttern vara besvärligt, särskilt om den monteras i ett trängt utrymme. 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P:\4924 RUTAB\P\OD5\SB\P49240005_050117_BvenBk övetsàttningdofi 3 Samanfattning av uppfinningen Det är ett ändamål med den föreliggande uppfinningen att åstadkomma en kabelgenomföring som år självjusterande inom ett förutbestämt område till tjockleken av ett omgivande material, till vilket kabelgenomföringen skall fästas.

Det ovanstående ändamålet uppnås av en kabelgenomföring enligt uppfinningen för att åstadkomma tätning i ett utrymme mellan en kabel och ett omgivande material. Kabelgenomföringen innefattar ett hölje, och en första och en andra tåtningsdel för att ta emot nämnda material däremellan. Den första tätningsdelen åstadkommer en förspänningskraft på höljet när det är infört i ett hål i materialet. Fria ändar hos den första och den andra tätningsdelen ligger an en första respektive en andra sida hos ett material när den är införd i ett hål däri.

Den första tätningsdelen kan sträcka sig utåt från en första ände hos anordningen mot den andra tätningsdelen, och den andra tätningsdelen kan sträcka sig utåt från en andra ände hos höljet mot den första tätningsdelen.

Ytterligare utföringsformer av uppfinningen framstår från de beroende patentkraven.

Det år en fördel med den föreliggande uppfinningen att den automatiskt justeras till tjockleken hos materialet som tas emot mellan tätningsdelarna. En kabelgenomföring kan således passa ett tjockleksområde, varvid det totala antalet olika kabelgenomföringar som skall tillhandahållas av en tillverkare kan minskas.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Ytterligare ändamål, särdrag och fördelar med uppfinningen framstår från den följande beskrivningen av flera utföringsformer av uppfinningen, varvid olika aspekter av uppfinningen kommer att beskrivas i ytterligare 10 15 20 25 30 527 958 050101 SK P:\4924 RUTAB\P\005\SB\P492l0005__050117_SVBnSk bVeïBåttflinQ-ÜOC 4 detalj med hänvisning till de bifogade ritningarna, pà vilka: Fig. 1 är en perspektivvy av en kabelgenomföringsanordning; Fig. 2 år en tvärsnittsvy av en kabelgenomföringsanordning med en kabel införd däri; Fig. 3 är en perspektivvy av en första utföringsform av en kärna, som innefattar organ för dragavlastning; Fig. 4a och 4b är perspektivvyer av en andra utföringsform av en kärna, som innefattar organ för att låsa kärnan; Fig. 5 är en tvärsnittsvy av ett hölje; Fig. 6 är en tvärsnittsvy av en annan utföringsform av höljet; Fig. 7 âr en tvärsnittsvy av en annan utföringsform av höljet, vilket innesluter kärnan i Fig. 4a och 4b; och Fig. 8a och 8b är tvärsnittsvyer av en kabelgenomföring som innefattar en kärna, ett hölje och avtagbart organ för dragavlastning.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen När en kabel l införs in i till exempel ett skåp finns det internationella standarder för täthetsklassificering, såsom IP-klassificeringssytemet, som specificerar till vilken grad den interna atomsfären hos till exempel ett skåp skall tätas fràn den omgivande atmosfären eller vätskan. Det finns också fysiska situationer som kräver att en kabel 1 är läst till en viss grad till skåpet för att åstadkomma dragavlastning. En 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P=\4924 RUTAB\P\005\SB\P49240005_050117_svensk bversàttningdoc 5 kabelgenomföring eller en läsande skyddshylsa tillhandahålls för införing i ett hål hos ett material.

Fig. 1 illustrerar en första utföringsform av en kabelgenomföringsanordning 100.

Fig. 2 illustrerar kabelgenomföringsanordningen 100 i tvärsnitt med kabeln 1 införd i den.

Kabelgenomföringen innefattar en kärna 100, som är innesluten av ett hölje 200, vilket företrädesvis är gjort av en elastomer, som är anpassningsbart till ett omgivande material för att täta utrymmet mellan kabeln och materialet. Såsom skall noteras kan kabelgenomföringen i en annan utföringsform vara försedd med en kärna, medan kabelgenomföringen i andra utföringsformer inte har någon kärna.

Fig. 3 beskriver en första utföringsform av kärnan 110. Kärnan 110 innefattar en mellanliggande del 111 eller stödelement, som sträcker sig axiellt, vilket kan åstadkomma sidostöd för kärnan 110. Làsorgan som är anslutna till den mellanliggande delens 111 yttre periferi för att omedelbart ansluta kärnan, och höljet som omger den, till det omgivande materialet när den införs i ett hål däri. Låsorganet innefattar i denna utföringsform en flâns ll3b, mellanliggande delen. När kärnan införs i ett hål i ett 112 och spärrhakar 1l3a, som är anslutna till den material är hålets diameter mindre än flänsens 112 diameter. Avståndet mellan fria ändar hos spärrhakarna 113a, 113b är vidare större än hàlets diameter. Den mellanliggande delens 111 diameter är mindre än hålets diameter.

Kärnan enligt Fig. 3 är företrädesvis gjord av en plast med en viss flexibilitet, såsom en polyamid, till 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK Px\4924 RUTÄB\P\00S\SE\P492i000S_050117_ßVGnSk Övßfiåttning-ÅOC 6 exempel PA6, som är uppmjukad med en mjukgörare, vilken gör plasten seg.

Spärrhakarna 113a, 113b är anslutna till den mellanliggande delen 111 vid dess ena ände, och sträcker sig från den mellanliggande delen mot flänsens 112 periferi. På grund av att kärnans 110 material har en viss flexibilitet pressas spärrhakarnas 1l3a, 113b fria ändar, när de trycks igenom ett häl, mot den mellanliggande delen 111. Avståndet mellan nämnda fria ändar kommer således vara mindre än hàlets diameter. Genom att helt enkelt trycka kärnan genom ett häl hos ett material kommer därmed spärrhakarnas 113a, 113b fria ändar pressas mot den mellanliggande delen. När de är helt igenom hålet kommer spärrhakarnas 113a, 113b fria ändar återgå till sina ursprungliga lägen. Kärnan är därmed låst till det omgivande materialet med hjälp av spârrhakarna 113a, 113b och flänsen 112, vilken formar ett stopp när kärnan 110 trycks igenom hàlet. Flänsen 112 förhindrar att kärnan 110 kan tryckas igenom hàlet i en riktning, företrädesvis från det yttre till det inre hos skåpet. Spärrhakarna 113a, 113b förhindrar att kärnan kan tryckas tillbaka igenom hàlet i den omvända riktningen.

Enligt en utföringsform av kärnan 110 kan den ha organ för att åstadkomma dragavlastning. Vid insidan av den mellanliggande delen 112 är radiellt fördelade flexibla làsningstungor 17 tillhandahàllna, vilka är svagt riktade i riktningen för införing av kabeln 1. När kabeln är införd i kärnan 110 kommer tungorna ligga an mot kabeln. Att dra kabeln i den omvända riktningen kommer att öka trycket från tungorna mot kabeln, varvid dragavlastning àstadkoms. 10 15 20 25 30 527 958 060313 SR Px\4924 RUTÅB\P\OOS\SB\P4BZ40005_060313_ny sida fidfic 7 Tungornas längd kan variera, såsom kommer att beskrivas nedan.

Fig. 4a och 4b beskriver en annan utföringsform av en kärna 150 enligt uppfinningen. Kärnan 150 är företrädesvis gjord av ett styvt material, såsom en plast enligt ovan. Kärnan innefattar en första och en andra mellanliggande del 151a, 151b och läsningsorgan för att läsa kärnan 150 till ett omgivande material när den är införd i ett hål däri. Làsningsorganet innefattar en fläns 152 och en första och en andraespärrhake 153a, l53b.

Flänsen 152 motsvarar flânsen som är beskriven i Fig. 3.

Spärrhakarna 153a, l53b är anslutna till ben eller flexibla delar 154a, 154b.

Flänsen 152 är ansluten till en första ände hos de mellanliggande delarna 151aÅ 151b. De mellanliggande delarna 151a, 151b sträcker sig väsentligen vinkelrätt från en inre periferi hos flänsen 152. De flexibla delarnas 154a, 154b längd motsvarar väsentligen de mellanliggande delarnas 151a, 151b längd. Spärrhakarna 153a, l53b är anslutna till en övre del hos de flexibla delarna 154a, 154b och sträcker sig därifrån mot en yttre periferi hos flänsen. Från en spets 155a, 155b hos spärrhakarna sträcker sig en stödyta 156a, l56b mot de flexibla delarna 154a, 15410. En stödyca 157 hos flänsafn 152 och scödytorna isea, l56b hos spärrhakarna 153a, 15Åb är väsentligen parallella.

En bas 158 hos de flenibla delarna 154a, 154b är anslutna till de mellanliggandd delarna 154a, 154b nära flänsen 152. Trots att kärnans 150 inneboende materialegenskaper är ganska sfiyva ästadkommer basens 158 bredd och tjocklek, och dess position, därmed flexibilitet hos de flexibla delarna i kärnáns sidoriktning. I funktion, 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P:\å924 RUTAB\P\005\SB\P49240005_050ll7_sVenSk Övetflåtttlingfißfi 8 eftersom stödytan 157 hos flänsen 152 och stödytorna l56a, 156b hos spärrhakarna 153a, l53b är väsentligen vinkelräta, är krafterna som utövas på de flexibla delarna 154a, 154b väsentligen i de flexibla delarnas längdriktning. Basens 158 tjocklek kan således dimensioneras för att uppfylla dragavlastningskrav.

När åtminstone de mellanliggande delarna l54a, 154b är omslutna av ett hölje, såsom beskrivs nedan, stöds de flexibla delarna l54a, 154b vid en inre och en yttre sida av kärnan 150 av nämnda hölje. Kärnan, vilken är flexibel, l54b tillåter således de flexibla delarna 154a, att pressas mot kärnans 150 mitt när de pressas igenom hålet, vilket tillåter spärrhakarna 154a, l54b att passera genom hålet. När de är helt igenom kommer höljet återföra de flexibla delarna till deras ursprungslägen, varvid spärrhakarna omedelbart ansluter kärnan 150 till det omgivande materialet. Kärnan, och höljet, kan enkelt lösgöras från materialet som omger den, varvid kabelgenomföringen kan återanvändas. Kärnan och höljet kan lösgöras helt enkelt genom att trycka spärrhakarna 153a, l53b inåt mot kärnans mitt, varvid den kan tas bort från hålet.

Basens 158 tjocklek kan vara tunnare än de flexibla delarnas l54a, 154b resterande tjocklek.

Flexibiliteten kan därmed ytterligare ökas, medan kärnans 150 material kan vara ännu fastare. För att uppnå god flexibilitet är basens 158 tjocklek ungefärligen 50% av de flexibla delarnas 154a, 154b tjocklek. Förhållandet kan emellertid vara mindre eller större, eller till och med lika, beroende på kravet på flexibilitet och styrka. 10 15 20 25 30 5.27 958 050201 sx P=\4924 nLfrAB\P\005\SE\P49240005_05011'!_svensk bversàttninguioc 9 De flexibla delarna 154a, 154b kan tillhandahållas genom att forma spår i de mellanliggande delarna l5la, 151b.

I utföringsformerna som visas i Fig. 3, 4a och 4b är de mellanliggande delarna 111, l5la, 151b väsentligen cylinderformade och sträcker sig väsentligen vinkelrätt från flänsens 112, 152 insida i kärnans 100, 150 längdriktning. De mellanliggande delarna 111, l5la, l5lb kan emellertid vara svagt konformade. De mellanliggande delarna 111, l5la, 151b kan alternativt ha ett polygonformat tvärsnitt, så länge som de passar i ett hål hos ett material. Flânsen 112, 152 kan vidare vara uppdelad i sektioner som formar flera individuella flânsar, vilka är periferiskt fördelade kring de mellanliggande delarna 111, l5la, l51b. Vilket antal spärrhakar ll3a, ll3b, l53a, l53b som helst, som tillhandahåller tillräcklig låsning av kärnan, är också möjligt.

Genom att variera avståndet mellan spärrhakarna ll3a, 113b, l53a, l53b och flänsens 112, 152 diameter kan kärnan 110, 150 anpassas till hàl med olika diameter. Genom att vidare variera avståndet mellan spärrhakarnas ll3a, 113b, l53a, l53b fria ände/spets och flänsen 112, 152 kan kärnan 110, 150 anpassas till material med olika tjocklek.

Fig. 5 beskriver höljet 200 för att innesluta kärnan 110, 150. Ett urtag 210 är tillhandahàllet i höljets 200 yttre periferi för att ta emot det omgivande materialet när kabelgenomföringen är införd i ett hål. Urtaget 210 åstadkommer första och andra flexibla tätningsdelar i form av flänsar på motstående sidor av urtaget 210 för att täta utrymmet mellan höljet och det omgivande materialet. 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK Pzusza nvTAa\P\oos\sa\x=4924ooo5_oso111_avansk oversàrtningdoc 10 Höljet 200 har första och andra cirkulära genomskärningar 240, 241 som är tillhandahàllna på en första respektive en andra ânddel hos höljet 200. En kavitet 242 är formad mellan änddelarna. Ånddelarna tillsammans med kaviteten 242 formar en passage, i vilken kabeln 1 skall införas.

Den första änden hos höljet, som omger den övre genomskärningen 240 formar en flexibel krage 243, som skapar en tät tätning mellan höljet 200 och kabeln 1 när kabeln 1 införs genom den första genomskärningen 240. Åtminstone en klack (ej visad) kan tillhandahållas pà kragens 243 insida. Ett tidigt frisläppande av vakuum i kaviteten 242 àstadkoms av klacken när ett verktyg, som formar kaviteten, dras ut ur den första genomskärningen 240 vid tillverkning. Detta möjliggör tillverkning av ett mycket tunt membran, som formar en penetrerbar tätning (ej visad) hos den andra genomskärningen 241. Den penetrerbara tätningen kan tas bort genom att helt enkelt penetrera kabeln 1 genom tätningen hellre än att använda ett verktyg för att skapa ett cirkulärt hål. Den penetrerbara tätningen gör det möjligt att täta ett häl i materialet som omger höljet 200 även om kabeln 1 inte införs däri. Den penetrerbara tätningen kan alternativt åstadkommas vid den första genomskärningen 240. Klacken kan således åstadkommas vid den andra genomskärningens 241 insida.

Kaviteten 242 innefattar ett periferiskt omgivande slits 260 för att ta emot kärnans 110, 150 fläns 112, 152. Kavitetens 242 inneryta kommer att omge de mellanliggande delarna 111, 151a, 151b. Spärrhakarna 113, 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P|\4924 RUTAB\P\005\SE\P49240005_050117_BV&1B)( Översättning-UKM ll 153a, l53b kommer att sträcka sig ut ur utskärningar (ej visade) hos höljet när det omges därav.

När kärnan 110 omges av höljet 200 kan en cylindrisk läpp 246 omge tungorna 114. Läppen 246 är ansluten till höljet vid den sida hos den andra genomskärningen 241 som sträcker sig därifrån mot den mellanliggande delen 111. När kabeln förs in i den andra genomskärningen 241 ligger tungorna 114, som är omgivna av läppen 246, an mot, men skadar inte, kabeln 1. Läppen 246 är alternativt delvis slitsad. Utrymmet mellan kabeln 1 och höljet är tätat när kabeln 1 är införd däri.

Tungorna 114 och läppen 246 åstadkommer en tätad låsning av kabeln 1 till kabelgenomföringen, vilken låsning är omedelbar när kabeln 1 införs i kabelgenomföringen.

Såsom kan ses i Fig. 1 är höljet 200 försett med en utskärning för att ta emot spärrhakarna 113a, 113b, 153a, l53b. Spärrhakarna l13a, 1l3b, 153a, l53b är därmed inte inkapslade av höljet 200 och kan ligga an direkt mot det omgivande materialet.

Höljets 200 andra ände, som skall tryckas igenom ett häl i materialet, har en diameter, vilken är mindre än hàlets diameter. Den andra tätningsdelen 230 sträcker sig vidare utåt från den andra änden hos höljet mot den första tätningsdelens 220 fria ände. Vid den fria änden hos den andra tätningsdelen 230 är diametern större än hålets diameter. När den trycks igenom hàlet kommer den andra tätningsdelen 230 att pressas mot höljets 200 mitt, varvid kabelgenomföringen är enkel att föra in i materialets hål på grund av urtaget 210 mellan den andra tätningsdelen 230 och höljets mittdel. 10 15 20 25 30 527 958 osozoi sx musa nuuß\v\nos\s:\ms24ooos__oso117_nya sida: 1, n, 194m 12 När kabelgenomföringen är införd i materialets hål sträcker sig den flexibla första tâtningsdelen 220 hos höljet 200 utåt från en kant hos en första sida av materialet som omger hålet. Når den första tätningsdelens 220 fria ände möter materialet komprimeras den och glider utåt från hålet när kabelgenomföringen pressas vidare genom hålet. När den andra tätningsdelen 230 är helt igenom hålet åstadkommer den första tàtningsdelen en förspänningskraft på höljet, vilken tvingar den andra tätningsdelen mot en andra sida hos materialet, som omger höljet. Utrymmet mellan höljet 200 och det omgivande materialet tâtas således när tätningsdelarnas 220, 230 fria ändar ligger an mot materialet som är mottaget däremellan. Om höljet 200 omger en kärna låses höljet 200 till hål i materialet med hjälp av låsningsorganet, och en tätning mot båda sidor av det omgivande materialet åstadkoms.

I en annan utföringsform tillhandahålls ett låsningsorgan som en integrerad del av höljet som solida gummi eller elastomerspärrhakar. Anordningen av dessa spàrrhakar är emellertid väsentligen samma som spärrhakarna såsom framställts ovan, om ån formade som integrerade med höljet. Elastomerspärrhakarna sträcker sig således utåt mot höljets 200 första tätningsdel 220 för att åstadkomma låsning av höljet enligt samma principer som beskrivits ovan. Om höljet innefattar en kärna är den mellanliggande delen försedd med ursparingar för att ta emot vardera av elastomerspärrhakarna när kabelgenomföringen förs in i ett hål.

Fig. 6 beskriver ytterligare en annan utföringsform av ett hölje 400 enligt uppfinningen. Ett urtag 410 är tillhandahållet i höljets 400 yttre periferi 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P:\4924 RUTÄB\P\005\SE\P4924000S_050117_!ve1mk ßverlÅttniflg-ÜOC 13 för att forma första och andra tätningsdelar 420, 430, såsom flânsar. Höljet 400 innefattar organ för att ta emot en andra fläns 430 under införning av höljet i hålet. En sida av urtaget 410, vilken utåt vetter mot tätningsdelarna 420, 430 och inåt vetter mot kärnans mellanliggande del, när den är mottagen däri, eller kaviteten, har en oregelbunden yta 440. En första del 441 hos den oregelbundna ytan 440 har en diameter, vilken är större än diametern hos en andra del 442 hos den oregelbundna ytan 440. Den andra delen 442 kan vara formad som ett urtag i höljet 400 eller den första delen 441. Den första delen 441 vetter utåt mot en inre sida hos den första tätningsdelen 420. Den andra delen 442 vetter utåt mot den inre ytan hos den andra tätningsdelen 430. Skillnaden i diameter mellan de första och andra delarna 441, 442 motsvarar väsentligen två gånger tjockleken hos den andra tätningsdelen 430 hos höljet 400. När höljet 400 således pressas igenom ett hål tas den andra tätningsdelen 430 emot i den andra delen hos den oregelbundna ytan 440, varvid det är ännu lättare att pressa höljet genom hålet eftersom höljet 400 inte behöver komprimeras överhuvudtaget. Diametern hos den första delen 441 hos den oregelbundna ytan 440 är mindre än hálets diameter. Den första delens 441 diameter är företrädesvis endast något mindre än hálets diameter, varvid höljet 400 är anpassat till det omgivande materialet. Diametern hos den andra delen 442 hos den oregelbundna ytan 440 plus tvà gånger tjockleken av den andra tätningsdelen 430 hos höljet 400 är på motsvarande sätt något mindre än hálets diameter.

Längden av den första delen 441 hos den oregelbundna ytan 440 och den oregelbundna ytans 440 totala längd är dimensionerad så att nämnda första del kommer att 10 15 20 25 30 527 958 050201 SK P:\4924 RUTÄB\P\005\SB\P492l0005_050ll7_SVenSk bversättninfl'd°c 14 sträcka sig åtminstone delvis genom hålet när höljet är infört däri. När tätningsdelarna 420, 430 sträcker sig utåt från hålet kommer höljet således vara stött i sidled av den första delen 441.

Urtaget 410 och tâtningsorganen 420, 430 enligt utföringsformen som visas i Fig. 6 åstadkommer omedelbar justering av höljet till olika tjocklekar, inom ett förutbestämt område, av det omgivande materialet när höljet pressas igenom ett hål däri. Den första tätningsdelen 420 sträcker sig utåt från höljets övre ände. Den andra tätningsdelen 430 sträcker sig utåt från höljets 400 andra ände. Tåtningsdelarnas 420, 430 tjocklek är sådan att de är flexibla åtminstone 90 grader i förhållande till den oregelbundna ytan 440. När höljet 400 förs in i ett hål kommer tätningsdelarnas 420, 430 fria ändar automatiskt glida utåt från hålet. Avståndet mellan tätningsdelarnas 420, 430 anslutningspunkter bestämmer materialtjockleksområdet, till vilket ett specifikt hölje är lämpligt.

Om höljet 400 innefattar en kärna 110, 150 bestämmer avståndet mellan spärrhakarnas 113a, 113b, l52a, l53b stödytor l55a, 155b och storleken av urtaget 410 materialtjockleksområdet, till vilket ett specifikt hölje är lämpligt.

Fig. 7 beskriver en kabelgenomföring 500 som innefattar ett hölje 510 och en kärna 150. Delar av höljet 510, som inte explicit beskrivs med hänvisning till Fig. 7, motsvarar de delar som beskrivits med hänvisning till Fig. 6. Höljet 510 innefattar dragavlastningsorgan som är integrerade med höljet. På en innersida av en första ände 520 hos höljet 510, som vetter mot en kavitet 530 hos l0 15 20 25 30 527 958 050201 SK P:\4924 RUTAB\P\005\SE\P49240005_0501.l7_BvenSk ÖveZBåbfl1ínQ.d0C 15 höljet 510, är hakar för att ligga an mot kabeln när den är införd i kaviteten tillhandahållna. När kabeln förs in pressas hakarna, som är flexibla, mot höljets 510 periferi.

När kabeln dras i den omvända riktningen åstadkommer en friktion mellan kabeln och hakarna 530 dragavlastning. Ju hårdare kabeln dras i den omvända riktningen desto större är friktionen upptill en viss gräns. Friktionens storlek är beroende på antalet och hakarnas 510 material och materialet hos kabelns hölje.

En konformad andra ände 550, som är motstàende den första änden 520 hos höljet 500, kan ha organ för att åstadkomma dragavlastning. En cirkulär yta 560, som vetter inåt, är tillhandahâllen vid en toppände hos den konformade delen. Den cirkulära ytan sträcker sig väsentligen i höljets 510 längdriktning, det vill säga i riktningen för införning av kabeln. När en kabel förs in igenom höljet 510 kommer den cirkulära ytan ligga an mot kabeln, varvid en friktion skapas däremellan. När kabeln dras i den omvända riktningen kommer friktionen få den konformade delen 550 att komprimeras. Viss dragavlastning kommer således att åstadkommas, vars mängd beror på storleken och typen av materialet hos den cirkulära ytan 560 samt kabelns material. För att ytterligare öka dragavlastningen kan utsprång 570 tillhandahållas vid periferin hos den koniska delens 550 toppände. När kabeln dras bakåt, kommer utsprången 550 att få den cirkulära ytan 560 att förbli parallell med kabeln, varvid friktionen vidmakthålls. Så länge som den koniskt formade änden 550 inte kollapsar, det vill säga sträcker sig i den omvända riktningen mot införingen av kabeln 1, kommer dragavlastning att tillhandahållas. 10 15 20 25 30 i 050201 SK P|\4$24 RUTAB\P\005\8E\P4S24000SJISOIJJJIYI S160! 7, 12; ILdOC' 16 Om höljet 500 i Fig. 7 innefattar en kärna 150 kommer den koniska änden 550, när den komprimeras, pressas mot kärnans 150 fläns 152. Höljet äršsåledes stabilare när det omger en kärna, varvid det är tyngre att komprimera den koniska delen 550. Dragavlastningen kan således förbättras ytterligare.

Fig. 8a och 8b beskriver em kabelgenomföring 600 med en kärna 610 och ett hölje 620. Ett avtagbart dragavlastningsorgan 630 kan fästas vid en ände h0S kabelgenomföringen 600 till kärnan 6fl0.

Dragavlastningsorganet innefattar tungor 640, såsom beskrivits ovan. Tungornas längd är álternerande kortare och längre. Dragavlastningsorganet passar således kablar med olika storlek. Dragavlastningsorganet kan innefatta två lika halvor som är snäppfästa vid kännan 610.

Dragavlastningsorganet kan tas bort när kabeln är införd i kabelgenomföringen 600, varvid kabeln kan tas bort från kabelgenomföringen. : En kabelgenomföring behöven inte innefatta kärnan. Höljet såsom beskrivits ovanškan således användas utan kärnan, varvid flera fördelar fdrtfarande åstadkoms, såsom den oregelbundna ytan för enkef genomtryckning och/eller självjustering till olika tjocklek.

Kärnan och höljet beskrivsšsom cirkulära. De kan likväl vara fyrsidiga beroende på formen hos det hål i vilka de skall passa.

Höljet är gjort av ett flexibelt material, såsom en elastomer, till exempel TPE (termdplastisk elastomer), EPDM (Ethylen-Propylen-Diene-Monomerfl eller kloroprene.

Den föreliggande uppfinningèn har beskrivits som användbar till ett skåp genom ett exempel. Uppfinningen är 10 527 958 050201 SK Pc\492l RUTAB\P\OOS\SI\PÅ9240005_050117_Ivensk bve!Båttnil'lg.fl0C 17 emellertid inte begränsad till denna enskilda tillämpning, utan är även användbar till hål i mänga andra applikationer, såsom elektriska kontrollskåp, instrumenthöljen, hushållsmaskiner, kabelgenomföringar i väggar, ledningsgenomföringar etc. För tydlighet har även hänvisning gjorts till en kabel, vilket inte är avsett att begränsa uppfinningens omfång. Såsom inses kan uppfinningen likaså användas med till exempel en ledning för att leda vätskor, eller en vajer. Uppfinningens omfång definieras bäst av de bifogade patentkraven.

Claims (10)

10 15 20 25 30 527 958 050201 SK Px\4924 RUTAB\P\905\SE\P49240005_050117_nya krav SE.d0C 1? PATENTKRÄV _

1. l. Hölje (200, 400) för en kabelgenomföringsanordning (100, 500, 600) för att àstadkomma tätning i ett utrymme mellan en kabel och ett material som omger anordningen, innefattande en första och en andra tätningsdel (220, 230, 420, 430), (410) i den yttre periferin hos höljet, för att ta emot nämnda material däremellan, kännetecknat av att den första tätningsdelen som är formade av ett urtag åstadkommer en förspänningskraft på höljet när det är infört i ett häl i nämnda material, varvid tätningsdelarna ligger an mot materialet.

2. Hölje enligt krav 1, kännetecknat av att den första och andra tätningsdelen (220, 230, 420, 430) är flexibelt anslutna till höljet.

3. Hölje enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att omkretsen vid en fri ände hos den första tätningsdelen (220, 420) är större än omkretsen av en fri ände hos den andra tätningsdelen (230, 430).

4. Hölje enligt något av föregående krav, kännetecknat av att fria ändar hos den första och andra tätningsdelen (220, 230, 420, 430) ligger an mot en första respektive en andra sida hos materialet när höljet är infört i ett hål däri.

5. Hölje enligt något av föregående krav, kânnetecknat av att den första tätningsdelen (220, 420) sträcker sig utåt fràn en första ände hos höljet mot den andra tätningsdelen (230, 430) och den andra tätningsdelen sträcker sig utåt från en andra ände hos höljet mot den första tätningsdelen. 10 15 20 25 527 958 050201 SK Px\(924 RUTAB\P\005\SE\P49240005_050J.17_ny! KXQV SB-ÖOC /7

6. Hölje enligt något av föregående krav, kännetecknat av att höljet innefattar organ (440, 441, 442) för att temporärt ta emot den andra tätningsdelen under införning i ett hål.

7. Hölje enligt krav 6, kännetecknat av att organet för att temporärt ta emot den andra tätningsdelen innefattar ett urtag hos höljet med ett djup som motsvarar den andra tätningsdelens (430) tjocklek.

8. Hölje enligt krav 6 eller 7, kännetecknat av att organet för att temporärt ta emot tätningsdelen innefattar en oregelbunden yta (440) hos höljet med en första och andra del (441, 442), vilken första del har en diameter som motsvarar diametern hos hålet, till vilket anordningen är dimensionerad för, och diametern hos den andra delen plus två gånger tjockleken hos den andra tätningsdelen (430) motsvarar nämnda håls diameter.

9. Hölje enligt krav 8, kännetecknat av att den andra delen (441) kommer att sträcka sig åtminstone delvis genom hålet när höljet är infört däri.

10. Användning av höljet enligt något av kraven 1 till 9 som en kabelgenomföringsanordning_