SE526958C2 - Destruktionsanläggning - Google Patents

Description

25 30 526 958 kan inte nyttjas som skrot förrän man med hundraprocentig säkerhet vet att de inte längre innehåller något odetonerat explosivämne.

Vid termisk destruktion av dylikt gods tillförs detta i satser av begränsad sprängkraft till en fast eller roterande ugn eller annan destruktionskammare i vilken godset uppvärms tills det däri ingående explosivämnet förbränns, vilket till viss del kommer att ske genom detonation, samtidigt som i produkterna ifråga ingående metalldelar omvandlas till ofarligt skrot. För att destruktionen av dylikt detonationsfarligt massgods skall kunna genomföras som en mer eller mindre kontinuerlig process, vilket är nödvändigt av ekonomiska skäl, så måste godset under godtagbar säkerhet satsvis kurma tillföras till den därför avsedda destruktionskammaren, vilken dessutom utan att processens kontinuitet störs allt för mycket, måste kunna tömmas på färdigdestruerat skrot. En dylik kontinuerlig destruktionsprocess kommer emellertid att slita oerhört hårt på den destruktionskammare eller ugn i vilken den genomförs. Visserligen kan man, om man kontinuerligt behåller delar av den i destruktionskammaren successivt bildade skrotbädden i kammaren, erhålla ett visst skydd för den del av kammars inre där skrotbädden befinner sig, men resterande delar av kammarens inre kommer kontinuerligt att utsättas för såväl detonationer som därmed sammanhängande detonationsvågor och därav spritt splitter samtidigt som hela kammaren kontinuerligt kommer att utsättas för höga temperaturer, som mer eller mindre mjukar upp det stålmaterial av vilket kammarväggen är tillverkad av.

Vid en kontinuerlig destruktion av explosiväninesfyllda kroppar av här avsett slag kommer givetvis stora mängder av för omgivningen skadliga förbränningsgaser att bildas. För att dessa skall kunna tas om hand på ett tillfredställande sätt måste därför den för destruktionen utnyttjade destruktionskammaren förses med ett tätt yttre hölje. Ett sätt att förlänga livstiden för ytterhöljet på destruktionskammare kan då vara att i kammarens inre anordna ett utbytbart inre skyddsskal som så att säga får ta upp huvuddelen av de vid detonationema bildade detonationsvågoma och splittren.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH DESS SÄRDRAG Föreliggande uppfinning skulle nu närmast kunna definieras som ett sätt att förse en dylik destruktionskammare med ett på speciellt sätt utformat flerväggigt inre skyddsskal som inte bara har förmågan att själv ta upp vid destruktionen bildade splitter och detonationsvågor utan 10 15 20 25 30 526 958 dessutom aktivt medverkar till att begränsa de vid destruktionen bildade detonationsvågomas styrka.

Uppfinningen skulle alltså för det första kunna definieras som ett sätt att vid termisk destruktion av explosivämnesfyllda kroppar begränsa inverkan på omgivningen av vid kropparnas detonationer formade detonationsvågor och av nämnda kroppars ytterhölj en bildat nämnda detonationsvågoma medföljande splitter. Detonationsvågomas och splittrets rörelser, i åtminstone de utbredningsriktningar, som förväntas bli till särskilt förfång för omgivningen, brytes därvid mot tvärs nämnda utbredningsriktningar anordnade detonationsvågbrytande och splitteruppíångande organ som tvingar detonationsvågorna och splittret att, i den mån de inte helt stoppas upp av nämnda organ, åtminstone till en del ändra riktning och att vid sin fortsatta utbredning följa mellan nämnda organ anordnade spalter eller kanaler i vilka detonationsvågomas hastighet ytterligare dämpas samtidigt som därmed följande splitter fångas upp inne i kanalerna. Vidare kan det tvärs dessa spalters eller kanalers egna myxmingar, men på något avstånd från nämnda myrmingar, i sin tur anordnas en andra uppsättning av detonationsvågbrytande och splitteruppfångande organ, vilka i sin tur mellan sig uppvisar motsvarande typ av spalter eller kanaler. I och med att nämnda andra uppsättning av detonationsvågbrytande och splitteruppfångande organ ligger tvärs närrmda första uppsättning av spalter eller kanaler så kommer nämnda andra uppsättning av organ att stoppa upp detonationsvågomas och splittrens fortsatta rörelse i den riktning som de tidigare närrmda spaltema styrt upp dem i. Nämnda andra uppsättning av detonationsvågbrytande och splitteruppfângande organ tvingar sålunda i sin tur fram en ytterligare riktningsändring för detonationsvågoma och därmed eventuellt fortfarande medföljande splitter. Tillsammans bildar alltså dessa olika uppsättningar av detonationsvågbrytande och splitteruppfångande organ, som kan utgöras av två eller flera koncentriskt utanför detonationskamrnarens aktiva inre anordnade uppsättningar av dylika organ, ett sorts labyrintutlopp. I sin mest praktiska utforrrming utgörs dessa organ av koncentriskt omkring detonationskammarens aktiva inre och koncentriskt utanför varandra på något avstånd från varandra anordnade kraftiga metallringar mellan vilka det finns spalter av ovan beskrivet slag och där dessa spalter ligger axiellt förskjutna mellan de olika uppsättningama av organ.

Grundprincipen blir därvid helt enkelt den att detonationsvågorna och splittren i ett första steg bromsas upp mot ett antal av en första uppsättning av tvärs detonationsvågomas utbredningsriktning anordnade organ mellan vilka det är anordnade en första uppsättning 10 15 20 25 30 526 958 spalter in i vilka detonationsvågoma tvingas in för att därefter i detonationsvågomas ursprungliga utbredningsriktning bortom nämnda första uppsättning av organ utanför utloppen för den första uppsättningen spalter dem emellan bromsas upp av en andra uppsättning detonationsvågbrytande organ som är anordnade tvärs nämnda utlopp. Mellan den första och den andra uppsättningen av nämnda organ finns alltså en i princip rörformig spalt som förbinder spaltema mellan de olika organen inom den första och andra uppsättningen av detonationsvågbrytande organ. Med två uppsättningar av dylika utanför varandra anordnade uppsättningar av organ erhålles alltså minst två tvärs detonationsvågens utbredningsriktning anordnade ytor och två riktningsändringar med därmed sammanhängande sarnrnanträngningar in i smala spalter. Sammantaget ger denna typ av labyrintutlopp en mycket god uppbromsning av såväl detonationsvågor som splitter. Av det följande kommer det dessutom att klart framgå att för detta ändamål utnyttjade organen kan göras mycket kraftiga och dessutom lätta att byta ut vid eventuella skador.

Ovan nämnda gnmdprincip utnyttjad i en destruktionskammare för termisk destruktion av explosivämnesfyllda kroppar resulterar i en anordning eller kammare innefattande ett i huvudsak gastätt ytterskal som omger den del av kammaren i vilken destruktionen av de explosivämnesfyllda kropparna genomföres samt ett denna inre del av kammaren i sin tur omslutande innanför kammarens yttervägg anordnat lätt utbytbart inre dubbelskal i form av kraftiga på något avstånd från varandra koncentriskt i varandra anordnade grupper av metallringar, vilka inom varje grupp uppvisar en spalt mellan ringarna i gruppen samtidigt som en koncentriskt ring- eller snarare rörfomiig spalt upprätthålls mellan grupperna och varvid spalterna mellan ringarna i de bägge grupperna är så anordnade att de spalter som i axiell led bildas av spelet mellan de inre ringarna i direkt radiell led täcks av de yttre ringarna samtidigt som det mellan de yttre ringarnas utsida och kammarens insida finns ett fritt rörformigt utrymme. Denna principkonstruktion ger en produkt med ett lätt utbytbart dubbelväggigt inre skyddsskal som fimgerar som ett labyrintutlopp och därmed tål mycket stora inre tryck och splitterbelastningar och som därför med fördel kan användas för här avsett ändamål. Som redan tidigare antytts kan principen även utnyttjas vid flerskaliga labyrintutlopp med tre eller flera likvärdiga successivt koncentriskt utanför varandra anordnade skal.

Enligt ytterligare aspekter för en anordning enligt uppfinningen gäller att: 10 15 20 25 30 - varje ring inom nämnda grupp av inre ringar uppvisar i respektive ringar ingående knaster, vilka dels är vända mot angränsande ringar inom gruppen och därmed kommer att svara fór spalten mellan ringarna inom gruppen, dels ut mot den omgivande gruppen av yttre ringar och därmed kommer att hålla en rörforrnig spalt öppen mellan grupperna av ringar. - varje ring i nämnda grupp av yttre ringar utgörs av flera med varandra sammanfogade ringdelar där varje fog mellan ringdelama är anordnad mitt för en i kammarens ytterskal anordnad in i kammaren sig sträckande styrkam eller baffel som håller de yttre ringarna på ett visst avstånd från kammareväggens insida och där alltså formar ett av bafflarna uppdelat ringfonnigt utrymme. - varje yttre ring består av fyra i varandra och med varandra med en viss överlappning sammanhakade ringdelar där varje ringde] dessutom uppvisar en spärrkant som griper över den relativt ringdelens läge bortre kanten på den respektive baffel vid vilken ringdelen avslutas i den riktningen. - den innefattar fler än två grupper av koncentriskt utanför varandra på ett visst anstånd från varandra anordnade grupper av ringar vars mellan ringarna inom varje grupp och mellan grupperna anordnade spalter gemensamt bildar ett labyrintutlopp för tryckvågor och därmed medföljande splitter.

FIGURFÖRTECKNING Uppñnningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samand med bifogade figurer.

Av figurema visar Fig. l en snittad snedproj ektion av en destruktionskamrnare med vissa tillbehör Fig. 2 en snittad sidovy av den egentliga destruktionskanirnaren enl. Fig. 1 i större skala Fig. 3 tvärsnittet A-A i Fig. 2 Fig. 4 i större skala en detaljvy av skarven mellan de yttre skyddsringamas olika ringsegment Fig. 5 samma detalj som Fig. 4 sedd från sidan medan Fig. 6 och 7 i snedprojektion visar de i Fig. 4 och 5 förekommande detaljema.

Fig. 8 destruktionskarnrnaren enl. Fig. 1 sänkt och roterad for tömning av densamma. 10 15 20 25 30 F26 958 DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING I den mån samma detaljer kan ses i flera av figurema har dessa givits samma hänvisningsbeteckningar.

Den på Fig.l visade destruktionsanordningen innefattar en destruktionskammare 1 vars detaljer närmare kommer att diskuteras främst tillsammans med Fig. 2.

Destruktionskammaren 1 omslutes i sin tur av ett gastätt ytterskal 2 och omedelbart där innanför en värmeisolering och extra säkerhetsbarriär 3. Destruktionskammarens 2 inre övergår uppåt i en inmatningshals 5 via vilken destruktionsgodset tillförs kammarens 1 inre.

Destruktionsgodset tillförs halsen 5 via en inmatningssluss 6, vars många på Fig. 1 medtagna detaljer inte har med uppfinningen att göra och därför till stor del lämnas utan närmare beskrivning. Dock gäller att inmatningsslussen 6 är försedd med speciella öppnings- och stängningsbara luckor som ger den av säkerhetsskäl nödvändiga slussfunktionen. Från inmatningsslussen 6 tillförs destruktionsgodset till halsen 5 via en öppning 7 i halsens 5 yttervägg. Öppningen 7 kan i sin tur blockeras av en inåt i halsen öppningsbar lucka 8 som på figuren visas i öppet läge. Luckan 8 kommer alltså vid en detonation inne i karnmarens 2 inre, att av tryckvågoma pressas mot lucköppningens 7 sargkanter. I och med halsens 5 relativa längd blir det alltså utrymmet i halsen som får ta upp tryckvågoma och därmed spritt splitter i halsens längdriktning. Överst uppvisar halsen 5 en öppningsbar lucka 9.

Den egentliga destruktionskammaren 1 är, som framgår av Fig. 2 och Fig. 3, försedd med ett dubbelt ytterskal 10,11 och en mycket kraftig inre bottenplatta 12. Invändigt är kammaren vidare infodrad med den för uppfinningen kännetecknande dubbelväggiga labyrintinfodringen som utgörs av en första grupp av invändiga axiellt ovanpå varandra staplade kraftiga horisontellt anordnade metallringar 13, vilka mellan sig uppvisar horisontella spalter 14 åstadkomna genom att de olika ringarna 13 åt åtminstone ett håll uppvisar distansknaster 15 mot nästa ringvarv.

Koncentriskt utanför denna första grupp ringar 13 och på något avstånd dessa finns en andra grupp av yttre ringar 16 vilka även dessa mellan ringarna i den gruppen uppvisar mellan sig anordnade spalter 17. Denna andra grupp av spalter 17 är emellertid så förskjuten i höjdled att de yttre ringarna 16 ligger mitt för spaltema 14 mellan de inre ringarna 13. I och med att det 10 15 20 25 30 526 958 som redan påpekats finns ett avstånd mellan de yttre och de inre ringama bildas där en ring- eller snarare rörformig spalt, som närmast kan anses motsvara väggen till ett rör där alltså rörväggen är själva spalten. På figurerna har denna rörspalt betecknats 18.

Vid utnyttjandet av anordningen enligt uppfinningen tillförs denna alltså detonationsfarligt gods som skall destrueras via slussanordningen 6 och luckan 7 till halsen 5 genom vilken godset faller ned i destruktionskammarens 1 centrala inre där det uppvärms till detonation och förbränning. Därvid kan hett i kammaren 1 kvarhållet skrot från tidigare destruktioner åtminstone till en del utnyttjas för upphettning av det nytillíörda destruktionsgodset.

Kvarhållet tidigare producerat skrot ger även ett visst skydd för delar av karnmarens 1 inre.

Då det nytilltörda detonationsfarliga godset detonerar bildas detonationsvågor som från detonationspunktens centrum sprider sig radiellt och med detonationsvågen följer av godsets icke explosiva delar bildat skrot och det första hinder som detonationsvågoma och splittren stöter på är insidan av den dubbla skyddsinfordringens inre ringar 13 som bromsar upp detonationsvågen och tvingar den in i spatema 14 mellan de olika ringarna 13. Därvid måste de delar av vågen som direkt träffar ringarnas 13 insida ändra riktning för att tillsammans med övriga delar av detonationsvågen tvingas in i spaltema 14 för att utanför dessas mynningar stöta mot de mitt för dess respektive spalter anordnade yttre gruppen av ringar 16 med en ny uppbromsning och en ny sammanträngning in i spaltema 17 som följd. Utanför spalterna 17 finns vidare ett fritt utrymme 19, som slutgiltigt utnyttjas för att beröva de genom spaltemas 14, 18 och 17 inverkan radikalt nerlugnade detonationsvågoma deras rörelseenergi. De splitterdelar som inte direkt stoppas mot respektive ringar 13 och 16 kommer till största delen att fastna i respektive spalter 14,18 och 17 och de splitterdelar som eventuellt passerar alla spaltema kommer att ha så låg rörelseenergi kvar at de ej innebär något egentligt problem då de når utrymmet 19.

För att styra upp de yttre ringama 16 och hålla dessa på plats inne i kammaren 1 så att det fria utrymmet 19 får erforderlig rymd har som visas främst på Fig. 3 ett antal vertikala styrbafflar 20-23, nedan även benämnda styrkarmnar, anordnats mot karnrnarens insida. Mot dessa styrbafflar är de yttre ringarna 16 uppstyrda med speciella spärrande kanter såsom styrklackar 24,25 vilka greppar om vardera sidan av styrbafflarna 20-23. De inre ringarna 13 är i sin tur försedda med radiella knaster 26 som anligger mot de yttre ringarnas 16 insida och alltså automatiskt svarar för rörspaltens 18 vidd. -nnunfi n . r 10 15 20 25 30 526 958 I det på figurema visade exemplet är de inre ringarna 13 utförda som en enhet med sina axiella knaster 15 och sina radiella knaster 26.

De yttre ringarna 16 som är väsentligt större enheter är emellertid vardera uppdelade på fyra ringdelar i form av segment 27-30, vilka parvis är sammanhakade med varandra i höjd med styrbafflama 20-23. Hur dessa sammanhakningar är gjorda framgår Fig. 4-7. De olika ringsegmenten 27-30 är alltså sammanhakade med varandra medelst överlappande hakskarvar där det ena segmentet uppvisar ett brett låsspår 31 i vilket en låsklack 32 i det andra segmentet griper in då segmenten är sammanförda till en ring. Varje ringsegment uppvisar dessutom en styrklack 24 alt. 25 som med den kompletta ringen på plats anligger på bortsidan av respektive styrbaffel 20-23. Detta innebär att en radiell inre belastning från t ex en tryckvåg från en detonation som påverkar ringsegmentet från dess centrum kommer att tas upp av styrbaffeln. Vidare är varje ringsegrnent utformat med en förtjockning 33 vid sina resp. ytterändor dvs. där den uppvisar sitt resp. styrspår 31 och sin låsklack 32. Sammantörda ovanpå varandra är det dessa förtj ockningar 33 som ger upphov till spalterna 17 mellan de yttre ringarna 16.

Slutligen visas i Fig. 8 destruktionsanordningen när tömning av destruktionskamrnaren 1 utföres, varvid destruktionskammaren 1 enl. Fig. l först nedsänkes något för att därefter vridas till sitt tömningsläge.

Beträffande Fig.] kan även påpekas att den aktuella ugnen eller destruktionskammaren kan vändas upp och ned för tömning av däri utvunnet skrot. Ugnens upphängning och därtill hörande stativ med tillhörande kringvridningsorgan har dock, tillika med för ugnens uppvärmning nödvändiga upphettningsorganen för tydlighets vinning ej medtagits på figurema.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORIVIER Uppñnningen är icke begränsad till den visade utföringsformen utan den kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Claims (7)

10 15 20 25 30 t '-1 i D ,\ xD G1 OO Patentkrav

1. Sätt att vid en aktivt initierad, detonationer innefattande, termisk destruktion av explosivämnesfyllda kroppar begränsa inverkan på omgivningen av vid kroppamas detonationer formade detonationsvågor och av nämnda kroppars ytterhölj en bildat detonationsvågoma medföljande splitter kännetecknat därav att detonationsvågornas och nämnda splitters rörelser, i åtminstone de utbredningsriktningar, som förväntas bli till särskilt fórfång för omgivningen, brytes mot tvärs nämnda utbredningsriktningar anordnade detonationsvågbrytande och splitteruppfångande organ (1 3,16) som tvingar detonationsvågoma och splittret att, i den mån de inte helt stoppas upp av nämnda organ (1 3,16), åtminstone till en del ändra riktning och att vid sin fortsatta utbredning följa mellan nämnda organ anordnade spalter eller kanaler (l4,1 7).

2. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att detonationsvågoma och splittret i de riktningar som man särskilt vill skydda tvingas att ändra riktning vid minst två i nämnda riktningar efter varandra anordnade grupper av detonationsvågbrytande och splitteruppfångande organ (1 3,16).

3. Anordning för att i enlighet med sättet enligt krav 1-2, vid destruktionen av explosivärnnesfyllda kroppar i en därtill avsedd med ett i huvudsak gastätt ytterskal (2) försedd kammare (1), genom en aktivt initierad, detonationer innefattande, temiisk destruktion, begränsa vid kroppamas detonationer formade detonationsvågors och av nämnda kroppars ytterhölj en bildat detonationsvågorna medföljande splitters inverkan på insidan av kammarens ytterskal (l0,1 1) kännetecknad därav att åtminstone den del av kammarens inre i vilken destruktionen av nämnda kroppar genomföres omges av ett innanför kammarens yttervägg (l0,1 1) anordnat lätt utbytbart inre dubbelskal ( 13,16) i form av kraftiga på något avstånd från varandra koncentriskt i varandra anordnade grupper av metallringar (l3,l6), vilka inom varje grupp uppvisar en spalt (l4,l7) mellan ringama i gruppen samtidigt som en koncentriskt ringformig spalt (18) upprätthålls mellan gruppema och varvid spaltema (14, 1 7) mellan ringarna (13,16) i de bägge gruppema är så anordnade att de spalter (l4,l7) som i axiell led bildas av spelet mellan de inre ringama (13) i direkt radiell led täcks av de yttre ringarna (16). HU.. kf. f. _ "fi-vf-»wvflnvrv mn". .. 'vn 10 15 20 25 30 (Fl F) Q\ xO G1 CO

4. Anordning enligt krav 3 kännetecknad därav att varje ring (13) inom nämnda grupp av inre ringar uppvisar i respektive ringar ingående knaster (15, 26), vilka dels är vända mot angränsande ringar inom gruppen och därmed kommer att svara för spalten (14) mellan ringarna inom gruppen, dels (18) ut mot den omgivande gruppen av yttre ringar (16) och därmed kommer att hålla en rörfonnig spalt (18) öppen mellan grupperna av ringar.

5. Anordning enligt krav 3-4 kännetecknad därav att varje ring i nämnda grupp av yttre ringar ( 16) utgörs av flera med varandra samrnanfogade ringdelar (27-30) där varje fog mellan ringdelarna är anordnad mitt för en i kammarens ytterskal anordnad in i kammaren sig sträckande styrkam eller baffel (20-23) som håller de yttre ringarna (16) på ett visst avstånd från kammareväggens (10,1 1) insida och där alltså formar ett av bafflarna uppdelat ringforrnigt utrymme (19).

6. Anordning enligt krav 5 kännetecknad därav att varje yttre ring (16) består av fyra i varandra och med varandra med en viss överlappning sammanhakade ringdelar (27-30) där varje ringde] dessutom uppvisar en spärrkant (24,25) som griper över den relativt ringdelens läge bortre kanten på den respektive baffel (21-23) vid vilken ringdelen avslutas i den riktningen.

7. Anordning enligt krav 3-6 kännetecknad därav att den innefattar fler än två grupper av koncentriskt utanför varandra på ett visst anstånd från varandra anordnade grupper av ringar vars mellan ringarna inom varje grupp och mellan gruppema anordnade spalter gemensamt bildar ett labyrintutlopp för tryckvågor och därmed medföljande splitter. lflfil ('11 l'\-ø...l-eå^...-,._lu~~..J..~ DD\I l'\Dï/“J\T A I ffihlhi l I (HH :Inn