SE501138C2 - Sätt och anordning för destruktion av explosivämnesfyllda föremål eller kroppar - Google Patents

Description

501 138 “i Enligt uppfinningen sker destruktion av de explosivämnesfyllda föremålen eller kropparna genom att dessa detoneras medan de befinner sig i fritt fall genom en därtill anpassad sprängkammare.

Initieringen av de i respektive föremål eller kroppar ingående explosivämnena till detonation kan därvid ske antingen på distans medan föremålet eller kroppen redan befinner sig under fritt fall genom sprängkammaren alternativt med hjälp av en initierings- laddning som innehåller en tidsfördröjning och som själv initieras innan det fria fallet inleds men som på grund av sin inbyggda tidsfördröjning initierar huvudladdningen först sedan det explo- sivämnesfyllda föremålet eller kroppen under sitt fria fall nått avsett läge i sprängkammaren.

En initiering på distans enligt alternativ ett kan t ex genomföras medelst en mot explosivämnesladdningen riktad energetisk strålning såsom en pulserad högenergilaser. Denna kan i så fall riktas direkt mot satsytan till en sprängkapsel eller motsvarande med vilken det ursprungliga explosivämnesfyllda föremålet eller kroppen komp- letterats. Om det explosivämnesfyllda föremålet eller kroppen därvid utgörs av en granat eller annan typ av stridsspets kan denna sprängkapsel, om så krävs kompletterad med en mindre booster- laddning, anbringas i dess ordinarie tändrörsöppning.

Ett annat sätt att initiera den aktuella explosivämnesladdningen medan den faller genom sprängkammaren är att ersätta spräng- kapseln med en motsvarande innehållande en rivkänslig sats mot vilken en projektil avfyras medan den och laddningen faller genom kammaren. I båda dessa varianter med avståndsinitiering gäller att sprängkapslarna kan kompletteras med en tidsfördröjning så att en skyddslucka hinner stängas efter initieringen av sprängkapseln men innan huvudladdningen initieras.

Vid alternativet med en initiering av en tidsfördröjd initierings- laddning innan det explosivämnesfyllda föremålet eller kroppen börjar sin fallbana genom sprängkammaren men där detonationen av 3 501 138 huvudladdningen sker under denna bana kan en tidsfördröjd sprängkapsel kompletterad med en slagtändhatt initierad av en slagtändare eller motsvarande utnyttjas.

Grundprincipen bakom uppfinningen är sålunda att den i respektive föremål eller kroppar ingående explosivämnesfyllningen skall initieras medan de faller fritt genom sprängkammaren. Detta ger maximal sönderdelning av föremålen eller kropparnas ytterhöljen samtidigt med en komplett destruktion av deras laddningar.Denna relativt fina sönderdelning underlättar det fortsatta tillvaratagandet av metallskrotet bl a genom att det därigenom är lätt att avlägsna ur sprängkammaren. För att föremålen eller kropparnas explosiv- ämnesladdningar skall kunna initieras i rätt punkt i deras fallbana genom sprängkammaren föreslås vidare, för det första, att om initieringen skall ske på distans enligt alternativ ett den energetiska strålningen eller projektilen, som skall svara för initieringen av explosivämnesladdningarna, skall denna slås på alternativt avfyras först då föremålet eller kroppen under sitt fria fall genom kammaren når ett förutbestämt läge i denna. För det andra, att påslaget av den energetiska strålningen alternativt avfyrandet av projektilen styrs av antingen ett mätsystem som följer föremålets eller kroppens fall genom sprängkammaren t ex i form av en mätlaser, mikrovåg- sändare eller en ultraljudsmätare eller ett system som genom mekaniska switchar, induktiva spolar, fotoceller eller på annat sätt konstaterar att föremålet eller kroppen passerat en bestämd punkt i sin bana. För det tredje föreslås att varje explosivämnesladdat föremål eller kropp för underlättande av initieringen av dess huvudladdning före tillförseln till sprängkammaren förses med en initieringsladdning bestående av en boosterladdning samt en i riktning mot den energetiska strålningen öppen sprängkapsel så att strålningen kan verka direkt mot sprängkapselns satsyta alternativt om den skall initieras med en projektil förses med en övre rivkänslig sats. Då det gäller att destruera ammunition såsom granater eller andra stridsdelar på det för uppfinningen kännetecknande sättet kan initieringsladdningen ofta med fördel placeras i den öppning som tidigare varit avsedd för produktens ordinarie tändrör eller 501 138 motsvarande där initieringsladdningen fyår nära kontakt med huvudladdningen. Den med nämnda intieringsladdning försedda änden av föremålet eller kroppen ifråga vändes alltså mot initi- eringsriktningen under det fria fallet genom sprängkammaren. Som redan nämnts kan sprängkapseln med fördel vara försedd med en fördröjningssats som fördröjer huvudinitiering tillräckligt för att en skyddslucka eller motsvarande skall hinna fällas för den inlopps- öppning genom vilken de explosivämnesfyllda föremålen eller kropparna tillförs sprängkammaren innan dessas huvudladdningar detoneras.

Som inloppsöppning eller fönster för den energetiska strålningen alternativt avfyrandet av tidigare nämnd projektiv kan utnyttjas samma öppning som den genom vilken de aktuella föremålen eller kropparna tillförs sprängkammaren. Samma öppning kan även utnyttjas av mätorganen av den typ som följer föremålen eller kropparnas fallbanor. I sprängkammaren kan även anordnas tryck- känsliga sensorer eller motsvarande som registrerar när en detona- tion sker. Dylika sensorer skulle därvid kunna utnyttjas för att stoppa vidare tillförsel så snart en blindgångare konstaterats.

Genom att i enlighet med föreliggande uppfinning detonera de explosivämnesfyllda föremålen eller kropparna under fritt fall inne i en vid detonationen åtminstone i huvudsak sluten sprängkammare får man möjlighet att på ett enkelt sätt tillvarata därvid bildade spränggaser för vidare behandling. Med hjälp av en effektiv mat- ningsanordning av den typ som finns beskriven i samband med bifogade figurer eller annan anordning som uppfyller motsvarande krav är det nämligen möjligt att genomföra på varandra följande detonationer så tätt efter varandra att sprängkammaren kommer att ligga under ett övertryck av spränggaser vilka via en strypning eller ejektor kan avtappas till den gasreningsanläggning som förutsättes ingå i en komplett anläggning men som inte är en del av uppfinningen och som därför ej behandlas närmare i detta sammanhang. 5 501 138 För att förhindra utströmningen av störande mängder av spränggaser genom den inloppsöppning genom vilken de explosivämnesfyllda föremålen eller kropparna tillförs sprängkammaren kan denna förutom en stängbar lucka även förses med ett antal runt öppningen anordnade dysor för tillförsel av tryckluft som ger ett mottryck. Det skulle även vara möjligt att här anordna ett slussarrangemang med flera samverkande luckor.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer.

Figur la visar ett snitt genom en destruktionsanläggning enligt uppfinningen, Figur lb en toppvy av samma anläggning, Figur 2:1 att snitt genom den däri ingående sprängkamma- ren i större skala, Figur 2b ett tvärsnitt genom samma kammare, Figur 3a och 3b visar i större skala anordningen för tillförsel av granater till sprängkammaren enligt fig la, Figur 4a och 4b visar granathållaren enligt fig 3a och 3b i två olika lägen och, Figur Sa och 5b ett längssnitt och en toppvy av en i enligt med uppfinningen använd initieringsladdning.

Den på figur la och b visade anordningen enligt uppfinningen visar en sprängkammare 1 bestående av en cylindrisk stenfylld mantel- vägg 2 av stål, ett av stål utfört topplock 3 med en central inloppsöppning 4, en omkring en vertikal axel 5 svängbar bärarm 6 som i var sin ände uppbär vertikala granathållare 7 och 8, ett stativ 9 för uppbärande av axeln 5 samt en anordning 10 för tillförsel av granater (se fig 2 och 2a) till endera av granathållarna 7 eller 8 beroende av vilken av granathållarna som befinner sig direkt över laddanordningen 10. Armen 6 är dessutom höj och sänkbar längs axeln 5. Övriga detaljer vad avser armen 6 och med denna mera direkt samverkande delar kommer att beskrivas i samband med fig 3a och b. Dessutom visas på figurerna att sprängkammarens botten 501 138 b 11 är omgiven av en renskanal 12 som sluttar mot en utmatningsöppning 13 för utmatning av erhållet metallskrot.

I en komplett produktionsanläggning ingår vidare utrymmen för iordningställning av de för destruktion avsedda sprängämnesfyllda föremålen eller kropparna i detta fall i form av artillerigranater före inmatningen i anordningen 10 för tillförsel till granathållarna 7 respektive 8, organ för tillvaratagande av skrotet som matas ut genom utloppet 13 (eventuellt bör detta utsättas för en andra kontrollbränning innan det bortforslas), organ för tillvaratagande och rening av vid detonationerna bildade spränggaser samt mätanord- ningar och organ för tillförsel av energetisk stålning för initieringen (dessa senare behandlas längre fram) samt slutligen olika hjälpsy- stem såsom tryckluft, hydraulik och dylikt.

Den på fig la och b visade sprängkammaren kan vara utformad på det sätt som visas i fig 2a och b. Denna består av ett cylindriskt yttre plåtskal 14 en inre stenfyllning 15 som hålls på plats av dubbla rader stålbafflar 16 och 17 vardera bestående av lodrätt anordnade plattjärn som vänder sin ena längskant mot kammarens inre. Såväl kammarens tak som dess botten 18 respektive 19 är rena metallkonstruktioner även om en skyddstäckning 20 av småsten grus eller dylikt täcker botten 19. Det är denna bottentäckning som kan ges den på fig la visade konformen 11. Utmatningskanalen 12 återfinnes även på figurerna. På figurerna 2a, 2b finns även en utdragbar dörr 21 antydd.

I kammarens tak 18 finns en central inmatningsöppning 22. På fig 2a är även en inne i kammaren detonerande granat g antydd.

Vad avser organen för inmatning av granaterna i sprängkammaren 1 och därmed sammanhängande detaljer hänvisas till fig 3a och 3b samt 4a och 4b där detta visas i större skalor.

På figur 3a och 3b visas bärarmen 6 med dess lagringspunkt för axeln 5. Bärarmen är alltså vertikalt förskjutbar längs denna axel. ., 501 138 Detta för att granathållarna 7 och 8 skall kunna föras ned i och lyftas upp ur därtill anpassade styrhylsor 23 respektive 24 som definierar dessas lägen i förhållande till inmatningsanordningen 10 respektive sprängkammarens 1 övre inloppsöppning 4 respektive 22.

Granathållarna 7 respektive 8 är som framgår av fig 3b ledat upphängda och kan därigenom svänga i två plan detta innebär att deras inriktning helt bestämmes av styrhylsorna 23 respektive 24.

Dessa är även axiellt förskjutbara och fjädrande upphängda i ytterhylsor 25 respektive 26. Detta för att ge systemet en mjuk gång.

Sprängkammaröppningen 22 kan vidare täckas av en förskjutbar skyddslucka 27. De bägge granathållarna 7 och 8 är försedda med centrerade axiella fönster 28, som i det visade exemplet (se fig 4a) dessutom skyddas av en förskjutbar glasklar plastfolie 38 som tillser att det alltid är fri sikt genom respektive fönster. Granathållarna 7 respektive 8 är vidare försedda med var sin hydrauliskt eller pneumatiskt reglerad kläm-tand 29 eller motsvarande för fast- hållning av granaterna.

Centrerad över sprängkammarens 1 inloppsöppning 4, 22 finns en mätlaser 30 monterad. Dessutom finns där en spegel 31 för inspeg- ling i samma riktning av strålen från en pulsad högeffektlaser.

Vid användningen av anordningen enligt uppfinningen blir funk- tionen som följer.

En för destruktion iordningställd granat G matas med sin tänd- rörsöppning uppåt av anordningen 10 in i endera av granathållarna 7 eller 8 medan denna befinner sig i sitt ändläge i styrhylsan 23. Väl inne i granathållaren spärras granaten i detta läge av dess klämtand 29. Därefter lyftes balken 6 vertikalt längs axeln 5 så att granat- hållaren går fri från styrhylsan 23, varefter balken svängs om ett halvt varv och granathållaren förs ned i den över öppningen 22 anordnade styrhylsan 24. Så snart den intagit sitt ändläge öppnas luckan 27 och mätlasern 30 aktiveras, därefter avreglas spärren 29 och granaten G börjar falla genom kammaren 1 längs dess centrum- 501 138 linje. Mätlasern följer granatens fall (Bach på en förutbestämd punkt över sprängkammarens I golv initierar mätlasern via ett därtill avpassat styrsystem en pulsad högeffektlaser som via spegeln 31 speglas ned direkt i en i granatens tändrörsöppning anordnad sprängkapsel 35 (se fig 5a och Sb) vars pyrotekniska fördröjnings- sats initieras. Medan denna brinner hinner granaten G ytterligare ett stycke och samtidigt stängs den på fig 3a och 4a respektive 4b illustrerade luckan 27 samtidigt som den pulsade högeffektlasern stängs av. Sedan luckan 27 stängts och den pyrotekniska fördröj- ningssatsen brunnit ut initierar sprängkapseln boostern 33 och huvudladdningen detoneras medan granaten G fortfarande befinner sig under fritt fall. Under tiden tillförs den andra granathållaren en ny granat. Eventuella genom den stängda luckan 27 utträngande sprängröken blåses bort med tryckluft.

I det ovanstående har redan hänvisats till den på fig 5a och 5b visade initieringsladdningen. Denna är alltså avsedd att placeras på granatens G tändrörsöppning.

Den består av en yttre kapsel av plast, papp metall eller dylikt 32. I denna är anbringad en mindre explosiv laddning 33, ett täcklock 34 med plats för en sprängkapsel 35. Den senare monteras med sin fria öppning vänd uppåt så att högeffektlasern kan verka direkt mot sprängkapselns satsyta. Sprängkapseln innefattar en pyroteknisk korttidsfördröjningssats som möjliggör att man på tidigare beskrivet sätt hinner stänga luckan 27 innan detonationen sker vilket är fördelaktigt både miljömässigt och vad avser skyddet av anlägg- ningens mera känsliga delar såsom lasern mm.

Den på figur Sa och b visade boostern är försedd med två rader fjädrande ben eller spröt 37 respektive 38 som gör att boostern kan centreras i granater med olika diametrar på de däri ingående tändrörsgängorna och samtidigt tillser att sprängkapseln blir axiellt inriktad i tändrörsöppningens längsriktning. 9 501 138 Ovan diskuterade exempel avser alltså närmast alternativt med energetisk strålning som initieringsmedium men den visade anord- ningen kan utnyttjas relativt oförändrad för alternativet med en projektil som initieringsorgan men i så fall ersätts spegeln och den pulsade högenergilasern med ett avfyringsorgan som avfyras med granatens G fallbana noggrant centrerade projektiler.

Motsvarande anläggning skulle i princip även kunna användas vid alternativet med initiering före det fria fallets inledning genom att sprängkapseln 35 förutom en tidsfördörjningssats även förses med en övre slagtändhatt som initieras av en slagtändare som är placerad i samma läge som fönstret 28 och som påverkar slagtändhatten omedelbart innan klämtanden 29 släpper sitt grepp.

Claims (15)

501 138 /0

1. Sätt att destruera explosivämnesfyllda föremål eller kroppar såsom granater, andra stridsdelar, drivladdningar mm känne- tecknad därav att i dessa ingående explosivämnen detoneras, medan dessa befinner sig i fritt fall, genom en därtill anpassad sprängkammare.

2. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att nämnda explosiv- ämnen initieras till detonation medan de befinner sig under fritt fall genom sprängkammaren.

3. Sätt enligt krav l eller 2 kännetecknat därav att läget för initieringen av explosivämnesladdningarna i respektive under fritt fall varande föremål eller kropparna bestämmes med utgångspunkt från de mätvärden som erhålles från ett mätsystem som kontinu- erligt eller stegvis följer deras fallbana.

4. Sätt enligt endera av kraven l eller 2 kännetecknat därav att att läget för initieringen av explosivämnesladdningarna i respektive under fritt fall varande föremål eller kroppar bestämmes med utgångspunkt från mätsystem som avläser när dessa passerat bestämda punkter i fallbanan.

5. Sätt enligt endera av kraven l-4 kännetecknat därav att initieringen av explosivämnesfyllningen i respektive föremål eller kropp sker medelst en energetisk initieringsstråle riktad mot en fri explosivämnesyta.

6. Sätt enligt endera av kraven 1-5 kännetecknat därav att nämnda fria explosivämnesyta tillförts i form av satsytan i en utåt öppen sprängkapsel. ,, sm 1:e

7. Sätt enligt endera av kraven 1-4 kännetecknad därav att initieringen av resp föremåls eller kropps huvudladdning till detonation sker medelst en under dess fria fall i riktning mot densamma avfyrad projektil som påverkar en i anslutning till explosivämnesladdningen anbringad rivkänslig sats.

8. Sätt enligt endera av kraven 1-7 kännetecknat därav att initieringen av explosivämnesladdningen fördröjs medelst en pyroteknisk fördröjningssats anbringad mellan den ursprungliga initieringspunkten och explosivämnesladdningen vilket gör det möjligt att stänga en lucka för den öppning genom vilken det explosivämnesladdade föremålet eller kroppen tillförts sprängkammaren.

9. Sätt enligt ett eller flera av kraven 2-8 kännetecknat därav att detonationerna bringas att följa så tätt på varandra att sprängkam- maren kommer att stå under ett kontinuerligt övertryck och att detta övertryck utnyttjas för att mata ut spränggaserna för vidarebe- handling.

10. Anordning för genomförande av sättet i enlighet med ett eller flera av kraven 1-9 kännetecknad därav att den innefattar en sprängkammare (1) med en åtminstone i huvudsak central övre inloppsöppning (4, 22) och en viss inre fallhöjd, organ (l0,6,7,8) av explosivämnesfyllda föremål eller kroppar såsom artillerigranater till nämnda öppning och nedsläppning av dem genom öppningen (4, 22), en för initiering av däri ingående explosivämne anpassad anordning (31) som ger detonation då föremålet eller kroppen faller genom sprängkammaren (1).

11. Anordning enligt krav 10 kännetecknad därav att nämnda initieringsanordning (31) är utformad att verka på avstånd längs föremålets eller kroppens fallinje i form av energetisk stråle (31) eller medelst en i nämnda riktning avfyrad projektil. 501 138 f;

12. Anordning enligt krav 11 kännetecknad därav att den innefattar organ (30) som konstaterar föremålets eller kroppens (G) läge relativt önskat detonationsläge i sprängkammaren (1) och avfyrar initieringsorganet (31) i form av en energetisk stråle alternativt en projektil med hänsyn till nämnda läge.

13. Anordning enligt endera av kraven 10-12 kännetecknad därav att i anslutning till sprängkammaren är anordnad en omkring en vertikal axel (5) svängbar bärarm (6) som i sin ytterände uppbär minst en med lösbara spärrorgan (29) försedd granathållare (7, 8) för sådana kroppar som skall destrueras och som med tillslagna spärrorgan (29) kan hålla aktuell kropp (G) vertikalt med dess öppning in mot explosivämnet vänd uppåt och som är svängbar från ett första laddläge (23) utanför sprängkammaren (1) där kroppen (G) kan tillföras hållaren (8) och spärras i den, till ett andra läge (24) där hållare (7) och kroppen befinner sig omedelbart över och centrerade med sprängkammarens toppöppning (22) och där kroppen (G) genom lösning av spärrorganen (29) kan släppas lodrätt ned genom sprängkammarens toppöppning.

14. Anordning enligt krav 13 kännetecknad därav att nämnda axel (5) har minst två armar (6) som sträcker sig på ömse sidor om den vertikala axeln (5) och vardera armen har en hållare (7 respektive 8) för sådana kroppar som skall destrueras.

15. Anordning enligt krav 10 kännetecknad därav att deti anslutning till inloppsöppningen (4, 22) för tillförsel av de föremål eller kroppar (G) som skall detoneras till sprängkammaren (1) finns en anordning för initiering (31) av en i resp föremål eller kropp (G) anordnad tidsfördröjd initieringsladdning (35) omedelbart innan kroppen släpps ned i sprängkammaren och som ger detonation inne i denna.